27.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/27

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande En uppdaterad strategisk ram för europeiskt samarbete om utbildning. ReK stöder helt och fullt dokumentets allmänna målsättningar, dvs. bättre kvalifikationer genom bättre utbildningssystem; detta mål beskrivs med rätta som en absolut prioritering för att möta de utmaningar som EU står inför.

2.

Vi ställer oss helt bakom kommissionens allmänna analys. Med tanke på att medborgarna är Europeiska unionens mest värdefulla resurs är utbildning och yrkesutbildning av avgörande betydelse för att EU ska kunna hävda sig i konkurrensen och samtidigt behålla ett väl utbyggt socialt skydd och miljöskydd (1). I sammanhanget erinrar kommittén om att 79 % av alla typer av arbeten fram till 2015 kommer att kräva arbetstagare med hög eller medelhög utbildningsnivå (2).

3.

ReK delar Europeiska kommissionens uppfattning att utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett ålder, kön och socioekonomisk bakgrund, att tillägna sig och genom hela livet uppdatera och utveckla sina jobbspecifika kvalifikationer och sitt aktiva samhällsdeltagande. Denna politik är således avgörande för personlig frigörelse och social integration.

4.

ReK framhåller de lokala och regionala myndigheternas stora ansvar och den avgörande roll som de spelar i EU på utbildningsområdet, vilket gör dem till centrala aktörer i den process som lanserats för att nå de strategiska mål som fastställts. Beroende på nationell lagstiftning har de lokala och regionala myndigheterna befogenhet på olika nivåer, alltifrån förskoleutbildning till vuxenutbildning, områden som alla berörs i det aktuella meddelandet. Dessutom är EU-samarbetet på utbildningsområdet tätt knutet till strategierna för sysselsättning och hållbar ekonomisk utveckling, till migrationsfrågor, inklusive flerspråkighet, demografisk utveckling samt till politikområden som social integration, näringsliv, forskning och innovation. Det åvilar således de lokala och regionala myndigheterna att effektivt genomföra en utbildningspolitik som beaktar alla dessa aspekter. Följaktligen bör man i de arbetsmetoder man väljer för ett långsiktigt europeiskt samarbete på utbildningsområdet väga in de lokala och regionala myndigheternas ansvar.

5.

I detta avseende har ämnet i det aktuella meddelandet stor betydelse för Regionkommittén på lång sikt, medan det på kort sikt är kopplat till kommitténs prioriteringar 2009 (3).

6.

ReK ser positivt på att de föreslagna åtgärderna stöder och kompletterar medlemsstaternas insatser, och på så sätt medför ett europeiskt mervärde utan att det inkräktar på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

7.

ReK understryker dessutom att utbildning av barn med invandrarbakgrund, som också tas upp i de strategiska målen och prioriteringarna, kan vara relevant också för integrationen av tredjelandsmedborgare i EU. I sammanhanget påpekar kommittén att integrationsinsatser inte hör till EU:s nuvarande befogenheter på området immigration (artiklarna 61, 62 och 63 i EG-fördraget) utan är medlemsstaternas direkta ansvar. EU kan därför här bara ha en stödjande roll i avvaktan på en eventuell ratificering av Lissabonfördraget som skulle stärka EU:s behörighet på området.

8.

Regionkommittén påpekar att den ökande immigrationen i EU utgör ett kulturellt, språkligt och demografiskt tillskott som är en tillgång snarare än en börda. Utbildningen av nyanlända och andra generationens invandrare bör därför vara en prioritering eftersom den är nyckeln till integration och ett aktivt deltagande i samhälls- och yrkeslivet (4). Kommittén uppmanar kommissionen att uppmärksamma de mest utsatta grupperna bland invandrarna.

9.

ReK konstaterar att kommissionen vill stärka användningen av den öppna samordningsmetoden genom att lägga till inbördes utvärdering utöver den pågående aktiviteten ömsesidigt lärande. Vi uppmanar därför kommissionen att uppmärksamma den ökning av de administrativa och finansiella uppgifterna som en sådan förstärkning av den öppna samordningsmetoden kan medföra för de lokala och regionala myndigheterna, vilka ansvarar för en stor del av utbildningen och yrkesutbildningen.

10.

Regionkommittén påpekar att den öppna samordningsmetoden just på utbildningsområdet bara kan fungera om nivåerna under den nationella direkt medverkar. Medlemsstaternas prestation, som utgör de olika regionernas och kommunernas samlade insatser, måste främst bygga på den styrka som ett samarbete präglat av fortlöpande solidaritet utgör.

11.

Som nämnts i flera av ReK:s yttranden (5) följer kommittén mycket noga de frågor som rör bristande jämställdhet. Kommittén uppmanar därför kommissionen att särskilt uppmärksamma denna bestående könsbaserade obalans.

12.

ReK anser att man måste verka för att funktionshindrade personer i alla åldrar ska kunna deltai allmänna utbildningssammanhang, vilket i hög grad skulle underlätta deras sociala integration och anställbarhet.

13.

Vi välkomnar den vikt som läggs vid vuxenutbildning, som är så väsentlig för att främja anställbarhet, rörlighet, social integration och personlig utveckling. Vi erinrar om att vi redan uttryckt vår vilja att spela en aktiv roll för att främja livslångt lärande, ett område som i hög grad berör den lokala och regionala nivån (6).

14.

Vi undrar varför man i meddelandet inte nämner hur man ska utbilda och bibehålla högkvalificerad arbetskraft och personer med nyckelkompetenser, en fråga som dock är central för de flesta europeiska länder när det gäller att inrätta en kunskapsekonomi, både med avseende på ”kunskapsflykt” och behovet av att utbilda högkvalificerad personal på samtliga ämnesområden. Därför uppmanar vi kommissionen att ta sig an denna fråga utan att den nödvändigtvis behöver införa ytterligare indikatorer, vilket skulle kunna få en negativ inverkan på den övergripande samstämmigheten mellan de fastställda målen.

15.

ReK vill framhålla för kommissionen att vi anser det vara av avgörande betydelse att involvera de tredjeländer som är inblandade i EU-anslutningsprocessen, varför kommissionen uppmanas att undersöka de olika möjligheter som finns för detta.

16.

Regionkommittén stöder de fyra strategiska mål och de prioriterade insatser som kommissionen föreslår för 2009–2010.

17.

Vi noterar att de strategiska målen och prioriteringarna på kort sikt är i linje med det arbete som redan utförts inom programmet ”Utbildning 2010”.

18.

ReK välkomnar att de strategiska målen inte endast omfattar frågor som rör arbetsmarknaden och är särskilt positiv till målet om att ”främja lika möjligheter för alla och ett aktivt samhällsdeltagande”. Den första direkta kontakten med politiken och den dagliga tillämpningen av ett aktivt samhällsdeltagande sker ju på subnationell nivå.

19.

ReK erinrar om sitt engagemang för rörlighet som är en viktig faktor för kulturell och yrkesmässig utveckling, eftersom den gör det möjligt att övervinna ekonomiska och kulturella hinder. Kommittén betonar därför att rörlighet bör vara regel snarare än undantag för alla studerande.

20.

ReK framhåller lokala och regionala myndigheters avgörande roll för studenters rörlighet vad gäller att informera om och tillhandahålla stöd för rörlighet genom samordningsmekanismer och andra åtgärder som komplement till EU-program (7). Kommittén uppmanar därför kommissionen att ta större hänsyn till denna roll genom att göra regionerna delaktiga i utformningen av program och att låta de regioner som så önskar ta ett större ansvar vid genomförandet av dessa program.

21.

Vi erinrar om att regionerna och kommunerna bör spela en ledande roll, framför allt vad gäller att genomföra utbildningsprogram, för att målet om ett språk + två (modersmålet plus ytterligare två språk) ska kunna uppnås (8).

22.

Vi betonar behovet av att vidareutveckla de framsteg som gjorts när det gäller språkinlärning i grundskola och gymnasium. Skolsystemet måste ge eleverna ökade möjligheter att tala minst ett främmande språk i grundskolan (9).

23.

Man måste göra mer för att öka medvetenheten om de fördelar som språkinlärning medför (10).

24.

ReK ser positivt på att man vill förbättra lärarnas grundutbildning och lärarnas och handledarnas möjligheter till fortbildning och yrkesutveckling.

25.

Kommittén anser att det i planeringen av insatser på utbildningsområdet behöver beaktas framtida kvalifikationskrav. Ofta identifieras dessa tidigast på lokal och regional nivå.

26.

ReK anser att utbildning som syftar till hållbar utveckling, och särskilt insatser för att öka medvetenheten om klimatförändringen och skyddet av den biologiska mångfalden och skyddet av alla naturresurser (mark, vatten, luft, mineraltillgångar etc.) samt utveckling av medieutbildningen är viktiga faktorer som är intimt förknippade med ett aktivt medborgarskap. Dessa ansatser skulle kunna ingå i prioriteringarna för perioden 2009–2010.

27.

Vi påminner om att ett aktivt medborgarskap och förståelse av utmaningarna i samband med hållbar utveckling utgör nyckelkompetenser för människor i Europa, vilket fastställs i rekommendationen ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram” (1).

28.

ReK anser att tidig inlärning, förskola och grundskola spelar en viktig roll för att människor ska kunna utveckla grundläggande färdigheter som ger dem möjlighet att lyckas privat och i yrkeslivet (11).

29.

ReK uppskattar att kommissionen vill intensifiera det ömsesidiga lärandet när det gäller de bästa lösningarna inom utbildning av barn med invandrarbakgrund. Detta ömsesidiga lärande är viktigt om man vill verka för ett europeiskt medborgarskap och en lyckosam integrationsprocess.

30.

Vi vill här understryka betydelsen av modersmålsundervisning för invandrarbarnen, eftersom detta förbättrar deras förmåga att lära sig både värdlandets språk och andra språk. Det statliga stödet bör dock främst inriktas på att barnen ska lära sig och behärska mottagarlandets språk.

31.

Kommittén betonar de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll som utvecklare av innovativa miljöer (11).

32.

ReK anser att de utmaningar för samhället som är förknippade med miljöproblemen (vatten, energi, klimat, biologisk mångfald, föroreningar etc.) särskilt bör beaktas inom målet som syftar till att ”främja kreativitet och innovation”. I ett bredare perspektiv kommer dessa utmaningar att i grunden förändra ett stort antal yrken och skapa ett stort antal nya. De måste därför beaktas i politiken för livslångt lärande, i synnerhet genom att lämpliga utbildningar införs.

33.

ReK stöder förslaget att upprätta partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och näringsliv, forskningsinstitutioner, kulturaktörer och kreativa industrisektorer. När dessa åtgärder sätts in har de visat sig ha god effekt på innovationen.

34.

ReK anser att ett fortsatt samarbete mellan medlemsstaterna är av avgörande betydelse för att möta de gemensamma utmaningar som kommer att leda till ett dynamiskt kunskapssamhälle. Kommittén anser även att samarbete mellan lokala och regionala myndigheter på samma sätt bidrar till att uppnå detta mål och att de därför bör uppmuntras.

35.

Regionkommittén anser att man bör utarbeta en presentation och jämförelse av utbildningssystemen i medlemsstaterna och av de reformer som planeras inom den närmaste tiden och offentliggöra denna på internet på alla EU-språk. Detta skulle ge lokala och regionala sakkunniga på utbildningsområdet, kommunfullmäktigeförsamlingar och skolföreningar tillgång till nödvändig information om andra länders erfarenheter på utbildningsområdet och göra det möjligt för dem att bli likvärdiga partner i diskussionerna med centrala statliga organisationer om den fortsatta omvandlingen av utbildningssystemen.

36.

ReK stöder användningen av riktmärken inom ramen för den öppna samordningsmetoden. Dessa får dock inte leda till en dold harmonisering av systemen i de enskilda medlemsstaterna.

37.

Kommittén är positiv till kommissionens avsikt att använda sig av kvantitativa (riktmärken, statistik) och kvalitativa åtgärder (informationsutbyte och goda lösningar) (12). Dessa borde framför allt grunda sig på sådana som redan finns och på jämförbara data samt beakta skillnaderna mellan de enskilda medlemsstaterna. Dessa uppmanas att överväga hur och i vilken utsträckning de kan bidra till den gemensamma måluppfyllelsen med hänsyn till hur de ekonomiska och sociala villkoren förändras och till deras nationella prioriteringar.

38.

ReK anser att en diskussion måste föras om vilka resurser regionerna och kommunerna skulle behöva för att ta på sig de eventuella ytterligare administrativa och finansiella kostnader som införandet av nya indikatorer skulle innebära.

39.

Vi noterar dock att målen för fyra av de fem riktmärken som antogs 2003 inte kommer att ha uppnåtts fram till 2010. Effekten av det ömsesidiga lärandet, utbytet av information och goda lösningar är än så länge osäker. Detta talar för att man bör undersöka om de mål och arbetsmetoder som fastställts är relevanta.

40.

ReK föreslår att kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna undersöker varför dessa fyra riktmärken inte har uppnåtts.

41.

Kommittén stöder kommissionens avsikt att få vuxnas deltagande i livslångt lärande att öka från 12,5 % till 15 %. En ökning är särskilt viktigt i kristider, eftersom man behöver omskola och vidareutbilda ett stort antal arbetstagare.

42.

ReK stöder förslaget att inrätta ett nytt riktmärke för rörlighet som är viktig eftersom den ökar anställbarheten och gör det möjligt att utveckla det europeiska medborgarskapet, även om kommissionen ännu inte har preciserat denna indikator. Utan att det påverkar de insatser som görs för studerande, och som bör fortgå, anser kommittén att man bör fokusera mer på rörligheten bland lärlingar och ungdomar i yrkesutbildning, ett område där ett stort antal regioner är aktiva.

43.

ReK är positiv till förslaget att inrätta ett riktmärke för svaga grundläggande färdigheter som utvidgats till matematik och naturvetenskap, men vi vill framhålla att det är nödvändigt att prioritera läs- och skrivkunnighet. Vi påpekar emellertid att kunskap i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och främmande språk är viktiga för att förvärva kunskaper och för att uppnå målen om vidareutbildning och livslångt lärande. Särskilt barn bör få tillgång till IKT-kunskaper redan från mycket tidig ålder (12). Kommittén vill rikta uppmärksamhet mot den sociala ojämlikhet som råder i fråga om tillgången till denna teknik, ett problem som nationella, regionala och lokala institutioner samt EU-institutionerna bör lösa på lämpligt sätt. De lokala och regionala myndigheterna får på så sätt möjlighet att utnyttja befintliga gemenskapsprogram och kommissionens nya program, samt integrera kampen mot den funktionella analfabetismen i enlighet med den reviderade Lissabonstrategin. Dessa instanser bör också beakta vikten av att invandrarna behärskar mottagarlandets språk för att kunna underlätta deras integration i samhället och öka deras anställbarhet.

44.

Vid tillämpningen av den öppna samordningsmetoden bör man i arbetet med att definiera nya indikatorer och nya referensvärden för utbildningen beakta att bedömningen av förmågan att läsa och förstå text är viktig också för bedömningen av kompetensen med avseende på medieinnehåll, eftersom detta innehåll i dag i den elektroniska eller digitala miljön utgörs av en kombination av skrivet material, bilder och filmsekvenser.

45.

ReK påpekar att satsningar som gäller läsning, skrivning, matematik, naturvetenskap och IT inte på något sätt är oförenliga med undervisningen i andra ämnen som alla bidrar till utvecklingen av egenskaper som kreativitet, självkänsla och social kompetens (9).

46.

Kommittén ställer sig bakom målet att man ska öka takten i de framsteg som gjorts för att lära ut minst två främmande språk från och med en mycket tidig ålder och godkänner således riktmärket för språk.

47.

ReK manar till stor försiktighet när det gäller införande av ett referenskriterium för investeringar i högre utbildning. En kraftansamling för att öka investeringarna i högre utbildning till 2 % av BNP är i sig något positivt, men detta gemensamma mål för den privata och offentliga sektorn får inte frita staterna från deras ansvar. Det får inte heller öka hushållens andel av finansieringen av högre utbildning, något som bland annat skulle göra det svårt att förverkliga målet om lika möjligheter, särskilt i kristider.

48.

Kommittén ställer sig bakom riktmärket beträffande personer med högre utbildning och förslaget att det uppnådda riktmärket för matematik, naturvetenskap och teknik ska utgå. Vi värdesätter också att man fäster uppmärksamheten på den skeva könsfördelningen inom dessa ämnesområden. Det finns i detta sammanhang anledning att nämna kommitténs yttrande om kommissionens meddelande På väg mot en gemenskapens ramstrategi för jämställdhet  (13).

49.

Kommittén ställer sig tveksam till kommissionens förslag om att fastställa ett riktmärke för anställbarhet. Vi delar kommissionens strävan att klargöra sambandet mellan en persons utbildningsnivå och möjlighet att få ett arbete. Här behöver man dock väga in andra variabler, inte minst den ekonomiska situationen. Denna ansats skulle således kunna preciseras ytterligare.

50.

ReK stöder kommissionens förslag om att fastställa ett riktmärke för förskoleutbildning, eftersom det tidiga lärandet skapar nya utvecklingsmöjligheter och utgör en viktig del i det livslånga lärandet.

51.

Kommittén stöder kommissionens förslag att man ska bevara riktmärket för elever som lämnar skolan i förtid och anser att olika ansatser behöver lyftas fram för att uppnå detta mål.

52.

Kommittén har, mot bakgrund av de kunskaper vi har i dag, vissa förbehåll mot förslaget om ett konkret riktmärke för innovation och kreativitet. Regionkommittén förordar att medlemsstaterna undersöker möjligheten att utveckla indikatorer som kan bidra till att främja medlemsstaternas arbete med innovation och kreativitet.

53.

ReK föreslår att man överväger hur man ska främja utbyte av information och god praxis mellan stater när det gäller riktmärken för innovation och kreativitet och anställbarhet. Regionerna måste involveras helt och fullt i detta sammanhang.

54.

ReK stöder kommissionens fasta föresats att vidmakthålla och stärka en effektiv och ambitiös utbildningspolitik. Den nuvarande ekonomiska krisen får inte få oss att avvika från detta mål, utan den bör tvärtom få oss att arbeta ännu hårdare för att nå detta mål.