22.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 228/84

1.1

EESK välkomnar kommissionens meddelande, och särskilt att man lägger den tonvikt som krävs på tryggad energiförsörjning. Kommittén vill sammanfattningsvis framhålla följande:

1.2

EESK rekommenderar följande:

2.1

Målen för EU:s energipolitik är hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. På senare tid har försörjningstryggheten inte stått i centrum för uppmärksamheten, vilket har visat sig vara olyckligt på grund av återverkningarna av dispyten om gasöverföringen mellan Ukraina och Ryssland, den kraftiga ekonomiska lågkonjunkturen och de mycket instabila energipriserna. Beroendet av extern energiförsörjning är inte ett problem i sig, men det faktum att beroendet i allt högre grad är koncentrerat till leverantörer som inte följer samma spelregler som Europa, samt att efterfrågan på gas fortfarande stiger, ökar riskerna för försörjningsproblem.

2.2

EU:s viktigaste lagstiftningsförslag under de senaste två åren är tredje lagstiftningspaketet om marknaderna för el och gas och energi- och klimatpaketet. Beslut om det sistnämnda togs i en rekordsnabb första behandling i december 2008, och många av detaljerna i det ska vidarebehandlas inom ramen för ett kommittéförfarande. Beslut om marknadspaketet har efter två år fortfarande inte tagits, vilket strider helt mot behovet av en välfungerande inre marknad för att kunna uppfylla alla de tre energipolitiska målen.

2.3

De olika energipolitiska målen är beroende av varandra och de politiska åtgärderna för att uppfylla dem är i stor utsträckning ömsesidigt förstärkande, men inte i alla delar. Målet om försörjningstrygghet måste stå i första rummet. Människor och företag måste under alla omständigheter ha en tryggad energiförsörjning, med tanke på de allvarliga effekterna av leveransavbrott och energifattigdom.

3.1

Den andra strategiska energiöversynen offentliggjordes av kommissionen i november 2008. Kommissionen föreslår en handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet i fem steg som inriktas på följande:

3.2

I andra strategiska energiöversynen ingår en uppdatering av det vägledande programmet om kärnenergi från 2007. Det fokuserar på trygg energiförsörjning, investeringsbehov och villkor för att kunna genomföra investeringar.

3.3

Samtidigt med den andra strategiska energiöversynen presenterade kommissionen

3.4

I dokumentet om den andra strategiska energiöversynen säger kommissionen att man har för avsikt att lägga fram förslag om

3.5

Slutligen kommer kommissionen att föreslå en förnyelse av EU:s energipolitik 2010 med sikte på att lägga fram en politisk dagordning för 2030 samt en vision och en ny handlingsplan för 2050.

4.1

EESK välkomnar kommissionens meddelande, och särskilt att man lägger den tonvikt som krävs på tryggad energiförsörjning samt att man anstränger sig att använda en övergripande angreppsmetod när det gäller de aktuella energipolitiska utmaningarna. EU förfogar över egna instrument för att minska hoten mot försörjningstryggheten. Dessa har kartlagts av kommissionen och måste nu effektivt tas i bruk.

4.2

EU:s insatser när det gäller tryggad energiförsörjning bör dock inte innebära ytterligare lagstiftningsförslag. Efter antagande av de föreliggande paketen bör tonvikten läggas på genomförandet. De rättsliga ramarna måste vara stabila så att de är så förutsägbara som möjligt för de åtgärder som krävs.

4.3

Behovet av en gemensam strategi för medlemsstaterna när det gäller energipolitiken har återigen blivit tydligt. Vid upprepade tillfällen har det – bl.a. från EESK:s sida – framförts krav på att man talar med en röst. Så länge som man i vissa – främst större – medlemsstater helst ser till sina egna intressen kommer dock den europeiska energipolitiken att vara svagare, mer sårbar och mer ineffektiv än den potentiellt kunde vara.

4.4

EESK ställer sig bakom de fem områdena i handlingsplanen men skulle sätta energieffektiviteten främst – eller i själva verket energibesparing, eftersom målet bör vara en minskning av energianvändningen, där energieffektivitet är ett centralt verktyg. Även de bästa resultaten på detta område kan inte ersätta behovet av akuta insatser på de andra områdena. Men det finns stora möjligheter till kostnadseffektiva insatser för bättre energieffektivitet som borde utnyttjas för att därigenom kunna undvika andra, mer kostsamma åtgärder.

4.5

Det viktigaste exemplet är den stora potential som en ökad energieffektivitet i byggnader innebär. EESK hade väntat sig att kommissionen skulle rikta större uppmärksamhet mot problemen med olja och transporter. 36 % av EU:s energianvändning består av olja, huvudsakligen för transporter, och i takt med ökningen av vägtransporterna ökar också koldioxidutsläppen. Dessutom förväntas oljepriserna vara mycket instabila och tendensen går i riktning mot mycket högre priser. I januari lade EESK fram ett yttrande om ”Att möta oljeutmaningarna” på begäran av Europaparlamentet (1).

4.6

Kommissionen förbiser också i sitt dokument energipolitikens sociala aspekter, som spänner från förlust av arbetstillfällen, skapande av nya arbetstillfällen i en grönare ekonomi, utbildning och kompetenshöjning samt energifattigdom. Kommittén konstaterar att energi inte är en vara som andra och att den offentliga tjänst som energidistributionen till allmänheten utgör måste respektera principerna om allmän tillgång och överkomliga priser.

4.7

Enligt EESK saknar kommissionen förståelse för hur brådskande denna fråga är, trots att detta är ganska uppenbart med tanke på tidigare och aktuella problem med försörjningstryggheten. I meddelandet presenteras en mängd (fler än 45) förslag till insatser – huvudsakligen meddelanden – som kommissionen kan genomföra. Man bör göra en prioritering av dessa insatser för att inte tappa fart.

4.8

EESK välkomnar också avsikten att presentera en politisk dagordning för 2030 samt en vision och en ny handlingsplan för 2050. Kommittén förespråkade en sådan vision redan i sitt yttrande om en optimal energimix från 2006 (2). Stora teknikskiften tar tid, och detta gäller också reella förändringar i energisystemen, eftersom infrastrukturinvesteringar har en lång livslängd. Därför är det mycket viktigt med en framtidsvision som sträcker sig bortom dagens begränsade potential för anpassning av teknik och infrastruktur.

5.1.1

EESK välkomnar att kommissionen är aktiv på detta område, särskilt med tanke på problemen med ett fortsatt beroende av externa energiresurser. EESK skulle vilja framföra följande kommentarer:

5.1.2

De sex prioriteringar som kommissionen presenterat förefaller vara mycket relevanta, och ett effektivt genomförande kan förväntas endast om man väljer ut prioriterade områden. Kommissionen presenterade dessutom i slutet av januari 2009 olika specifika projekt inom dessa prioriteringsområden som ska erhålla finansiering som en del av EU:s återhämtningsplan. Det är svårt att ta ställning till dessa prioriterade projekt utan tydlig information om dem och andra högst potentiella projekt, inbegripet information om beräknad finansiering från privata och offentliga källor.

5.1.3

Det är beklagligt att situationen på de isolerade energimarknaderna i de baltiska staterna inte har angripits tidigare. Nu måste det göras omedelbart. Samtidigt bör energibehoven i små isolerade medlemsstater tillgodoses via projekt för sammankoppling med Kontinentaleuropa.

5.1.4

När det gäller gaskorridorer sade EESK i sitt aktuella yttrande om den externa dimensionen av EU:s energipolitik att flera projekt förmodligen måste till för att tillgodose behoven av gasöverföring i framtiden. I politiskt avseende får projekten inte ses som konkurrerande alternativ. Det är nu viktigt att agera skyndsamt för att trygga gasleveranserna, och detta kräver samordnade insatser från medlemsstaterna och kommissionen.

5.1.5

Idén om en gemensam uppköpsmekanism behöver klargöras ytterligare. Man kan också fråga sig varför enbart den kaspiska regionen skulle beröras av denna.

5.1.6

Problemen med försörjningstryggheten kan inte lösas enbart genom en bättre transportinfrastruktur för energi. Det finns behov av ny infrastruktur i elproduktion till ett investeringsvärde motsvarande närmare 1 000 miljarder euro. Detta har delvis behandlats av kommissionen i avsnittet om inhemska energikällor, men bör även diskuteras i samband med investeringsbehoven och finansieringen av dessa.

5.1.7

En central fråga när det gäller investeringar är vilken roll som olika aktörer har – EU, finansiella institutioner, medlemsstater och företag. Företagen gör investeringar och de gör dessa när de rätta förutsättningarna föreligger. Även om misstag inträffar på en turbulent energimarknad, har företagen bäst position för att bedöma marknaden och ta risker. Den offentliga sektorn och politikerna kan agera i syfte att skapa de rätta ramvillkoren och inom vissa gränser skapa incitament och politiskt stöd. EESK ger därför sitt starka stöd till kommissionens avsikt att skapa ett närmare och mer effektivt samarbete med den privata sektorn och de finansiella institutionerna.

5.2.1

EESK presenterade i januari 2009 sitt yttrande om den externa dimensionen av EU:s energipolitik. De kommentarer, slutsatser och rekommendationer som ingår i det yttrandet är fortfarande relevanta och i linje med förslagen i kommissionens meddelande. Kommittén vill främst betona två saker: behovet av insatser för att se till att leverantörsländerna tillämpar samma villkor som EU, t.ex. tillgång till infrastruktur, skydd för investeringar på energimarknaden; och framför allt att medlemsstaterna, när de tillhandahåller stöd i samband med förhandlingar om kommersiella avtal, kräver att en gemensamt fastställd ram för sådana villkor skapas som förutsättning för detta stöd.

5.2.2

EESK föreslog också en extern energistrategi baserad på två pelare. Den ena är att Europas energiförsörjning ska säkerställas och den andra att en aktiv och ansvarsfull energi- och klimatpolitik utformas. Kommissionen har endast kortfattat behandlat olika aspekter av den senare pelaren, dvs. Europas globala ansvar. Detta ansvar förtjänar att övervägas på största allvar och kommer inte att kunna uppfyllas enbart genom EU:s ledarskap i internationella klimatförhandlingar.

5.3.1

EESK delar kommissionens syn på frågan om en tryggad gasförsörjning. Man måste och kan lösa behovet av beredskapsåtgärder genom andra metoder än dyrbara obligatoriska gaslager. De alternativa åtgärderna omfattar diversifiering av leverantörer och försörjningskanaler, flytande naturgas (LNG), samarbete med grannländer, avbrytbara kontrakt och bränslebyte.

5.4.1

EESK har avgivit flera yttranden om energieffektivitet, och har också deltagit i en ingående diskussion om konkreta åtgärder. Kommittén ställer sig bakom kommissionens angreppsmetod men skulle vilja framföra några kommentarer.

5.4.2

Det finns en omfattande, praktiskt taget obegränsad uppsättning åtgärder för att använda och producera energi mer effektivt. Kommissionen har presenterat en rad rättsliga bestämmelser, t.ex. om byggnader, energimärkning och ekodesign. Det förefaller som att fler bestämmelser håller på att utarbetas. Kommittén framhåller att det är viktigt att verkligen se till att det inte sker någon överreglering, utan att innovationspotentialen kan utnyttjas på bästa möjliga sätt. Det krävs politiska åtgärder – bestämmelser, offentligt stöd osv. – för att främja energibesparing, men de bör utformas omsorgsfullt för att de på varje målområde blir så kostnadseffektiva som möjligt och leder till minsta möjliga snedvridning av marknaden. EU:s åtgärder bör endast röra varor och tjänster som berör den inre marknaden. EESK skulle vilja efterlysa en starkare tonvikt på möjligheterna till frivilliga insatser samt själv- och samreglering, inbegripet standardisering.

5.4.3

Europa ligger i täten när det gäller energieffektivitet. Vi måste också ta täten när det gäller energieffektiv teknik. Möjligheten att dra fördel av positionen som föregångare måste utnyttjas fullt ut. Bland åtgärder för att stödja detta finns FoU-finansiering, stöd till innovation och riskfinansiering, lämplig standardisering, öppna marknader i Europa och globalt, en effektiv internationell klimatöverenskommelse och internationellt samarbete om energieffektivitet.

5.4.4

EESK stöder kraftfullt målet på 20 % bättre energieffektivitet, men ställer sig tveksam till att göra det till ett övergripande bindande mål. Energieffektivitet omfattar alla områden av mänsklig och ekonomisk verksamhet, och det finns en nästan obegränsad uppsättning åtgärder som kan användas för ökad energieffektivitet. Hur skulle till exempel ett rättvist delat åtagande se ut under sådana förhållanden? Kommittén rekommenderar i stället att kommissionen utreder om det går att fastställa individuella mål, när så är möjligt, för olika energianvändningsområden, som en effektiv åtgärd för att öka energieffektiviteten, i synnerhet för varor och tjänster där inremarknadsaspekten bör beaktas.

5.5.1

EESK delar i stort kommissionens ståndpunkt vad gäller användningen av EU:s egna energiresurser. Det är viktigt att ha en realistisk syn på utvecklingen av energibehovet liksom på möjligheter, begränsningar och villkor för utvecklingen och användningen av olika energikällor.

5.5.2

EESK välkomnar särskilt kommissionens avsikt att lägga fram ett meddelande om undanröjande av hinder för förnybar energi i EU, och uppmanar kommissionen att snarast göra detta. Den viktiga frågan om ökad användning av förnybar energi, som i framtiden kommer att vara den viktigaste och miljövänligaste inhemska energikällan, borde redan tidigare ha analyserats och hanterats som en del av det totala energisystemet. Viktiga frågor i detta sammanhang är – som kommissionen nämner – begränsningar i nätet, men också frågor som reservkraft. Vid utarbetandet av studien bör man också undersöka om tillhandahållandet av ”reservkraft” under vissa omständigheter kan innebära att fördelarna med den förnybara energin i fråga om utsläpp och försörjningstrygghet minskar. En annan fråga rör planerings- och tillståndsproblem.

5.5.3

Kommittén stöder också ståndpunkten att utsläppsnormer för koldioxid bara bör övervägas när resultaten från demonstrationer hos industrin har utvärderats.

5.5.4

Vad kärnkraften beträffar har EESK sedan länge ansett att alla möjligheter måste utnyttjas för kraftproduktion för att uppnå de energipolitiska målen. Med tanke på behovet av storskaliga investeringar i elenergi inom den närmaste framtiden, måste beslut om den framtida kärnkraften fattas snarast i de medlemsstater som har valt – eller kommer att välja – denna energiform. Enligt kommissionens prognoser kommer EU:s kapacitet för kärnenergiproduktion att ha sjunkit med en fjärdedel år 2020, och om den inte ersätts av ny kärnkraft kommer en del av den att ersättas av gas- eller koleldade kraftverk med ökade problem i form av utsläpp och försörjningstrygghet som följd. Kärnsäkerheten måste ständigt övervakas och kräver att de offentliga myndigheterna är delaktiga; beslut måste fattas om hur kärnavfallet ska hanteras. EESK avger ett separat yttrande om det reviderade förslaget till direktiv om gemenskapsbestämmelser för kärnsäkerhet.

5.5.5

EESK är positivt inställd till kommissionens avsikt att lägga fram dokument om behovet av energiproduktionskapacitet, vare sig det handlar om raffinering av olja eller el. Men man bör noga betänka att EU inte kan besluta om investeringar i energikapacitet, och inte ens lägga fram rekommendationer, eftersom unionen inte kan ta på sig något ansvar för eventuella risker. Insamling och analys av relevant information, inklusive modellering, kan vara mycket värdefull, och samarbete med IEA i denna fråga rekommenderas.

5.6.1

EESK stöder kommissionens avsikt att föreslå en ny energipolitik för EU 2010 med en politisk dagordning för 2030 och en vision för 2050. Vi stöder också tanken på att bygga denna på ett brett samråd om möjliga långsiktiga mål.

5.6.2

Vid en första anblick ser kommittén vidare de områden som kommissionen presenterar – elförsörjning utan koldioxidutsläpp, transporter utan oljeberoende, byggnader, elnät och ett högeffektivt globalt energisystem med låga koldioxidutsläpp – som verkligt viktiga långsiktiga utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar måste alla tekniska möjligheter övervägas, inklusive kärnfusion och vätgas.

5.6.3

Den globala situationen och utvecklingen måste ingå i visionen, eftersom den utgör ramvillkoren för EU:s egna strävanden. Det snabbt växande energibehovet i utvecklingsländerna, klimatförändringarna och – förhoppningsvis – gemensamma internationella insatser för att dämpa dess effekter och anpassa sig till dem, tillgången till fossila bränslen etc. påverkar på många sätt vår situation och våra val. Ett aktuellt exempel är hur oron vad gäller oljan har förändrats – i går var man bestört över de rekordhöga priserna, i dag är man rädd för att de låga priserna ska leda till otillräcklig produktion.

5.7.1

Vi noterar med tillfredsställelse att kommissionen har anammat våra kommentarer i yttrandet om det vägledande programmet om kärnenergi från 2007 (3) och i det förberedande yttrandet om investeringar i kärnkraftsindustrin (4). Utgångspunkten är EU:s viktiga roll vad gäller att vidareutveckla det mest avancerade ramverket för kärnenergi i enlighet med de högsta standarderna i fråga om säkerhet, skydd och icke-spridning. Frågan om hantering av kärnavfall, säker långsiktig finansiering av avveckling, terroristhotet och behovet av ett harmoniserat system för skadeståndsansvar behandlas i linje med EESK:s synpunkter. Kommittén betonar att de företag som driver kärnkraftverken ska stå för alla kostnader som uppkommer i detta sammanhang.

5.7.2.

EESK håller än en gång med om att kärnkraften spelar en viktig roll i EU:s framtida energimix när det gäller att mildra klimatförändringens effekter och säkra elförsörjningen. Vi håller också med om att allmänhetens oro måste bemötas och är positiv till förslag i denna riktning. EESK stöder rekommendationerna om gemensamma nivåer för reaktorsäkerhet och argumentet att nybyggda anläggningar måste hålla samma säkerhets- och skyddsnivåer som tredje generationens anläggningar. Vissa åtgärder för att underlätta finansieringen av nya anläggningar är berättigade, särskilt under nuvarande ekonomiska förhållanden, men statligt stöd eller resurser från EU-budgeten ska inte användas för detta ändamål. Även om vissa medlemsstater har uppgett att de är öppna för att bygga nya kärnkraftverk kommer privata företag att handha byggandet, finansieringen, driften och avfallshanteringen. Staten fastställer endast ramarna för detta. Information om planerade kärnkraftsbyggen bör lämnas på ett öppet och uttömmande sätt och inbegripa kostnaderna. Den bör också lämnas så tidigt som möjligt för att kunna diskuteras offentligt.