26.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/19

1.

Beslutet riktade sig till KONE Belgium S.A., KONE GmbH, KONE Luxembourg S.à.r.l., KONE B.V. Liften en Roltrappen, KONE Corporation (nedan kallade ”KONE”), Mitsubishi Elevator Europe B.V., N.V. OTIS S.A., Otis GmbH & Co. OHG, General Technic-Otis S.à.r.l., General Technic S.à.r.l., Otis B.V., Otis Elevator Company, United Technologies Corporation (nedan kallade ”Otis”), Schindler S.A./N.V., Schindler Deutschland Holding GmbH, Schindler S.à.r.l., Schindler Liften B.V., Schindler Holding Ltd. (nedan kallade ”Schindler”), ThyssenKrupp Liften Ascenseurs N.V./S.A., ThyssenKrupp Aufzüge GmbH, ThyssenKrupp Fahrtreppen GmbH, ThyssenKrupp Ascenseurs Luxembourg S.à.r.l., ThyssenKrupp Liften B.V., ThyssenKrupp Elevator AG och ThyssenKrupp AG (nedan kallade ”ThyssenKrupp”).

2.

De företag som beslutet riktade sig till deltog i fyra separata men inbördes sammanhängande, gemensamma och fortlöpande överträdelser av artikel 81 i fördraget i Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna avseende hissar och rulltrappor. Var och en av de fyra överträdelserna omfattade hela territoriet i en av dessa medlemsstater.

3.

Kommissionen inledde förfarandet på eget initiativ i början av 2004 med hjälp av uppgifter som kommit till dess kännedom. Genom tre inspektionsrundor (Belgien och Tyskland: januari 2004; Belgien, Tyskland och Luxemburg: mars 2004; Nederländerna: april 2004) och ett stort antal ansökningar om förmånlig behandling enligt 2002 års meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden, bekräftades att karteller förekom i Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Överträdelserna gällde både nya installationer och tjänster, utom i Tyskland där bevisen tydde på att endast nya installationer omfattades.

4.

Samtliga fyra karteller uppvisade en del gemensamma inslag, exempelvis följande:

5.

Parterna delgavs meddelandet om invändningar i oktober 2005. Mottagarna av meddelandet om invändningar begärde inte att höras muntligen.

6.

I beslutet konstateras att överträdelserna pågick

7.

Följande överträdelser begicks i en, flera eller samtliga berörda medlemsstater:

Bland överträdelsernas huvudsakliga inslag fanns också utbyte av kommersiellt viktig och konfidentiell marknadsinformation och (intern) företagsinformation, inklusive anbudsmönster och priser. Deltagarna träffades regelbundet för att enas om begränsningarna enligt ovan och övervakade genomförandet på de nationella marknaderna. Det finns bevis för att företagen var medvetna om att deras agerande var olagligt och att de vidtog åtgärder för att undvika upptäckt. Deras anställda träffades vanligen på barer och restauranger, reste till landsbygden eller till och med utomlands och använde kontantkort i sina mobiltelefoner för att undvika spårning.

8.

Överträdelserna måste på grund av sin påverkan på marknaden och geografiska räckvidd klassificeras som mycket allvarliga.

9.

Med utgångspunkt i företagens relativa betydelse på marknaderna delades de in i olika kategorier för att beakta varje företags specifika vikt och därmed faktiska påverkan på marknaden.

10.

Kommissionen ansåg det lämpligt att grunda bedömningen av ett företags relativa betydelse på den berörda marknaden på företagets sammanlagda omsättning i Belgien, Tyskland, Luxemburg respektive Nederländerna. Jämförelsen gjordes på grundval av den nationella omsättningen för produkterna under det senaste hela år som överträdelserna pågick, dvs. 2003 för samtliga berörda företag för var och en av de fyra överträdelserna, utom för Schindler i Tyskland för vilket 2000, när företaget lämnade kartellen, var referensår.

11.

När det gäller överträdelsen i Belgien placerades Schindler och KONE tillsammans i en första kategori, Otis i en andra och ThyssenKrupp i en tredje. När det gäller överträdelsen i Tyskland placerades KONE, Otis och ThyssenKrupp i en kategori. Schindler, vars olagliga agerande endast gällde rulltrappor och som lämnade kartellen 2000, placerades i en egen kategori. När det gäller överträdelsen i Luxemburg placerades Otis och Schindler tillsammans i en första kategori, och KONE och ThyssenKrupp placerades tillsammans i en andra. När det gäller överträdelsen i Nederländerna, slutligen, placerades KONE i en första kategori, Otis i en andra och Schindler i en tredje. ThyssenKrupp och Mitsubishi placerades tillsammans i en fjärde kategori.

12.

För att fastställa bötesbeloppet på en nivå som garanterar att böterna har en tillräckligt avskräckande effekt ansåg kommissionen att det var lämpligt att tillämpa en multiplikationsfaktor på de böter som utdömdes.

13.

ThyssenKrupp och Otis är med sin respektive globala omsättning mycket större aktörer än övriga berörda företag. Följaktligen och i överensstämmelse med tidigare kommissionsbeslut ansåg kommissionen att det var lämpligt att multiplicera böterna för ThyssenKrupp och Otis.

14.

Enskilda multiplikationsfaktorer tillämpades också med utgångspunkt i överträdelsernas varaktighet för var och en av de juridiska personerna.

15.

ThyssenKrupp ansågs ha begått en upprepad överträdelse, eftersom två enheter som kontrollerades av Krupp och/eller Thyssen (innan dessa två företag gick samman 1999) redan omfattats av ett tidigare kommissionsbeslut gällande kartellverksamhet i Alloy Surcharge. (1) Eftersom företagen upprepat samma typ av beteende på samma eller andra affärsområden är det tydligt att de första påföljderna inte fått dem att ändra beteende. Detta är en försvårande omständighet som motiverar en höjning av det grundläggande bötesbelopp som ska åläggas ThyssenKrupp.

16.

KONE, Otis, ThyssenKrupp och Schindler lämnade in ansökningar enligt meddelandet om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden. De samarbetade med kommissionen i olika skeden av undersökningen för att få förmånlig behandling i enlighet med meddelandet.

17.

Otis beviljades full immunitet enligt punkt 8 a i meddelandet för en kartell i Nederländerna, eftersom kommissionen därmed fick möjlighet att göra inspektioner i Nederländerna.

18.

När det gäller överträdelserna i Belgien och Luxemburg innebar de bevis som lämnades in av KONE att kommissionen kunde konstatera en överträdelse av artikel 81 i fördraget. KONE kunde därför beviljas full immunitet från böterna för överträdelserna i Belgien och Luxemburg.

19.

De bevis som lämnades in av Otis rörande kartellerna i Belgien och Luxemburg hade ett betydande mervärde jämfört med de bevis som kommissionen redan förfogade över och stärkte därmed kommissionens förmåga att fastställa överträdelsen. Otis var det första företag som uppfyllde punkt 21 i meddelandet och beviljades en nedsättning med 40 % av böterna för båda överträdelserna. På samma sätt hade de bevis som lämnades in av KONE om kartellen i Tyskland och de bevis som lämnades in av ThyssenKrupp om kartellen i Nederländerna ett betydande mervärde i den mening som avses i meddelandet. Dessa två företag var de första som uppfyllde punkt 21 i meddelandet för respektive kartell, och kommissionen beviljade KONE en nedsättning med 50 % av böterna för överträdelsen i Tyskland och ThyssenKrupp en nedsättning med 40 % av böterna för överträdelsen i Nederländerna.

20.

De bevis som lämnades in av Otis rörande kartellen i Tyskland hade ett betydande mervärde jämfört med de bevis som kommissionen redan förfogade över och stärkte därmed kommissionens förmåga att fastställa överträdelsen i Tyskland. Otis var det andra företag som uppfyllde punkt 21 i meddelandet och beviljades en nedsättning med 25 % av böterna för överträdelsen i Tyskland. På samma sätt hade de bevis som ThyssenKrupp lämnade in om överträdelsen i Belgien ett betydande mervärde i den mening som avses i meddelandet. ThyssenKrupp var det andra företag som uppfyllde punkt 21 i meddelandet och beviljades en nedsättning med 20 % av böterna för överträdelsen i Belgien.

21.

De bevis som lämnades av Schindler rörande kartellen i Tyskland hade ett betydande mervärde jämfört med de bevis som kommissionen redan förfogade över och stärkte därmed kommissionens förmåga att fastställa överträdelsen i Tyskland. Schindler var det tredje företag som uppfyllde punkt 21 i meddelandet och beviljades en nedsättning med 15 % av böterna för överträdelsen i Tyskland.

22.

Följande företag hade brutit mot artikel 81 i fördraget genom att fördela anbud och andra kontrakt mellan sig i Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna, i syfte att dela upp marknader och fastställa priser, enas om kompensationsarrangemang i vissa fall, utbyta information om försäljningsvolymer och priser och delta i regelbundna möten och andra kontakter för att enas om och genomföra begränsningarna enligt ovan:

I Belgien:

I Tyskland:

I Luxemburg:

I Nederländerna:

23.

För de överträdelser som anges i föregående punkt utdömdes följande böter:

I Belgien:

I Tyskland:

I Luxemburg:

I Nederländerna:

24.

De företag som anges i föregående punkt ska om så inte redan skett med omedelbar verkan upphöra med överträdelsen. De ska avhålla sig från att återfalla i sådana handlingar eller beteenden som konstaterats i detta ärende, samt avstå från att uppträda på ett sätt som har samma eller liknande syfte eller resultat.