(6)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.

(6)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. EU:s vetenskapliga kommitté för djurs hälsa och välbefinnande (SCAHAW) antog 2001 en rapport om välbefinnande för djur som föds upp för pälsproduktion (The Welfare of Animals Kept for Fur Production), som omfattade en översyn av de avlivningsmetoder som används på pälsfarmer. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.

(15)

Protokollet om djurskydd och djurens välfärd betonar även behovet av respekt för rättsliga och administrativa bestämmelser och seder i medlemsstaterna, särskilt avseende religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv, vid utformningen och tillämpningen av gemenskapspolitiken bland annat avseende jordbruk och den inre marknaden. Därför är det lämpligt att förordningen inte omfattar kulturevenemang , där efterlevnaden av djurskyddskraven skulle ha en negativ effekt på själva kärnan i de berörda evenemangen.

(15)

Protokollet om djurskydd och djurens välfärd betonar även behovet av respekt för rättsliga och administrativa bestämmelser och seder i medlemsstaterna, särskilt avseende religiösa riter, kulturella traditioner eller traditioner av religiöst ursprung och regionalt arv, vid utformningen och tillämpningen av gemenskapspolitiken bland annat avseende jordbruk och den inre marknaden. Därför är det lämpligt att förordningen inte omfattar kulturella, religiösa och traditionella evenemang, där efterlevnaden av djurskyddskraven skulle ha en negativ effekt på själva kärnan i de berörda evenemangen.

(16)

Kulturella traditioner avser ärvda, fastställda eller sedvanliga tankemönster, handlingar eller beteendemönster, vilka i själva verket inbegriper något som förmedlats av eller förvärvats från förfäderna. De bidrar till att främja långvariga sociala band mellan generationerna. Under förutsättning att sådan verksamhet inte påverkar marknaden med animaliska produkter och inte syftar till produktion , bör avlivning av djur som sker under sådana evenemang inte omfattas av denna förordning.

(16)

Kulturella traditioner eller traditioner av religiöst ursprung avser ärvda, fastställda eller sedvanliga tankemönster, handlingar eller beteendemönster, vilka i själva verket inbegriper något som förmedlats av eller förvärvats från förfäderna. De bidrar till att främja långvariga sociala band mellan generationerna. Under förutsättning att sådan verksamhet inte påverkar marknaden med animaliska produkter, bör slakt av djur som sker under sådana evenemang inte omfattas av denna förordning.

(22a)

De nya utmaningar som nämns ovan kommer oundvikligt att ha avsevärda finansiella effekter på aktörerna i EU. För att garantera att bestämmelserna i denna förordning efterlevs bör lämplig EU-finansiering göras tillgänglig i syfte att ekonomiskt stödja de åtgärder som är nödvändiga för att internationellt ge EU en pionjärroll när det gäller djurskydd.

(24)

Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret. Följaktligen bör man göra åtskillnad mellan reversibla och icke-reversibla bedövningsmetoder.

(24)

Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret.

(32)

I förordning (EG) nr 854/2004 föreskrivs en förteckning över inrättningar från vilka det är tillåtet att importera särskilda produkter av animaliskt ursprung till gemenskapen. Hänsyn bör tas till de allmänna krav och de tilläggskrav för slakterier som fastställs i denna förordning då förteckningen sammanställs.

(32)

I förordning (EG) nr 854/2004 föreskrivs en förteckning över inrättningar från vilka det är tillåtet att importera särskilda produkter av animaliskt ursprung till gemenskapen. Hänsyn bör tas till de allmänna krav och de tilläggskrav för slakterier som fastställs i denna förordning då förteckningen sammanställs. Kommissionen bör se till att import av kött och köttprodukter från tredje länder avsedda för den inre marknaden uppfyller de allmänna bestämmelser som fastställs i denna förordning.

(33)

Slakterier och utrustning som används i dem är utformade för särskilda djurkategorier och särskild kapacitet. Om kapaciteten överskrids eller utrustningen används för andra ändamål än de ursprungligen avsedda har detta en negativ effekt på djurens välbefinnande. Information om dessa aspekter bör därför sändas till de behöriga myndigheterna och bör utgöra en del av förfarandet för godkännande av slakterier.

(33)

Slakterier och utrustning som används i dem är utformade för särskilda djurkategorier och särskild kapacitet. Om kapaciteten överskrids eller utrustningen används för andra ändamål än de ursprungligen avsedda har detta en negativ effekt på djurens välbefinnande. Information om dessa aspekter bör därför sändas till de behöriga myndigheterna och bör utgöra en del av förfarandet för godkännande av slakterier. Mindre slakterier som kontrolleras regelbundet, som har en slaktkapacitet på upp till 50 nötkreatur per vecka eller 150 000 fjäderfän per år och som främst sysslar med direkt försäljning av livsmedel till slutkonsumenten, behöver inte några kostsamma förfaranden för godkännande för att genomföra principerna i denna förordning.

(34a)

Det är nödvändigt att förhindra djurs lidande på grund av ångest och stress före slakt. Därför bör slakterierna byggas, slaktförfarandena planeras och personalen utbildas på ett sätt som förhindrar djurs lidande på grund av stress, ångest och rädsla mellan avlastning och slakt.

(35)

Slakteriernas konstruktion, utformning och utrustning utvecklas ständigt vetenskapligt och tekniskt. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hur slakterierna är byggda, utformade och utrustade samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.

(35)

Slakteriernas konstruktion, utformning och utrustning utvecklas ständigt vetenskapligt och tekniskt. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hur slakterierna är byggda, utformade och utrustade samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls. Utvecklingen av bättre bedövningsförfaranden bör ständigt främjas. Forskningen bör även stärkas när det gäller alternativ till slakt av överskottskycklingar.

(37)

Avlivning utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast.

(37)

Slakt utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast och få effektiv bedövning omedelbart efter att snittet lagts .

(38)

Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före slakt samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.

(38)

Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier och pälsfarmer . Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före avlivning samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.

i)

under tekniska eller vetenskapliga experiment, som utförs under tillsyn av den behöriga myndigheten ,

i)

inom ramen för den verksamhet som regleras i rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (1);

ii)

under jakt,

ii)

under jakt och sportfiske ,

iva)

i samband med särskilda religiösa högtider då djur traditionellt slaktas för direkt konsumtion, till exempel under påsk och jul, och endast under en period på tio dagar före de relevanta tidpunkterna.

ba)

på halvtama rådjur som skjuts ute i det fria och bearbetas i en anläggning för hägnat vilt.

b)

därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska avlivas ,

b)

därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom avlastning, hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska slaktas ,

ba)

behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som har till uppgift att se till att kraven i denna förordning efterlevs, eller varje annan myndighet till vilken den centrala myndigheten har delegerat den uppgiften.

da)

medvetslöshet: ett tillstånd av omedvetenhet med ett tillfälligt eller permanent avbrott i hjärnfunktionen, efter vilket djuret är oförmöget att reagera på normala stimuli, inbegripet smärta.

f)

bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur utan smärta förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,

f)

bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,

g)

religiös ritual: en rad handlingar med koppling till slakt av djur som påbjuds av en religion såsom islam eller judendomen ,

g)

religiös ritual: en rad handlingar med koppling till slakt av djur som påbjuds av en religion eller föranleds av särskilda religiösa högtider ,

k)

slakteri: varje anläggning där landlevande djur slaktas ,

k)

slakteri: anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är avsett som livsmedel ,

m)

pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, nutria och chinchilla,

m)

pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, mårdhund, nutria, kanin och chinchilla,

a)

garanteras fysisk komfort och skydd, särskilt genom att hållas rena, deras behov av termisk komfort tillgodoses och de skyddas från att falla eller halka,

a)

garanteras fysisk komfort och skydd, särskilt genom att deras behov av termisk komfort tillgodoses och de skyddas från att falla eller halka,

d)

inte visar några tecken på smärta, rädsla, aggression eller annat abnormalt beteende,

d)

inte visar några tecken på smärta, aggression eller annat abnormalt beteende,

f)

inte utsätts för negativ interaktion.

a)

Hantering och vård av djur innan de hålls fast.

a)

Drivande av djur som ska hållas fast, bedövas eller slaktas .

f)

Avblodning av levande djur.

f)

Avblodning av levande djur och/eller de slaktmetoder som avses i artikel 4.2 .

fa)

Avlivning av pälsdjur.

a)

Djur- eller viktkategori utrustningen är avsedd för.

a)

Djurart eller viktkategori utrustningen är avsedd för.

ca)

Utrustningens underhåll och kalibrering.

a)

Det maximala genomflödet för varje slaktlinje.

c)

Maximal kapacitet för varje uppstallningsområde avsett för hästdjur, nötkreatur, får, getter, svin, fjäderfä och hardjur.

c)

Maximal kapacitet för varje uppstallningsområde avsett för hästdjur, nötkreatur, får, getter, svin, fjäderfä, strutsfåglar och hardjur.

e)

Användning av elektrisk ström om den inte bedövar eller dödar djuren under kontrollerade förhållanden, särskilt varje användning av elektrisk ström som inte omsluter djurets hjärna.

a)

Orsakerna till avslaktningen.

b)

Antal avlivade djur och berörda arter.

c)

Bedövnings- och avlivningsmetoder som använts.

d)

Beskrivning av svårigheter vid avslaktningen, och, i tillämpliga fall, vilka lösningar som använts för att lindra eller minimera de berörda djurens lidande.

e)

Eventuella undantag som beviljats i enlighet med punkt 3.

a)

Tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap för godkännande av slakterier.

b)

Bedöma nya bedövningsmetoder.

c)

Aktivt uppmuntra aktörer och andra berörda parter att utarbeta regler för god praxis avseende tillämpningen av denna förordning och offentliggöra och sprida sådana regler samt övervaka tillämpningen av dem.

d)

Utarbeta riktlinjer för den behöriga myndigheten för tillämpningen av denna förordning.

e)

Ackreditera organ och enheter för utfärdande av kompetensbevis enligt artikel 18.

f)

Upprätthålla kontakt och samarbeta med kommissionen och andra referenscentrum för att utbyta teknisk och vetenskaplig information och goda lösningar avseende tillämpningen av denna förordning.

b)

utfärda kompetensbevis som styrker att en person avlagt ett oberoende slutprov. Innehållet i provet ska vara relevant för berörda djurkategorier och de verksamheter som anges i artikel 7.2 samt de ämnen som anges i bilaga IV ,

b)

se till att de personer som ansvarar för att utveckla och upprätthålla de standardrutiner som avses i artikel 6 i denna förordning har genomgått lämplig utbildning ,

c)

godkänna utbildningsprogram för de kurser som avses i a och innehåll och form för det prov som avses i b.

a)

har den sakkunskap, personal och utrustning som behövs,

b)

är oberoende och fri från intressekonflikter när det gäller utfärdande av kompetensbevis,

c)

har ackrediterats av referenscentrumet

2.3

Det ska finnas en väntbox med plant golv och fasta väggar mellan fållorna och drivgången som för till bedövningsutrymmet, vilket möjliggör ett jämnt flöde av djur till bedövning och avlivning så att djurhanteraren inte behöver skynda på djuren från fållorna. Väntboxen ska utformas så att inga djur kan fastna eller trampas ned.

2.3

Det ska finnas en väntbox mellan fållorna och drivgången som för till bedövningsutrymmet, vilket möjliggör ett jämnt flöde av djur till bedövning och slakt så att djurhanteraren inte behöver skynda på djuren från fållorna. Väntboxen ska utformas så att inga djur kan fastna eller trampas ned.

3.2

3.3

4.1a.

4.2

7.2

Lokaler för fjäderfä ska utformas och konstrueras så att djuren förs in i gasblandningarna i transportboxar utan avlastning .

7.2

Levande fjäderfä bör föras in i gasblandningarna antingen i sina transportboxar eller på löpande band .

1.2

För fjäderfä och hardjur får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga 12 timmar.

För däggdjur, utom hardjur, får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga

Efter utgången av dessa tidsgränser ska djuren stallas upp, utfodras och därefter ges små mängder foder med lämpliga mellanrum. I sådana fall ska liggytorna förses med lämpligt strömedel eller motsvarande material i tillräcklig mängd anpassad efter artens behov av komfort och antalet berörda djur. Materialet ska i tillräcklig utsträckning absorbera urin och avföring.

a)

mjölkdjur mjölkas med högst 12 timmars mellanrum,

b)

se till att förhållandena är lämpliga för digivning och det nyfödda djurets välbefinnande om ett hondjur har fött,

c)

förse djuren med vatten om de har levererats i behållare.

c)

lyfta djuren i huvud, öron, horn, ben, svans eller päls eller hantera dem på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande som kan undvikas,

c)

lyfta djuren i huvud, öron, horn, ben (med undantag för ben på fjäderfän och hardjur) , svans eller päls eller hantera dem på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande som kan undvikas,

1.8a.

1.8b.

2.1

Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna stå upprätta, lägga sig ned och vända sig.

2.1

Med undantag av stora nötkreatur som hålls i individuella bås under högst en rimlig tidsperiod ska djuren ha tillräckligt med utrymme för att kunna stå upprätta, lägga sig ned och vända sig.

2a.

2b.

Ett djur får inte placeras i bedövningsbås och dess huvud får inte fasthållas i en anordning för att begränsa dess rörelser om inte den person som ska utföra bedövningen är redo att göra detta så fort djuret har placerats i båset.

3.1

Om samma person ansvarar för bedövning, fjättring, upphängning och avblodning av djuren ska samtliga dessa moment utföras på ett djur innan de utförs på ett annat djur.

3.1

Om samma person ansvarar för bedövning, fjättring, upphängning och avblodning av djuren ska samtliga dessa moment utföras på ett djur innan de utförs på ett annat djur. Detta krav ska inte gälla när gruppbedövning tillämpas.

3.1a.

3.2a.

3.2b

Slakterier måste ha lämplig utrustning för att vid behov kunna utföra proceduren snabbt.

3.3

Fåglar ska inte slaktas med automatisk halsavskärning om man inte med säkerhet kan fastställa att utrustningen effektivt skurit av blodkärlen. Om utrustningen inte varit effektiv ska fåglarna avlivas utan dröjsmål.

3.3

Fåglar ska inte slaktas med automatisk halsavskärning om man inte med säkerhet kan fastställa att utrustningen effektivt skurit av blodkärlen. Om utrustningen inte varit effektiv ska fåglarna slaktas utan dröjsmål.

fa.

Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur.

Praktiska aspekter av bedövningsmetoder.

Reservmetoder för bedövning och/eller slakt.

Underhåll av reservutrustning för bedövning och/eller slakt.

Övervakning av att bedövningen varit effektiv.