25.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 76/83

A.

Reformen av finansieringsinstrument från 2006 och överenskommelsen om de nya ramarna för yttre stöd innehöll ett åtagande från kommissionen att genomföra en halvtidsöversyn av genomförandet av ENPI-förordningen före Europaparlamentsvalet 2009 och gav parlamentet ökade granskningsbefogenheter när det gäller gemenskapsstödet.

B.

Utskottet för utrikesfrågor tillsatte under 2006 arbetsgrupper för ENPI Syd och ENPI Öst, för att kunna föra en strukturerad dialog med kommissionen om genomförandehandlingarna, som angav den politiska ramen för stöd i enlighet med ENPI.

C.

Sedan den nuvarande budgetplanen började löpa 2007 har målet med ENPI varit att stödja genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken, särskilt dess handlingsplaner, och genomförandet av det strategiska partnerskapet med Ryska federationen genom stöd till genomförandet av färdplanen för de fyra gemensamma områdena.

D.

Huvudmålet med den europeiska grannskapspolitiken är att skapa en vänskaplig miljö i EU:s närmaste omgivning. Grannländerna kan på ett naturligt sätt delas in i två kategorier: de sydliga och de östliga, som har olika mål och tillvägagångssätt när det gäller EU. Denna uppdelning exemplifieras av följande två nyligen föreslagna initiativ: Medelhavsunionen och det östliga partnerskapet.

E.

ENPI har också utformats för finansiering av gränsöverskridande program och program med flera länder som deltagare inom ENPI-området, och målet är att bland annat stödja initiativ som Svartahavssynergin, Medelhavsunionen och det östliga partnerskapet.

F.

Den europeiska grannskapspolitiken förblir en av huvudprioriteringarna i unionens utrikespolitik och erbjuder alla berörda stater en möjlighet att närma sig EU.

G.

Den europeiska grannskapspolitiken är oberoende av, men utestänger inte, anslutningsprocessen och utgör ett steg i riktning mot en ekonomisk och politisk tillnärmning mellan EU och dess grannländer.

H.

Den kraftiga demografiska tillväxten i EU:s grannländer, som leder till ökad urbanisering bland befolkningen, utgör en ny utmaning för ENPI.

1.

Europaparlamentet anser att bestämmelserna i ENPI-förordningen på det hela taget är lämpliga och giltiga för syftet att samarbeta med grannländerna och multilaterala organisationer.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med partnerregeringarna ytterligare utveckla mekanismer för samråd med civilsamhället och de lokala myndigheterna för att bättre involvera dessa i utformningen och övervakningen av genomförandet av ENPI och de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda offentliggörandet av de årliga handlingsprogrammen på sin webbplats och att övertyga partnerregeringarna om att regelbundet göra sina nationella programplaneringsdokument tillgängliga för allmänheten.

3.

Europaparlamentet uppmanar rådet att tillsammans med parlamentet utveckla ett flexibelt och insynsvänligt instrument för information på detta område och att snabbt översända beslutsprotokoll till parlamentet.

4.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och de nationella, regionala och lokala myndigheterna att främja vänskapsprogram mellan städer och regioner och ge dem lämpligt stöd för detta, i syfte att stärka den lokala och regionala förvaltningskapaciteten i grannländerna och främja utbytesprogram både för det civila samhället och för initiativ i form av mikroprojekt.

5.

Europaparlamentet anser att det är glädjande att kommissionen inom ramen för ENPI lanserat det nya programmet Ciudad (Cooperation in Urban Development and Dialogue) som möjliggör stöd till särskilda projekt för samarbete mellan städer inom EU och städer i länder som omfattas av ENPI. Parlamentet påpekar att denna typ av initiativ är ett mycket lämpligt medel för att gynna dialogen och demokratiseringsprocessen. Parlamentet kräver att man i samband med halvtidsöversynen av budgetramen 2008–2009 frigör större belopp för att förstärka dessa initiativ.

6.

Gemenskapsstödets synlighet bör enligt Europaparlamentets åsikt ökas genom riktad kommunikation med berörda parter och allmänheten, och parlamentet rekommenderar att man utvecklar kontakterna med civilsamhället och de lokala myndigheterna, som representerar en handlingsnivå som är kompetent och effektiv med tanke på sin närhet till medborgarna.

7.

Europaparlamentet anser att de årliga handlingsprogrammen på områdena för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter bör följas på ett mer ambitiöst sätt, i enlighet med de mål som fastställts i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att undvika stora tilldelningsskillnader mellan parter i öst och kring Medelhavet. Parlamentet anser att man bör göra mer för att övertala partnerregeringarna att åta sig att agera på dessa områden.

8.

Europaparlamentet understryker nödvändigheten att definiera tydliga, konkreta och mätbara mål i alla nya handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken som är under förhandling. Parlamentet betonar att det behövs ett ömsesidigt beroende mellan alla kapitel i dessa handlingsplaner, så att man kan göra framsteg inom alla kapitel utan någon åtskillnad. I detta sammanhang upprepar parlamentet sitt krav på en övergripande politik för mänskliga rättigheter och demokrati som omfattar alla befintliga instrument på detta område.

9.

Europaparlamentet anser att trots den ökade flexibiliteten och enkelheten i gemenskapens stödinstrument, som framför allt visar sig hos det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (2), är förfarandena och tidsramarna inom ENPI ansträngande för civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en jämförande analys av vilka förfaranden som tillämpas av andra större givare och att lägga fram resultaten för parlamentet.

10.

Europaparlamentet anser att sektorsvist och allmänt budgetstöd i enlighet med ENPI endast bör ges till regeringar som har förmåga att genomföra det med öppenhet, effektivitet och ansvarsskyldighet och för vilka det utgör ett verkligt incitament. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över om det är lämpligt att ge budgetstöd till länder som har problem med sin budgetförvaltning och sina kontrollförfaranden och där korruption är vanlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta rätt balans mellan flexibilitet och öppenhet i samband med urval, genomförande och övervakning av ENPI-program.

11.

Europaparlamentet betonar att man måste gå landsspecifikt till väga när det gäller politisk villkorlighet, som bland annat syftar till att främja demokrati, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt ett oberoende rättsväsen. Parlamentet anser därför att en djuplodande och grundlig utvärdering av alla ”rättsliga” projekt som finansieras genom detta instrument offentliggöras och översändas till parlamentet.

12.

Europaparlamentet välkomnar att gränsöverskridande samarbete har inlemmats i ENPI-förordningen som ett strategiskt verktyg för att utveckla gemensamma projekt och stärka förbindelserna mellan grannskapsländerna och medlemsstaterna. Parlamentet insisterar dock på att det behöver skapas särskilda instrument för att säkerställa regelbunden kontroll över förvaltningen och processen i samband med genomförandet av gemensamma operativa program på bägge sidor om EU:s gränser.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en detaljerad översikt över alla gemensamma operativa program som godkänts för perioden 2007–2013, jämsides med en utvärdering av i vilken omfattning principerna för öppenhet, effektivitet och partnerskap har respekterats då man genomfört projekten. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att förteckna de mest frekventa problem som förvaltningsmyndigheterna konfronteras med både i EU:s gränsområden och i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att fastställa lämpligare lösningar för dem under nästa programplaneringsperiod.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att underlätta utbytet av erfarenheter och bästa metoder i det gränsöverskridande samarbetet mellan den europeiska grannskapspolitikens program, projekt och åtgärder som vidtagits för att uppnå målet ”europeiskt territoriellt samarbete” samt gemenskapsinitiativet Interreg III A, som redan har avslutats. Parlamentet anser i synnerhet att initiativ för utbildning av och organiserat samarbete mellan tjänstemän bör uppmuntras, inklusive program för utbildning i grannländernas språk. I detta sammanhang föreslår parlamentet att regelbundna analyser bör göras av de framsteg som gjorts med att bygga upp kapacitet och institutioner på bägge sidor om EU:s gränser.

15.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att förtydliga sambandet mellan den europeiska grannskapspolitiken i egenskap av politisk ram och de regionala initiativen inom den europeiska grannskapspolitiken, exempelvis Svartahavssynergin, Medelhavsunionen och det framtida östliga partnerskapet, och att öka samordningen och komplementariteten mellan dessa initiativ och de olika instrumenten för gemenskapsstöd. Parlamentet efterlyser förbättrad synkronisering mellan programmen inom ENPI och det finansiella samarbete som medlemsstaterna och internationella organisationer tillhandahåller.

16.

Europaparlamentet understryker behovet av utökat samarbete mellan de länder som omfattas av ENPI och EU:s byråer, och dessa länder måste ges ökade möjligheter att delta i gemenskapsprogrammen, under förutsättning att målen i handlingsplanerna inom den europeiska grannskapspolitiken uppfyllts. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att minimera den ekonomiska belastning som drabbar tredjeländer som önskar delta i dessa gemenskapsprogram.

17.

Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av insyn när det gäller betalningarna inom ENPI, uppdelade efter land, regioner och prioriterade områden.

18.

Europaparlamentet efterlyser större tonvikt på ökad rörlighet, särskilt genom att man inrättar rörlighetspartnerskap med länder att omfattas av ENPI, och kontakter människor emellan, särskilt på områdena för utbildning, forskning och utveckling, näringsliv och politisk dialog. Parlamentet stöder brådskande åtgärder för att minska viseringsavgifterna för medborgarna och övriga bosatta i alla länder som omfattas av ENPI, med slutmålet att liberalisera viseringarna.

19.

Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens sätt att hantera den ekonomiska integrationen, vilket omfattar målet att inrätta ett fördjupat och övergripande frihandelsområde.

20.

Europaparlamentet konstaterar att trots de insatser för att främja jämställdheten och öka kvinnors deltagande i det politiska, sociala och ekonomiska livet som gjorts i vissa länder som omfattas av ENPI har åtgärderna inte ännu lett till betydande framsteg vare sig i grannskapsländerna i Medelhavsområdet eller i vissa av unionens östra grannskapsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att mer systematiskt ta itu med bristande jämställdhet i samband med programplaneringen och genomförandet av ENPI.

21.

Europaparlamentet stöder kommissionens sätt att hantera energisäkerhetsfrågan, som syftar till att på medellång sikt mellan EU och grannländerna skapa en energimarknad som är ömsesidigt fördelaktig, sammankopplad och diversifierad. Parlamentet understryker dock att samtidigt som man vidareutvecklar harmoniseringen av partnernas energipolitik och energilagstiftning med EU:s praxis och gemenskapens regelverk bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att modernisera energiinfrastrukturen i partnerländerna.

22.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionens förslag till östligt partnerskap omfattar inrättandet av tematiska plattformar (demokrati, goda styrelseformer och stabilitet, ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik, tryggad energiförsörjning, kontakter mellan människor) som motsvarar de huvudsakliga samarbetsområdena.

23.

Europaparlamentet understryker behovet av att öka anslagen till ENPI för att göra det möjligt för den europeiska grannskapspolitiken att nå sina allt ambitiösare mål och stödja de nya regionala initiativ som tas inom detta politikområde. Parlamentet kräver att både Medelhavsländer och östeuropeiska länder ska kunna gynnas i sådana fall.

24.

Europaparlamentet efterlyser en utvärdering av utgifternas nuvarande effektivitet och verkan i ett vidare sammanhang, exempelvis tredjeländernas hjälpverksamhet.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda en utvärdering av den stödpolitik som tredjeländer, särskilt Kina och Ryssland, bedriver i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, och av finanskrisens verkan i alla länder som omfattas av ENPI.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt utvärdera de verkliga behoven hos de länder som den för närvarande förser med officiellt utvecklingsbistånd och liknande stöd, med särskilt beaktande av BNP-nivåer och tillväxtsiffror i mottagarländerna.

27.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge finansiellt stöd till den reformagenda som skissas i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken genom fler bidrag till investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken och liknande ENPI-initiativ samt ökat bilateralt stöd.

28.

Europaparlamentet påminner om att det vid förhandlingarna om den rättsliga grunden för ENPI uttryckte en befogad oro över hur medelfristiga och kortfristiga strategidokument och landstrategidokument, som ofta innehåller vägledande finansiella belopp, skulle bli föremål för granskning av parlamentet. Parlamentet anser att det bör ske en utvärdering av hur dessa vägledande finansiella åtaganden har genomförts under de senaste två åren.

29.

Europaparlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro för de omfattande överföringar av budgetmedel som begärts för kapitel 1908 i budgeten, vilka redan utgör ackumulerade ökningar under 2007 och 2008 som uppgår till 410 miljoner EUR för åtaganden och 635 miljoner EUR för betalningar.

30.

Europaparlamentet välkomnar att de länder som omfattas av ENPI är berättigade till lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) (3) samt att finansiella transaktioner bör överensstämma med och stödja EU:s externa åtgärder, inklusive specifika regionala mål. Parlamentet erinrar om att det nuvarande maximala taket för EIB:s finansiella transaktioner för länder som omfattas av ENPI under perioden 2007–2013 ligger på 12,4 miljarder EUR, vilket är uppdelat på två vägledande regionala tak på 8,7 miljarder EUR för Medelhavsländerna och 3,7 miljarder EUR för östländerna och Ryssland. Parlamentet anser att man bör genomföra en utvärdering tillsammans med EIB för att fastställa hur sådana lån genomförs.

31.

Europaparlamentet välkomnar att EG-domstolen nyligen till följd av parlamentets ansökan upphävde den ursprungliga rättsliga grunden för sådana lån (4) och fastställde att medbeslutandeförfarandet bör gälla i dessa fall, i enlighet med artiklarna 179 och 181a i EG-fördraget. Parlamentet betonar att översynen av ENPI måste genomföras parallellt med antagandet av en förordning som ersätter det upphävda rådsbeslutet om en gemenskapsgaranti för EIB-lån, eftersom de är kompletterande instrument för EU:s politik gentemot grannländer och bestämmelser som är motstridiga eller som motverkar sitt syfte måste undvikas.

32.

Europaparlamentet upprepar sin oro över potentiella brister när det gäller ansvarighet och över risken för förskingring av gemenskapsmedel när EU-bistånd kanaliseras genom förvaltningsfonder för flera givare. Parlamentet poängterar vikten av ett sunt offentligt finansiellt system som bygger på insyn och demokratisk ansvarighet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att om möjligt undvika att låta medel kanaliseras via dessa mellanhänder om det finns bättre och öppnare sätt att kanalisera sådana medel.

33.

Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts inom initiativet för Medelhavsunionen, men betonar följande:

34.

Europaparlamentet påminner om att den europeiska grannskapspolitiken, i den del som berör Medelhavsområdet, bör komplettera Barcelonaprocessen och att den europeiska grannskapspolitikens mål måste definieras tydligare, så att Barcelonaprocessen kan förstärkas med hjälp av ett multilateralt regionalt angreppssätt.

35.

Europaparlamentet anser att man i syfte att öka effektiviteten i de regionala, multilaterala och gränsöverskridande projekten inom ramen för ENPI bör planera för att deltagandet i dessa program utökas till alla nya partner i Medelhavsunionen.

36.

Europaparlamentet anser att den senaste tidens geopolitiska utveckling i EU:s östliga grannskap understryker vikten av att vidareutveckla den europeiska grannskapspolitiken genom att bättre anpassa den till partnernas behov, inklusive ett utökat EU-engagemang i Svartahavsområdet och ett ambitiöst östligt partnerskap. Parlamentet understryker behovet av att särskilt i förhållande till Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina påskynda inrättandet av ett frihandelsområde så snart partnerländerna är redo, samt att snarast möjligt ta steg i riktning mot viseringsfrihet i fråga om EU, och parlamentet understryker vidare behovet av ett ökat regionalt samarbete för att främja stabilitet och välstånd i EU:s grannländer.

37.

Europaparlamentet föreslår att man i linje med Euromed- och Eurolat-församlingarna bör inrätta en församling för de östliga grannländerna (”Euroeast”), i vilken också Europaparlamentet skulle delta, i syfte att genomföra ENPI i de östeuropeiska länderna, nämligen Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

38.

Europaparlamentet påpekar att de frysta konflikterna utgör ett hinder för att den europeiska grannskapspolitiken fullt ut ska kunna utvecklas när det gäller Sydkaukasien, och Europaparlamentet uppmanar rådet att mer aktivt arbeta med att lösa konflikterna.

39.

Europaparlamentet betonar att ett förstärkt engagemang i Svartahavsregionen är nödvändigt om EU ska kunna hjälpa till med att lösa några av de olösta konflikterna och öka samarbetet mellan länderna i regionen. Parlamentet anser att ökat regionalt samarbete i Svartahavsregionen bör vara en av huvudprioriteringarna inom den europeiska grannskapspolitiken och inom olika regionala initiativ som EU inlett. Parlamentet ser fram emot att Svartahavssynergin fortsatt genomförs. Parlamentet efterlyser ökat samarbete med Turkiet i Svartahavsområdet, med tanke på landets strategiska betydelse och den framtida roll det skulle kunna spela i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt med Ryssland, och understryker att dessa länder måste fullt ut bli delaktiga i att lösa regionala konflikter och främja fred och stabilitet i det europeiska grannskapet. Parlamentet anser att olika projekt av gemensamt intresse skulle kunna genomföras inom dessa ramar.

40.

Europaparlamentet välkomnar att det östliga partnerskapet erbjuder ambitiösa partnerländer som Ukraina betydelsefullare incitament. Parlamentet välkomnar särskilt är det nya övergripande programmet för institutionsuppbyggnad för att förbättra den administrativa kapaciteten på de relevanta samarbetsområdena.

41.

I detta sammanhang anser Europaparlamentet att det östliga partnerskapet inte bör vara ett hinder för EU-medlemskap för grannländer som önskar ansöka om detta på grundval av artikel 49 i EU-fördraget.

42.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att nya förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet skulle komma att byggas upp med hjälp av för varje land skräddarsydda nya associeringsavtal, som vore en bättre reaktion på partnernas förhoppningar om närmare förbindelser.

43.

Europaparlamentet välkomnar att en tryggad energiförsörjning är en integrerad del av förslaget till östligt partnerskap när det gäller förbindelserna med de östliga partnerna. Parlamentet ställer sig bakom huvudmålen i det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 3 december 2008, till exempel att snabbt avsluta förhandlingarna om Ukrainas och Moldaviens medlemskap i energigemenskapen och att öka det politiska engagemanget i Azerbajdzjan, som syftar till konvergens med EU:s energimarknad och infrastrukturell integrering. Parlamentet påpekar att alla länder inom den europeiska grannskapspolitiken bör omfattas av åtgärder för energisamarbete.

44.

Europaparlamentet ställer sig bakom det paket för ekonomisk återhämtning och stabilitet som finns i gemenskapsbudgeten och som under åren 2008–2010 kommer att erbjuda upp till 500 miljoner EUR för att bygga upp Georgien igen efter ett graverande krig och se till att inrikes fördrivna personer ekonomiskt rehabiliteras i avvaktan på att de kan återvända till sina hem och sin egendom. För att garantera att stödet går till Georgiens mest trängande behov understryker parlamentet att gemenskapens finansiella stöd bör förses med villkorlighet och övervakningsmekanismer på ett korrekt sätt. Parlamentet understryker att stödet bör inriktas på att stödja reformagendan enligt handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken och programplaneringsdokumenten inom ENPI, vilka även i fortsättningen är mycket relevanta.

45.

Europaparlamentet understryker att medelstilldelningen till Vitryssland behöver ses över för att undersöka om samarbetet kan breddas till att omfatta fler områden än energi, miljö och migration, i syfte att bedriva den politik för ett förnyat engagemang som rådet tog initiativ till i september 2008. Parlamentet erinrar om att förbindelserna mellan EU och Vitryssland kommer att vara kraftigt beroende av den vitryska regeringens engagemang för demokratiska värden. Parlamentet understryker behovet av effektiv politisk villkorlighet och garantier för att stödet genast kommer att få positiva effekter för medborgarna och inte kommer att missbrukas av myndigheterna i förhållande till deras politiska motståndare. Parlamentet betonar att EU bör ge effektivare stöd åt civilsamhället och de politiska partier som försvarar demokratin.

46.

Europaparlamentet anser att EU bör koncentrera sig på följande frågor under förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Ryssland:

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och de nationella parlamenten i medlemsstaterna och i de länder som omfattas av ENPI, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.