Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets rekommendation om rökfria miljöer”

Den 8 juli 2009 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget r begära ett icke-obligatoriskt yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om:

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 15 oktober 2009.

Vid sin 457:e plenarsession den 4–5 november 2009 (sammanträdet den 5 november) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 81 röster för, 68 röster mot och 9 nedlagda röster.

1.1.1 Ett effektivt skydd mot exponering för tobaksrök ska gälla samtliga arbetsplatser, framför allt inomhuslokaler utan särskilda utrymmen för rökare.

1.1.2 EESK rekommenderar att ordalydelsen ”där så är lämpligt även andra offentliga miljöer” i artikel 8.2 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll även ska omfatta samtliga offentliga miljöer där det rör sig barn eller unga upp till 18 år.

1.1.3 EESK uppmanar rådet att överväga en kortare antagningsfrist än de tre år som föreslås av kommissionen. I annat fall riskerar man att förlora den nuvarande tonårsgenerationen i högstadie- och gymnasieålder (14–18 år) som utsätts för risken att övergå från passivt till aktivt rökande.

1.2.1 ”Upplysnings- och rådgivningsstrategier på EU-nivå i samtliga läroanstalter spelar en viktig roll.” EESK rekommenderar att punkten kompletteras genom att man tydligt understryker vikten av att upplysnings- och rådgivningsstrategierna i grundskolan och gymnasiet sker på EU-nivå för att alla barn och unga ska ges korrekta, uttömmande och regelbundna fakta om tobaken och dess skadliga effekter, samt information om cancerrisken, vid exponering för tobak i omgivningen.

1.3.1 Politiken mot tobaksrökning bör utvidgas med kompletterande åtgärder, bland annat genom att

1.4.1 Det finns skäl att i slutet av punkten lägga till ”och skydd mot tobaksrök i miljöer där det rör sig barn och unga” (lekplatser utomhus för barn, fritidsutrymmen, diskotek utomhus och inomhus, klubbar och kaféer som besöks av barn eller unga under 18 år samt andra utrymmen för barn och unga).

1.5.1 I definitionen av nationella kontaktpunkter för tobakskontroll bör man tillägga ”och att kontrollera eller undanröja exponering av befolkningen för miljötobaksrök”.

2.1 EESK ställer sig bakom initiativet att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 8 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, som innebär att en fullständigt rökfri miljö skapas, i enlighet med princip 1 (punkt 6), som tjänar som riktlinje vid genomförandet av artikel 8 i konventionen och som återges i bilagan till KOM(2009) 328 (1). Kommittén anser att EU-rekommendationen utgör ett värdefullt instrument för att slå in på denna väg även om den inte kan erbjuda några garantier. Om instrumentets genomförande och effektivitet visar sig vara otillfredsställande, bör kommissionen snarast föreslå ett tvingande instrument.

2.2 EESK anser att det är nödvändigt med forskning på EU-nivå om kampen mot tobaksrökningens skadliga effekter bland barn och unga, samt om deras exponering för miljötobaksrök. I syfte att utarbeta effektiva strategier och program inför framtiden bör forskarna även studera rökarna för att utröna vid vilken ålder de rökt sin första cigarett samt orsakerna till att de gjort detta val i sin barndom eller ungdom.

2.3 Med tanke på att Europaparlamentet har uppmanat medlemsstaterna att åta sig att arbeta för att minska rökningen bland unga med minst hälften fram till 2025, anser EESK det vara nödvändigt att räkna ut skadorna bland unga rökare i syfte att därefter utforma europeiska mål för medlemsstaterna med målet att minska tobaksrökning bland unga. Kommittén framhåller att detta inte innebär att åtgärder mot tobaksrökning ska införas stegvis fram till 2025, utan betonar tvärtom att sådana åtgärder måste vidtas så fort som möjligt, med tanke på tobakens allvarliga följder för människornas hälsa och de enorma kostnader som detta medför.

2.4 EESK anser det vara absolut nödvändigt att förbjuda tobaksrökning och därmed även exponering för miljötobaksrök på platser där det rör sig barn och unga mellan 0 och 18 år, till exempel fritidsanläggningar, klubbar, diskotek (inomhus), kaféer, idrottsplatser och fritidsutrymmen för barn. Denna åtgärd kunde rädda en del av den nuvarande barn- och ungdomsgenerationen mellan 15 och 18 år som löper den största risken att röka och utsättas för miljötobaksrök. Det är vanligen i 15–18-årsåldern som en del av dem bestämmer sig för att röka sin första cigarett och övergår från passiv till aktiv rökning.

2.5 EESK anser att det är mycket viktigt med program i grundskolan och gymnasiet som syftar till upplysning och främjande av en frisk och harmonisk livsstil. För att barn och unga ska bli medvetna om risker och fatta välinformerade och ansvarsfulla beslut i anslutning till tobak och exponering för miljötobaksrök bör de i hela EU få tillgång till regelbundna, korrekta och uttömmande fakta i frågan. Dessa fakta kan spridas i samarbete med frivilligorganisationer, men förutsättningen är att de är tillgängliga, återkommande, anpassade till barns och ungas strävanden, interaktiva och innovativa för att barn och unga ska själva ska kunna ta sitt ansvar fritt och med full kännedom om fakta.

2.6 EESK anser det vara nödvändigt att inleda informations- och upplysningskampanjer i alla ålders- och socialgrupper om sunda levnadsvanor för att människor ska kunna ta ansvar för sina val genom att de är fullständigt medvetna om följdverkningarna både för sig själva och för barnen.

2.7 EESK uppmuntrar frivilligorganisationer och det civila samhället att vidta och stödja åtgärder samt själva engagera sig för skydd mot exponering för tobaksrökning och miljötobaksrök, särskilt i fråga om missgynnade grupper som riskerar sämre hälsa och stegvis förlust av livsviktiga funktioner som kan leda till förlust av deras sociala och personliga oberoende. I fråga om skydd mot exponering för miljötobaksrök bör man säkerställa ett särskilt skydd av missgynnade barn från miljöer där de i hög grad utsätts för andras rökning samt gatubarn och -unga och andra grupper som lever på gatan.

3.1 Medicinska och sociala argument gällande tobaksrökning och exponering för miljötobaksrök

3.1.1 Som det konstateras i en studie, kan varje cigarett förkorta rökarens liv med 8 minuter. (2) Tobak är den största orsaken i EU till dödsfall, sjukdom och arbetsoförmåga med 650 000 tobaksrelaterade dödsfall årligen (3).

3.1.2 Tobaksrök är en komplex giftig blandning bestående av 4 000 ämnen, bl.a. gifter som vätecyanid, ammoniak och kolmonoxid samt ett femtiotal andra (69 för att vara exakt (4)). Deras cancerframkallande effekt är klarlagd och konstateras vara en vanlig orsak till sjukdomar och dödsfall i EU. Det är vetenskapligt motiverat att ändra begreppet miljötobaksrök till cancerframkallande miljötobaksrök.

3.1.3 Det finns belägg för att långvarig passiv rökning förorsakar samma sjukdomar som aktiv rökning, bl.a. lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och barnsjukdomar.

3.1.4 Exponering för miljötobaksrök kan hos vuxna framkalla sjukdomar i hjärtats kranskärl samt lungcancer. Miljötobaksrök kan också orsaka stroke, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) hos vuxna (5) och förvärra befintliga sjukdomar som astma och KOL (6).

3.1.5 Forskningen och definitionerna avseende risker vid exponering för miljötobaksrök har utvecklats över tiden. Man bör undvika uttryck som ”passiv rökning” och ”ofrivillig exponering för tobaksrök”, eftersom erfarenheterna i Frankrike och andra länder visar att användningen av dessa uttryck i vissa situationer kan ges undermeningen att exponeringen skulle vara ”frivillig ’och därmed godtagbar. De nya vetenskapliga rönen motiverar att man överger’ miljötobaksrök” till förmån för ”cancerframkallande miljötobaksrök”.

3.1.6 Miljötobaksrök är särskilt skadlig för barn, och kan ge upphov till astma, lunginflammation och bronkit, luftvägssjukdomar, mellanöroninflammation och plötslig spädbarnsdöd (5).

3.1.7 Enligt en försiktig uppskattning avled 7 300 vuxna, varav 2 800 icke-rökare, till följd av exponering för miljötobaksrök på arbetsplatsen i EU-25 under 2002. Ytterligare 72 000 personer, varav 16 400 själva inte rökte, avled till följd av exponering för miljötobaksrök i hemmet (7).

3.1.8 Det har visat sig att risken för lungcancer ökar kraftigt vid exponering för tobaksrök i allmänhet, och på arbetsplatserna och exempelvis bland personalen i restaurangnäringen där rökning är tillåten är denna risk 50 % högre (8) än bland arbetstagare som inte utsätts för tobaksrök.

3.1.9 Exponering för tobaksrök under graviditeten kan leda till ökad fara för missbildningar, missfall, fosterdödlighet och för tidiga förlossningar.

3.2 Sociologiska argument (från Eurobarometer) om politiken mot tobaksrökning och exponering för miljötobaksrök

3.2.1 Eurobarometer understryker att politiken mot tobaksrökning har tagits väl emot av allmänheten. 84 % av EU-medborgarna stöder rökförbud på kontor och andra arbetsplatser inomhus, 77 % är för rökförbud i restauranger och 61 % för rökförbud i kaféer och barer och samlingslokaler.

3.2.2 Ungefär 70 % av européerna är icke-rökare (9), och studier visar att de flesta rökare önskar sluta röka (10).

3.2.3 Enligt en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning om européernas inställning till tobak är tre fjärdedelar av befolkningen i EU medvetna om att tobaksrök utgör en hälsofara för icke-rökare, medan 95 % känner till att rökning i närheten av en gravid kvinna kan vara mycket farligt för barnet.

3.2.4 I slutet av 2006 bedömdes 28 % av de kontorsanställda vara utsatta för tobaksrök dagligen, medan ungefär 39 % av personalen i barer och restauranger befann sig i samma situation i slutet av 2008. En annan färsk undersökning (2006) visade att ungefär 7,5 miljoner arbetstagare i EU utsätts för tobaksrök på arbetsplatsen (11).

3.2.5 Samhällsekonomin i Europas länder belastas årligen av hundratals miljarder euro för vård av skador förorsakade av rökning. Dessa utgifter betalas inte endast av personer som är ansvariga för att skadorna uppstått, utan av befolkningen som helhet. Man uppskattar att bara exponeringen för miljötobaksrök på arbetsplatserna i EU-27 förorsakar kostnader på 2,46 miljarder euro årligen (12), av vilka 1,3 miljarder för vård av sjukdomar som sammanhänger med rökning (560 miljoner för icke-rökande anställda), medan 1,1 miljarder ligger utanför hälsovården i form av produktivitetsförluster (480 miljoner för icke-rökare).

3.3 Åliggandet att skydda befolkningen mot exponering för miljötobaksrök bygger på de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheterna (rätt till liv och hälsa)

3.3.1 Den skyldighet att skydda mot tobaksrök enligt artikel 8 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll följer av de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Eftersom det är skadligt att andas in miljötobaksrök ligger skyldigheten att skydda mot tobaksrök implicit i bl.a. rätten till liv och till bästa uppnåeliga hälsonivå, vilket bekräftas i ett stort antal internationella rättsliga instrument (t.ex. WHO:s stadgar, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter), som tas upp i ingressen till WHO:s ramkonvention och som erkänns i många nationella grundlagar.

3.3.2 Skyldigheten att skydda enskilda mot tobaksrök hänger samman med regeringarnas skyldighet att se till att det stiftas lagar som skyddar enskilda från hot mot deras grundläggande fri- och rättigheter. Detta ansvar är inte begränsat till vissa befolkningsgrupper, utan gäller alla människor.

3.4.1 I Förenta staterna har byrån för miljöskydd 1993 och departementet för hälsofrågor och sociala frågor 2000 fastställt att tobaksrök kan framkalla cancer hos mänskan, och WHO:s internationella centrum för cancerforskning fastslog detsamma 2002.

3.4.2 På internationell nivå erkänner Världshälsoorganisationen (WHO) i sin ramkonvention om tobakskontroll, som undertecknats av 168 parter och ratificerats av 141, däribland Europeiska gemenskapen, att vetenskaplig bevisning otvetydigt har slagit fast att tobaksbruk och exponering för tobaksrök orsakar död, sjukdomar och funktionshinder. Enligt konventionen är gemenskapen och dess medlemsstater skyldiga att genomföra åtgärder som ger skydd mot exponering för tobaksrök på arbetsplatser inomhus, allmänna transportmedel och offentliga platser inomhus. Genom artikel 8 görs skyddet mot exponering för tobaksrök obligatoriskt.

3.4.3 WHO:s europeiska strategi från 2004 om politiken för minskad rökning har visat att de bästa resultaten i fråga om avhållsamhet på längre sikt uppnås genom intensiva rådgivningssamtal av en läkare under mer än tio minuter.

3.5 Konsekvensanalys av det mest gynnsamma policyalternativet av fem möjliga inom EU-politiken

3.5.1 Den 30 januari 2007 lanserade kommissionen sin grönbok om ”Mot ett rökfritt Europa: policyalternativ på EU-nivå” (KOM(2007) 27 slutlig) som grund för debatten i offentligheten. De fem alternativen för EU:s policy är: 1) bevara status quo, 2) frivilliga åtgärder, 3) den öppna samordningsmetoden, 4) rekommendation från kommissionen eller rådet och 5) bindande lagstiftning.

3.5.2 I sin konsekvensanalys fastslår kommissionen att alternativ 5 (bindande lagstiftning) genom sin tvingande karaktär bäst kunde leda till så stor minskning som möjligt av skador till följd av miljötobaksrök, eftersom exponering för miljötobaksrök på arbetsplatserna därmed kunde undanröjas helt. Genomförandet av detta alternativ skulle dock kräva betydligt mer tid än alternativ 4 (rekommendation från rådet). Det är alternativ 1 (ingen ändring i förhållande till nuläget) som skulle uppvisa de svagaste resultaten i fråga om minskning av miljötobaksrök och därmed sammanhängande hälsoproblem. Man räknar med att den nuvarande kampen mot rökning skulle fortsätta i detta fall, men i en långsammare takt. Konsekvenserna av alternativen 2 och 3 är liknande, och i jämförelse med alternativ 1 (status quo) skulle de endast resultera i en blygsam minskning av miljötobaksrök. Alternativ 3 (den öppna samordningsmetoden) kunde visa sig vara långsam och olämplig när det gäller ett problem som miljötobaksrök. I fråga om alternativ 4 (rekommendation från kommissionen) skulle effekterna vara begränsade eftersom medlemsstaterna inte skulle känna sig involverade. Man förväntar sig att de gynnsammaste hälsoresultaten kan uppnås i alternativ 4 tack vare det engagemang som skulle uppstå (ownership effect). Man tror att resultaten kan visa sig relativt snabbt.

4. Målgrupper som är mest sårbara vid exponering för miljötobaksrök, och strategier för lösning av problemet

4.1 De grupper som är mest sårbara vid exponering för miljötobaksrök är barn, unga, arbetslösa, missgynnade grupper samt arbetstagare i hotell- och restaurangbranschen.

4.2 Om man ser till orsakerna bör problemet med exponering för miljötobaksrök angripas mot bakgrund av de enskilda målgruppernas tobaksrökning och särdrag. 80 % av rökarna i EU uppger att de även röker hemma. Strategier för minskad rökning och exponering för miljötobaksrök bör i synnerhet gälla barn, unga och föräldrar.

4.3 Bland EU-medborgare som är 15 år eller äldre uppgav 31 % att de röker (26 % gör det dagligen och 5 % ibland) (13). Bland barnen stiger antalet rökare kraftigt från 11 års ålder. De synnerligen höga siffrorna när det gäller rökande bland unga under 18 förstärker bilden av att unga börjar röka medan de ännu är omyndiga (14). Eurobarometerundersökningen innehåller ingen fingervisning om när man börjar röka, men vissa länder har nationell statistik (15) som visar på att de flesta rökare (53 %) börjat röka i barndomen: 5,5 % rökte första gången när de var under 15 år, 47 % rökte den första cigaretten mellan 15 och 19 års ålder. Mer än hälften av de rökande männen (51,4 %) hade börjat mellan 15 och 19 års ålder. Bland de mest utsatta grupperna i samhället märks gatubarnen, som rökt sin första cigarett innan de fyllt 15 år (16). Livet på gatan går hand i hand med hög tobakskonsumtion och exponering för miljötobaksrök, särskilt i fråga om barn, unga och vuxna i missgynnade befolkningsgrupper.

4.4 Fritidslokaler (klubbar, barer, diskotek utomhus och inomhus osv.) utgör utrymmen där exponeringen för miljötobaksrök är hög och farlig såväl för kunderna (tonåringar, unga och andra grupper) som för personalen (anställda i underhållningsbranschen eller hotell- och restaurangbranschen). Att under fyra timmar utsättas för miljötobaksrök i ett diskotek svarar mot att leva vid sidan av en rökare under en månad (17).

4.5 Det behövs inte bara upplysningsstrategier i medierna, utan det är ännu viktigare med undervisningsinsatser i förebyggande syfte. När det gäller risker i anslutning till rökning och miljötobaksrök har frivilligorganisationerna lanserat nydanande informations-, utbildnings- och vidareutbildningstjänster för barn och unga. På EU-nivå är en lösning att göra dessa modeller för goda metoder allmänna genom att införa upplysningsprogram i undervisningen och genom att erbjuda stödtjänster via europeiska nätverk av rådgivningsorgan för medborgarna samt via centrum för studievägledning för föräldrar och barn. Klubbar för barn och vuxna som är öppna för alla samt upplysningsprogram såsom Föräldraskolan eller Föräldrahögskolan utgör förebilder för goda metoder som kan bidra till att förebygga tobaksrökning och minska exponeringen för miljötobaksrök i skolan, men i synnerhet i hemmet (i fråga om det senare respekterar EU-lagstiftningen privatlivet).

5. Positiva kampanjer i medierna med ingående information om hälsofrämjande minskar på ett naturligt sätt rökningen och exponeringen för miljötobaksrök

5.1 På EU-nivå har två kampanjer mot tobaksrökning ägt rum: ”Feel free to say no ’(2001–2004) och’ HELP – för ett liv utan tobak” (2005–2008). Kampanjerna hade som mål att lyfta fram den passiva rökningens skadliga effekter och att främja en livsstil utan tobak, i synnerhet bland unga.

5.2 I fråga om ändringen av kommissionens beslut 2003/641/EG av den 5 september 2003, anser EESK att alla varningstexter även bör innehålla tydliga detaljer om innehållet i cigaretterna, de giftiga cancerframkallande ämnenas egenskaper (i synnerhet konserveringsämnen och ämnen som används vid tillverkningen) samt andra detaljer, t.ex. ett gratisnummer eller en webbplats som har som mål att hjälpa rökare att bli kvitt tobaksberoendet.

5.3 Även om 80 % av rökarna eller tidigare rökare i EU kommer i håg någon kampanj mot rökning, uppger 68 % av dem samtidigt att insatser av detta slag inte har fått dem att sluta röka (18). EESK anser att det är nödvändigt att inleda informations- och upplysningskampanjer utgående från följande principer:

Bryssel den 5 november 2009

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI

(1) Effektiva åtgärder för att skydda mot exponering för tobaksrök i enlighet med artikel 8 i WHO:s ramkonvention innebär att rökning och tobaksrök helt måste elimineras från en specifik plats, så att en fullständigt rökfri miljö skapas. Det finns ingen säker exponeringsnivå för tobaksrök, och idéer som exempelvis tröskelvärden för giftnivåerna i miljötobaksröken måste avvisas eftersom de går stick i stäv mot vetenskapliga belägg. (KOM(2009) 328 slutlig, Bilaga, Princip 1, s. 9).

(3) Tobacco or health in the European Union: Past, present and future, ASPECT Consortium, oktober 2004.

(6) Foreman, M. G., D. L. DeMeo, m.fl. ”Clinical determinants of exacerbations in severe, early-onset COPD”European Respiratory Journal 30(6): 1124-1130.

(7) The Smoke free Partnership (2006). Lifting the smokescreen: 10 reasons for a smoke free Europe, European Respiratory Society, Bryssel, Belgien.

(8) Siegel M. Involuntary smoking in the restaurant workplace. A review of employee exposure and health effects. JAMA. 1993 Jul 28;270(4):490-3.

(9) The European Community Health Indicator no 23, ”Regular Smokers”: http://europa.eu.int/comm/health/ph_information/dissemination/echi/echi_en.htm.

(10) Fong GT, Hammond D, Laux FL, Zanna MP, Cummings KM, Borland R, Ross H. The near-universal experience of regret among smokers in four countries: findings from the International Tobacco ControlPolicy Evaluation Survey. Nicotine Tob Res. 2004 Dec; 6 Suppl 3:S341-51.

(11) Jaakkola M., Jaakkola J. (2006) Impact of smoke-free workplace legislation on exposure and health: possibilities for prevention. Eur Resp J; 28: 397-408.

(13) Eurobarometer 253, mars 2009, Survey on tobacco, autor: The Gallup Organisation, Ungern, s. 7, punkt 1.

(14) Tobacco Free Policy Review Group. (2000) Towards a tobacco free society: report of the Tobacco Free Policy Review Group. Government Publication. Stationery Office, Dublin, http://www.drugsandalcohol.ie/5337/, s. 29, punkt 1.

(16) Terapii Asociate pentru Integrarea Copiilor Străzii, Eugen Lucan, Cercetare Diploma de Licenţă, 1996.

(17) SK. Environmental tobacco smoke exposure in public places of European cities. Tob Control. 2005 Feb; 14(1): 60-3.

(19) En studie som publicerats på Internet visar att 37 % av dem som svarade på enkäten var rökare innan de började med yoga, men att de därefter hade slutat röka. Ingen av dem använder heller droger. http://yogaesoteric.net/content.aspx?item=3869&lang=EN.