[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.7.2009

KOM(2009) 374 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Rapport om konkurrenspolitiken 2008 {SEK(2009) 1004}

Inledning

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Rapport om konkurrenspolitiken 2008{SEK(2009) 1004 }

Inledning

1. I år innehåller den årliga rapporten om konkurrens för första gången ett kapitel där man valt att fokusera på ett visst ämne inom området för konkurrenspolitiken. Årets ämne är ”Karteller och konsumenter”.

2. I rapportens första avsnitt ges en översikt över hur de konkurrenspolitiska instrumenten, det vill säga reglerna på området antitrust, företagskoncentrationer och statligt stöd, vidareutvecklats och tillämpats. I det andra avsnittet diskuteras hur dessa och andra instrument tillämpats inom valda sektorer. Det tredje avsnittet innehåller en översikt över konsumentrelaterad verksamhet som har utvecklats under det gångna året. Avsnitt fyra handlar om samarbetet inom det Europeiska konkurrensnätverket (ECN) och med medlemsstaternas domstolar, medan avsnitt fem inriktas på internationell verksamhet. Slutligen ges i avsnitt sex en kortfattad beskrivning av det interinstitutionella samarbetet.

3. På grund av de svåra finansiella och ekonomiska omständigheter som drabbat Europa under 2008 och hur de påverkat de europeiska företagens lönsamhet ägnas särskild uppmärksamhet i årets rapport åt Europeiska kommissionens bedömning av undsättnings- och omstruktureringsåtgärder. En sådan begäran framfördes också av Europaparlamentet i dess resolution om rapporterna om konkurrenspolitiken [1].

4. Mer information finns i ett detaljerat arbetsdokument från kommissionen och på GD Konkurrens webbplats[2].

FOKUSKAPITEL: KARTELLER OCH KONSUMENTER

5. Kampen mot karteller är central för att se till att slutkonsumenterna får ta del av fördelarna med en välfungerande konkurrens inom en viss marknad för varor och tjänster. Karteller hör till de allvarligaste överträdelserna av konkurrenslagstiftningen. De skyddar deltagarna mot konkurrensen, så att de kan höja priserna, begränsa utbudet och dela upp marknaderna. Det betyder att pengarna hamnar på fel ställe och att konsumenterna skadas genom högre priser och ett snävare urval av varor och tjänster.

6. Fall som banankartellen[3] visar att konsumenter som köper eller använder en vara eller tjänst kan påverkas direkt av en kartellbildning. Högre priser till följd av karteller i fråga om konsumentprodukter känns i plånboken hos dem som köper dessa vardagsprodukter och -tjänster. Kommissionens verkställighetsåtgärder – och de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas konkurrensmyndigheter – sätter stopp för överpriserna, förhindrar att beteendet fortsätter i framtiden och avskräcker företagen från att delta i något liknande igen.

7. Även på marknader där direktkunderna är industriella kunder – där brottet mot konkurrenslagstiftningen sker tidigare i försörjningskedjan – tjänar konsumenterna i slutänden på att kartellerna bekämpas. I ett ärende om bilglas [4] handlade det t.ex. om bilfönster som konsumenter köper som en del av sina bilar eller i samband med reparationer. Alltför höga priser på komponenter som bilfönster påverkar det totala priset på bilen eller reparationen. Fördelarna med lägre priser till följd av konkurrens kan inte föras vidare till konsumenterna. Även om ett högre pris på en insatsvara kan absorberas av en tillverkare innan denne säljer slutprodukten, kan det ändå i slutänden vara till konsumentens nackdel. Det kan t.ex. leda till att annan service tas bort eller att mindre pengar läggs på innovation och utveckling av nya och bättre produkter. Även om prishöjningarna i sig kan vara små kan de tillsammans påverka större investeringar i innovation, produkter eller tjänster. Därmed går konkurrensfördelarna förlorade och den allmänna välfärden blir lidande.

8. Exemplen ovan illustrerar varför det är så viktigt att kommissionen vidtar åtgärder för att både sätta stopp för och förhindra karteller. När kommissionen förbjuder konkurrensbegränsande beteende och bötfäller kartellmedlemmar handlar det inte bara om att bestraffa medlemmarna för deras tidigare beteende, utan framför allt om att avskräcka alla företag från att fortsätta eller delta i konkurrensbegränsande beteenden. Kommissionen är inte själv med och begär ersättning för kunder i enskilda fall. Skadeståndskrav till följd av kommissionens beslut kan lämnas in till de nationella domstolarna (mer information om detta finns i kapitel 11 i vitboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler[5], där det läggs fram konkreta förslag till politiska lösningar för att undanröja de nuvarande hindren för effektiv ersättning).

9. Den förebyggande effekten av att utdöma böter omfattar mer än bara det enskilda fallet. Genom sin bötespolitik uppmuntrar kommissionen en kultur där konkurrenslagstiftningen följs inom hela företagsgruppen. Så även om den åtgärd som leder till en lagöverträdelse vidtas av enskilda individer inom en mindre enhet i en organisation eller ett dotterföretag, lyfter utdömningen av böter på företagsnivå fram ledningens, styrelsens och aktieägarnas ansvar för att ta konkurrenslagstiftningen på allvar och arbeta för att förhindra att någon anställd inom någon av gruppens verksamheter bryter mot den. På så sätt kan böter för en kartell påverka en större sektor av branschen, som sannolikt får höra talas om ärendet och riskerna med att delta i karteller. Slutligen utdömer kommissionen högre böter vid upprepade överträdelser: Om samma företag bryter mot konkurrenslagstiftningen upprepade gånger är det uppenbart att man inte i tillräckligt stor utsträckning lyckats lägga grunden för en kultur där lagstiftningen efterlevs, och att det verkar krävas kraftfullare avskräckande åtgärder. Om vi tar bilglasärendet som exempel så höjde kommissionen bötesbeloppen för företaget Saint-Gobain med 60 %, eftersom företaget hade gjort upprepade överträdelser och tidigare hade bötfällts för två karteller inom planglassektorn[6]. Sådana signaler understryker behovet av att följa bestämmelserna, eftersom fortsatta eller nya överträdelser kommer att innebära mycket högre bötesbelopp.

10. Kommissionen kan upptäcka karteller på flera olika sätt: genom att analysera en marknad för att få bevis på konkurrensbegränsande beteende, eller genom att få in bevis från olika källor. Bevisen kan komma direkt från konsumenter eller andra kunder till de företag som kränker lagstiftningen. De kan också komma från personer som är knutna till ett företag och som vill slå larm ( whistle-blower ), eller till och med från kartellmedlemmar själva som vill utnyttja programmet för förmånlig behandling. Kraftfulla sanktioner mot karteller motiverar dem att dra sig ur den hemliga överenskommelsen och att samarbeta med kommissionen inom ramen för programmet för förmånlig behandling genom att överlämna fällande bevis. Syftet med bestämmelserna i sig är inte att göra det möjligt för vissa att undgå böter för sina lagöverträdelser, utan att uppnå ett högre mål, nämligen att sätta stopp för och göra målinriktade utredningar av skadliga företagsöverenskommelser.

11. Enligt 2006 års program för förmånlig behandling kan det första företag som tillhandahåller bevis få full immunitet mot böter. Denna förmån är ett mycket kraftfullt incitament för att bryta den ”tystnadskod” som råder för karteller. I ljusvaxkartellen fick det första företag som tog kontakt med kommissionen och lämnade information full immunitet. För tre andra kartellmedlemmar sänktes deras böter i förhållande till vid vilken tidpunkt de trädde fram och i vilken mån de samarbetade. En förutsättning för att få förmånlig behandling är att företaget lämnar över allt bevismaterial de förfogar över och på så sätt hjälper till att bevisa att det finns en kartell.

12. Under 2008 fortsatte kommissionen sina kraftfulla insatser mot karteller och bötfällde 34 företag[7] till ett sammanlagt belopp på 2 271 miljoner euro i sju kartellärenden[8]. I bilglasärendet utdömde kommissionen de högsta bötesbeloppen för ett kartellärende hittills, på 1 383 miljoner euro.

13. Under 2008 gjorde kommissionens tjänsteavdelningar också några övergripande beräkningar av kartellernas skador på ekonomin. Kommissionen tittade på de 18 karteller som man hade fattat beslut om under åren 2005–2007, storleken på de berörda marknaderna, hur länge kartellerna hade funnits och de mycket försiktiga antagandena i fråga om de beräknade överpriserna. Med en överprissättning på mellan 5 % och 15 % ligger skadans storlek på mellan 4 miljarder euro och 11 miljarder euro för dessa 18 karteller. Om man lägger sig i mitten av skalan när det gäller överprissättningen, dvs. på 10 %, får vi en konservativ bedömning av skadorna för konsumenterna på 7,6 miljarder euro till följd av dessa karteller. Sannolikt är till och med detta belopp för lågt. Ekonomisk litteratur i ämnet tyder på att den genomsnittliga överprissättningen kan vara så hög som 20–25 %.

14. Dessutom tar den här siffran inte hänsyn till fördelarna med att avskräcka företag och främja efterlevnad genom förbudsbeslut och åläggande av böter. Genom kraftfulla åtgärder mot karteller kan man förhindra att andra karteller bildas. Den brittiska konkurrensmyndigheten ( Office of Fair Trading, OFT ) har nyligen utfört en omfattande expertundersökning om detta. Undersökningen pekar på att varje upptäckt kartell kan innebära att fem ytterligare karteller kanske aldrig genomförs eller har upplösts. Om så är fallet kan de 18 kartellbesluten 2005–2007 ha lett till ytterligare besparingar på i storleksordningen 60 miljarder euro.

1. INSTRUMENT

1.1. Antitrust – artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget

1.1.1. Utformning av bestämmelserna och politiken

15. Den 2 april antog kommissionen vitboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler [9] som ett led i ett kommissionsprojekt för att utveckla politiken.

16. EG-domstolen har konstaterat att alla enskilda personer i enlighet med EU-lagstiftningen kan begära ersättning för skada när det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och en överenskommelse eller ett beteende som är förbjudet enligt artikel 81 i EG-fördraget[10]. Kommissionen har dock konstaterat att offer för brott mot antitrustreglerna ytterst sällan får ersättning.

17. Vitboken innehåller konkreta förslag för att komma runt de nuvarande hindren för en effektiv ersättning och samtidigt se till att EU:s rättssystem och traditioner respekteras. Rekommendationerna ger en god avvägning mellan rättigheter och skyldigheter för både den klagande och den svarande och omfattar skydd mot missbruk av rättsprocesser. Det viktigaste målet är att förbättra ersättningen för alla offer. Samtidigt kommer effektivare ersättningsmekanismer i sig att ge en god avskräckande effekt. Kommissionen tänker också utarbeta en icke-bindande vägledning för kvantifiering av skador i antitrustärenden för att underlätta beräkningen.

18. När det gäller kartellbekämpning har det införts en ny mekanism som gör det möjligt för kommissionen att behandla kartellärenden genom ett förenklat förfarande. Förlikningspaketet , som trädde i kraft den 1 juli 2008, består av en förordning från kommissionen[11] åtföljd av ett tillkännagivande från kommissionen[12] där det nya systemet förklaras i detalj. Om företag som har sett bevisningen i kommissionens handlingar väljer att erkänna sin inblandning i kartellen, exakt hur deras överträdelse ser ut och vilket ansvar de har, ska de böter som åläggs parterna sänkas med 10 %. Förlikningar syftar till att förenkla de administrativa förfarandena och kan leda till att kommissionen behöver lägga mindre resurser på att driva rättsprocesser hos gemenskapsdomstolarna i kartellärenden. Detta skulle i sin tur frigöra resurser hos kommissionen för att driva andra kartellärenden och inleda nya undersökningar.

19. Den 3 december offentliggjorde kommissionen Vägledning om prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder. Kommissionen kommer att prioritera utestängande åtgärder som vidtas av företag i dominerande ställning och som sannolikt begränsar konkurrensen på ett sätt som skadar konsumenterna. I vägledningen upprättas en ram för kommissionens analys av huruvida utestängande åtgärder som vidtas av ett företag i dominerande ställning sannolikt kommer att skada konsumenterna. Vägledningen innehåller en allmän del med de viktigaste principerna för den effektbaserade metoden och för tillämpningsprioriteringarna i förhållande till artikel 82 i EG-fördraget. Därefter tillämpas denna övergripande analysram på de vanligaste formerna av utestängande beteenden, t.ex. exklusiva handelsavtal, rabatter, kopplingsförbehåll och kombinationserbjudanden, underprissättning, leveransvägran och marginalpress. Detta skapar insyn och förutsägbarhet i fråga om vilka förhållanden som sannolikt leder till att kommissionen ingriper och, vilket är ännu viktigare, det bör avskräcka företag i dominerande ställning från att delta i vissa former av beteenden över huvud taget.

20. Under 2008 inledde eller fortsatte kommissionen också översynen av gruppundantagsförordningen om vertikala avtal[13], gruppundantagsförordningen om motorfordonssektorn[14] och gruppundantagsförordningen om försäkringssektorn[15].

1.1.2. Tillämpning av bestämmelserna

21. När det gäller tillämpningen av antitrustreglerna på kartellärenden antog kommissionen beslut om att ålägga 34 företag[16] i sju kartellärenden[17] böter på sammanlagt 2 271 miljoner euro. Kommissionen utdömde det största bötesbeloppet i ett kartellärende hittills, på 1 383 miljoner euro i bilglasärendet.

22. I fråga om tillämpningen av antitrustreglerna i ärenden som inte gäller karteller antog kommissionen i juli ett beslut[18] om att förbjuda upphovsrättsorganisationer i EES-medlemsstaterna som är medlemmar i International Confederation of Societies of Authors and Composers (CISAC ) att i sina avtal om ömsesidighet tillämpa begränsningar för medlemskap samt samordna avtalens geografiska begränsningar.

23. När det gäller missbruk av dominerande ställning antog kommissionen, efter ett meddelande om invändningar i Microsoftärendet i mars 2007, ett beslut av den 27 februari om att Microsoft inte hade uppfyllt sin skyldighet att lämna en fullständig och korrekt teknisk dokumentation om kompatibilitet på rimliga och ickediskriminerande villkor. Ett slutligt vitesbelopp på 899 miljoner euro fastställdes för Microsoft[19]. Microsoft var det första företaget i EU:s konkurrenspolitiks historia som har ålades ett löpande vite för att inte ha följt ett tidigare beslut av kommissionen. Kommissionen fortsatte sitt förfarande mot Microsoft för att se till att företaget följde beslutet från år 2004 och de principer som förstainstansrätten fastslog den 17 september 2007 i fråga om pris- och licensvillkor för den information om kompatibilitet som Microsoft måste lämna inom ramen för den korrigerande åtgärd som föreskrivs i beslutet från år 2004[20].

24. I Intelärendet utfärdades ett kompletterande meddelande om invändningar den 17 juni som bekräftade kommissionens preliminära ståndpunkt i ett meddelande om invändningar av den 26 juli 2007, nämligen att Intel hade brutit mot EG-fördragets bestämmelser om missbruk av dominerande ställning (artikel 82) för att stänga ute sin främsta konkurrent, AMD, från marknaden för dataprocessorer av x86-typ.

25. Slutligen antog kommissionen i november ett åtagandebeslut genom vilket E.ON:s åtaganden blev rättsligt bindande med avseende på de farhågor som tagits upp under en undersökning i enlighet med artikel 82 i EG-fördraget som inleddes som en uppföljning av branschutredningen av energisektorn.

1.2. Statliga åtgärder: Offentliga företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter

26. Kommissionen har också varit aktiv när det gäller artikel 86 i EG-fördraget, som förhindrar medlemsstaterna att genomdriva eller behålla eventuella åtgärder som strider mot bestämmelserna i EG-fördraget i allmänhet och mot konkurrensreglerna i synnerhet i fråga om offentliga företag och företag som medlemsstaterna beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter.

27. I mars antog kommissionen ett beslut där den konstaterade att den grekiska staten hade brutit mot artikel 86 i förening med artikel 82 i EG-fördraget genom att upprätthålla rättsliga bestämmelser som garanterade det offentliga företaget Public Power Corporation SA (PPC) tillträde till så gott som samtliga exploaterbara brunkolsgruvor i Grekland[21] . Brunkol är det billigaste bränslet för elproduktion i Grekland, varför detta skapar ojämlika möjligheter mellan aktörerna på marknaden och tillåter PPC att behålla sin dominerande ställning på elmarknaden i grossistledet. Grekland uppmanades att lämna förslag till åtgärder för att se till att konkurrenterna ska få tillräcklig tillgång till brunkol. Om kommissionen anser att dessa åtgärder är tillräckliga ska de göras rättsligt bindande för den grekiska staten genom ett andra beslut.

28. Den 7 oktober antog kommissionen ett beslut[22] där den konstaterade att ändringen av Slovakiens postlag var en överträdelse av artikel 86, i förening med artikel 82 i EG-fördraget, eftersom den innebar att en tjänst som tidigare hade varit avreglerad, nämligen utbärning av hybridpost[23], hade införlivats i det reserverade området ( postmonopolet ). Varken den slovakiska staten eller Slovenská Pošta (den nuvarande postoperatören) hade visat att denna utvidgning av postmonopolet var nödvändig för att kunna tillhandahålla den allmänna postservicen. Eftersom Slovakien underlät att informera kommissionen om eventuella åtgärder för att upphöra med överträdelsen inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Slovakien för bristande efterlevnad av beslutet av den 7 oktober[24].

1.3. Koncentrationskontroll

1.3.1. Utformning av bestämmelserna och politiken

29. Korrigerande åtgärder är ändringar av en koncentration som de samgående parterna föreslagit för att avhjälpa konkurrensproblem som kommissionen konstaterat. För att ge bättre vägledning i frågor om korrigerande åtgärder antog kommissionen den 22 oktober ett nytt tillkännagivande om korrigerande åtgärder [25] och ändrade även tillämpningsförordningen[26]. Reformen av de korrigerande åtgärderna handlar främst om att kodifiera senaste rättspraxis i gemenskapsdomstolarna, men tar även hänsyn till slutsatserna från undersökningen av korrigerande åtgärder[27] samt svaren på det offentliga samrådet om ett utkast till tillkännagivande om korrigerande åtgärder.

30. Genom reformen införs strängare krav på information från de samgående parterna, och de anmälande parterna måste lämna information på ett systematiskt sätt. Dessutom förtydligas och skärps kraven på att avyttringar ska vara tillräckligt omfattande samt på köparnas lämplighet. Dessutom förklaras tillämpningen av upfront buyer-bestämmelserna och fix-it-first-lösningarna. I tillkännagivandet betonas det att korrigerande åtgärder som inte grundar sig på avyttring endast är godtagbara om de får likvärdiga effekter som en avyttring samt att svårigheterna att övervaka och risken för bristande effektivitet kan innebära att den här formen av korrigerande åtgärder inte godkänns.

1.3.2. Tillämpning av bestämmelserna

31. Antalet koncentrationsanmälningar fortsatte att vara stort under 2008, då sammanlagt 347 transaktioner anmäldes till kommissionen, vilket är det tredje högsta resultatet någonsin. Kommissionen antog sammanlagt 340 slutliga beslut under året. Av dessa slutliga beslut godkändes 307 transaktioner utan förbehåll i etapp 1. Sammanlagt antogs 118 beslut om godkännande utan förbehåll enligt det ordinarie förfarandet och ytterligare 189 antogs enligt det förenklade förfarandet. Ytterligare 19 transaktioner godkändes i den första fasen på vissa villkor. Kommissionen inledde tio förfaranden i etapp II under året. Antalet beslut som antogs enligt artikel 8 ökade markant (14, eller 4,0 % av alla anmälningar jämfört med 2,5 % föregående år). Även antalet beslut i etapp I (10, vilket motsvarar 2,9 % 2008 jämfört med 1,2 % 2007) och antalet anmälningar som drogs tillbaka under etapp II ökade avsevärt (3, dvs. 0,9 % 2008 jämfört med 0,7 % 2007). Inga förbudsbeslut antogs under året.

1.4. Kontroll av statligt stöd

1.4.1. Utformning av bestämmelserna och politiken

32. I början av 2008 låg kommissionens fokus inom området för statligt stöd på att fortsätta genomförandet av handlingsplanen för statligt stöd[28]. Den finansiella och ekonomiska krisen innebar dock att fokus ändrades och kommissionen utfärdade snabbt tre meddelanden om den statliga stödpolitikens betydelse i samband med kriserna och återhämtningsprocessen.

33. När det gäller finanskrisen utfärdade kommissionen en första vägledning om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut[29], som baseras på artikel 87.3 b i EG-fördraget, enligt vilken stöd kan tillåtas för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi. Därefter kompletterade och förbättrade kommissionen sin vägledning genom ett nytt meddelande om hur medlemsstater kan rekapitalisera banker under den rådande finanskrisen[30] för att säkerställa tillräckligt höga utlåningsnivåer till resten av ekonomin och stabilisera finansmarknaderna, samtidigt som man undviker alltför stora snedvridningar av konkurrensen. Dessutom antog kommissionen en ny tillfällig ram[31] som ger medlemsstaterna ytterligare möjligheter att hantera kreditåtstramningens effekter på realekonomin. Alla åtgärder är tidsbegränsade fram till utgången av 2010, men kommissionen kommer att utgå från medlemsstaternas rapporter och göra en bedömning av huruvida åtgärderna bör behållas efter 2010, beroende på om krisen fortsätter.

34. När det gäller genomförandet av handlingsplanen för statligt stöd antog kommissionen som utlovat en allmän gruppundantagsförordning[32] som innebär att vissa stödåtgärder godkänns automatiskt[33]. Därmed kan medlemsstaterna bevilja sådant stöd utan att först anmäla det till kommissionen, under förutsättning att de uppfyller samtliga villkor i förordningen. I samband med klimatförändringspaketet antog kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd[34] där det införs en standardbedömning för mindre ärenden och en detaljerad bedömning för ärenden som kan medföra betydande snedvridningar av konkurrensen. Kommissionen förlängde också rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin[35] i ytterligare tre år, fram till den 31 december 2011. I ett nytt tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier[36] anges tydliga och transparenta metoder för att beräkna stödinslaget i en garanti och det införs förenklade regler för små och medelstora företag, inklusive fördefinierade säkerhetsavgifter och användning av en enda avgift för garantier på låga belopp.

35. Dessutom inleddes offentliga samråd om nya regler för radio och tv i allmänhetens tjänst, en eventuell förlängning till 2012 av filmmeddelandet (som ska antas i januari 2009), vägledningsdokumenten om ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt och om kriterier för bedömningar av förenligheten på utbildningsområdet samt om missgynnade och funktionshindrade arbetstagare i statliga stödärenden som ska anmälas separat.

36. Under 2008 inledde kommissionen också ett antal offentliga samråd i förfarandefrågor, t.ex. ett samråd om ett förslag till regler för bästa praxis[37] för kontroll av statligt stöd och utkastet till ett tillkännagivande om ett förenklat förfarande för behandlingen av vissa former av statligt stöd. Syftet med båda dokumenten är att skapa större insyn, förutsägbarhet och effektivitet i de statliga stödförfarandena i enlighet med handlingsplanen för statligt stöd. Diskussionen med medlemsstaterna och andra intressenter i fråga om reglerna om bästa praxis och det förenklade förfarandet kommer att hållas i början av 2009. Utkasten är tänkta att antas under första halvåret 2009. Kommissionen har också hållit ett samråd om ett utkast till kommissionens tillkännagivande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd[38].

37. Under 2008 fortsatte kommissionen sitt arbete för att förbättra tillämpningen och övervakningen av beslut om statligt stöd. Kommissionen försöker att med utgångspunkt i det tillkännagivande om återkrav som antogs 2007[39] få till stånd ett effektivare och snabbare verkställande av beslut om återkrav. Uppgifterna från de berörda medlemsstaterna visar att det gjordes goda framsteg med återkraven under den här perioden. Detta framgår också av de återkrävda stödbeloppen. Av de 10,3 miljarder euro i olagligt och oförenligt stöd som skulle återbetalas i enlighet med beslut som har fattats sedan år 2000 hade omkring 9,3 miljarder euro (dvs. 90,7 % av hela beloppet) faktiskt återbetalats vid utgången av 2008. Dessutom hade ytterligare 2,5 miljarder euro i återkravsränta betalats tillbaka.

38. Som utlovats i handlingsplanen för statligt stöd har kommissionen fortsatt att agera strikt mot medlemsstater som inte effektivt har tillämpat återkravsbeslut som riktat sig till dem. Under 2008 inledde kommissionen rättsliga förfaranden enligt artikel 88.2 eller 228.2 i EG-fördraget i fråga om medlemsstater som inte har uppfyllt sina återkravsskyldigheter. Kommissionen beslutade sig för att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget i fem fall som berörde Italien och Slovakien samt att inleda förfaranden i enlighet med artikel 228.2 i EG-fördraget i åtta fall som berörde Italien och Spanien.

39. För att förbättra insynen och kommunikationen har GD Konkurrens offentliggjort en handbok om regler för statligt stöd[40] på sin webbplats, med en sammanfattning av de viktigaste reglerna för kontroll av statligt stöd.

1.4.2. Tillämpning av bestämmelserna

40. Uppdateringen av resultattavlan för statligt stöd[41] hösten 2008 visar att medlemsstaterna i allt större utsträckning använder sig av möjligheterna i EU:s nyligen reviderade regler för statligt stöd för att förbättra inriktningen på sitt stöd. Under 2007 gick omkring 80 % av medlemsstaternas stöd till horisontella mål, jämfört med ungefär 50 % i mitten av 1990-talet. Dessutom har satsningarna på forskning och utveckling (FoU) samt miljöstöd ökat. Inför den rådande finanskrisen har de samordnade åtgärderna från medlemsstaterna och kommissionen inneburit att stödordningarna för den finansiella sektorn har genomförts snabbt i enlighet med reglerna för statligt stöd.

41. Under de senaste 25 åren har den totala statliga stödnivån minskat från över 2 % av BNP under 1980-talet till ungefär 0,5 % 2007. Samtidigt som resultattavlan framhävde den pågåenden trenden för medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på horisontella mål, framgick det emellertid också att andelen undsättnings- och omstruktureringsstöd till följd av finanskrisen sannolikt kommer att öka betydligt för vissa länder 2008.

42. Under 2008 godkände kommissionen 88 anmälda stödordningar på grundval av Gemenskapens rambestämmelser för forskning, utveckling och innovation [42]från 2006. Av dessa var 66 rena FoU-ordningar, nio var inriktade på innovation och 13 var blandade och omfattade såväl FoU- som innovationsmål.

43. Dessutom antogs ett viktigt beslut[43] om flera enskilda ärenden som berörde den italienska luftfartssektorn efter en bedömning på grundval av gemenskapens rambestämmelser om statligt stöd till FoU 1996[44] och 1986[45]. Beslutet, som antogs den 11 mars, täcker 17 enskilda FoU-projekt inom luftfartssektorn som fått stöd av de italienska myndigheterna under 1990-talet. Enligt beslutet ska lånen för flertalet av de enskilda projekten betalas tillbaka, plus upplupen ränta i vissa fall. Mottagarna har betalat tillbaka omkring 350 miljoner euro inom den frist på två månader som fastställdes i beslutet.

44. På området för riskkapitalfinansiering för små och medelstora företag godkände kommissionen 18 riskkapitalordningar inom ramen för riktlinjerna för riskkapital[46]. Elva ordningar bedömdes på grundval av kapitel 4 i riktlinjerna eftersom de uppfyllde villkoren för tröskelvärdet och därmed kunde omfattas av en lättare bedömning. Tre ordningar blev föremål för en mer ingående bedömning enligt kapitel 5[47]. I tre fall ansåg kommissionen att ordningen inte omfattade statligt stöd[48]. En ordning ansågs delvis inte utgöra stöd och bedömdes delvis enligt kapitel 4 i riktlinjerna[49].

45. När det gäller industriell omstrukturering antog kommissionen ett beslut där den begärde att Rumänien skulle kräva tillbaka 27 miljoner euro i olagligt stöd i samband med privatiseringen av Automobile Craiova, som hade sålts på villkor som syftade till att garantera en viss produktions- och sysselsättningsnivå i utbyte mot ett lägre försäljningspris[50]. Dessutom kunde kommissionen efter flera års utredning konstatera att de polska myndigheternas försök att omstrukturera varven i Gdynia och Szczecin och att återställa deras lönsamhet hade misslyckats[51]. Därför krävde kommissionen att Polen skulle återvinna det olagliga statliga stödet från varven genom att göra en kontrollerad försäljning av varvens tillgångar och därefter likvidera företagen.

2. UTVECKLINGEN I OLIKA SEKTORER

2.1. Energi och miljö

46. Kommissionens förslag av den 19 september 2007 om ett paket för den inre marknaden för energi blev föremål för intensiva diskussioner mellan de tre institutionerna 2008. Parlamentet antog sina synpunkter om energipaketet vid den första behandlingen under sommaren (den 18 juni om el och den 9 juli om gas). Rådet (energi) nådde en politisk kompromiss den 10 oktober.

47. Den 23 januari lade kommissionen fram ett långtgående förslagspaket för att förverkliga EU:s ambitiösa åtaganden om att bekämpa klimatförändringen och främja förnybar energi fram till 2020 och därefter. I december kom Europaparlamentet och rådet helt i linje med kommissionens förslag fram till en överenskommelse om de mål som ska bli rättsligt bindande fram till 2020. Bl.a. ska växthusgasutsläppen minskas med 20 %, andelen energi från förnybara energikällor ska vara 20 % och energieffektiviteten ska förbättras med 20 %. Överenskommelsen gällde revideringar av systemet för handel med utsläppsrätter, fördelningen av minskningsarbetet utanför systemet för handel med utsläppsrätter, bindande nationella mål för andelen energi som produceras från förnybara energikällor, en rättslig ram för miljövänlig teknik för att avskilja och lagra koldioxid samt därmed sammanhängande förslag om koldioxidutsläpp från bilar och om bränslekvalitet. Detta kommer att bidra till att förvandla EU till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och öka energitryggheten. Som stöd för kommissionens övergripande politik i fråga om klimatförändring och förnybar energi omfattar paketet även nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, där det anges på vilka villkor stöd till miljöskydd kan anses vara förenligt med fördraget. Riktlinjerna trädde i kraft i april. I juli antog kommissionen den nya allmänna gruppundantagsförordningen som innebär att statligt stöd till förnybar energi och energieffektivitet inte behöver anmälas om vissa villkor uppfylls.

48. Den 13 november antog kommissionen den andra strategiska energiöversynen [52] med en rad olika förslag för att förbättra energiförsörjningstryggheten. Bl.a. betonas vikten av att ha en fungerande konkurrensutsatt inre energimarknad för att trygga energiförsörjningen.

49. För att energimarknaderna ska fungera ordentligt måste nya aktörer få tillgång till energinät och kunder. Kommissionen har fortsatt att särskilt koncentrera sig på tre allmänna former av missbruk inom el- och gassektorerna, som berör de viktigaste områden som enligt branschutredningen inte fungerar på marknaden. Dessa antitrustutredningar inriktas på utestängande beteende, exploaterande missbruk och samverkan.

50. År 2006 inledde kommissionen undersökningar på den tyska elmarknaden som en uppföljning av utredningen av energisektorn[53]. Under undersökningen kom kommissionen fram till den preliminära slutsatsen att E.ON kunde ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden på två sätt: För det första kunde E.ON ha utnyttjat sin ställning som grossist på elmarknaden genom att strategiskt undanhålla produktionskapacitet i vissa kraftverk från grossistmarknaden för att driva upp priserna. Dessutom hyste kommissionen farhågor om att E.ON hade utarbetat och genomfört en strategi för att avskräcka tredje parter från att investera i elproduktion. För det andra kunde E.ON ha utnyttjat sin ställning som systemansvarig för överföringssystem och gynnat sin egen produktion på den sekundära elbalansmarknaden[54]. I juni höll kommissionen ett samråd med de berörda parterna om de strukturella åtaganden som E.ON hade föreslagit för att undanröja farhågorna om konkurrensbegränsande beteende på de tyska elmarknaderna[55]. Resultatet bekräftade att åtagandena var proportionerliga och nödvändiga för att undanröja farhågorna. Därför antog kommissionen den 26 november ett beslut som gjorde E.ON :s åtaganden rättsligt bindande och avslutade undersökningen[56].

51. När det gäller andra ärenden som berör elmarknaden utfärdade kommissionen ett meddelande om invändningar till Electricité de France (EdF) i december och hävdade att kunder utestängdes i praktiken och/eller rättsligt genom exklusiva långfristiga avtal mellan EdF och stora industrianvändare i Frankrike[57]. Dessutom fortsatte kommissionen sin utredning av Suez/Electrabel som påstods använda samma beteende i Belgien[58]. Efter att ha genomfört oanmälda inspektioner 2006 i E.ON AG:s (E.ON), E.ON Ruhrgas AG:s och Gaz de Frances (GdF) lokaler i Tyskland och Frankrike[59] och efter att ha inlett formella förfaranden i juli 2007[60], utfärdade kommissionen ett meddelande om invändningar till E.ON och GdF .

2.2. Finansiella tjänster

52. I början av hösten drabbades ekonomin i EU:s medlemsstater systemiskt av finanskrisen . Många EU-regeringar vidtog åtgärder för att stödja den finansiella stabiliteten, återupprätta förtroendet för finansmarknaderna och minska risken för en allvarlig kreditåtstramning.

53. På det konkurrenspolitiska området – särskilt kontroll av statligt stöd – har kommissionens uppgift varit att stödja den finansiella stabiliteten genom att snabbt skapa rättslig säkerhet i fråga om medlemsstaternas åtgärder. Kommissionen har också bidragit till att upprätthålla rättvisa spelregler och se till att de nationella åtgärderna inte enbart skulle exportera problemen till andra medlemsstater.

54. I sitt oktobermeddelande om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen[61], förtydligade kommissionen sin allmänna inställning och gav vägledning i fråga om ett antal statliga ingripanden, särskilt statliga garantier, som hade varit den vanligaste formen av reaktion på krisen i inledningsskedet.

55. Därefter hamnade rekapitaliseringen av banker i fokus för medlemsstaternas uppmärksamhet. I december utfärdade kommissionen en vägledning om hur sådana åtgärder skulle bedömas enligt EU:s regler för statliga stöd i meddelandet ”Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen”[62].

56. Den konsekventa metod som beskrivs i dessa vägledningar har gjort det möjligt att snabbt utforma och godkänna ett stort antal nationella ordningar och enskilda åtgärder för att möta krisen och samtidigt undvika skadliga ekonomiska obalanser mellan banker och mellan medlemsstater.

57. Kommissionen godkände stöd i följande beslut på grundval av artikel 87.3 c: Sachsen LB[63], IKB[64], West LB[65], Roskilde Bank[66], Hypo Real Estate[67], Bradford and Bingley[68].

58. Eftersom krisen förvärrades beslutade kommissionen i början av oktober att godkänna statligt stöd i enlighet med artikel 87.3 b om stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi. Under 2008 godkände kommissionen följande stödordningar för att upprätthålla den finansiella stabiliteten: elva garantiordningar (Danmark[69], Finland[70], Frankrike[71], Irland[72], Italien[73], Lettland[74], Nederländerna[75], Portugal[76], Slovenien[77], Spanien[78] och Sverige[79]), två rekapitaliseringsordningar (Frankrike[80] och Italien[81]), en ordning för köp av tillgångar (Spanien[82]), samt fyra övergripande ordningar som omfattade minst två av ovannämnda inslag (Österrike[83], Tyskland[84], Grekland[85] och Storbritannien[86]).

59. Kommissionen godkände också ett antal enskilda ärenden under 2008, som bl.a. omfattade rekapitalisering, garantier och likviditet: ING[87], KBC[88], Parex[89], SNS Reaal[90], Bayern LB[91], Fortis[92], Dexia[93], Nord LB[94], garanti för IKB[95], Carnegie Sweden[96], Aegon[97], Fortis Bank och Fortis Bank Luxembourg[98].

60. Kommissionen agerade snabbt för att återupprätta förtroendet för marknaden. Genom att anta dessa beslut har kommissionen skapat tydlighet och rättslig säkerhet för medlemsstaterna och visat att EU:s politik för statligt stöd kan reagera på ett pragmatiskt och ansvarsfullt sätt på de växlande marknadsförhållandena.

61. Finanskrisen påverkade EU:s realekonomi allvarligt. Bankerna minskade hävstångseffekterna och blev mycket mindre riskbenägna än under tidigare år. Företagen började få svårt att få tillgång till krediter. Utmaningen för kommissionen var att undvika offentliga ingripanden som skulle snedvrida konkurrensvillkoren på den inre marknaden och undergräva målet med ett välinriktat statligt stöd. Kommissionen har ändå erkänt att det under vissa förhållanden krävs statligt stöd för att hantera krisen. Det statliga stödet får dock inte användas för att skjuta upp eller undvika en nödvändig omstrukturering av företag som har strukturella problem. Därför vidtog kommissionen flera åtgärder för att avhjälpa läget i realekonomin utöver de specifika åtgärder som vidtagits inom finans- och banksektorn.

62. Kommissionen antog särskilt en tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen[99]. Denna tillfälliga ram ger medlemsstaterna ytterligare möjligheter att hantera kreditåtstramningens effekter på realekonomin. För att uppfylla målen får medlemsstaterna t.ex. på vissa villkor fram till utgången av 2010 bevilja

- en klumpsumma i stöd på upp till 500 000 euro per företag under de kommande två åren för att avhjälpa deras nuvarande svårigheter,

- statliga garantier på lån till en nedsatt avgift,

- subventionerade lån, särskilt för produktion av miljövänliga produkter (som i förväg uppfyller miljöskyddsnormer eller går längre än sådana normer),

- riskkapitalstöd på upp till 2,5 miljoner euro per litet eller medelstort företag och år (i stället för nuvarande 1,5 miljoner euro) i fall där minst 30 % (i stället för nuvarande 50 %) av investeringskostnaderna täcks av privata investerare.

Beviskraven på marknadsmisslyckanden på exportkreditförsäkringsmarknaden sänks också.

63. Kommissionen intog en aktiv hållning genom att se till att krisåtgärderna godkändes mycket snabbt. De första åtgärderna godkändes vid årets utgång (N 661/08 KfW-förvaltad lånekomponent i det tyska konjunkturprogrammet Konjunkturprogramm och N 668/08 federal ram för små belopp av förenligt stöd, båda i Tyskland).

2.3. Elektronisk kommunikation

64. Sektorn för elektronisk kommunikation i EU fortsätter att förändras snabbt, både tekniskt och kommersiellt. Under 2008 ökade investeringarna i sektorn för sjätte året i följd. Övergången från tidigare nationella monopol till konkurrens fortsatte under 2008.

65. EU:s regelverk för elektronisk kommunikation ( regelverket )[100], som är utformat för att underlätta tillgång till existerande infrastruktur, främja investeringar i alternativ infrastruktur och skapa valmöjligheter och lägre priser för konsumenterna, fortsätter att fungera som den rättsliga ramen för den stora majoriteten av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster. Under 2008 bedömde kommissionen 121 anmälningar från nationella regleringsmyndigheter och antog 83 skrivelser med kommentarer och 33 skrivelser utan kommentarer enligt samrådsförfarandet i artikel 7 i ramdirektivet. I fem fall hyste kommissionen allvarliga tvivel om huruvida de anmälda åtgärderna var förenliga med EU-lagstiftningen och inledde en undersökning i andra fasen enligt artikel 7.4 i ramdirektivet.

66. Regelverket och de underliggande principerna för konkurrenslagstiftningen innebär att det går att definiera geografiska marknader under nationell nivå där det uppenbart finns olika konkurrensförutsättningar. Därmed kan regleringen inriktas på de områden där det fortfarande krävs förhandsreglering. Denna metod har införts av flera nationella tillsynsmyndigheter i deras arbete för att avreglera och bedöma marknaden för elektronisk kommunikation. I takt med den ökande konkurrensen, särskilt på detaljhandelsmarknaden, börjar kommissionens rekommendation från 2007[101] om relevanta marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering nu att ge resultat. År 2008 konstaterade de flesta nationella tillsynsmyndigheter att det även med hänsyn till nationella särdrag krävdes en avreglering av samtliga eller ett antal av de marknader som inte längre förtecknades i rekommendationen.

67. Kommissionen fortsatte sin översyn av regelverket under 2008. Den 24 september antog Europaparlamentet yttranden om kommissionens lagstiftningsförslag vid första behandlingen och den 27 november nådde Europeiska unionens råd en politisk överenskommelse om åtgärdspaketet för att reformera EU:s regelverk för elektronisk kommunikation.

68. Eftersom termineringsavgifterna är höga och inte enhetligt reglerade i EU har kommissionen föreslagit en rekommendation som ska antas 2009 och som skulle få ner termineringsavgifterna till en effektiv nivå och på så sätt skapa en enhetlig reglering av dessa avgifter. Dessutom arbetar kommissionen för närvarande på en rekommendation om lämpliga regleringsmetoder och korrigerande åtgärder för nästa generations nätåtkomst. Kommissionen har också stramat upp sin rekommendation om anmälningar, tidsfrister och samråd som föreskrivs i artikel 7 i ramdirektivet[102] för att minska byråkratin och öka effektiviteten i samarbetet mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen.

69. På området för statligt stöd inom sektorn för elektronisk kommunikation uppmuntrar kommissionen statligt stöd som syftar till att ge rättvis bredbandstäckning till rimliga priser för EU:s medborgare. Under 2008 identifierade kommissionen två stora trender i de offentliga ingripandena på bredbandsmarknaden. Medan vissa medlemsstater främst inriktar sig på att stödja billiga grundläggande bredbandstjänster, vanligtvis på landsbygdsområden som saknar dessa tjänster, för att tillhandahålla bredband för alla medborgare och företag, har kommissionen noterat att de offentliga insatserna i vissa medlemsstater gradvis övergår mot stöd för höghastighetsbredband, de s.k. ”nästa generationens” nät[103]. Kommissionens beslut om statligt stöd till bredband under 2008 gällde den första kategorin.

70. Kommissionen håller också på att utarbeta riktlinjer för tillämpningen av EU:s regler för statligt stöd på offentlig finansiering av installation av bredbandsnät, inklusive s.k. nästa generations åtkomstnät för bredband.

2.4. Informationsteknik

71. Sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT) präglas av digital konkurrens och den åtföljande och växande betydelsen av kompatibilitet och standardisering. Marknaden går mot mer konvergerande tjänster och vertikal och horisontell integration där företagen försöker kontrollera såväl digitala som fysiska nät och vill vara de som fastställer och kontrollerar standardplattformarna.

72. När det gäller tillämpningen av konkurrensreglerna inom IKT-sektorn och efter kommissionens förfaranden mot Microsoft och sänkningen av företagets licensavgifter för information om kompatibilitet 2007 har Microsoft frivilligt infört ”kompatibilitetsprinciper” och offentliggjorde omfattande kompatibilitetsinformation på sin webbplats den 21 februari.

73. I Intelärendet utfärdades ett kompletterande meddelande om invändningar den 17 juni som bekräftade kommissionens preliminära ståndpunkt i ett meddelande om invändningar från juli 2007, nämligen att Intel hade brutit mot EG-fördragets bestämmelser om missbruk av dominerande ställning (artikel 82) för att stänga ute sin främsta konkurrent, AMD, från marknaden för dataprocessorer av x86-typ.

74. På området för koncentrationskontroll utfärdade kommissionen två beslut som rörde satellitnavigeringsindustrin. Den 14 maj godkände kommissionen[104] att TomTom , tillverkare av bärbar navigationsutrustning och leverantör av navigationsprogram för användning i navigationsutrustning, förvärvade Tele Atlas , en av två leverantörer av digitala kartdatabaser för navigering med EES-omfattande täckning. Den 26 juni godkändes mobiltelefontillverkaren Nokias föreslagna förvärv[105] av NAVTEQ , den enda trovärdiga konkurrenten till Tele Atlas. Båda transaktionerna var vertikala och krävde en ingående bedömning med hjälp av de nyligen antagna riktlinjerna för icke-horisontell koncentration.

2.5. Medier

75. Den 17 september hölls diskussioner på hög nivå vid rundabordssamtalet om möjligheter och hinder för detaljhandelsförsäljning on-line på den europeiska inre marknaden med viktiga företrädare för konsumenter och industrin om de affärsmöjligheter som skapas genom Internet och de befintliga hindren för ökad försäljning on-line av musik och varor i EU. Det kom in mer än 30 bidrag som svar på ett diskussionsunderlag som GD Konkurrens publicerade för gruppen, och ett uppföljningsmöte med inriktning på musikdistribution on-line hölls den 16 december.

76. När det gäller förvaltningen av musikrättigheter utfärdade kommissionen den 16 juli ett viktigt beslut mot 24 upphovsrättsorganisationer i EES-medlemsstaterna[106] som förvaltar musikrättigheter på medlemmarnas vägnar (såväl kompositörer som textförfattare). I CISAC-beslutet förbjuds klausuler om medlemskap och exklusivitet i de ömsesidiga representationsavtalen mellan upphovsrättsorganisationerna för alla former av användning och ett samordnat förfarande i fråga om den geografiska uppdelningen av dessa representationsavtal i fråga om användningen av dessa rättigheter för sändning per Internet, satellit och kabel.

77. De förbjudna begränsningarna skyddar en exklusiv ställning för upphovsrättsorganisationer inom deras respektive områden för såväl förvaltning av rättigheter som licensiering av repertoarer till användare. Medlemskapsklausulen begränsar en upphovsmans möjlighet att själv välja vilken upphovsrättsorganisation som ska förvalta rättigheterna. Exklusivitetsklausulen och det samordnade förfarandet hämmade utvecklingen av konkurrensen mellan upphovsrättsorganisationen och av licenser som täcker flera territorier.

78. Under 2008 fortsatte kommissionen att övervaka övergången från analoga till digitala marbaserade sändningar i EU-medlemsstaterna. I samband med det pågående överträdelseförfarandet enligt artikel 226 i EG-fördraget efter ett klagomål från den italienska konsumentorganisationen Altroconsumo[107], tog kommissionen emot nya ändringar till den italienska sändningsordningen[108] och utväxlade synpunkter med de italienska myndigheterna i fråga om den nya lagens räckvidd och kriterier för digitaliseringen av markbundna tv-nät. Ändringarna bör leda till att fler frekvenser blir tillgängliga för nya aktörer och befintliga mindre programföretag.

79. Kommissionen fortsatte också att godkänna statlig finansiering av public service-företag där både public service-uppdraget och finansieringen fastställs med full insyn och där den statliga finansieringen inte går utöver vad som är nödvändigt för att fullgöra uppdraget. Kommissionen antog under 2008 två beslut som gällde finansieringen av offentliga programföretag i enlighet med artikel 86.2 i EG-fördraget i kombination med radio- och tv-meddelandet. Det första beslutet gällde det allmänna finansieringssystemet för det belgiska (flamländska) public service-företaget VRT[109]. Det andra beslutet gällde finansieringsordningen för de irländska public service-företagen RTÉ och TG4[110]. Kommissionen godkände också statligt undsättningsstöd för att avhjälpa den svåra ekonomiska situationen för två public service-företag – France Télévisions[111] i enlighet med artikel 86.2 i EG-fördraget och TV2 Danmark[112] i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget samt bestämmelserna om stöd till undsättning och omstrukturering .

80. Efter ett offentligt samråd under januari–mars, lade kommissionen i november fram ett nytt utkast till meddelande om radio och tv [113] för ytterligare offentligt samråd i syfte att skapa större tydlighet för alla aktörer på marknaden och skapa en ram som är anpassad efter de nya tekniska förutsättningarna.

81. I oktober inledde kommissionen ett offentligt samråd om sina planer på att utöka bedömningskriterierna för statligt stöd i filmmeddelandet [114]. Enligt de nuvarande kriterierna kan statligt stöd till filmproduktion omfattas av undantag i vissa fall, särskilt om stödet gäller kulturella filmer, samtidigt som vissa gränsvärden måste respekteras i fråga om territoriella krav och stödnivåer.

82. Under 2008 godkände kommissionen flera stödordningar till förmån för film, bl.a. den ungerska stödordningen till förmån för film[115], de italienska skattelättnaderna för filmproduktion[116], den finska stödordningen till förmån för film[117] och den tyska stödordningen till förmån för film[118].

83. Slutligen godkände kommissionen två stora förvärv på medieområdet under 2008. Den 14 februari godkände kommissionen det kanadensiska företaget Thomson Corporations föreslagna förvärv av det brittiska företaget Reuter Group , under förutsättning att vissa villkor och skyldigheter skulle uppfyllas. Den 11 mars tillämpade kommissionen riktlinjerna för icke-horisontell koncentration för första gången och godkände Googles föreslagna förvärv av företaget för on-linebaserad reklamteknik, DoubleClick [119].

2.6. Transport

84. År 2008 blev en utmaning för transportsektorn som först upplevde ständigt höjda bränslepriser under första halvåret och sedan den ekonomiska krisen under det andra halvåret. Avmattningen i ekonomin har påverkat både gods- och passagerartjänster inom alla typer av transportjänster. Konsolideringen inom transportsektorn har fortsatt mot bakgrund av den allmänna ekonomiska krisen och kommer sannolikt att fortsätta även under 2009.

85. Inom sektorn för vägtransporter fortsätter kommissionen att tillämpa de befintliga reglerna om statligt stöd på offentlig upphandling och skyldigheter att tillhandahålla offentliga tjänster, eftersom den reviderade förordningen om kollektivtrafik på land[120] inte har trätt i kraft. Efter avgörandet i Altmark -målet[121] har kommissionen tagit emot och granskat ett stort antal klagomål och även vissa anmälningar om stöd till lokala och regionala busstjänster, främst i fråga om avtal som har tilldelats utan föregående offentlig upphandling. Kommissionen utfärdade ett slutligt positivt beslut om ett offentligt tjänsteavtal för kollektivtransport av passagerare på busslinjer i distriktet Lienz i Österrike[122]. Dessutom inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande om åtgärder till förmån för det franska företaget Sernam , som är ett vägtransportinriktat dotterföretag till Société national des chemins de Fer Français (SNCF), på grund av tvivel på att villkoren i beslutet av den 20 oktober 2004 hade uppfyllts.

86. På området för järnvägstransporter och kombinerade transporter öppnades hela marknaden för godstransporttjänster på järnväg för konkurrens inom EU den 1 januari 2007. Marknaden för internationella passagerartjänster på järnväg kommer att konkurrensutsättas från och med den 1 januari 2010. Riktlinjerna för statligt stöd till järnvägsföretag [123] trädde i kraft i juli. I riktlinjerna beskrivs i detalj kommissionens inställning till statligt stöd till järnvägsföretag i enlighet med direktiv 91/440/EEG[124] samt företag som tillhandahåller passagerarbefordran i stads-, förorts- eller regionaltrafik för att öka insynen i den offentliga finansieringen och skapa rättslig säkerhet. Under 2008 antog kommissionen flera beslut för att främja järnvägstransporter och kombinerade transporter[125]. Under 2008 utfärdade kommissionen också ett antal beslut på koncentrationsområdet . Den 19 mars godkände kommissionen det tyska statligt ägda järnvägsföretaget Deutsche Bahns förvärv av det spanska logistikföretaget Transfesa [126]. Den 25 november godkände kommissionen[127] det österrikiska företaget RCA:s förvärv av det ungerska företaget MÁV Cargo med vissa förbehåll.

87. Den 1 juli antog kommissionen riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på sjöfartstjänster [128] inför upphävandet av förordning (EG) nr 4056/86 om linjekonferenser den 18 oktober och utvidgningen av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1/2003 till att omfatta cabotage och internationell trampfart. I riktlinjerna fastställs de principer som kommissionen kommer att följa när den definierar marknader och bedömer system för informationsutbyte i linjesjöfart samt samarbetsavtal som omfattar cabotage-, linje- och/eller trampfartstjänster.

88. Den 21 oktober offentliggjorde kommissionen ett utkast till en gruppundantagsförordning om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier)[129] med hänsyn till att gruppundantagsförordningen upphör att gälla 2010. När gruppundantagsförordningen har antagits kommer reformen av konkurrensbestämmelserna för sjöfartstjänster – som inleddes 2003 – att vara slutförd.

89. Den 12 december utfärdade kommissionen riktlinjer för behandling av statliga stödåtgärder som kompletterar gemenskapsfinansieringen av höghastighetsvattenvägar i startfasen [130] för att anpassa den högsta tillåtna stödnivå och varaktighet som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport[131] efter de mer fördelaktiga villkor som är tillåtna för projekt som omfattas av det andra Marco Poloprogrammet om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (Marco Polo II)[132] och av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet[133].

90. När det slutligen gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ansåg kommissionen efter en grundlig undersökning att den ersättning som den franska staten har betalat ut till Société Nationale Maritime Corse-Méditerranée (SNCM) för att ha ombesörjt den allmänna trafikplikten under perioden 1991–2001 var förenlig med den gemensamma marknaden[134]. Däremot beslutade kommissionen sig för att inleda ett formellt granskningsförfarande om ett system med ersättning till CalMac och Northlink för allmän trafikplikt i samband med drift av färjor för passagerartrafik mellan de skotska öarna[135].

91. På luftfartsområdet trädde förordningen om lufttrafik [136] i kraft den 1 november och utgör nu den rättsliga ramen för luftfarten inom EU, med regler för att bevilja och övervaka operativa licenser, allmän trafikplikt, fördelning av trafik mellan flygplatser samt prissättning. Dessutom fortsatte kommissionen sitt arbete med en ny förordning för att förenkla och modernisera reglerna i fråga om datoriserade bokningssystem[137].

92. Under 2008 fick kommissionen fatta beslut om flera undsättnings- och omstruktureringsåtgärder när lufttrafikföretag först ställdes inför höga råoljepriser och därefter vikande efterfrågan på grund av den finansiella och ekonomiska krisen. I ärendet med Olympic Airways/Olympic Airlines konstaterade kommissionen att den privatiseringsplan som överlämnats av de grekiska myndigheterna och som omfattade försäljningen av vissa av de båda företagens tillgångar i kombinerad form inte omfattade statligt stöd, under förutsättning att de åtaganden som de grekiska myndigheterna gjort uppfylldes helt och hållet[138]. I ett separat, men besläktat beslut[139], ansåg kommissionen att Grekland sedan det förra beslutet 2005 hade beviljat ytterligare statligt stöd till sitt flaggskeppsföretag och beordrade att stödet skulle betalas tillbaka. I juni inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande angående ett lån på 300 miljoner euro från den italienska staten till Alitalia [140]. I november utfärdade kommissionen ett slutligt negativt beslut och beordrade att det oförenliga stödet skulle krävas tillbaka[141]. Samtidigt godkände kommissionen likvideringsplanen för Alitalia[142].

93. På området för flygplatsinfrastruktur avslutade kommissionen det formella granskningsförfarandet i fråga om DHL Group och Leipzig-Halle Airport [143]. Kommissionen ansåg att kapitaltillskotten till Leipzig Airport var förenliga med bestämmelserna i fördraget. Däremot ansågs de försäkringar som DHL beviljats och garantiförklaringen till förmån för DHL vara oförenliga med bestämmelserna i fördraget. Kommissionen beordrade att det oförenliga stödet i samband med försäkringarna skulle återkrävas och förbjöd utfärdandet av garantiförklaringen. Förstainstansrätten upphävde ett beslut av kommissionen från 2004 där Belgien beordrades att återkräva det oförenliga stöd som Ryanair hade fått i samband med sin etablering på Charleroi flygplats[144]. Domstolen ansåg att kommissionen borde ha granskat de fördelar som regionen Vallonien och Brussels South Charleroi Airport hade beviljat tillsammans och borde ha tillämpat principen om en privat investerare på regionen Valloniens åtgärder, eftersom det fanns nära ekonomiska band mellan dessa båda enheter.

94. När det gäller koncentrationer godkände kommissionen den 6 augusti förslaget att Delta Air Lines, Inc. (Delta) skulle förvärva Northwest Airline Corporation (NWA)[145] – båda amerikanska lufttrafikföretag – i enlighet med EU:s koncentrationsförordning. Den 17 december godkände kommissionen efter en ingående granskning koncentrationen mellan KLM och Martinair [146].

95. Inom ramen för det avtal om ett öppet luftfartsområde mellan EU och USA som undertecknades i april 2007 och som omfattar bestämmelser för att stärka samarbetet mellan kommissionen och det amerikanska transportdepartementet på konkurrensområdet, inledde kommissionen och transportdepartementet i mars ett gemensamt forskningsprojekt om flygbolagsallianser [147]. Syftet med projektet är att utveckla förståelsen av transatlantiska luftfartstjänster, alliansernas effekter på konkurrensen mellan flygbolag och eventuella förändringar i alliansernas betydelse efter avtalet om ett öppet luftfartsområde mellan EU och USA.

2.7. Läkemedelsindustrin

96. När det gäller tillämpningen av EU:s antitrustregler inom läkemedelssektorn var den viktigaste åtgärd som kommissionen vidtog under 2008 att inleda branschutredningen av läkemedelsföretag [148] den 15 januari. Samma dag genomförde kommissionen oanmälda inspektioner på plats hos ett antal upphovsföretag och generiska företag inom EU. Detta var första gången kommissionen inledde en branschutredning med inspektioner direkt.

97. Branschutredningen var en reaktion på uppgifter som tydde på att konkurrensen på läkemedelsmarknaden inom EU kanske inte fungerade som den skulle. Tecken på detta var minskad innovation, mätt genom det minskade antalet nya mediciner som kom ut på marknaden varje år, samt fall där generiska mediciner släpptes ut sent på marknaden. Syftet med utredningen var att undersöka om vissa metoder hos läkemedelsföretagen kunde vara en av anledningarna till de generiska förseningarna och den sjunkande innovationen. Utredningen inriktades särskilt på de metoder som upphovsföretag kan använda för att förhindra eller fördröja inte bara konkurrensen från generiska företag utan även utvecklingen av konkurrerande originalprodukter. Dessutom sammanfattades de brister i regelverket för läkemedelssektorn som rapporterades av de företag och offentliga myndigheter som svarade.

98. Under utredningens gång inhämtade kommissionen synpunkter från alla berörda intressenter, t.ex. upphovsföretag och generiska företag, branschorganisationer, konsument- och patientföreningar, försäkringsbolag, läkar-, farmaceut- och sjukhusföreningar, sjuk- och hälsovårdsmyndigheter, Europeiska patentverket (EPO), parallellimportörer samt nationella konkurrensmyndigheter. Kommissionen samlade in uppgifter på grundval av en begäran om information som sändes till över 100 läkemedelsföretag som är verksamma inom EU samt till olika andra intressenter. Uppgifterna gällde ett urval på 219 kemiska molekyler som är förknippade med receptbelagda humanläkemedel som såldes inom EU under perioden 2000–2007.

99. Den 28 november offentliggjorde kommissionen sin preliminära rapport om branschutredningen av läkemedelssektorn[149]. I rapporten bekräftades att det mycket riktigt sker en fördröjning av införandet av generiska läkemedel på marknaden och att innovationen minskar. Dessutom undersöktes några möjliga orsaker, främst dem som har att göra med företagens beteenden. I den preliminära rapporten betonas patenträttigheternas avgörande roll för läkemedelssektorn. Det identifieras inte några enskilda fall av missbruk och det ges heller ingen vägledning om huruvida de undersökta beteendena är förenliga med EG:s konkurrensbestämmelser.

100. Slutsatserna från branschutredningen pekar på att upphovsföretagen utformar och tillämpar en rad olika strategier (en s.k. verktygslåda) för att förvissa sig om fortsatta intäkter från sina läkemedel. Om de lyckas med att genomföra sina strategier kan detta leda till att inträdet för en ny aktör på marknaden försenas eller förhindras, men det betonas i rapporten att företags beteenden inte behöver vara den enda orsaken till att produkter från generiska företag släpps ut sent på marknaden.

101. Intressenterna lämnade också synpunkter på regelverket för läkemedelssektorn och lyfte fram upplevda svårigheter och brister i fråga om marknadsinträde och konkurrens. Generiska företag och upphovsföretag är överens om behovet av ett enda gemenskapspatent och en gemensam domstolsordning för patent i Europa. De preliminära slutsatserna av branschutredningen stöder också dessa synpunkter. Intressenterna tog också upp vad de upplever som flaskhalsar i förfarandena för godkännande för saluföring, prissättning och ersättning och som kan bidra till förseningarna med att få ut läkemedel på marknaden.

2.8. Livsmedelsindustrin

102. Som en reaktion på de kraftigt höjda livsmedelspriserna under senare delen av 2007 och första halvan av 2008 gav kommissionen ut meddelandet – De stigande livsmedelspriserna – Riktlinjer för EU:s agerande [150] och inrättade en arbetsgrupp som ska undersöka hur livsmedelskedjan fungerar, inklusive koncentrationen och marknadssegmenteringen inom detaljhandels- och distributionssektorn inom EU. Detta följdes av ett andra meddelande om livsmedelspriser i Europa i december[151] där kommissionen föreslog en färdplan för att förbättra livsmedelskedjans funktion.

103. När det gäller konkurrenspolitiken förordas i meddelandet att konkurrensbestämmelserna ska tillämpas kraftfullt och enhetligt på livsmedelsmarknaderna av kommissionen och av nationella konkurrensmyndigheter, samtidigt som vikten av antitrust- och koncentrationsinstrument betonas.

104. Under 2008 fortsatte kommissionen att se till att Coca-Cola uppfyllde sina tidigare åtaganden samt bötfällde en kartell av bananimportörer i enlighet med artikel 81 i EG-fördraget. På nationell nivå har konkurrensmyndigheterna ingående granskat livsmedelsrelaterade sektorer och inlett ett antal utredningar. Det är avgörande med en konsekvent och samordnad metod med hänsyn till att detaljhandelsmarknader som mest definieras som nationella till sin omfattning. I detta sammanhang höll GD Konkurrens två möten i juli och november med undergruppen för livsmedel i Europeiska konkurrensnätverket (ECN) för att diskutera och utbyta bästa metoder i fråga om detaljhandelsmarknaderna för livsmedel.

105. Konsolideringen av livsmedelssektorn framgår av ett flertal koncentrationsärenden som anmäldes till kommissionen 2008. Ett antal av dem blev föremål för en ingående utredning eller godkändes i etapp I först efter det att stora avyttringar gjorts. I ärendet Friesland/Campina [152] genomförde kommissionen en ingående utredning av den föreslagna koncentrationen mellan två nederländska mejerikooperativ som är verksamma inom en rad mejerimarknader. Koncentrationen godkändes efter det att parterna hade gjort åtaganden och garanterat tillgången till obehandlad mjölk i Nederländerna. I ärendet ABF/GBI [153] genomförde kommissionen en ingående utredning av Associated British Foods (ABF) förvärv av delar av GBI och godkände transaktionen med vissa förbehåll. När det slutligen gäller detaljhandelssektorn granskade kommissionen det tyska företaget REWE Groups föreslagna förvärv av ADEG [154] och godkände transaktionen med vissa förbehåll.

2.9. Posttjänster

106. En viktig ny fas för posttjänsterna inleds genom det tredje postdirektivet som antogs av parlamentet och rådet i februari[155]. Enligt direktivet ska de flesta medlemsstaterna ha genomfört en fullständig avreglering senast den 31 december 2010, medan vissa medlemsstater får ytterligare två år på sig. Det monopoliserade området ska avskaffas i samtliga medlemsstater, de samhällsomfattande tjänsternas tillämpningsområde och standard bekräftas och de nationella tillsynsmyndigheternas roll förstärks för att ge medlemsstaterna möjlighet att vid behov vidta en rad åtgärder för att skydda och finansiera den samhällsomfattande tjänsten. Betydelsen av statligt stöd – och därmed kommissionens kontroll av detta – kommer alltså att öka.

107. När det gäller tillämpningen av reglerna för statligt stöd på postsektorn under 2008 antog kommissionen flera beslut för att se till att postoperatörer med uppdrag att utföra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och deras dotterföretag inte får oberättigade fördelar. Kommissionen fortsatte sin utredning av den påstådda överkompensationen av Deutsche Post AG [156] för fullgörandet av samhällsomfattande tjänster och utfärdade i oktober ett föreläggande att tillhandahålla upplysningar gentemot Tyskland efter det att landet hade vägrat att lämna ut den begärda informationen. Slutligen undersökte kommissionen också om postoperatörer fick andra former av stöd från staten. I detta sammanhang avslutade kommissionen sin undersökning av stöd till Leipzig Airport och DHL [157] . Samtidigt som kommissionen godkände stödet till Leipzig flygplats för uppförandet av den södra landningsbanan, förbjöd den garantiförklaringen och vissa andra garantier som DHL mottog som stöd för flyttningen av sitt europeiska transportnav till Leipzig. Det stöd som DHL redan har fått måste betalas tillbaka.

3. KONSUMENTVERKSAMHET

108. Kommissionen sätter konsumenternas intressen i centrum för konkurrensfrågorna och anser att det är avgörande att konkurrenspolitiken i första hand inriktas på att förbättra konsumenternas välfärd så mycket som möjligt.

109. För att införliva konsumentdimensionen i konkurrenspolitiken krävs en ordentlig dialog mellan kommissionens tjänsteavdelningar och konsumenterna eller de föreningar som företräder dem. Därför inrättades en särskilt sambandsenhet för konsumenter inom GD Konkurrens 2008. Nu kan konsumenter och deras företrädare ge kommissionens tjänsteavdelningar information som gör det lättare att förstå marknaderna och att identifiera eventuella marknadsmisslyckanden[158]. De har också bäst förutsättningar att rapportera direkt om hur de uppfattar effekterna av en viss åtgärd.

110. När man utvecklar en offentlig politik är det viktigt att förstå farhågor hos och effekter på stora intressenter och konsumenterna är inget undantag. Med hjälp av deras synpunkter kan kommissionen lättare förstå hur politiken kommer att fungera i praktiken och se till att målen kan uppfyllas fullt ut. Som exempel kan nämnas att det i rundabordssamtalet om möjligheter och hinder för detaljhandelsförsäljning on-line och om den europeiska inre marknaden[159] samt i arbetet med vitboken om enskilda anspråk ingick ett omfattande samråd där man aktivt försökte ta reda på vad konsumenterna och deras företrädare ansåg. Även under branschutredningen av läkemedelssektorn[160] och regelbundet i ett antal koncentrationsärenden har konsumentperspektivet hjälpt kommissionens tjänsteavdelningar att sätta alla marknadsaspekter i sitt sammanhang när de identifierar problem och lösningar. Vägledningen om tillämpningsprioriteringar vid utestängande åtgärder[161] bekräftade också betydelsen av den här strategin och dessa kommer att fortsätta under 2009 och framöver.

4. EUROPEISKA KONKURRENSNÄTVERKET (ECN) OCH DE NATIONELLA DOMSTOLARNA

111. ECN bildar en plattform för EU:s konkurrensmyndigheter där de på ett konstruktivt sätt kan samordna sin tillämpning, skapa enhetlighet och diskutera policyfrågor av gemensamt intresse.

112. Under 2008 höll ECN möten i olika grupperingar, från det årliga mötet med cheferna för alla konkurrensmyndigheter till sektoriella undergrupper, icke att förglömma mötena i plenum och i arbetsgrupperna. De viktigaste ämnen som diskuterades under 2008 var 1) den senaste utvecklingen inom konkurrenspolitiken, 2) nationella konkurrensmyndigheters erfarenhet av tillämpningsverktygen i förordning (EG) nr 1/2003, 3) översynen av kommissionens politik om horisontella avtal och vertikala begränsningar, 4) sektorsfrågor som tröga priser inom detaljhandeln ( sticky prices ), multilaterala förmedlingsavgifter och filer från det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) samt branschutredningen av läkemedelssektorn.

113. Under 2008 fortsatte också den konvergensprocess som noterats i samband med förordning (EG) nr 1/2003. Ett utmärkt exempel på denna trend är Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling Vid utgången av 2008 hade 25 medlemsstater infört program för förmånlig behandling och de återstående två (Malta och Slovenien) väntas införa sådana inom en snar framtid. Många ECN-medlemmar har också anpassat sina program efter ECN:s mallprogram eller håller på att göra det.

114. En viktig del av ECN:s arbete är samarbetet i enskilda ärenden. Under 2008 informerades kommissionen i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1/2003 om ungefär 150 nya utredningar[162] som har inletts av nationella konkurrensmyndigheter. Liksom under tidigare år och tack vare det flexibla och pragmatiska system som införs genom förordningen och tillkännagivandet om nätverket uppstod det diskussioner om fördelningen av ärenden endast i ett mycket litet antal fall och det var ännu mer sällsynt att ett ärende flyttades till en annan instans. För att se till att EU-lagstiftningen tillämpas enhetligt har kommissionens tjänsteavdelningar granskat eller gett råd om 61 planerade beslut som anmälts i enlighet med artikel 11.4 i förordning (EG) nr 1/2003.

115. Även mekanismerna för samarbete med nationella domstolar i tillämpningen av EU:s konkurrenslagstiftning i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 1/2003 fungerade smidigt under 2008. Kommissionen tog emot flera förfrågningar om yttranden som ännu inte var avgjorda vid årets utgång, samt kopior på ett 50-tal avgöranden från nationella domstolar. Dessutom ingick GD Konkurrens femton bidragsöverenskommelser för att utbilda domare och offentliggjorde en ny ansökningsomgång för den här typen av verksamhet.

5. Internationell verksamhet

116. I en alltmer globaliserad världsekonomi måste även konkurrenspolitiken ha en global dimension. GD Konkurrens svarar på denna utmaning genom att förstärka och utöka sina förbindelser med partner över hela världen i både bilaterala och multilaterala forum. Kommissionsledamot Neelie Kroes anser att det är mycket viktigt med ett effektivt internationellt samarbete på konkurrensområdet.

117. När det gäller utvidgning var samarbetet med Kroatien och Turkiet särskilt intensivt under 2008. Kroatien har gjort stora framsteg när det gäller att nå de första riktmärkena för att inleda anslutningsförhandlingar om konkurrenskapitlet, inklusive den återstående viktiga frågan om omstrukturering av landets varvsindustri. Turkiet har ännu inte infört något system för att kontrollera och övervaka statligt stöd. GD Konkurrens har också hjälpt länderna på västra Balkan att ytterligare anpassa sina konkurrensregler efter EU-lagstiftningen, t.ex. genom att bistå i utformningen av lagar om och konkurrens och statligt stöd och ge råd om inrättandet av de institutioner som behövs för att tillämpa dessa bestämmelser.

118. När det gäller bilateralt samarbete fortsatte kommissionen sitt nära samarbete med EFTA:s övervakningsmyndighet i rättstillämpningen av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Liksom under tidigare år förekom ett intensivt utbyte inom ramen för särskilda samarbetsavtal i konkurrensfrågor med USA, Kanada och Japan. Samarbetet med Kina och Korea fortsatte att prioriteras under 2008. Vidare spelade GD Konkurrens en aktiv roll i de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal med Ukraina, Indien och Sydkorea och om handelsdelen av associeringsavtalen med Centralamerika för att se till att konkurrensbegränsande metoder (inklusive statligt stöd) inte undergräver de handelsfördelar och andra ekonomiska fördelar som eftersträvas genom dessa avtal.

119. I fråga om multilateralt samarbete fortsatte GD Konkurrens att spela en ledande roll i det internationella konkurrensnätverket och ingår i ledningsgruppen, delar ordförandeskapet för kartellarbetsgruppen och arbetar aktivt i andra arbetsgrupper (företagskoncentrationer, genomförande av konkurrenspolitiken, ensidigt agerande och information). GD Konkurrens fortsatte att bidra aktivt till arbetet i OECD:s konkurrenskommitté och spelade en ledande roll under en rundabordsdiskussion vid den årliga konferensen för UNCTAD:s mellanstatliga grupp av konkurrensexperter om konkurrenslagstiftning och -politik.

6. Interinstitutionellt samarbete

120. Under 2008 fortsatte kommissionen sitt samarbete med övriga gemenskapsinstitutioner i enlighet med respektive avtal eller protokoll som ingåtts av de berörda institutionerna.[163].

121. Under 2008 antog Europaparlamentet resolutioner eller betänkanden om följande ämnen: branschutredningen av banktjänster till privatpersoner och mindre företag, samarbetsavtalet mellan Koreas regering och Europeiska gemenskapen om konkurrensbegränsande beteenden samt vitboken om skadeståndstalan. De årliga konkurrensrapporterna 2006 och 2007 diskuterades också på utskottsnivå under 2008 och kommer att antas under 2009. Kommissionen har även deltagit i diskussioner i Europaparlamentet om andra därmed sammanhängande frågor, bl.a. tillämpningen av statligt stöd som svar på den pågående finansiella och ekonomiska krisen.

122. Kommissionen har ett nära samarbete med rådet och informerar det om viktiga politiska initiativ på konkurrensområdet, t.ex. i fråga om statliga stödåtgärder för bankindustrin och andra extra statliga stödåtgärder i samband med den finansiella och ekonomiska krisen. Under 2008 bidrog kommissionen till konkurrenspolitiken främst i fråga om de slutsatser som antogs av konkurrensrådet (t.ex. om Lissabonstrategin, industripolitik och politiken för små och medelstora företag), transport-, telekommunikations- och energirådet (lagstiftningspaket för den inre energimarknaden, energi-/klimatpaketet) och rådet för ekonomiska och finansiella frågor (översyn av den inre marknaden, gemensamma eurobetalningsområdet, riskkapital, ekonomisk återhämtningsplan för Europa).

123. Kommissionen informerar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Regionkommittén om större politiska initiativ och deltar i eventuella diskussioner i kommittéerna om dessa initiativ. Ett exempel är antagandet av EESK:s rapport om kommissionens årsrapport om konkurrenspolitiken. Under 2008 deltog kommissionen i EESK-arbetsgruppsmöten om konkurrens och demokrati på den inre marknaden, den årliga rapporten om konkurrenspolitiken 2007 samt vitboken om skadeståndstalan.

[1] Se punkt 30 i Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2009 om rapporterna om konkurrenspolitiken 2006 och 2007 (2008/2243(INI)).

[2] http://ec.europa.eu/competition/index_sv.html

[3] Pressmeddelande IP/03/1509, 15.10.2008.

[4] Pressmeddelande IP/08/1685, 12.11.2008.

[5] Ytterligare information om denna fråga och om kommissionens politiska initiativ på detta område finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/competition/antitrust/actionsdamages/index.html

[6] Kommissionens beslut av den 23 juli 1984 i ärende COMP/30.988 Flat Glass (Benelux) , (ej översatt till svenska), EGT L 212, 8.8.1984, s. 13 och kommissionens beslut av den 7 december 1988 i ärende COMP/31.906 Flat glass (Italy) , (ej översatt till svenska) EGT L 33, 4.2.1989, s. 44.

[7] Denna siffra omfattar inte de företag som beviljades immunitet mot böter för samarbete i enlighet med tillkännagivandet om immunitet.

[8] Nitrilbutadiengummi, internationella flyttjänster, natriumklorat, aluminiumfluorid, ljusvaxer, bananer och bilglas.

[9] Ytterligare information om denna fråga och om kommissionens politiska initiativ på detta område finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/competition/antitrust/actionsdamages/index.html

[10] Dom av den 13 juli 2006 i förenade målen C-295/04–C-298/04, Manfredi m.fl., REG 2006, s. I-6619. Se även dom av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan, REG 2001, s. I-6297. EG-domstolen hänvisar endast till överträdelser av artikel 81 i EG-fördraget, men det följer av domstolens resonemang att samma överväganden även är tillämpliga på artikel 82 i EG-fördraget.

[11] Kommissionens förordning (EG) nr 622/2008 av den 30 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 773/2004 med avseende på förlikningsförfaranden i kartellärenden (EUT L 171, 1.7.2008, s. 3).

[12] Kommissionens tillkännagivande om förlikningsförfaranden i samband med beslut enligt artikel 7 och artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i kartellärenden (EUT C 167, 2.7.2008, s. 1).

[13] Kommissionens förordning (EG) nr 2790/1999 av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn (EGT L 336, 29.12.1999, s. 21).

[14] Kommissionens förordning (EG) nr 1400/2002 av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn (EGT L 203, 1.8.2002, s. 30).

[15] Kommissionens förordning (EG) nr 358/2003 av den 27 februari 2003 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden i försäkringssektorn (EUT L 53, 28.2.2003, s. 8).

[16] Denna siffra omfattar inte de företag som beviljades immunitet mot böter för samarbete i enlighet med tillkännagivandet om immunitet.

[17] Nitrilbutadiengummi, internationella flyttjänster, natriumklorat, aluminiumfluorid, ljusvaxer, bananer och bilglas.

[18] Ärende COMP/38.698 CISAC .

[19] Ärende COMP/34.792 Microsoft (ännu ej offentliggjort i EUT).

[20] År 2006 hade kommissionen redan slutgiltigt ålagt Microsoft ett vite på 280,5 miljoner euro för att företaget inte lämnat fullständig och korrekt information om kompatibilitet.

[21] Se pressmeddelande IP/08/386, 5.3.2008.

[22] EUT C 322, 17.12.2008, s. 10. Se även pressmeddelande IP/08/1467, 7.10.2008.

[23] Hybridpost är en särskild form av posttjänst där avsändaren överför innehållet elektroniskt till postoperatören, som därefter skriver ut, lägger i kuvert, sorterar och delar ut postförsändelsen.

[24] Se pressmeddelande IP/08/1997, 17.12.2008.

[25] Tillkännagivande från kommissionen om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och kommissionens förordning (EG) nr 802/2004, ( koncentrationsförordningen ) (EUT C 267, 22.10.2008, s. 1).

[26] Kommissionens förordning (EG) nr 1033/2008 av den 20 oktober 2008 om ändring av förordning (EG) nr 802/2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 279, 22.10.2008, s. 3).

[27] Undersökning av korrigerande åtgärder vid koncentrationer, GD Konkurrens, Europeiska kommissionen, oktober 2005.

[28] Handlingsplan för statligt stöd – Mindre men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 2005–2009 KOM(2005)107 slutlig, 7.6.2005.

[29] EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.

[30] EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.

[31] EUT C 16, 21.1.2009, s. 1.

[32] EUT L 214, 9.8.2008, s. 3.

[33] Stöd till små och medelstora företag, forskning, innovation, regional utveckling, utbildning, sysselsättning, riskkapital, miljöskydd och entreprenörskap, bl.a.

[34] EUT C 82, 1.4.2008, s. 1.

[35] EUT C 173, 8.7.2008, s. 3.

[36] EUT C 155, 20.6.2008, s. 10 och EUT C 244, 25.9.2008, s. 32.

[37] Se pressmeddelande IP/08/1950, 11.12.2008.

[38] Det skulle ersätta 1995 års tillkännagivande om samarbete mellan nationella domstolar och kommissionen på området statligt stöd (EGT C 312, 23.11.1995, s. 8).

[39] EUT C 272, 15.11.2007, s. 4.

[40] Handboken finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/competition/state_aid/studies_reports/studies_reports.html#vademecum

[41] KOM(2008) 751 slutlig, 17.11.2008.

[42] EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

[43] Ärende C 61/2003 Legge Aeronautica n. 808/85, individuella stöd för FoU-projekt .

[44] EGT C 45, 17.2.1996, s. 5.

[45] EGT C 83, 11.4.1986, s. 2.

[46] EUT C 194, 18.8.2006, s. 2.

[47] Ärendena N 263/2007 Technologiegründerfonds Sachsen (EUT C 93, 15.4.2008, s. 1), N 521/2007 Risikokapitalregelung ”Clusterfonds Start-up!” Freistaat Bayern (EUT C 100, 22.4.2008, s. 2) och N 700/2007 Finance Wales JEREMIE Fund (EUT C 331, 31.12.2008, s. 2).

[48] N 836/2006 Mittelstandsfonds Schleswig-Holstein (EUT C 67, 12.3.2008, s. 1), C 33/2007 IBG Beteiligungsgesellschaft Sachsen-Anhalt mbH (EUT C 246, 20.10.2007, s. 20), N 389/2007 riskkapitalfond Niedersachen (EUT C 145, 11.6.2008, s. 1).

[49] N 696/2007 EFRE Risikokapitalfonds Brandenburg (EUT C 180, 17.7.2008, s. 3).

[50] Ärende C 46/2007 privatisering av Automobile Craiova (EUT L 239, 6.9.2008, s. 12). Se pressmeddelande IP/08/315, 27.2.2008.

[51] Ärendena C 17/2005 omstruktureringsstöd för Gdynia-varvet EUT C 220, 8.9.2005, s. 7) och C 19/2005 omstruktureringsstöd till Szczecin-varvet (EUT C 220, 9.9.2005, s. 7). Se pressmeddelande IP/08/1642, 6.11.2008.

[52] Se pressmeddelande IP/08/1696, 13.11.2008.

[53] Se MEMO/06/483, 12.12.2006.

[54] Balanskraft är elförsörjning i sista minuten för att upprätthålla frekvensen i nätet. Kommissionen var orolig för att E.ON gynnade sitt närstående produktionsbolag, trots att det tog ut högre priser, och överförde de ökade kostnaderna till slutkonsumenten, samt att E.ON hindrade andra energiproducenter från att sälja balanskraft på E.ON:s marknader.

[55] Se MEMO/08/396, 12.6.2008.

[56] Se pressmeddelande IP/08/1774, 26.11.2008.

[57] Se MEMO/08/809, 29.12.2008.

[58] Se MEMO/07/313, 26.7.2007.

[59] Se MEMO/06/205, 17.5.2006.

[60] Se MEMO/07/316, 30.7.2007.

[61] EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.

[62] EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.

[63] C 9/2008 omstruktureringsstöd till Sachsen LB, Tyskland .

[64] C 10/2008 omstruktureringsstöd till IKB, Tyskland .

[65] C 43/2008 omstruktureringsstöd till West LB, Tyskland .

[66] N 366/2008 undsättningsstöd till Roskilde Bank, Danmark .

[67] NN 44/2008 undsättningsstöd till Hypo Real Estate, Tyskland .

[68] NN 41/2008 undsättningsstöd till Bradford and Bingley, Storbritannien .

[69] NN 51/2008 garantiordning för banker i Danmark .

[70] N 567/2008 finsk garantiordning .

[71] N 548/2008 finansiella stödåtgärder till bankindustrin i Frankrike (refinansiering) , ännu ej offentliggjort.

[72] NN 48/2008 garantiordning för banker i Irland .

[73] N 520a/2008 garantiordning för italienska banker .

[74] N 638/2008 garantiordning för banker .

[75] N 524/2008 garantiordning för nederländska finansinstitut .

[76] NN 60/08 garantiordning för kreditinstitut i Portugal .

[77] N 531/2008 garantiordning för kreditinstitut i Slovenien .

[78] NN 54b/2008 spansk garantiordning för kreditinstitut .

[79] N 533/2008 stödåtgärder för bankindustrin i Sverige .

[80] N 613/2008 finansiella stödåtgärder till bankindustrin i Frankrike (rekapitalisering) .

[81] N 648/2008 rekapitaliseringsordning .

[82] NN 54a/2008 fond för förvärv av finansiella tillgångar i Spanien .

[83] N 557/2008 stödordning för den österrikiska finansiella sektorn .

[84] N 512/2008 stödordning för finansinstitut i Tyskland .

[85] N 560/2008 stödordning för bankindustrin i Grekland .

[86] N 507/2008 stödordning för bankindustrin i Storbritannien .

[87] N 528/2008 åtgärd till stöd för ING (rekapitalisering), Nederländerna .

[88] N 602/2008 KBC rekapitalisering, Belgien .

[89] NN 68/2008 stödåtgärder för JSC Parex Banka, Lettland .

[90] N 611/2008 SNS Reaal/nytt kapitaltillskott från de nederländska myndigheterna, Nederländerna .

[91] N 615/2008 garanti och rekapitalisering till Bayern LB, Tyskland .

[92] N 574/2008 åtgärder för att främja Fortis, Belgien/Luxemburg/Nederländerna .

[93] NN 45-49-50/2008 garanti för Dexias skyldigheter, Belgien .

[94] N 655/2008 garanti för LB, Tyskland .

[95] N 639/2008 garanti för IKB, Tyskland .

[96] NN 64/2008 undsättningsåtgärder för Carnegie Investment Bank, Sverige .

[97] N 569/2008 åtgärd till stöd för Aegon, Nederländerna .

[98] NN 42-46-53A/2008 omstruktureringsstöd till Fortis Bank och Fortis Bank Luxembourg .

[99] EUT C 16, 22.1.2009, s. 1.

[100] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) EGT L 108, 24.4.2002, s. 7), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002 s. 21), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

[101] Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation (EUT L 344, 28.12.2007, s. 65).

[102] Kommissionens rekommendation av den 15 oktober 2008 om anmälningar, tidsfrister och samråd i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 301, 12.11.2008, s. 23).

[103] Nästa generations åtkomstnät är ett omfattande begrepp för att beskriva de nya, oftast fiberbaserade, bredbandsnät som kommer att ge mycket snabbare och mer symmetrisk bredbandskuppkoppling för slutanvändarna än de nuvarande näten (ADSL, t.ex.).

[104] Ärende COMP/M.4854 TomTom/Tele Atlas.

[105] Ärende COMP/M.4942 Nokia/NAVTEQ.

[106] Ärende COMP/38.698 CISAC-avtalet .

[107] Se pressmeddelande IP/07/1114, 18.8.2007 och dokumentet som lämnades in av Altroconsumo till kommissionen i oktober 2008 och som finns på följande webbadress: http://www.altroconsumo.it/mercato-e-concorrenza/altroconsumo-esposto-alla-commissione-europea-sul-passaggio-al-digitale-si-parte-il-15-ottobre-ma-la-concorrenza-e-all-italiana-s222543.htm.

[108] Artikel 8-novies i lag nr 101/08 (Legge 06/06/2008, n. 101 – Conversione in legge, con modificazioni, del decreto-legge 8 aprile 2008, n. 59, recante disposizioni urgenti per l'attuazione di obblighi comunitari e l'esecuzione di sentenze della Corte di giustizia delle Comunità europee), offentliggjord i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana – Serie Generale, numero 132, 7 giugno 2008.

[109] Ärende E 8/2006 Statlig finansiering av det flamländska public service-företaget VRT .

[110] Ärende E 4/2005 Statlig finansiering av RTE och TNAG (TG4) .

[111] Ärende N 279/2008 Kapitaltillskott till France Télévisions ( ännu ej offentliggjort i EUT ).

[112] Ärende N 287/2008 Undsättningsstöd till TV2/Danmark A/S (EUT C 9, 14.1.2009, s. 3).

[113] Se IP/08/1626, 4.11.2008.

[114] Se IP/08/1580, 24.10.2008.

[115] Ärende N 202/2008 Ungersk stödordning till förmån för film (EUT C 237, 28.10.2008, s. 1).

[116] Ärende N 595/2008 Skattelättnader för filmproduktion (ännu ej offentliggjort i EUT).

[117] Ärende NN 70/2006 Stödordning till förmån för film i Finland (ännu ej offentliggjort i EUT).

[118] Ärende N 477/2008 Tysk stödordning till förmån för film (ännu ej offentliggjort i EUT).

[119] Ärende COMP/M.4731.

[120] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).

[121] Dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH (Altmarkdomen) , REG 2003, s. I-7747.

[122] Ärende C 16/2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[123] EUT C 184, 22.7.2008, s. 13.

[124] Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (EGT L 237, 24.8.1991, s. 25).

[125] Ärendena N 685/2007 (EUT C 140, 6.6.2008, s. 1); N 495/2007 (EUT C 152, 18.6.2008, s. 21); N 11/2008 och N 34/2008 (EUT C 38, 17.2.2009, s. 3); N 159/2008 (EUT C202, 8.8.2008, s. 2); N 195/2008 (EUT C 329, 24.12.2008, s. 3); samt N 352/2008 (EUT C 7, 13.1.2008, s. 1).

[126] Ärende COMP/M.4786 Deutsche Bahn/Transfesa .

[127] Ärende COMP/M.5096 RCA/MÁV Cargo.

[128] EUT C 245, 26.9.2008, s. 2. Se även pressmeddelande IP/08/1063, 1.7.2008.

[129] EUT C 266, 21.10.2008, s. 2. Se även pressmeddelande IP/08/1566, 22.10.2008.

[130] Kommissionens meddelande med riktlinjer för statligt stöd som kompletterar gemenskapsfinansieringen av höghastighetsvattenvägar i startfasen (EUT C 317, 12.12.2008, s. 10).

[131] EUT C 13, 17.1.2004, s. 3.

[132] Inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1692/2006 av den 24 oktober 2006 (EUT L 328, 24.11.2006, s. 1).

[133] EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.

[134] Ärende C 58/2002 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[135] Ärende C16/2008 (EUT C 126, 23.5.2008, s.16).

[136] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (omarbetning) (EUT L 293, 31.10.2008, s. 3).

[137] Den föreslagna förordningen ska ersätta förordning (EG) nr 2299/89 (EGT L 220, 29.7.1989, s. 1).

[138] Ärendena N 321/2008, N 322/2008 och N 323/2008 (ännu ej offentliggjorda i EUT).

[139] Ärende C 61/2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[140] Ärende NN 31/2008 (EUT C 184, 22.7.2008, s. 34).

[141] Ärende C 26/2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[142] Ärende N 510/2008 (EUT C 46, 25.2.2009, s. 6).

[143] Ärende C 48/2006 (EUT L 346, 23.12.2008, s. 1).

[144] Mål T-196/04 Ansökan från Ryanair om ogiltigförklarande av kommissionens beslut 2004/393/EG av den 12 februari 2004 om de fördelar som regionen Vallonien och Brussels South Charleroi Airport beviljat flygbolaget Ryanair i samband med dess etablering i Charleroi.

[145] Ärende COMP/M.5181.

[146] Ärende COMP/M.5141.

[147] Se pressmeddelande IP/08/459, 18.3.2008.

[148] Ärende COMP/39.514 Kommissionens beslut av den 15 januari 2008 om att inleda en branschutredning av läkemedelssektorn i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 . Ytterligare information finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/competition/sectors/pharmaceuticals/inquiry/index.html

[149] Branschutredning av läkemedelssektorn, preliminär rapport, arbetsdokument från GD Konkurrens, ( ej översatt till svenska ), 28.10.2008.

[150] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén – De stigande livsmedelspriserna – Riktlinjer för EU:s agerande (KOM(2008) 321 slutlig, 20.5.2008). I meddelandet analyseras strukturella och cykliska faktorer och det föreslogs en tredelad politisk lösning som omfattar åtgärder på kort sikt i samband med hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken och tillsynen av detaljhandelssektorn, åtgärder för att öka utbudet av jordbruksvaror och trygga livsmedelsförsörjningen på längre sikt, bl.a. främjande av hållbara nya generationer av biobränslen, samt initiativ för att bidra till de globala ansträngningarna att ta itu med prisuppgångens effekter på fattiga befolkningsgrupper.

[151] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – livsmedelspriser i Europa (KOM(2008) 821 slutlig, 9.12.2008).

[152] Ärende COMP/M.5046 Friesland Foods/Campina (ännu ej offentliggjort i EUT).

[153] Ärende COMP/M.4980 ABF/GBI BUSINESS (ännu ej offentliggjort i EUT).

[154] Ärende COMP/M.5047 REWE / ADEG (ännu ej offentliggjort i EUT).

[155] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster (EUT L 52, 27.2.2008, s. 3).

[156] Ärende C 36/2007 Klagomål gentemot den tyska staten i fråga om olagligt statligt stöd till Deutsche Post (EUT C 245, 19.10.2007 s. 21).

[157] Ärende C 48/2006 Åtgärder som Tyskland har vidtagit till stöd för DHL och Leipzig Halle Airport (EUT L 346, 23.12.2008, s. 1).

[158] Under 2008 tog GD Konkurrens emot ungefär 2 500 skrivelser från medborgare i frågor om antitrust, koncentrationer och statligt stöd.

[159] Ytterligare information finns på webbadressen http://ec.europa.eu/competition/sectors/media/online_commerce.html

[160] Se pressmeddelande IP/08/1829, 28.11.2008.

[161] Se pressmeddelande IP/08/1877, 3.12.2008.

[162] Över 55 % gällde tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget (främst på området för karteller), 30 % gällde tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget och återstoden gällde tillämpningen av både artikel 81 och 82 i EG-fördraget (främst inom energi-, livsmedels-, medie-, transport-, telekommunikations- och postsektorerna).

[163] Ramavtal av den 26 maj 2005 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen; protokoll om samarbete mellan Europeiska kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 november 2005; protokoll av den 17 november 2005 om samarbetsarrangemangen mellan Europeiska kommissionen och Regionkommittén.