25.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 76/3

A.

Uppfyllandet av barns rättigheter är nyckeln till deras individuella chanser i livet samt till framsteg för att utrota fattigdom.

B.

De könsroller som ett samhälle tilldelar sina barn har avgörande betydelse för deras framtid, för deras tillgång till mat och utbildning, deras deltagande i arbetslivet, deras ställning i förhållanden och deras fysiska och mentala hälsa.

C.

Målen i konventionen om barnets rättigheter har till stora delar inte uppfyllts.

D.

Av de 2,2 miljarder barn som lever i världen lever 1,9 miljarder (86 procent) i utvecklingsländer. Över 98 procent av de barn som lever i extrem fattigdom lever i utvecklingsländerna.

E.

Varje dag dör fler än 26 000 barn under fem års ålder i världen, för det mesta av orsaker som hade kunnat förebyggas. Om den nuvarande trenden fortsätter kommer millennieutvecklingsmålet att minska barnadödligheten med två tredjedelar inte att uppnås fram till 2045.

F.

Av betydelse i detta sammanhang är punkt 9 i det handlingsprogram som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking den 4–15 september 1995 och som även är en grundprincip som framhållits vid alla internationella konferenser under förra årtiondet om barns rättigheter.

G.

Om Lissabonfördraget ratificeras av alla medlemsstater kommer skyddet av barns rättigheter att bli ett särskilt mål i EU:s externa politik.

H.

Kommissionen har fått mandat av rådet att analysera effekterna av de positiva incitamenten för försäljningen av produkter som har tillverkats utan barnarbete, samt att undersöka och rapportera om möjligheterna till ytterligare åtgärder för produkter som har tillverkats under de värsta formerna av barnarbete.

I.

Barns rätt till utbildning är inte förhandlingsbar. Utbildning och yrkesutbildning spelar en viktig roll i strategin för att gradvis avskaffa barnarbete.

J.

Det kommersiella utnyttjandet av barn är ett allvarligt brott mot deras mänskliga värdighet och mot principerna om social rättvisa.

K.

De som köper in varor från utvecklingsländer befinner sig i en nyckelställning när det gäller att upptäcka och vägra köpa varor som helt eller delvis är gjorda av barn. Dessa kan sålunda utöva direkta och effektiva ekonomiska påtryckningar.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande om en särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder och de kompletterande arbetsdokumenten samt de åtföljande slutsatserna från rådet som viktiga steg mot en EU-strategi för barnets rättigheter.

2.

Europaparlamentet erkänner att EU-institutionerna har fäst ökad uppmärksamhet vid barnens rättigheter, men understryker att mycket återstår för att förvandla politiska åtaganden till konkreta åtgärder, och betonar att ingen av planerna kommer att förverkligas om finansieringen inte är ändamålsenlig.

3.

Europaparlamentet betonar vikten av att uppfylla millennieutvecklingsmålen rörande åtgärder för att garantera barnens rättigheter och uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden att bevilja ändamålsenlig och förutsägbar finansiering genom planerat budgetstöd för att möta riktmärkena för 2010.

4.

Europaparlamentet uppmanar EU att kraftfullt bekämpa alla former av diskriminering av flickor (från och med befruktningen) och att avsätta tillräckliga resurser för att bekämpa den ojämlikhet som följer av denna.

5.

Europaparlamentet välkomnar de fyra vägledande principerna i kommissionens handlingsplan om barnets rättigheter i de yttre åtgärderna, som består av en holistisk och sammanhängande strategi som baserar sig på barnets rättigheter.

6.

Europaparlamentet erkänner att en strategi som baserar på barnets rättigheter grundar sig på de normer och principer som definieras i konventionen om barnets rättigheter och är inriktad på att dessa ska förverkligas.

7.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska gemenskaperna ska ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt till övriga överenskommelser som rör utövande av barnets rättigheter, adoption, sexuellt utnyttjande, barnarbete, skydd av barn i väpnade konflikter och missbruk av barn.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja genomförandet av konventionen om barnets rättigheter och de därtill hörande protokollen och att öka stödet till sådana reformer av tredjeländers rättssystem som utformas för att skydda barn.

9.

Europaparlamentet understryker att man vid alla insatser för barns rättigheter måste ta hänsyn till den prioriterade ställning som barnets föräldrar och närmaste släkt har, liksom dess primära vårdare och vårdnadshavare, och särskild vikt bör läggas vid moderns förbättrade ställning.

10.

Europaparlamentet påminner emellertid om att barn som möter svårigheter i familjen kan gynnas av att tillfälligt skiljas från sin familj, om detta är en skyddsåtgärd, framför allt när föräldrarna har psykosociala eller psykiska problem eller det förekommer våld inom familjen, trakasserier och sexuella övergrepp.

11.

Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att särskilt uppmärksamma de mest sårbara och socialt utestängda flickorna och pojkarna, inklusive funktionshindrade barn, immigrantbarn, minoritetsbarn och barn som har skiljts från sin familj, eller barn som lever utan någon vuxen.

12.

Europaparlamentet understryker att i syfte att i praktiken genomföra en strategi som baserar sig på barnets rättigheter måste EU noggrant analysera barnens rättigheter, framför allt då landsstrategidokument, regionstrategidokument och tematiska strategidokument antas eller ses över, på grundval av vilka verksamhet och program rörande barn kan väljas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att så snart som möjligt eller under halvtidsöversynen av utvecklingsprogrammen förse parlamentet med en översikt av barnrelaterade åtgärder och fördelningen av ekonomiska medel.

13.

Europaparlamentet understryker att barns rättigheter systematiskt måste tas med i EU:s politiska dialog och i politiska diskussioner med partnerländer.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport i vilken det klargörs huruvida befintliga internationella överenskommelser mellan Europeiska unionen och tredjeländer redan innehåller en rättsligt bindande bestämmelse om skydd av barnets rättigheter eller, om de inte gör det, huruvida en sådan skulle kunna införas i överenskommelserna.

15.

Europaparlamentet anser att barns deltagande måste institutionaliseras och finansieras bättre i partnerländerna och på EU-nivå.

16.

Europaparlamentet stöder utbyggnaden av befintliga nätverk för unga och barn som lämpliga plattformar för att engagera och rådfråga barn. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt bjuda in dessa nätverk för att bidra till diskussionerna om landsstrategidokument samt att uppmuntra deras deltagande i utvecklingen av nationella planeringsinstrument.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa partnerländerna att anta en barnvänlig budget, särskilt då Europeiska unionen ger budgetstöd, och att utveckla integrerade och omfattande nationella åtgärdsplaner för barn med klara riktlinjer, mätbara mål, tidsscheman och översyns- och rapporteringsmekanismer om barns rättigheter.

18.

Europaparlamentet insisterar på att det i EU:s allmänna budgetstöd bör ingå medel för kapacitetsbyggnad i relevanta ministerier (såsom ministerierna för välfärd, hälsa, utbildning och rättvisa) för att garantera att de bedriver en ändamålsenlig politik och har lämpliga verktyg för att budgetera för och tillhandahålla tjänster för barn.

19.

I sina yttre åtgärder bör EU kraftigt uppmuntra tredjelandsregeringar att uppfylla internationella normer för barnets rättigheter, särskilt när det gäller att erbjuda barnen grundläggande sociala välfärdstjänster som gratis skol- och förskolemat och tillgång till hälso- och sjukvård. Samtidigt betonar Europaparlamentet att garantier för barns rättvisa tillgång till utbildning under väpnade konflikter och efter konflikter utgör en viktig investering i konfliktförebyggande verksamhet.

20.

Europaparlamentet noterar att de EU-institutioner och den personal som arbetar med barns rättigheter fortfarande inte räcker till, trots den senaste tidens positiva utveckling på EU-nivå.

21.

Europaparlamentet rekommenderar att en särskild EU-företrädare bör utses för att garantera synlighet och ledarskap när det gäller barns rättigheter.

22.

En person i varje kommissionsdelegation bör ges ansvaret för barnfrågor. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att all personal i högkvarter och på tjänsteuppdrag och i delegationer har fått ändamålsenlig utbildning och vägledning om hur man ska integrera barns rättigheter i externa åtgärder och administrera ett säkert och effektivt barndeltagande.

23.

Europaparlamentet kräver att skyddet av barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska ges en central plats i det fleråriga ramprogrammet för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Parlamentet anser att byrån bör bygga upp ett nätverk med internationella organisationer, barnombudsmän och icke-statliga organisationer, för att man ska dra nytta av deras kunskaper och erfarenheter.

24.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ta itu med brott mot barns rättigheter, såsom barnarbete, handel med barn, barnsoldater, barn i väpnade konflikter och alla former av våld mot barn, inklusive sexuellt utnyttjande och skadliga traditioner. Parlamentet insisterar dock på att fokus bör ligga på de underliggande orsakerna och på förebyggande av brott mot barns rättigheter.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta kampen mot straffrihet ingå i sina yttre åtgärder och förbindelser med tredjeländer, vilket är en viktig åtgärd för att förebygga kränkningar av barnets rättigheter.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera utveckling av strategier och system för ett nationellt barnskydd i partnerländer som kan ge barn och deras familjer stöd innan barn kommer till skada.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja institutionella strukturer i partnerländer för att skydda och främja barns rättigheter, inklusive oberoende ombudsmän.

28.

Europaparlamentet anser att ansträngningar också bör göras för att öka förståelsen och respekten för barns rättigheter bland föräldrar och vårdare samt bland dem som arbetar med barn, såsom lärare och hälsopersonal.

29.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att införliva den officiella registreringen av födslar i politiken för utvecklingssamarbete som en grundläggande rättighet och ett viktigt sätt att skydda barnets rättigheter.

30.

Europaparlamentet erkänner att vård och utbildning av de yngsta är ett barns rättighet, inklusive immunisering, uppfostran och tillgång till daghem och förskolor, och erkänner att en viktig del av utvecklingen äger rum under den tidiga barndomen samt att undernäring och brist på vård kan leda till både fysiska och psykiska skador.

31.

Europaparlamentet understryker att uppnåendet av millennieutvecklingsmål 2 om allmän, grundläggande utbildning och millennieutvecklingsmål 3 om jämställdhet mellan könen är viktiga för att förebygga brott mot barns rättigheter.

32.

Europaparlamentet understryker att åtgärder som särskilt inriktas på flickor krävs, så att de ska ha samma möjligheter som pojkarna att gå i skola, få tillräckligt med mat, tillåtas att uttrycka sina åsikter och få tillgång till hälso- och sjukvård.

33.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att prioritera rätten till utbildning, särskilt för flickor, inom biståndsprogram och den politiska dialogen med partnerländerna. Parlamentet framhåller behovet av att bekämpa den ihållande diskrimineringen i fattiga familjer som inte kan betala skolavgifter för alla sina barn och då väljer att låta pojkarna gå i skolan medan flickorna får stå tillbaka.

34.

Europaparlamentet understryker att utbildningsmöjligheter och utbildningsprogram måste vara ”flickvänliga” och bland annat erbjuda alternativa utbildningsformer utanför de formella institutionerna eller flexibla tider, så att flickor som tar hand om sina syskon också kan få utbildning.

35.

Europaparlamentet understryker att investeringar i utbildning av flickor är en investering som kommer att få den största effekten när det gäller utrotning av fattigdom, minskad befolkningstillväxt, lägre spädbarns- och barnadödlighet, mindre omfattande undernäring, ökat skoldeltagande och förbättrad hälsa.

36.

Europaparlamentet understryker att en utbildning av hög kvalitet bör vara den främsta prioriteten, bland annat i konfliktsituationer och instabila situationer, och välkomnar kommissionens plan att ta med utbildning i humanitära biståndsoperationer. Parlamentet understryker behovet av operationella riktlinjer enligt vilka EU åtar sig att inkludera utbildning i alla humanitära insatser, i linje med miniminormerna som fastställts av det interinstitutionella nätverket för utbildning i nöd- och krissituationer (Interagency Network for Education in Emergencies). Parlamentet efterlyser tillräckligt med medel och personal på EU-nivå för att genomföra nya politiska åtaganden.

37.

Europaparlamentet insisterar på att inget barn får berövas den grundläggande rätten till utbildning på grund av ekonomisk utsatthet och upprepar sin vädjan till alla regeringar i utvecklingsländerna att ta fram en precis tidtabell för ett snabbt avskaffande av direkta och indirekta studieavgifter i grundutbildningen och att samtidigt bevara en hög utbildningsnivå.

38.

Europaparlamentet understryker att det i EU:s förbindelser med tredjeländer är ytterst viktigt med projekt för utveckling av barnens sociala kompetens, tolerans, solidaritet och ansvar för miljön, särskilt i samband med kampen mot klimatförändringarna.

39.

Europaparlamentet påminner om att ett politiskt åtagande om att göra samstämda politiska val på området för minskad fattigdom, en utbildning av hög kvalitet och mänskliga rättigheter, är nyckeln till att minska incitamenten till barnarbete.

40.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna att i större utsträckning stödja en rättvis handel och märkningsinitiativ som uppmuntrar företag att inte använda sig av barnarbete. Parlamentet rekommenderar att respekten för frivilliga uppförandekoder för grundläggande arbetsrättigheter bör kontrolleras bättre, och de europeiska konsumenterna bör få bättre insyn i frågan. Avtal om offentlig upphandling bör uppfylla internationella barnarbetsnormer.

41.

Europaparlamentet välkomnar rådets initiativ att göra en studie av effekterna av de positiva incitamenten för försäljning av produkter som tillverkats utan barnarbete och eventuella tilläggsåtgärder, inklusive handelsrelaterade åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera det om utformningen, genomförandet och resultatet av denna studie.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en gemensam metod för märkning av produkter som importeras till Europeiska unionen, där det intygas att tillverkningen har skett utan barnarbete i alla delar av produktionskedjan, exempelvis genom angivelsen ”utan barnarbete” på produktförpackningen. Samtidigt bör det garanteras att detta system är förenligt med WTO:s internationella handelsregler.

43.

Europaparlamentet lyfter fram millennieutvecklingsmål 4 om minskad barnadödlighet och millennieutvecklingsmål 6 om att bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. Parlamentet uppmanar gemenskapen och andra givare att stärka de offentliga hälsosystemen, som tillhandahåller kostnadseffektiva tjänster för mödrar, nyfödda och barn till hela befolkningen, och att integrera sjukdomsspecifika interventioner, såsom tillhandahållandet av sängnät som skyddar mot malaria och antiretrovirala läkemedel i dessa hälsotjänster.

44.

Europaparlamentet beklagar de påtryckningar som finns för att underminera politiken för rätten till sexuell och reproduktiv hälsa, något som har lett till fler oönskade graviditeter och otrygga aborter för unga kvinnor. Parlamentet uppmanar EU att bibehålla finansieringsnivåerna för samtliga tjänster rörande sexuell och reproduktiv hälsa för att uppfylla millennieutvecklingsmål 5 om förbättrad mödravård.

45.

Europaparlamentet noterar de särskilt negativa konsekvenserna av livsmedelskrisen för barn och understryker behovet av en bred strategi för att öka en tryggad livsmedelsförsörjning, något som inte enbart innebär tillgång till lämpliga livsmedel utan också tillgång till lämpliga mikronäringsämnen, rent vatten, hygien och renhållning, hälso- och sjukvård, ändamålsenlig barnomsorg och en hälsosam miljö.

46.

Europaparlamentet noterar Europeiska unionens imponerande politiska ram för att möta tragedin med barn som drabbats av väpnade konflikter. Parlamentet efterlyser bättre övervakning och mekanismer för att öka medvetandet och utbildningsnivån, för att garantera att denna genomförs grundligt på ort och ställe.

47.

Europaparlamentet anser att en barnskyddsrådgivare bör ingå i alla ESFP-uppdrag och betonar att utbildning av ESFP-personal på uppdrag även bör omfatta barnskyddsfrågor.

48.

Europaparlamentet betonar att de program för avväpning, demobilisering och återanpassning som stöds av Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) bör beakta barns särskilda behov.

49.

Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas unga mödrar under och efter konflikter, flyktingflickor och flickor som är interna flyktingar samt flickor som våldtagits och utsatts för sexuellt våld.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera i program som syftar till att förebygga och motarbeta sexuellt och könsrelaterat våld mot flickor och pojkar, vilket bör omfatta tillhandahållande av PEP-behandling för att förebygga hivinfektion, stöd för återhämtningstjänster och tjänster för social reintegrering och konfidentiella rapporteringsmekanismer.

51.

Europaparlamentet understryker att EU också bör stödja åtgärder för att motarbeta stigmatisering och diskriminering eftersom sårbara flickor eller unga kvinnor – såsom de som är hivpositiva, har fallit offer för våldtäkter eller sexuellt våld, fått barn till följd av en våldtäkt eller gjort abort – ofta förskjuts av de samhällen som de lever i.

52.

Europaparlamentet uppmärksammar den särskilt svåra situationen för hivsmittade och aidssjuka barn och barn som blivit föräldralösa på grund av aids. Parlamentet fördömer särskilt våldtäkter som begås mot kvinnor och unga flickor i tron att samlag med en oskuld kan bota aids, och kräver att det anordnas lokala informationskampanjer för att undanröja denna vantro och på så sätt skydda framför allt flickor.

53.

Europaparlamentet framhåller att FN:s konvention om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar måste respekteras, så att rättigheterna för barn i migrerande familjer tryggas.

54.

Europaparlamentet uppmanar EU att använda det tematiska programmet om asyl och migration, som är en del av instrumentet för utvecklingssamarbete, för att stödja särskilt utsatta grupper som exempelvis barn till migranter och barn som lever i fattigdom.

55.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att i sina yttre åtgärder ägna särskild uppmärksamhet åt situationen för barn som möts av diskriminering, inbegripet barn som lever i konflikt med lagen och barn som frihetsberövats och placerats i slutna institutioner. Barn bör få enklare tillgång till rättvisa och till specialanpassat stöd, och deras ålder måste beaktas under hela rättsförfarandet med hjälp av särskilda skyddsåtgärder.

56.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, när man utformar stödprogram och förhandlar med tredjeländer om handlingsplaner för rättsliga och inrikes frågor, ta upp frågan om rättvisa för ungdomar och att beakta inte enbart ratificeringen av relevanta internationella och regionala normer utan även deras effektiva efterlevnad.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja politisk samstämdhet i barnfrågor och att införliva diskussioner om barns rättigheter i andra större politiska områden såsom säkerhet, klimatförändring, migration och biståndseffektivitet.

58.

Europaparlamentet kräver att all EU-politik som kan komma att påverka barn i tredjeländer ska bli föremål för ändamålsenliga konsekvensbedömningar och utvärderingar rörande barns rättigheter innan denna politik införs. Parlamentet betonar att barn bör behandlas som en separat och avgränsad grupp eftersom de inte påverkas på samma sätt som vuxna.

59.

Europaparlamentet välkomnar initiativet i rådets ovannämnda slutsatser om att på ett bättre sätt samordna och förbättra arbetsfördelningen på området för barns rättigheter genom att staka ut kommissionens och medlemsstaternas politik och verksamhet i pilotländer.

60.

Europaparlamentet är oroat över att pilotländer ännu inte har fastställts och uppmanar medlemsstaterna att bedriva ett nära samarbete med kommissionen för att garantera att denna åtgärd genomförs snabbt.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla förfaranden, riktmärken och indikatorer för att se till att integrerade rättigheter för barnen inte faller bort från dagordningen. Parlamentet delar kommissionens uppfattning att särskilda åtgärder också behövs inom de geografiska fonderna och Europeiska utvecklingsfonden, eventuellt inom oprioriterade områden, vid sidan av en integrering av barns rättigheter.

62.

Europaparlamentet anser att parlamentet skulle kunna spela en mer samordnad och systematisk roll för att övervaka EU:s åtaganden rörande barn, genom till exempel årsrapporten om mänskliga rättigheter.

63.

Europaparlamentet föreslår att de interparlamentariska församlingarna (den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Eurolat och den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet) inbjuder barnorganisationerna i värdländerna till sina möten och stöder inrättandet av ett överregionalt ungdomsforum, såsom ungdomsplattformen EU–Afrika.

64.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare och ordförandena i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.