6.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 117/1


Tirsdag 24 mars 2009
EU:s prioriteringar för den sextiofjärde sessionen i FN:s generalförsamling

P6_TA(2009)0150

Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 24 mars 2009 om EU:s prioriteringar för den sextiofjärde sessionen i FN:s generalförsamling (2009/2000(INI))

2010/C 117 E/01

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Graf Lambsdorff för ALDE-gruppen om Europeiska unionens prioriteringar inför FN:s generalförsamlings sextiofjärde session (B6-0034/2009),

med beaktande av Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 9 juli 2008 om EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 63:e session (1),

med beaktande av EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings sextiotredje session som antogs av rådet den 16 juni 2008 (9978/2008),

med beaktande av Förenta nationernas sextiotredje generalförsamling och framför allt följande resolutioner från detta organ: ”Cooperation between the United Nations and the Inter-Parliamentary Union” (2), ”Convention on the Prohibition of the Use of Nuclear Weapons” (3), ”Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty” (4), ”Convention on the Prohibition of the Development, Production and Stockpiling of Bacteriological (Biological) and Toxin Weapons and on Their Destruction” (5), ”Moratorium on the use of the death penalty” (6), ”Protection of human rights and fundamental freedoms while countering terrorism” (7), ”Situation of human rights in the Democratic People’s Republic of Korea” (8)”Situation of human rights in the Islamic Republic of Iran” (9), ”Doha Declaration on Financing for Development: outcome document of the Follow-up International Conference on Financing for Development to Review the implementation of the Monterrey Consensus” (10), ”Situation of human rights in Myanmar” (11), ”Development-related activities” (12), ”Strengthening the Department of Political Affairs” (13), ”Programme budget for the biennium 2008–2009” (14) och ”Proposed programme budget outline for the biennium 2010-2011” (15),

med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2009 om utvecklingen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s roll (16),

med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om utvecklingsperspektiv för freds- och nationsbyggande efter konflikter (17),

med beaktande av artikel 114.3 och artikel 90 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A6-0132/2009), och av följande skäl:

A.

Efter fyra år bör FN:s medlemsstater påminnas om sitt åtagande att uppnå de ambitiösa målen som fastställdes i slutdokumentet från 2005 års världstoppmöte, som antogs i New York den 16 september 2005.

B.

Endast genom ett globalt, effektivt och öppet multilateralt system kan vi ta itu med de många och sammanlänkade utmaningarna och hoten som nationer, samhällen och medborgare står inför, till exempel de som handlar om fred, stabilitet och människans säkerhet, utmaningarna i samband med fattigdomen, klimatförändringarna och trygg energiförsörjning samt följderna av den globala ekonomiska och finansiella krisen.

C.

Den sextiotredje generalförsamlingen har fattat viktiga beslut i ett antal frågor som gäller reformprogrammet, inklusive den förbättrade förvaltningen av de mänskliga resurserna och rättskipningen, den delvisa förstärkningen av avdelningen för politiska frågor (DPA) och inledandet av mellanstatliga förhandlingar om reformen av säkerhetsrådet.

D.

Generalförsamlingen har, efter ett förslag från dess tredje utskott, antagit en rad viktiga resolutioner om frågor inom ett stort område som rör de mänskliga rättigheterna, sociala och humanitära frågor, inklusive tre landspecifika resolutioner samt det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

E.

Tack vare initiativet ”Delivering as One” och det arbete som har utförts av de båda mötesledarna har konkreta framsteg gjorts, i praktiken genom att fullfölja några av FN:s systemomfattande reformer för att uppnå koherens. Det är nödvändigt att befästa det som har uppnåtts och göra ytterligare framsteg inom de områden som identifierades av FN:s sextiotredje generalförsamling.

F.

Misslyckandet med att reformera organ som FN:s säkerhetsråd och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) skulle kunna leda till att informella grupperingar som G8 eller G20 försöker att vara en ersättning för globala institutionella arrangemang.

G.

Europeiska unionen måste främja vad den betraktar som universella värden och samtidigt göra ansträngningar att förhindra att ställningarna polariseras.

H.

Däremot har samarbetet mellan Förenta nationernas sekretariat och EU-institutionerna aldrig varit så nära, vilket återspeglar de båda organisationernas gemensamma värderingar, målsättningar och intressen.

I.

FN:s operativa kapacitet inom området för fred och säkerhet behöver stärkas ytterligare. Samarbetet mellan EU och FN i fredsbevarande insatser utgör en hörnsten för fred och säkerhet i världen.

J.

Det har skett en ökning av dödsfallen bland FN:s fredsbevarande personal. Alla tänkbara åtgärder måste vidtas för att skydda denna personal.

K.

EU och Förenta staterna är strategiska partner, och det är i deras gemensamma intresse att tillsammans, och utifrån folkrätten och genom multilaterala institutioner, särskilt FN, möta gemensamma hot och utmaningar i det nya globala scenariot. Uttalandet av Förenta staternas nye ständige representant i FN, Susan Rice, verkar tyda på ett förnyat åtagande för ett konstruktivt samarbete med Förenta nationerna.

L.

Europeiska unionen angav i sitt uttalande till FN:s råd för mänskliga rättigheter den 19 september 2008 att följande fyra delar av resultatdokumentet från konferensen för översyn av åtagandena från Durban skulle vara oacceptabla (EU:s s.k. ”absoluta gränser”): 1) att särskilt peka ut en region i världen, 2) att åter öppna Durbanförklaringen från 2001 genom att införa ett förbud mot ”förtal av religion” avsedd att begränsa yttrandefriheten och påtvinga den censur som ingår i islamsk lagstiftning mot hädelse, 3) att upprätta en prioritetsordning bland offren och 4) att politisera och polarisera diskussionen.

M.

Mot bakgrund av en allt djupare global recession betonar Europaparlamentet att utvecklingsländer skulle kunna slungas decennier bakåt i utvecklingen som en följd av fallande råvarupriser, minskade investeringsflöden, finansiell instabilitet och minskade löneöverföringar från utlandet. Värdet på EU:s nuvarande stödåtaganden kommer att sjunka med nästan 12 000 miljoner USD per år, eftersom de uttrycks som en andel av medlemsstaternas BNP.

1.

Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

 

EU i FN

a)

Rådet uppmanas att inom Förenta nationernas system framstå som en ärlig medlare mellan olika medlemsgruppers intressen och värderingar för att främja gemensam förståelse och större sammanhållning kring de tre nära förbundna pelare som FN vilar på, nämligen fred och säkerhet, ekonomisk och social utveckling och mänskliga rättigheter.

b)

Rådet uppmanas att, tillsammans med kommissionen, säkerställa att frågor som gäller den multilaterala dagordningen tas upp systematiskt i de bilaterala dialoger som EU och EU:s medlemsstater för med andra länder och regionala grupper.

c)

Rådet uppmanas att, tillsammans med Förenta staternas nya regering, noga undersöka hur samarbetet mellan de båda parterna kan stärkas till stöd för deras gemensamma prioriteringar i Förenta nationerna.

 

Fred och säkerhet

d)

Rådet uppmanas att främja den debatt som inleddes på initiativ av FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, om genomförandet av principen om skyldigheten att skydda (R2P) för att uppnå förstärkt samförstånd om och utveckla en mer operativ strategi för denna hörnsten i FN-doktrinen och samtidigt motarbeta försöken att minska dess räckvidd.

e)

Rådet uppmanas att se till att R2P-principens preventiva karaktär betonas på ett adekvat sätt i ovannämnda debatt och att man på lämpligt sätt ser till att bistå sårbara och instabila länder att utveckla förmågan att ta på sig ett sådant ansvar, och att därvid särskilt inrikta sig på regionala aktörer såsom de mest effektiva samtalspartnerna i instabila situationer.

f)

Rådet uppmanas att se till att R2P-principen tillämpas i krissituationer då den berörda staten inte skyddar sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.

g)

Rådet uppmanas att dels uppmuntra Afrikanska unionen att vidareutveckla sin krishanteringskapacitet, dels uppmana aktörer knutna till såväl EU som FN att stödja detta arbete och att utveckla sitt samarbete med Afrikanska unionen i strävan att skapa fred och säkerhet i Afrika.

h)

Rådet uppmanas att med kraft uppmana medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att förhandlingarna om den övergripande konventionen om internationell terrorism kan slutföras.

 

Mänskliga rättigheter

i)

Rådet uppmanas att i alla resolutioner som debatteras och antas i generalförsamlingen tydligt hävda grundsatserna i den internationella humanitära rätten och att otvetydigt fördöma alla kränkningar av denna, framför allt när det gäller säkerheten och tryggheten för alla medarbetare vid FN och andra frivilligarbetare.

j)

Rådet uppmanas att rikta sig till andra regionala grupper för att främja ökad kunskap om och förståelse för de inneboende principerna i den av EU stödda deklarationen om sexuell läggning och könsidentitet som har undertecknats av 66 av FN:s medlemsstater.

k)

Rådet uppmanas att uppmana FN:s generalsekreterare att rapportera till FN:s generalförsamlings sextiofemte session om medlemsstaternas efterlevnad av förbudet mot dödsstraff för unga, och i denna rapport inbegripa uppgifter om antalet unga lagöverträdare som för närvarande är dömda till döden och det antal som har avrättats under de senaste fem åren.

l)

Rådet uppmanas att, före granskningen 2011 av FN:s råd för mänskliga rättigheter, inleda en debatt för att belysa komplementariteten mellan tredje utskottet, ett mellanstatligt organ i generalförsamlingen med universellt medlemskap, och kommittén för mänskliga rättigheter, vars sammansättning är begränsad och vars mandat är mer operativt.

m)

Rådet uppmanas att uppmana medlemsstaterna att överväga sitt deltagande i konferensen för översyn av åtagandena från Durban i Genève i april 2009 om överträdelsen av alla de fyra ”absoluta gränser” som avses i förslaget till resultatdokument av den 20 februari 2009 bekräftas i de förhandlingar som leder fram till konferensen.

n)

Rådet uppmanas att främja och stödja insatser för att se till att FN:s terrorismrelaterade sanktionssystem underställs insynsvänliga och rättvisa förfaranden, framför allt genom införande av ett effektivt anmälningsförfarande och fastställande av en oberoende rättslig prövning, i överensstämmelse med EG-domstolens rättspraxis.

o)

Rådet uppmanas att med kraft uppmana säkerhetsrådet och dess kommitté mot terrorism att samarbeta med de relevanta FN-organen för mänskliga rättigheter för att oavbrutet övervaka efterlevnaden av skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning, flyktinglagstiftning och humanitär rätt.

p)

Rådet uppmanas att kräva att FN:s medlemsstater, och i första hand de länder som ingår i säkerhetsrådet, ratificerar Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) samt att, med beaktande av den översynskonferens om ICC som ska hållas under 2009, aktivt ge sitt stöd till ansträngningarna att nå en överenskommelse om den ännu så länge icke fastställda definitionen av aggressionsbrott och de villkor under vilka Internationella brottmålsdomstolen kan utöva sin domsrätt, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 5.2 i Romstadgan.

 

FN-reformen

q)

Rådet uppmanas att främja den pågående processen att skapa överensstämmelse mellan framgångar som har uppnåtts på landsnivå vid genomförandet av reformen ”Delivering as One” och de olika affärsmetoder som tillämpas vid högkvarteren för FN:s kontor och program, som hittills har hämmat närmare samarbete och samordning på fältet.

r)

Rådet uppmanas att utveckla samordningen med EU, inberipet samordning mellan donatorer, i förbindelser med FN-kontor, medel och program på såväl högkvarters- som landsnivå, inbegripet genom deltagande i FN-ledda fonder som finansieras av flera donatorer, och att även till FN-kontor och program utvidga den redan väletablerade dialogen med FN:s sekretariat.

 

Miljön

s)

Rådet uppmanas att främja en debatt om den kommande partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP15) i Köpenhamn i december 2009 för att skapa ett samförstånd om och sätta kraft bakom antagandet av en ny internationell överenskommelse om klimatförändringarna för perioden efter 2012, och att i detta sammanhang samla stöd för ett ekonomiskt och tekniskt paket riktat till utvecklingsländerna för att underlätta deras stöd för en ny bindande överenskommelse.

t)

Rådet uppmanas att stödja antagandet vid generalförsamlingens nästa session av en mer sammanhängande struktur för global miljöstyrning, vilket har förespråkats av styrelsen/globala miljöministerforumet vid FN:s miljöprogram, ett ledningssystem som är i stånd att möta de enorma utmaningarna framöver.

 

Global styrning

u)

Rådet uppmanas att ta ledningen i den nuvarande diskussionen om global styrning, inbegripet ekonomisk och finansiell styrning för att stärka mandaten och förbättra de metoder som tillämpas av Internationella valutafonden och Världsbanken och samtidigt blåsa nytt liv i Ecosoc.

v)

Rådet uppmanas att utnyttja de kommande mellanstatliga förhandlingarna om reformen av säkerhetsrådet, på grundval av generalförsamlingens arbetsordning, såsom ett tillfälle att inrikta sig på gemensamma frågor och uppnå konkreta framsteg när det gäller klargörandet av säkerhetsrådets behörigheter i förhållande till andra FN-organ, tillkomsten av nya ständiga och icke-ständiga medlemmar – eventuellt på tillfällig bas – för att förbättra säkerhetsrådets representativitet och legitimitet och granskningen av säkerhetsrådets arbetsmetoder.

w)

Rådet uppmanas att understryka att det är ett mål på lång sikt för Europeiska unionen att EU blir medlem i säkerhetsrådet.

 

Icke-spridning och nedrustning

x)

Rådet uppmanas att främja villkoren för en framgångsrik översynskonferens 2010 för parterna i icke-spridningsavtalet (NPT), i första hand genom att stödja och föra fram den föreslagna modellen för en kärnvapenkonvention, att uppnå samförstånd om det planerade avtalet om produktionsstopp för klyvbart material (”Fissile Material Cutoff Treaty”), att sträva efter att nedrustningskonferensen antar ett konkret arbetsprogram för att göra detta organ operativt, att multilateralt och bilateralt samarbeta med FN:s medlemsstater för att åter ta itu med ratificeringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, och slutligen att uppmuntra ytterligare ansträngningar för att få till stånd förhandlingar om ett avtal om vapenhandel.

 

Ledningsreformen

y)

Rådet uppmanas att till fullo utnyttja sitt ekonomiska inflytande inom FN för att se till att budgeten för 2010–2011 på ett bättre sätt inriktas på de operativa behoven hos denna organisation och att bevilja FN:s generalsekreterare större möjligheter att anslå mänskliga resurser i enlighet med behoven och mot bakgrund av operativa beslut som har fattats av relevanta FN-organ, framför allt av säkerhetsrådet och generalförsamlingen.

z)

Rådet uppmanas att i samband med diskussionerna om en översyn av bedömningsskalorna för beräkning av FN:s omkostnader fastställa en tydlig koppling mellan bättre representation inom de olika FN-organen och rättvisare fördelning av den ekonomiska bördan.

aa)

Rådet uppmanas att utveckla en mer samordnad EU-politik för tillsättning av personal vid FN för att uppnå större öppenhet och effektivitet i rekryteringsförfarandena och se till att rekryteringsvillkoren förblir tillräckligt lockande för EU-medborgarna.

 

Millennieutvecklingsmålen

ab)

Rådet uppmanas att utöva ett globalt ledarskap för att driva på internationella insatser för att se till att utfästelserna om millennieutvecklingsmålen ger resultat, mot bakgrund av de alltfler tecknen på att världen är långt ifrån att uppfylla de löften som gavs i samband med millennieutvecklingsmålen.

ac)

Rådet uppmanas att stödja initiativet att arbetsgruppen ”MDG gap task force” ska följa det internationella arbetet rörande bistånd, handel, skuldlättnad och tillgång till nödvändig medicin och teknik.

ad)

Rådet uppmanas att förespråka att det utan dröjsmål ska anordnas en FN-konferens på hög nivå om finanskrisen och den ekonomiska krisen i världen och dess följder för utvecklingen, något man kom överens om vid konferensen om utvecklingsfinansiering i Doha 2008.

ae)

Rådet uppmanas till fortsatta diskussioner om initiativet ”Business Call to Action” och åtagandena att finansiera och stödja insatser för millennieutvecklingsmålen, inbegripet hur detta skulle kunna följas av en ökning av företagens redovisningsskyldighet.

af)

Rådet uppmanas att förespråka att det parallellt med alla dessa initiativ sker en uppslutning bakom principerna i Parisförklaringen om biståndseffektivitet och handlingsprogrammet från Accra, för att kvaliteten på och tillhandahållandet av bistånd ska kunna förbättras.

ag)

Rådet uppmanas att utnyttja tillfället i och med generalförsamlingens sextiofjärde session för att redogöra för de framsteg som har gjorts för att uppnå de riktmärken som fastställts i EU:s handlingsplan för millennieutvecklingsmålen.

ah)

Rådet uppmanas att uppmana kommissionen att redogöra för de framsteg som har gjorts för att genomföra kontrakt som rör millennieutvecklingsmålen och att uppmuntra andra givare att tillhandahålla mer av sitt stöd på långsiktig och förutsägbar basis i form av budgetstöd.

 

Slutliga rekommendationer

ai)

Rådet uppmanas att med kraft uppmana EU-medlemsstaterna att fullfölja sitt engagemang för effektiv multilateralism genom att säkerställa en systematisk och snabb ratificering av alla FN-konventioner och fördrag.

aj)

Rådet uppmanas att stödja det beslut som har fattats av generalförsamlingen i dess ovannämnda resolution om ”Cooperation between the United Nations and the Interparliamentary Union” att införa en separat punkt på den preliminära dagordningen för FN:s generalförsamlings sextiofemte session om samarbete mellan Förenta nationernas organisation, de nationella parlamenten och den interparlamentariska unionen, under förutsättning att punktens rubrik också inbegriper en hänvisning till ”regionala parlamentariska församlingar”, samt att främja en debatt om hur parlamentariker, nationella parlament och regionala parlamentariska församlingar kan spela en mer aktiv roll i Förenta nationerna.

*

* *

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.


(1)  Antagna texter, P6_TA(2008)0339.

(2)  A/RES/63/24.

(3)  A/RES/63/75.

(4)  A/RES/63/87.

(5)  A/RES/63/88.

(6)  A/RES/63/168.

(7)  A/RES/63/185.

(8)  A/RES/63/190.

(9)  A/RES/63/191.

(10)  A/RES/63/239.

(11)  A/RES/63/245.

(12)  A/RES/63/260.

(13)  A/RES/63/261.

(14)  A/RES/63/264 A-C.

(15)  A/RES/63/266.

(16)  Antagna texter, P6_TA(2009)0021.

(17)  Antagna texter, P6_TA(2008)0639.