29.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/1

—

ReK understryker att lokala och regionala myndigheter har eget och delat ansvar för att tillhandahålla offentliga tjänster och bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i samhället. Om EU:s demokratiska liv ska fungera väl, är det därför absolut nödvändigt att de lokala och regionala myndigheterna på ett tidigt stadium till fullo deltar i utarbetandet av gemenskapslagstiftningen och i genomförandet av den på fältet.

—

ReK konstaterar att framsteg har gjorts på detta område och prisar kommissionens nit i detta arbete, vilket har fått märkbara resultat. Kommittén anser dock att ytterligare förbättringar är både möjliga och nödvändiga.

—

ReK anser att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt användningen av konsekvensbedömningar är viktiga faktorer för att främja framväxandet av en modell för flernivåstyre i EU. Kommittén anser även att principerna kommer att bli till stor nytta för regionernas ekonomiska utveckling och den territoriella sammanhållningen för unionen totalt sett. Vi erinrar om att det i fördraget finns bestämmelser om att beslut ska fattas på den nivå som är närmast allmänheten, vilket inte alltid är centralregeringen. Subsidiaritetsprincipen bör därför ses som grunden för att man på alla styresnivåer ska bli mer mottaglig för medborgarnas behov och för en förbättrad effektivitet i beslutsfattandet.

—

ReK anser att EG-domstolens beslut i hög grad kan påverka lokala och regionala myndigheter, till exempel på området offentlig upphandling, och på sätt som kanske inte förutsetts i den ursprungliga lagstiftningen.

—

Kommittén är slutligen även oroad över medlemsstaternas fortsatta tendens att komplicera och överarbeta gemenskapslagstiftningen i samband med införlivandet av den i den nationella lagstiftningen (”goldplating”).

Föredragande

:

Graham Tope (UK–ALDE), fullmäktigeledamot i London Borough of Sutton

1.

ReK fortsätter att arbeta tillsammans med Europeiska kommissionen och de andra institutionerna för att på ett framgångsrikt sätt uppnå bättre lagstiftning på alla nivåer inom EU i en sann anda av flernivåstyre.

2.

ReK konstaterar att framsteg har gjorts på detta område och prisar kommissionens nit i detta arbete, vilket har fått märkbara resultat. Kommittén anser dock att ytterligare förbättringar är både möjliga och nödvändiga.

3.

ReK erinrar om de värdefulla synpunkter som Hanja Maij-Weggen på ReK:s vägnar framfört i sin ställning som observatör i högnivågruppen för minskning av de administrativa bördorna. I detta sammanhang har ReK återigen understrukit att lokala och regionala myndigheter och ReK är bäst lämpade för att bidra till förbättringar av EU:s lagstiftningsprocess, särskilt med tanke på den stora del av gemenskapslagstiftningen som genomförs på lokal och regional nivå och de konsekvenser den får för medborgarnas dagliga liv.

4.

ReK välkomnar att kommissionen numera visar större öppenhet vid utarbetandet av nya lagförslag och samråder med andra berörda parter än EU-institutionerna, framför allt med europeiska sammanslutningar som företräder lokala och regionala myndigheter, samt att den på ett entusiastiskt sätt genomför den ”strukturerade dialogen” med hjälp av Regionkommittén. Det är viktigt att samrådsmekanismerna är lättillgängliga och varierade, så att EU:s politiska beslutsfattare hålls informerade om ett brett och representativt tvärsnitt av den europeiska opinionen, eftersom detta leder till ett mer balanserat beslutsfattande och ett mer effektivt genomförande, framför allt i de fall där de lokala och regionala myndigheterna har ansvaret för att tillämpa och kontrollera tillämpningen av EU:s bestämmelser.

5.

ReK understryker att lokala och regionala myndigheter har eget och delat ansvar för att tillhandahålla offentliga tjänster och bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i samhället. Om EU:s demokratiska liv ska fungera väl, är det därför absolut nödvändigt att de lokala och regionala myndigheterna på ett tidigt stadium till fullo deltar i utarbetandet av gemenskapslagstiftningen och i genomförandet av den på fältet.

6.

ReK anser att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt användningen av konsekvensbedömningar är viktiga faktorer för att främja framväxandet av en modell för flernivåstyre i EU. Kommittén anser även att principerna kommer att bli till stor nytta för regionernas ekonomiska utveckling och den territoriella sammanhållningen för unionen totalt sett. Vi erinrar om att det i fördraget finns bestämmelser om att beslut ska fattas på den nivå som är närmast allmänheten, vilket inte alltid är centralregeringen. Subsidiaritetsprincipen bör därför ses som grunden för att man på alla styresnivåer ska bli mer mottaglig för medborgarnas behov och för en förbättrad effektivitet i beslutsfattandet.

7.

ReK har åtagit sig att öka medvetenheten om subsidiariteten. I detta fall är nätverket för övervakning av subsidiaritetsprincipen ett användbart verktyg, inte bara på grund av parternas engagemang när det gäller att övervaka subsidiaritetsprincipen, utan också med tanke på att det har potential att fungera som ett laboratorium för utbyte av bästa metoder vid tillämpningen av subsidiariteten och flernivåstyret.

8.

ReK välkomnar de ansträngningar Europeiska kommissionen har gjort för att respektera proportionalitetsprincipen i utövandet av sina lagstiftnings- och regleringsbefogenheter genom att den genom ett stort antal formella konsolideringsförslag har hjälpt till att upphäva många lagstiftningsinstrument. Kommittén noterar att 48 förslag till förenklingar har antagits av de två lagstiftande institutionerna. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att det inte enbart handlar om antalet förenklingsförslag utan också om en reell minskning av de administrativa bördorna i praktiken.

9.

Kommittén anser att genom att man prövar behovet av intervention på EU-nivå och utreder vilken påverkan som kan bli resultatet av en rad politiska alternativ, bör konsekvensanalyserna leda till förbättrad och förenklad lagstiftning. En effektiv och hållbar förhandsbedömning av ny gemenskapslagstiftning är inte bara viktig för att uppnå en nettominskning av antalet lagar, utan även för att hålla de administrativa bördorna på en låg nivå. Kommittén är dock oroad över att de ändringsförslag och modifieringar av lagförslagen som sedan tillkommer från Europaparlamentet och rådet kan få långtgående följder för lokala och regionala myndigheter och att dessa följder inte till fullo kan förutses av beslutsfattarna.

10.

ReK anser att EG-domstolens beslut i hög grad kan påverka lokala och regionala myndigheter, till exempel på området offentlig upphandling, och på sätt som kanske inte förutsetts i den ursprungliga lagstiftningen.

11.

ReK anser att om EU ska bli mer insynsvänligt och mer mottagligt för allmänhetens funderingar, så är det viktigt att utforma gemenskapslagstiftningen på ett sådant sätt att den förstås av dem som den är avsedd för. Kommittén uppmanar därför Europeiska kommissionen att göra texterna klarare och tydligare samt mer konsekventa och entydiga för att garantera att tillämpningen blir effektiv och enhetlig i alla medlemsstater. Detta krav är särskilt viktigt eftersom den lagstiftning som slutligen antas ofta är resultatet av kompromisser som inte alltid är lätta att införliva i nationell lagstiftning.

12.

ReK menar i detta avseende även att de flesta lokala och regionala myndigheter, och deras medborgare, inte i första hand konfronteras med gemenskapslagstiftningen, utan med resultatet av dess införlivande i den inhemska lagstiftningen. Det är därför nödvändigt att alla styresnivåer förenklar, garanterar samstämmigheten och förklarar nya bestämmelser och ny policy.

13.

Kommittén är även oroad över medlemsstaternas fortsatta tendens att komplicera och överarbeta gemenskapslagstiftningen i samband med införlivandet av den i den nationella lagstiftningen (”goldplating”).

14.

Även om det är förståeligt att vikten läggs vid konsekvensanalyser på förhand bör man inte negligera utvärderingar som görs i efterhand, där man jämför det eftersträvade resultatet med det verkliga utfallet, eftersom de ingår i en bredare strävan att skapa bättre lagstiftning. Merparten av de nya lagförslagen rör ändringar eller kompletteringar av gemenskapens befintliga regelverk. I den ständigt pågående nödvändiga uppdateringen av lagstiftningen är det viktigt att vid utformningen av nya förslag beakta de lokala och regionala myndigheternas värdefulla erfarenheter från tillämpningen av EU-lagstiftningen.

15.

Kommittén efterlyser att EU-institutionerna och medlemsstaterna låter de lokala och regionala myndigheterna delta i utarbetandet och utformningen av gemenskapslagstiftningen i enlighet med sina respektive befogenheter, i syfte att stärka den demokratiska legitimiteten i beslutsprocessen. Kommittén understryker att regioner med lagstiftningsbefogenheter har ett särskilt intresse av att delta med tanke på att de har en skyldighet att införliva gemenskapslagstiftningen inom sina behörighetsområden. I detta sammanhang är ReK det bästa språkröret för de lokala och regionala myndigheterna i deras strävan att bli involverade i lagstiftningsprocessen. Regionkommitténs ledamöter besitter praktiska erfarenheter och detaljkunskaper med avseende på lokala förhållanden och är därför bäst ägnade att utvärdera lagstiftningens konsekvenser och effektivitet.

16.

Samråd behövs på alla beslutsnivåer, både i EU och inom medlemsstaterna. Där ska välfungerande rutiner finnas för samrådet med regioner och kommuner.

17.

Kommittén noterar den växande betydelse som beredningsfasen har i EU:s lagstiftningsprocess. Genom att förbättra analys och samråd på detta tidiga stadium stärker EU sina möjligheter till effektiv lagstiftning, som blir enklare att genomföra i de skiftande miljöer som existerar i medlemsstaterna.

18.

ReK upprepar att kommittén åtagit sig att bidra till konsekvensanalyserna för nya lagstiftningsförslag som har stor lokal och regional inverkan. Om de nya förslagen rör ändringar i den befintliga lagstiftningen måste konsekvensanalyserna omfatta resultaten av utvärderingen, vilket leder till en direkt koppling mellan den föregående konsekvensanalysen och utvärderingen i efterhand.

19.

Kommittén är medveten om att konsekvensanalys tar lång tid och är resursintensiv och att planeringen bör vara så framåtblickande som möjligt och göra det möjligt att bilateralt fastställa prioriterade ärenden på grundval av den årliga politiska strategin och kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram, eventuellt inom ramen för en årlig teknisk diskussion. Kommissionens generaldirektorat bör också uppmuntras att ta direktkontakt med ReK när de tycker att deras konsekvensanalysarbete behöver berikas med uppgifter om de lokala och regionala konsekvenserna av planerade initiativ.

20.

Kommittén begär att konsekvensanalyserna beaktar regioner med lagstiftningsbefogenheter och att gemenskapsarrangemang som medför att dessa regioners befogenheter förskjuts till centralregeringen undviks.

21.

ReK uppmanar Europaparlamentet och rådet att i högre grad respektera det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2003 när de ändrar lagstiftningsförslag från kommissionen på ett sätt som leder till att nya administrativa och ekonomiska bördor införs för lokala och regionala myndigheter. Vid all översyn av det interinstitutionella avtalet bör ReK och EESK konsulteras.

22.

ReK gläder sig över att genom Hanja Maij-Weggen (PPE–NL) ha företrätts i högnivågruppen för minskning av de administrativa bördorna. Kommittén föreslår att kommissionen officiellt rådfrågar ReK om gruppens resultat innan dess mandat går ut i augusti 2010, så att kommittén kan kommunicera resultaten i de frågor som berör dem till alla lokala och regionala myndigheter inom EU.

23.

ReK välkomnar intentionen att minska de onödiga bördorna för små och medelstora företag och att öka användningen av informationsteknik. Ett av målen med att förenkla unionens lagstiftning bör vara att göra den enklare och mer effektiv, och därigenom mer användarvänlig.

24.

Regionkommittén är medveten om att bättre lagstiftning innebär att lagstiftningen då och då behöver ses över. Därför måste all EU-lagstiftning standardmässigt innehålla bestämmelser om utvärdering, så att samtliga berörda parter kan delge sina erfarenheter av de praktiska följderna och av att verkställa och genomdriva den berörda lagstiftningen.

25.

ReK uppmanar regioner med lagstiftningsbefogenheter att inse att de skulle kunna ha stor fördel av att spela en mer proaktiv roll i förhandlingarna om och införlivandet av EU-lagstiftningen. Andra typer av regioner och lokala myndigheter har också viktiga roller att spela. ReK uppmanar medlemsstaterna att i största möjliga utsträckning möjliggöra ett sådant aktivt deltagande.

26.

ReK understryker att europeiska territoriella pakter, t.ex. Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), skulle kunna främja den territoriella sammanhållningen och flexibiliteten i politik som har stor lokal påverkan. Eftersom EGTS är ett instrument med rättskapacitet som möjliggör för partner att skapa en stabil rättslig struktur för territoriellt samarbete, kommer EGTS att garantera ett mer omfattande flernivåstyre och bidra till bättre lagstiftning på lokal och regional nivå över hela EU.

27.

ReK uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att förenkla den nationella lagstiftningen och att anta gemenskapsdirektiven snabbt och korrekt. Som ett led i den processen bör man rådfråga de lokala och regionala myndigheterna och ta hänsyn till deras förslag och rekommendationer.

28.

ReK uppmanar ännu en gång de nationella lagstiftarna att avstå från att överarbeta lagarna när de införlivar gemenskapslagstiftning. I sina rapporter om huruvida EU-direktiven genomförts i tid och på ett korrekt sätt skulle kommissionen kunna uppge vilka medlemsstater som har valt att införa mer långtgående nationella krav.

29.

ReK understryker att kommissionen och EG-domstolen bör beakta domstolsärendenas konsekvenser för regioner och lokala myndigheter.

30.

ReK uppmanar kommissionen att exakt definiera de konkreta fall som motsvarar respektive inte motsvarar statligt stöd, med tonvikt på de problem och situationer som ska hanteras av de lokala och regionala myndigheterna.

31.

ReK uppmanar Europeiska kommissionen att använda sig av ett mer medborgarorienterat tillvägagångssätt när den presenterar sin väg mot bättre lagstiftning. I insatser och kommunikation bör man prioritera de områden där medborgarna anser att det största mervärdet finns.

32.

ReK rekommenderar att man använder ett tydligare språk när man utarbetar direktiv. Detta skulle minska riskerna för feltolkningar som kan leda till ett försenat eller inkorrekt införlivande.

33.

ReK anser att nationella lagstiftare och lokala och regionala myndigheter – och de organisationer som företräder dem – har en viktig roll att spela för att på ett bättre sätt kommunicera de nya lagarna till dem som ska genomföra dem och till den vanliga medborgaren.