[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 28.1.2009

KOM(2009) 36 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Investera nu i morgondagens Europa

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Investera nu i morgondagens Europa

Sedan i höstas har Europeiska unionen drabbats av dubbla utmaningar. Krisen på finansmarknaden utlöste en brant nedgång för den europeiska ekonomin. Det blev uppenbart att familjer, företag och samhällen över hela Europa skulle känna av dess verkningar i form av arbetslöshet och förlorade inkomster, och att krisen och dess följder måste åtgärdas akut. Samtidigt blev Europa mer än någonsin på det klara med att den europeiska ekonomins styrka och hållbarhet på lång sikt är beroende av att konkurrensverktyg sprids till alla sektorer inom det europeiska samhället, och att ekonomin anpassas för att möta kraven i samband med energiförsörjningen och den nödvändiga minskningen av växthusgaser.

Detta ledde till att kommissionen i november lade fram ett förslag till en ekonomisk återhämtningsplan för Europa[1] som antogs av stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte i december[2]. Det var en plan för hur medlemsstaterna och EU skulle kunna samordna sin politik och ge den europeiska ekonomin omedelbar stimulans, men också en plan som var omsorgsfullt inriktad på att styra denna stimulans mot EU:s långsiktiga mål.

En viktig del av återhämtningsplanen var förslaget att öka EU:s utgifter inom fastställda strategiska sektorer. Den överenskomna stimulansen på 1,5 % av BNP krävde bidrag från både nationella källor och EU-källor, bl.a. från EU-budgeten. EU har inte använt de anslagna medlen fullt ut, och kommissionen beräknade därför att 5 miljarder euro direkt skulle kunna överföras till fastställda mål, t.ex. energi och bredband. Detta skulle öka förtroendet för att investeringarna inte höll på att avmattas och föra Europa på rätt väg mot en starkare ekonomi i framtiden. Detta var en av de aspekter av planen som fick särskilt stöd vid Europeiska rådets möte i december, då man samtidigt fastslog att det var nödvändigt att upprätthålla en lämplig geografisk balans.

Sedan december har behovet att agera blivit ännu tydligare. Framför allt har vikten av tryggad energiförsörjning och bristerna i dagens EU blivit tydliga. De direkta följderna har varit kännbara för hushåll och företag i flera medlemsstater, men verkningarna av gaskrisen drabbade alla genom att den inverkade negativt på EU:s förbindelser med sina grannländer och på nytt aktualiserade behovet av att göra EU mindre beroende av externa leverantörer.

I detta meddelande fastställs på vilka områden investeringarna bör inriktas. Meddelandet åtföljs av förslag till beslut om finansiering inom de berörda områdena. De fastställda projekten har valts ut så att de överensstämmer med EU:s strategiska mål. Stödet från EU kommer att utformas så att projekten påskyndas och verksamhet inleds snarast möjligt. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser säkerställs en geografisk balans. Kommissionen har redan lagt fram ett förslag om en revidering av den fleråriga budgetramen för 2007–2013 för att ytterligare medel ska bli tillgängliga under rubrik 1A samtidigt som de totalbelopp som man enats om i det interinstitutionella avtalet beaktas.[3] Mot bakgrund av de inledande diskussionerna med budgetmyndigheten föreslår kommissionen nu att de resurser som inte behövs under utgiftstaket för rubrik 2 för 2008 överförs till rubrik 1A i syfte att finansiera de 3,5 miljarder euro som föreslagits till energiprojekt[4], medan de 1,5 miljarder euro som föreslagits till utbyggnad av bredbandsinfrastruktur och till de nya utmaningar som fastställdes i samband med den s.k. hälsokontrollen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, behålls under rubrik 2 för genomförande via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att så snart som möjligt granska dessa förslag och mobilisera de resurser som krävs från budgeten. Detta kommer att bli ett viktigt bidrag i EU:s ansträngningar att få den europeiska ekonomin på rätt spår igen mot tillväxt och välstånd, och visa unionens fasta beslutsamhet att ta sig an de utmaningar som är av strategisk betydelse för framtiden.

Investera nu i framtidens energi

Energi har blivit ett av Europas största bekymmer. I december fattade EU en rad viktiga beslut om den framtida energipolitiken i syfte att skapa en energisektor som kan minska utsläppen av växthusgaser och låta förnybar energi bli det största inslaget i EU:s energimix. Vid årsskiftet drabbades Europa av en gaskris som satte fokus på riskerna i samband med försörjningstryggheten. Gaskrisen visade på svagheter inte bara när det gäller spridningen av importen utan också i fråga om EU:s förmåga att överföra energi till de delar inom unionen där behoven är störst.

Det krävs omfattande åtaganden och omfattande investeringar för de nödvändiga förändringarna. Men konjunkturnedgången riskerar att försena investeringarna om man inte vidtar extra åtgärder nu. Kreditåtstramningen inverkar direkt på hur snabbt EU gör de ändringar som krävs. Risken är att vi tappar fart och vårt tekniska försprång, och förseningar i nuläget kan innebära högre kostnader i framtiden. Därför läggs i den ekonomiska återhämtningsplanen särskild tonvikt vid behovet av ”smarta” investeringar, dvs. stimulansåtgärder för ekonomin som inriktas på tydliga strategiska mål.

Kommissionen föreslår därför ett paket med tre specifika initiativ som fokuserar på EU:s viktigaste energimål. För det första, sammankopplingsprojekt för att bidra till att åtgärda en del av bristerna i dagens infrastruktur. För det andra, investeringar för att fortsätta utvecklingen av vindkraft till havs som en tillförlitlig källa för förnybar energi. För det tredje, främjande av en rad demonstrationsprojekt för avskiljning och lagring av koldioxid, för att ge de energiproducenter som strävar efter att minska utsläppen möjlighet att fortsätta att använda fossila bränslen.

Dessa initiativ kommer att ge målinriktat och konkret stöd till särskilda projekt. Under de kommande åren kommer de att backas upp av politiska initiativ och betydande investeringar. Men EU kan redan nu ge ett viktigt bidrag.

Alla projekt har valts ut med hänsyn till deras betydelse i en vidare bemärkelse: infrastruktur kommer att innebära tryggare energiförsörjning för hela EU, och tekniska och logistiska framsteg kommer att innebära ett steg framåt för hela den europeiska energiindustrin. Projekten kommer att främja tekniska framsteg som ett led i den europeiska strategiska planen för energiteknik, särskilt genom att integrera resultaten i de europeiska näringslivsinitiativ som omfattar avskiljning och lagring av koldioxid och vindenergi. De kommer också att ta vara på alla möjligheter att främja hävstångseffekten, framför allt genom samarbete med Europeiska investeringsbanken.

Sammankoppling av EU:s energi

I förra årets strategiska energiöversyn fastställdes de olika inslag som borde ingå i en effektiv politik för tryggad energiförsörjning[5]. EU:s handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet pekade på behovet av stabila leveranser från partner i tredjeländer, effektiv förvaltning av olje- och gaslager, krishanteringsmekanismer, energieffektivitet för att begränsa efterfrågan samt bästa möjliga utnyttjande av EU:s inhemska energiresurser. Framför allt betonades infrastrukturens centrala roll för energimixen, en infrastruktur som marknaden inte alltid har haft möjlighet att tillhandahålla. Sammankoppling har positiva följdverkningar för alla genom att den minskar beroendet och ökar konkurrenskraften vilket gagnar hela den inre marknaden.

Den kris som nyligen drabbade gasförsörjningen till hushåll och företag i Europa visade med tydlig skärpa infrastrukturens betydelse. Det stod alltför klart hur sårbar Europas energiförsörjning har blivit, utan självklara alternativ när det råder brist på energi. Även om en del medlemsstater försökte täcka upp för underskottet i andra medlemsstater visade sig ofta att den infrastruktur som behövdes var bristfällig. Krisen uppenbarade alltså allvarliga svagheter när det gäller sammankoppling. Dessa luckor i infrastrukturen kommer att vara kostsamma för den europeiska konkurrenskraften på lång sikt, och innebär sämre tillgång till den billigaste importerade energin och sämre möjligheter för europeiska företag och konsumenter att välja den mest prisvärda energin inom Europa. Detta kommer att vara ett ständigt hinder för den europeiska tillväxten.

Samtidigt bromsar den pågående ekonomiska och finansiella krisen genomförandet av projekt för energiinfrastruktur. Energiföretag är lika sårbara som andra för kreditåtstramningar, och det finns en verklig risk för att projekt av stort strategiskt intresse kommer att läggas på is – om inte offentliga investeringar träder in för att ge långivarna garantier för att dessa projekt är projekt som bör få stöd.

Kommissionen föreslår därför att 1,5–2 miljarder euro av det stimulanspaket som fastställdes i återhämtningsplanen används för att injicera de resurser som behövs i viktiga strategiska sammankopplingar. I den strategiska energiöversynen har redan en rad strategiska energiprioriteringar fastställts för att åtgärda brister och utnyttja möjligheter, framför allt sammankoppling av länderna runt Östersjön, den södra gaskorridoren, flytande naturgas, Medelhavsområdet, Central- och Sydosteuropa samt ett nät för havsbaserad vindkraft från Nordsjön. Projekten bör också ta hänsyn till de särskilda åtgärder som behövs för små öar som inte är anslutna till EU:s centrala energinät

Kommissionen har använt den strategiska energiöversynen som vägledning vid valet av projekt, i ett försök att direkt knyta an till de mål som gäller tryggad och diversifierad energiförsörjning. Projekten är geografiskt spridda över hela EU. De kommer att vara till nytta inte bara för den medlemsstat där de genomförs utan för hela EU både genom sin strategiska betydelse för tryggad energiförsörjning som helhet och de möjligheter som de skapar att delta i anbudsinfordringar och tillhandahålla nyckelteknik. De kommer att ge ekonomin ett omedelbart lyft och också att stärka den europeiska ekonomin på sikt.

Förslaget innebär stöd till ungefär 20 projekt, som omfattar både gas och elektricitet, så länge stödmottagarna uppfyller huvudkriterierna för att säkerställa att projekten genomförs effektivt. I förslaget föreskrivs att en av de specifika brister som framkom under gaskrisen ska åtgärdas, nämligen svårigheten att överföra gas från väst till öst.[6] Det är avgörande att dessa projekt har hunnit så långt i förberedelserna att arbetet kan börja snabbt, och att medlemsstaterna tar på sig ansvaret för att påskynda de förfaranden och tillstånd som krävs.

Nästa generation havsbaserad vindkraft

Den målsättning för förnybar energi som EU enades om i december har satt fokus på behovet av att utveckla den teknik som krävs. Vindkraft kommer att vara nyckeln till att nå målet, vilket också framhålls i den europeiska strategiska planen för energiteknik. Vindkraftsindustrin strävar efter att 2020 leverera 12–14 % av elektriciteten i EU, varav över en fjärdedel från havsbaserad vindkraft. Utvecklingen bör fortsätta i denna riktning och havsbaserade vindkraftsparker stå för den största tillväxten inom denna sektor. Eftersom många projekt i gränsöverskridande kust- och havsområden ofta kräver gränsöverskridande infrastruktur och eftersom havsbaserad vindkraft är mer komplicerad ur teknisk och logistisk synvinkel kan EU spela en viktig roll för att uppmuntra investeringar som annars kanske inte skulle ske.

Det står emellertid klart att bristen på tillgängliga medel just nu sätter frågetecken för utvecklingen av projekt för havsbaserad vindkraft. Projekt som är redo att sättas igång riskerar att bli försenade och har redan lett till att en del tillverkare har blivit tvungna att skära ner antalet anställda. Kommissionen föreslår därför att cirka 0,5 miljarder euro anslås till projekt inom denna sektor. Projekten har valts ut med hänsyn till EU:s möjligheter att ge mervärde till projekt som redan har kommit en god bit på väg framför allt genom att främja regionalt samarbete för att förbättra konkurrenskraften och investera i avancerad teknik för att utveckla en ny generation vindturbiner, infrastruktur och logistik som kan främja en snabb utveckling av denna teknik.

Ren energi i framtiden

Man har fastställt att avskiljning och lagring av koldioxid är en nyckelteknik för framtiden. Avskiljning och lagring av koldioxid skulle kunna möjliggöra hållbar kraftproduktion med fossila bränslen, ett viktigt inslag i den globala strävan att halvera utsläppen av växthusgas till 2050. Det skulle göra det möjligt för Europa att fullt ut utnyttja inhemska tillgångar på kol, olja och gas. Utvecklingen av denna teknik skulle ge den europeiska industrin viktiga marknadsmöjligheter i en teknik av global relevans. Avskiljning och lagring av koldioxid är emellertid en komplicerad teknik och det kan ta många år innan den blir kommersiellt lönsam.

Europeiska rådet har insett potentialen i avskiljning och lagring av koldioxid och satt upp målet att tolv demonstrationsprojekt ska ha inletts senast 2015. Mot bakgrund av kreditåtstramningen framstår målet som ännu mer ambitiöst. Europeiska rådet beslutade i december att garantera finansieringen av avskiljning och lagring av koldioxid genom en del av intäkterna från handeln med utsläppsrätter. Dessa medel kommer emellertid inte att bli tillgängliga med omedelbar verkan och kommer inte att räcka för att utveckla så många demonstrationsprojekt som man önskar. I det nuvarande ekonomiska läget riskerar investerarnas försiktighet att sätta frågetecken för Europeiska rådets målsättningar.

Kommissionen föreslår därför att arbetet med dessa centrala demonstrations- och infrastrukturprojekt påskyndas. Fem projekt, som vart och ett behöver 250 miljoner euro i investeringar för att kunna inledas, kommer att få stöd. De ska företräda olika tekniker, olika geologiska förutsättningar och olika medlemsstater och alla ha kommit långt i förberedelserna så att investeringarna ger resultat så snart som möjligt. Syftet med demonstrationsprojekt är också att resultaten ska göras tillgängliga för andra aktörer så skyldigheterna i detta avseende kommer att klargöras tydligt.

Investera i landsbygdssamhällenas framtid

Samhällena på landsbygden kan vara bland dem som drabbas hårdast av en ekonomisk nedgång. När tiderna blir svåra blir risken för utslagning större – och när ekonomin börjar vända uppåt mot tillväxt igen får fördelarna långsammare verkan.

Ett av de viktigaste verktygen i den moderna ekonomin är bredbandsuppkoppling till Internet. I dagens Europa öppnar bredband möjligheter till att hitta jobb, få nya färdigheter, finna nya marknader och dra ner kostnaderna. Bredband är lika viktigt för skolor, bibliotek och regeringskanslier som för företag. Det har blivit en förutsättning för att den moderna ekonomin ska kunna fungera. Men det finns luckor – samhällen där marknaden inte kunnat leverera täckning på grund av spridd befolkning och höga kostnader. Det finns också många områden där tidig bredbandsteknik nu behöver moderniseras för att ge tillgång till Internet med den hastighet som förväntas idag. Därför är ett av målen enligt den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa att utveckla höghastighetsnäten och uppnå en hundraprocentig bredbandstäckning till 2010. I planen betonas också behovet att uppgradera kapaciteten hos många av de existerande näten vid sidan av insatser för att främja konkurrenskraftiga investeringar i fibernät och att frigöra spektrum för trådlöst bredband.

EU utnyttjar redan landsbygdsutvecklingen för att främja tillväxt inom landsbygdsekonomierna och ett gott allmäntillstånd för landsbygdssamhällena. Vid hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken identifierades en rad nya utmaningar som är särskilt relevanta för EU:s jordbruk. Ju snabbare åtgärderna för att hantera dessa utmaningar kommer igång desto lättare blir det för jordbrukssamhällena att i sin tur ta itu med dem och därmed vara beredda när den ekonomiska situationen vänder till det bättre. Detta är i linje med återhämtningsplanens tonvikt på ett påskyndat genomförande av EU:s strukturåtgärder i syfte att få igång investeringarna så fort som möjligt i dessa svåra tider.

Kommissionen föreslår därför att de befintliga instrumenten för landsbygdsutveckling utnyttjas för att stärka landsbygdsekonomin på två sätt; dels genom att ett anslag på 1 miljard euro till landsbygdsutveckling med det särskilda syftet att utveckla bredbandsinfrastrukturen på landsbygden, dels genom ett anslag på 0,5 miljard euro för att påskynda arbetet med att åtgärda de nya utmaningar som fastställdes vid hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

De investeringar som möjliggörs i varje enskild medlemsstat kommer att fastställas av kommissionen i enlighet med principerna i artikel 69.4 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kommissionen avser att fastställa dem enligt den gällande fördelningsnyckeln.

Internet till landsbygdssamhällena

Att uppmuntra bredband ingår redan i EU:s politik för landsbygdsutveckling. I de strategiska riktlinjerna för landsbygdsutvecklingen för programperioden 2007–2013[7] framhålls särskilt informations- och kommunikationsteknikens (IKT) betydelse för landsbygdsföretag och för den socioekonomiska utvecklingen av landsbygdsområden. Spridning och användning av IKT har en nyckelroll för att vitalisera landsbygdsområden och bidrar till att diversifiera den ekonomiska och sociala verksamheten genom att den ekonomiska verksamheten stärks, tillhandahålla nya online-tjänster och stödja e-integration. Det kan öka den relativt låga användningen av IKT inom jordbrukets livsmedelsindustri och vara till hjälp för tillväxtområden som exempelvis landsbygdsturism.

Av samma skäl finns det i områden, där det fortfarande råder skillnad mellan bredbandstäckningen i stad och landsbygd och där användningen av Internet släpar efter, en påtaglig risk för att detta tar sig uttryck i ekonomiskt och socialt utanförskap. Detta kan leda till stagnation i landsbygdsekonomier, arbetslöshet och avfolkning.

Den här risken blir starkare vid en nedgång i ekonomin. Ju mer avlägsen, isolerad och avfolkad en region är, desto hårdare drabbas den av avsaknad av bredbandsanslutningar och Internettillgång. Ju längre från målsättningarna för bredbandsanslutning en region befinner sig, desto mindre sannolikt är det att den förfogar över tillräckliga intäkter för att själv kunna investera.

Finansieringen bör fokuseras på tre huvudområden:

- Skapande av ny bredbandsinfrastruktur inklusive stamnät (t.ex. fasta nät, markbaserade trådlösa nät, satellitbaserade nät eller en kombination av olika tekniska lösningar).

- Uppgradering av befintlig bredbandsinfrastruktur (t.ex. ökad tillförlitlighet, hastighet, kapacitet, räckvidd, tjänster av bättre kvalitet).

- Utbyggnad av passiva bredbandsnät (t.ex. anläggningsarbeten som kabelkanaler och andra nätelement som svartfiber etc.) även i förening med annan infrastruktur (energi, transport, vatten, avloppsnät etc.).

Finansieringen bör kanaliseras genom åtgärd 321 ”Bastjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden”. Investeringarna bör komplettera arbete som redan påbörjats för att utveckla bredband genom sammanhållningspolitiken och bygga vidare på arbete som redan påbörjats i flera landsbygdsområden.

Kommissionen kommer att närmare fastställa de politiska möjligheterna för att uppmuntra bredbandsanvändningen på landsbygden under de närmaste veckorna[8]. Detta initiativ kommer också att kopplas till en ny bredbandsstrategi för EU som utformats som en handlingsram för utvecklingen av bredband i hela EU. Det kommer att sträva efter samordning mellan nationella och regionala myndigheter, stödja sammanslagning av infrastruktur för att utnyttja den på bästa sätt och utbyte av bästa praxis[9]. Med god samordning kan den rätta blandningen av landsbygdsutveckling, IKT/bredbandspolitik och strukturfonder göra att dubbelarbete undviks och ge den hävstångseffekt som behövs för att åstadkomma verklig förändring.

Sådana initiativ bör vara förenliga med reglerna för statligt stöd i fördraget. Reglerna för statligt stöd uppmuntrar välplanerade offentliga åtgärder som är de som bäst kan avhjälpa avsaknaden av eller det begränsade utbudet av tillgång till bredband till rimliga priser i dessa regioner. Reglerna säkerställer att de offentliga åtgärderna är berättigade och proportionerliga.

Kommande utmaningar

Vid hälsokontrollen av genomförandet av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken identifierades en rad utmaningar av avgörande betydelse för det europeiska jordbruket – klimatförändringar, förnybar energi, biologisk mångfald och omstrukturering av sektorn för mjölk och mjölkprodukter. I november 2008 enades jordbruksministrarna om att tackla dessa utmaningar med ytterligare resurser inom sina landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med reglerna för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Detta utökade stöd planeras emellertid inte förrän från och med januari 2010 och, för vissa medlemsstater, inte förrän 2013[10].

Det skulle främja investeringar om detta kunde påskyndas och även innebära att arbetet med att förverkliga dessa avgörande strategiska prioriteringar kunde inledas. Att påbörja detta 2009 skulle särskilt gagna EU-12.

*****

De investeringar som redogörs för i detta meddelande kommer att innebära ett betydande bidrag i hanteringen av den ekonomiska krisen och göra Europa starkare och mer konkurrenskraftigt i framtiden. Kommissionen vädjar därför till Europaparlamentet och rådet att snabbehandla dessa förslag och anta dem snarast möjligt.

[1] KOM(2008) 800.

[2] Europeiska rådets slutsatser av den 11–12 december, Bryssel.

[3] KOM(2008) 859 av den 10 december 2008.

[4] 1,5 miljarder euro 2009 och 2 miljarder euro 2010.

[5] KOM(2008) 781 av den 13 november 2008.

[6] Exempelvis att åtgärda problemet med att gas inte kunde överföras från Österrike till Slovakien och att bidra till sammankopplingen mellan Bulgarien och Rumänien.

[7] Rådets beslut 2006/122/EG av den 20 februari 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen.

[8] I ett meddelande med titeln ” Better access for rural areas to modern ICT ”.

[9] Den europeiska bredbandsportalen www.broadband-europe.eu fungerar också som ett verktyg för utbyte av bästa praxis och offentliggörande av anbudsinfordringar på Europanivå och kan också ge en hävstångseffekt som optimerar den tillgängliga budgeten.

[10] Inget stöd planeras för Rumänien och Bulgarien.