Utkast till yttrande från Regionkommittén om ”Handlingsplan för rörlighet i städer”

1. Regionkommittén (1) utarbetade 2008 ett yttrande om Europeiska kommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer (2). Detta följdes av en handlingsplan för rörlighet i städerna (3) i april 2009 som svar på ett initiativbetänkande (4) från Europaparlamentet. Regionkommittén välkomnade i denna det stora antal initiativ för rörlighet i städer som har tagits på EU-nivå.

2. Regionkommittén har förespråkat en modell där planer för rörlighet i städerna genomförs inom ramen för hållbara, långsiktiga offentlig-offentliga eller offentlig-privata överenskommelser eller rörlighetsavtal och har uppmanat kommissionen att inom sammanhållningspolitiken skapa ett finansieringsinstrument som är direkt tillgängligt för regioner och städer och som skulle ge stadsområden incitament att införa rörlighetsplaner. Utformningen och genomförandet av planer för rörlighet i städerna bör vara städernas eget ansvar.

3. Europeiska kommissionen uppmanades också att berika processen genom att finansiera incitament, belöningssystem och utbyte av bästa praxis med en motsvarighet till det EU-omfattande systemet med den blå flaggan som delas ut till kustområden som uppfyller kvalitetsnormerna. Den nya märkningen bör tilldelas enligt vissa kriterier till stadsområden med låga föroreningsnivåer och få trafikstockningar.

4. Regionkommittén anser att det finns ett europeiskt harmoniseringsbehov framför allt i fråga om de tekniska kraven på fordon (t.ex. att befintliga fordon ska förses med dieselsotfilter i efterhand), infrastrukturutrustningar och transportjänster och när det gäller märkning (med skyltar och dekaler) som ger motorfordon tillträde till miljözoner i överensstämmelse med europeiska normer för avgaser och buller.

5. Regionkommittén (5) har dessutom framfört synpunkten att den sociala dimensionen av rörlighet i städerna bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom man därigenom kan främja både social och territoriell sammanhållning i stadsområden och stadsnära områden.

6. Kommissionen har nu antagit en handlingsplan för rörlighet i städer (6), i vilken tjugo åtgärder föreslås för att uppmuntra och bistå lokala, regionala och nationella myndigheter att uppnå målen för en hållbar rörlighet i städerna. För första gången föreslås ett omfattande stödpaket för hållbar rörlighet i städerna.

7. De åtgärder som kommissionen föreslår ska lanseras under fyra år efter det att handlingsplanen antagits. Kommissionen kommer dock att se över genomförandet av handlingsplanen 2012 och kommer då att ta ställning till om ytterligare åtgärder bör vidtas.

Kommentarer avseende Europeiska kommissionens handlingsplan för rörlighet i städer

8. Regionkommittén gläder sig över att Europeiska kommissionen äntligen har offentliggjort en handlingsplan för rörlighet i städer som tar upp de viktigaste aspekterna av förbättrad rörlighet i våra städer.

9. Europeiska kommissionen slår fast att 72 % (7) av Europas befolkning bor i städer. Denna siffra kommer att stiga till 84 % år 2050. Städerna står inför utmaningen att göra transporter hållbara i både konkurrenshänseende (trängsel, transportkostnader) och med avseende på miljön (luftföroreningar, buller).

10. Regionkommittén konstaterar att rörlighet i städer och stadstransporter är av avgörande betydelse för Europas framtid, eftersom dessa frågor rör den hållbara utvecklingens tre huvudpelare:

11. Regionkommittén välkomnar den fullständiga förståelse för subsidiaritetsprincipen som kommissionen visar i sin handlingsplan, där det framhålls att ansvaret för politiken för rörlighet i städer framför allt ligger hos de lokala, regionala och nationella myndigheterna men att beslut på det lokala planet inte fattas isolerat, utan inom den ram som fastställs genom politik och lagstiftning på nationell och regional nivå samt på EU-nivå.

12. Europeiska kommissionen anser att det finns mycket att vinna på att arbeta gemensamt, samtidigt som subsidiaritetsprincipen och reglerna om befogenheter och ansvar på olika politiska nivåer respekteras.

13. De 20 åtgärder som föreslås i handlingsplanen rör huvudsakligen verktyg för att hjälpa städer och regioner att utveckla en hållbar politik för rörlighet och återspeglar till stor del ReK:s tidigare rekommendationer. Dessa verktyg omfattar

14. Publiceringen av kommissionens handlingsplan för rörlighet i städer utgör ett tillfälle att utforma en EU-ram som gör det möjligt för de lokala, regionala och nationella myndigheterna att vidta åtgärder i de städer där hållbara transportnät behöver utvecklas och nya tekniska lösningar införas, samtidigt som man respekterar olika parters behörighet och ansvarsområden. Det handlar om att vidta åtgärder som ger EU-medborgarna rena transportsätt i stadsområden och att förändra resvanorna i städerna i syfte att uppnå EU:s miljömässiga och ekonomiska konkurrensmål och mål för social sammanhållning.

15. Europeiska kommissionens handlingsplan omfattar sex teman som togs fram efter remissrundan om grönboken. Samtliga teman förtjänar ytterligare kommentarer.

16. Den viktigaste åtgärden av de tre som föreslås inom detta tema är nog stödet till lokala myndigheter vid utarbetandet av planer för hållbar rörlighet i städer, för gods- och passagerartransporter i stadsområden och stadsnära områden. Denna åtgärd var en av Regionkommitténs viktigaste rekommendationer (8).

17. Ett intressant tillägg, som förtjänar stöd, är emellertid förslaget om att införa frågan om rörlighet i städer i de hållbara energiplaner som ska utarbetas av städer som deltar i borgmästarförsamlingen (9) i syfte att främja en integrerad strategi som knyter energi- och klimatförändringsfrågor till transporter och rörlighetsfrågor.

18. Kommissionen planerar också att sprida information om sambandet mellan åtgärder för hållbar rörlighet i städer och regionalpolitiska mål, bland annat kopplingen mellan stadstransporter och det transeuropeiska transportnätet.

19. Kommittén är medveten om vikten av passagerares rättigheter och tillgången till information om pålitlighet, säkerhet m.m. för att trafiken med buss, spårvagn, tunnelbana, och andra kollektivtrafikmedel ska vara attraktiv. Kommissionen avser att ta fram EU-omfattande bästa praxis och införa en serie frivilliga åtaganden för att stärka resenärers rättigheter i fråga om kollektivtrafik – ett initiativ som Regionkommittén tidigare ställt sig bakom (8).

20. Europeiska kommissionen avser att samarbeta med kollektivtrafikoperatörer och andra för att främja tillhandahållande av reseinformation. Det slutliga målet är att det ska finnas en internetportal för kollektivtrafik på EU-nivå med särskild inriktning på de centrala knutpunkterna i det transeuropeiska transportnätet och deras lokala och regionala förbindelser, i enlighet med vad Regionkommittén tidigare föreslagit (8).

21. Kommissionen har för avsikt att inleda en undersökning av de olika tillträdesbestämmelserna för olika typer av gröna zoner runtom i EU, vilket ska leda till ett utbyte av bästa praxis. Dessa planer stöder Regionkommitténs förslag (8) om ett årligt europeiskt pris för att belöna intressanta transportinitiativ som går att överföra till andra regioner, som en del av motsvarigheten till det EU-omfattande systemet med den blå flaggan, vilket ska delas ut till områden med låga föroreningsnivåer och få trafikstockningar (”gröna flaggan”). Europeiska kommissionen föreslår att den befintliga tävlingen inom Europeiska trafikantveckan optimeras och att det införs ett särskilt pris för att uppmuntra antagandet av planer för hållbar rörlighet i städer.

22. Eftersom energisnål körning utgör en obligatorisk del av yrkesförarnas utbildning och prov kommer kommissionen att diskutera med medlemsstaterna om och hur energisnål körning kan integreras i körprov för privatpersoner.

23. Europeiska kommissionen anser att åtgärder på EU-nivå kan bidra till att stärka marknaderna för ny och ren fordonsteknik och alternativa bränslen. Kommissionen föreslår därför fortsatt stöd till forsknings- och demonstrationsprojekt som finansieras genom sjunde ramprogrammet i syfte att underlätta införandet på marknaden av utsläppssnåla eller utsläppsfria fordon och alternativa bränslen. Kommissionen hänvisar särskilt till det europeiska initiativet för miljövänliga bilar (10) och dess särskilda inriktning på elfordon och infrastruktur för elfordon i städer.

24. En internetguide om rena och energieffektiva fordon kommer att tas fram som stöd vid gemensam upphandling av fordon för allmänna tjänster.

25. När det väl införts en EU-ram för internalisering av externa kostnader kommer kommissionen att inleda en studie av urbana aspekter av en internalisering i vilken man kommer att titta på effektiviteten i olika prissättningslösningar som innebär att användaren står för externa kostnader (miljökostnader, trängselkostnader och andra kostnader).

26. En särskild rekommendation från Regionkommittén (8) var att stödet för europeisk finansiering och samfinansiering av projekt för stadstransporter endast ska beviljas om det finns integrerade planer för rörlighet i städerna, vilket stärker EU:s förmåga att skapa incitament för utformning av sådana planer. Regionkommittén förespråkade att man introducerar ett europeiskt finansieringsinstrument som gör det möjligt att delfinansiera planerna för rörlighet i städer, vilket förutsätter offentlig-offentliga eller offentlig-privata rörlighetsavtal som finansieras via den privata sektorn och lokala, regionala och nationella finansieringsprogram.

27. Kommissionen framhåller i sin handlingsplan att gemenskapsstöd, också via Europeiska investeringsbanken, kan ge viktiga incitament och bidra till att privat finansiering kan mobiliseras, så att man kan bistå de lokala myndigheterna att utveckla innovativa modeller för offentlig-privata partnerskap. Kommissionen vill hjälpa myndigheterna och berörda parter att undersöka finansieringsmöjligheter och utveckla innovativa modeller för offentlig-privata partnerskap.

28. Kommissionen framhåller också att man kommer att fortsätta ge ekonomiskt stöd till initiativet Civitas efter den tredje generation projekt som inleddes under 2008, vilket Regionkommittén tidigare rekommenderat (8).

29. Kommissionen avser att inleda en undersökning av hur man kan förbättra insamlingen av data om transporter och rörlighet i städer. Kommissionen kommer också att inrätta en virtuell plattform för utbyte av information, data och statistik, övervakning av utvecklingen och underlättande av utbyte av bästa praxis med utgångspunkt i befintliga initiativ (11). Denna åtgärd har redan tidigare välkomnats av Regionkommittén.

30. Europeiska kommissionen vill underlätta en övergång till mer miljövänliga transportsätt och en effektiv godslogistik. Som ett led i sitt arbete kommer kommissionen 2010 att anordna en konferens om godstransporter i städer. Detta initiativ välkomnas av Regionkommittén.

31. Kommissionen avser också att erbjuda assistans om användningen av intelligenta transportsystem – förhoppningsvis med kompatibla kommunikationsprotokoll och dataöverföring för att förbättra rörligheten i städer när det gäller till exempel elektroniska biljett- och betalningssystem, trafikledning, reseinformation m.m.

32. Kommittén välkomnar Europeiska kommissionen handlingsplan för rörlighet i städer och stöder de föreslagna åtgärderna, eftersom de inte undergräver subsidiaritetsprincipen och de lokala, regionala och nationella myndigheternas huvudansvar, och eftersom ReK anser att utmaningarna inom stadstrafiken är lika viktiga som infrastrukturen för fjärr- och regionaltrafik, och att de under alla förhållanden motsvarar de kompletterande åtgärderna på de olika territoriella och funktionella insatsområdena.

33. ReK anser inte att enbart teknikinriktade åtgärder (ny motorteknik, bättre bränslen och andra förbättringar) med stöd från det sjunde ramprogrammet är tillräckliga för att åstadkomma säkra kollektivtrafiksystem av hög kvalitet och till ett rimligt pris och därigenom en omfattande övergång till andra transportsätt och minskad trängsel i stadsområden. En övergång till alla former av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik måste uppmuntras.

34. Kommittén uppmanar därför kommissionen att utifrån tydliga hållbarhetskriterier uppmärksamma rörligheten i stadsområden och stadsnära områden i EU via strukturfonderna, sammanhållningspolitiken, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

35. I den kommande översynen av EU:s budgetplan bör man dessutom ta hänsyn till behovet av stadstransporter, i synnerhet med tanke på det betydande bidrag som finansierade planer för rörlighet i städerna skulle kunna utgöra i förhållande till den ekonomiska, miljömässiga respektive sociala pelaren av hållbar utveckling i storstadsområden.

36. Regionkommittén stöder Europaparlamentets förslag om att man inom ramen för budgetplanen för 2014–2020 bör inleda en undersökning av ett europeiskt finansieringsinstrument som gör det möjligt att samfinansiera

37. Kommittén anser att åtgärderna är motiverade eftersom välutbyggda och säkra kollektivtrafiksystem av hög kvalitet och till ett rimligt pris i europeiska städer och stadsnära områden skulle göra det möjligt att

38. Det krävs en större samstämmighet mellan olika strategier och initiativ på EU-nivå, och i synnerhet ett integrerat tillvägagångssätt i stadspolitiken och den regionala planeringen, för att initiativ för att bekämpa trängsel och miljöföroreningar genom utarbetande av integrerade planer för hållbar rörlighet i storstadsområden inte ska undermineras av annan politik som till exempel rör stadsplanering och bostäder.

39. ReK framhåller återigen sitt stöd för upprättandet av planer för hållbar rörlighet i åtminstone större städer, stadsområden och stadsnära områden. Planerna bör innehålla lösningar på hur tillgängligheten ska ökas för alla invånare och strategier för att tillgodose behoven av godstransporter i dessa områden samt hur trängsel och miljö- och hälsoproblem ska hanteras.

40. Regionkommittén förespråkar att man på EU-nivå introducerar stimulansåtgärder som innebär att EU-finansiering och samfinansiering av projekt för stadstransporter i lämpliga områden i och runtom städerna endast ska beviljas om det finns planer för hållbar rörlighet i städerna och storstadsområdena och rörlighetsavtal som, genom offentlig-privata överenskommelser, finansieras via den privata sektorn och lokala, regionala och nationella finansieringsprogram.

41. Vi är medvetna om att många städer redan har utarbetat planer för rörlighet men tror att städerna, om denna strategi tillämpas i alla större stadsområden med ett aktivt deltagande från intressenter, även i framtiden kommer att ha möjlighet att fritt anpassa planerna för rörlighet till lokala förhållanden medan kommissionen skulle kunna lyfta fram mervärdet av åtgärderna på EU-nivå.

42. Eftersom Europeiska kommissionen även tidigare har uppmanat lokala myndigheter att ta fram och tillämpa planer för hållbara stadstransporter (15) bör kommissionen uppmuntra medlemsstaterna att göra detta till ett obligatoriskt krav för alla storstadsområden och stadsnära områden och skapa incitament för städerna och regionerna som gör det lättare för dem att utarbeta sådana planer.

43. Finansieringen av Civitas-initiativet bör utökas, men endast för att ge Civitas möjlighet att utöver demonstrationsprojekt och utbyte av bästa praxis även bidra till att främja och genomföra planer för rörlighet i städerna.

44. Regionkommittén uppmanar kommissionen att skapa ytterligare incitament för utveckling och genomförande av planer för rörlighet i städerna genom att instifta ett årligt europeiskt pris för att belöna intressanta transportinitiativ som går att överföra till andra regioner, som en del av ett EU-omfattande system för en ”grön flagga” som ska delas ut till t.ex. stadsområden som antar planer för rörlighet i städerna och som har låga miljöföroreningsnivåer och få trafikstockningar eller som gjort särskilda framsteg när det handlar om att ändra fördelningen mellan transportmedlen (modal split).

45. Kommissionen bör anta en serie indikatorer som ska uppfyllas för att en stad ska kunna tilldelas ”gröna flaggan”. ReK inser dock att det kommer att vara olika svårt för städerna att uppnå låga föroreningsnivåer (luft- och bullerföroreningar) och få trafikstockningar (restider och restiders tillförlitlighet) med tanke på de stora skillnader som finns mellan städerna och deras stadstrafik.

46. Regionkommittén rekommenderar att man vid beviljandet av den gröna flaggan (Green Flag) för stadsområden även ska beakta främjande av ”grönt tänkande” och miljöskydd i stadsområden, exempelvis gynnande av alternativa transportformer (genom att bygga ut vägar för fotgängare och cyklister eller främjande av andra alternativa former av transporter).

47. ReK tror att EU-medborgarna, nu när de blivit mer medvetna om klimatförändringsfrågorna, i större utsträckning kan vara villiga att acceptera åtgärder som syftar till att användarna ska betala för transportsystemens externa kostnader (miljökostnader, trängselkostnader och andra kostnader) där offentliga myndigheter inte investerar i kollektivtrafik, dvs. principen om att förorenaren betalar.

48. ReK uppmanar kommissionen att snarast inleda den föreslagna studien om urbana aspekter av internaliseringen av externa kostnader för olika transportsätt, så att åtgärder kan antas för att skapa balans i kostnaderna för olika transportsätt (16) (17) och upprätta hållbarare transportsystem i stadsområden.

49. ReK anser att riktlinjer från Europeiska kommissionen om olika sätt att återspegla externa kostnader för rörlighet i transportpriser kommer att leda till ett ökat stöd bland allmänheten för rena transportsätt och bidra till en övergång till andra transportsätt och bidra till att göra allmänheten medveten om att individuella transportmedel ”verkar” billigare endast för att de externa kostnaderna inte syns i den ekonomiska redovisningen.

50. Kommittén välkomnar kommissionens stöd till forskning kring rena och energieffektiva fordon och alternativa bränslen. Även om tekniska framsteg främjar miljön krävs det samtidigt åtgärder för att åstadkomma en övergång till andra transportsätt för att hantera både miljö- och trängselproblem i stadsområden.

51. ReK välkomnar Europeiska kommissionens förslag om passagerares rättigheter och tillgänglighet till information om säkerhet och tillförlitlighet. Eftersom dessa endast kommer att omfatta frivilliga åtaganden som baseras på bästa praxis runt om i EU uppmanar kommittén dock kommissionen att öka den förväntade effekten av dessa förslag genom att stödja kommunikations- och informationskampanjer i alla medlemsstater, i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.

52. Sådana informationskampanjer bör omfatta information om vilken påverkan åtgärder för rörlighet i städer samt EU-medborgarnas val av transportsätt har på Europas och de europeiska regionernas miljö och ekonomiska konkurrenskraft.

Bryssel den 15 april 2010

Regionkommitténs första vice ordförande

Ramón Luis VALCÁRCEL SISO

(1) Yttrande om grönboken om stadstransporter (föredragande: Albert Bore) – CdR 236/2007 fin.

(3) Yttrande om handlingsplanen för rörlighet i städerna (föredragande: Albert Bore) – CdR 417/2008 fin.

(4) Betänkande om handlingsplan för rörlighet i städerna (föredragande: Gilles Savary) – 2008/2217(INI).

(5) Yttrande om grönboken om territoriell sammanhållning (föredragande: Jean-Yves Le Drian) – CdR 274/2008 fin.

(12) Kollektivtransportinvesteringar har en multiplikatoreffekt på 2–2,5 på lokala och regionala ekonomier – Europeiska gemenskapens femte ramprogram (2005), Transeconstudien.

(13) Det är möjligt att uppnå energibesparingar på omkring 400–500 kg bränsle per invånare och år i städer där kollektivtrafiken står för en stor del av transporterna – UITP.

(16) Biljettpriserna för tåg- och bussresor ökar snabbare än kostnaderna för att ha egen bil – Europeiska miljöbyråns rapport 3/2004.

(17) Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem (föredragande: Väino Hallikmägi) – CdR 146/2009 fin.