Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2008/C 74/21)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”KAINUUN RÖNTTÖNEN”

EG nr: FI/PGI/005/0099/23.06.1999

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten

2.   Grupp:

3.   Produkttyp:

Klass 2.4 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

4.   Produktspecifikation

(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1   Beteckning: ”Kainuun rönttönen”

4.2   Beskrivning: Kainuun rönttönen från Kajanaland är en rund liten öppen pirog med ett pajskal av rågmjöl som är fylld med kokt potatis, rågmjöl och lingon. Fyllningen som smakar sött är en rödbrun blandning av potatismos och lingon som glaserats med smör. Kainuun rönttönen tillagas i tre olika etapper. Först görs fyllningen, sedan degskalet och slutligen sätts fyllningen i degskalet.

4.3   Geografiskt område: Landskapet Kajanaland ligger i Uleåborgs län och dit hör åtta kommuner och två städer. Kajanalands folkmängd uppgår till 86 000 och befolkningstätheten uppgår till 4 personer/km2. Kajanalands yta är 24 451 km2, varav tolv procent utgörs av vattendrag. Det finns drygt två miljoner hektar skog i Kajanaland vars landskap främst kännetecknas av skogklädda höjder, skogar, vattendrag och myrar.

4.4   Bevis på ursprung: Produkterna framställs i enlighet med gällande lagstiftning och vid framställningen beaktas HACCP-system för självkontroll av kvaliteten. Överensstämmelsen med produktspecifikationen övervakas av Livsmedelssäkerhetsverket.

Produktens spårbarhet säkras genom märkningen med producentens namn eller symbol på förpackningen. Produktionen ska äga rum inom det område som fastställts vara produktionsområdet för Kainuun rönttönen.

4.5   Framställningsmetod: Kainuun rönttönen tillagas i tre olika etapper. Först görs fyllningen, dvs. gröten, sedan degskalet och slutligen sätts fyllningen i degskalet. Kainuun rönttönen framställs till hundra procent för hand, till och med uppmätningen av råvarorna sker för hand. Maskiner används endast för att knåda och kavla ut degen och för att skala potatisen.

Råvaror:

Degskalet:

Fyllning:

Fyllningen (surbrödsdegen) görs enligt följande:

Potatisen skalas, kokas och mosas.

Potatismoset ska kallna lite innan rågmjölet blandas med moset.

Blandningen lämnas i rumstemperatur för att låta den sötna under ett par timmar samtidigt som den ska omröras regelbundet.

När blandningen har sötnats och svalnat blandas de sockrade rårörda lingonen och saltet ner i blandningen.

Degskalet görs enligt följande:

Rågmjölet samt lite vetemjöl i taget och surbrödsdegen blandas ner i det kalla saltade vattnet. Knådas ihop till en deg. Ytterligare lite rypsolja läggs till och blandas ner.

Degen bakas ut till en 2 mm tunn platta ur vilken man med kakformar tar ut rundlar med en diameter på 5-13 cm, som fylls med rejäla portioner av fyllningen. En centimeter av kanten lämnas utan fyllning. Fyllningen och skalet ska vara 50/50.

Vikning och gräddning av Kainuun rönttönen:

Degskalets kant viks upp över fyllningen i jämna vågor, ej i vassa kanter. Pirogerna sätts på bakplåten.

Pirogerna gräddas i varm ugn tills de är spröda och färdiga med vackert bruna kanter. Därefter penslas kanterna med smält smör.

Förvaring av Kainuun rönttönen:

Rönttönenpirogerna smakar allra bäst när de har hunnit svalna lite och är spröda.

De kan förvaras ett par dagar i rumstemperatur täckta med en duk eller i en papperspåse. I kylskåp kan rönttönenpirogerna bevaras upp till en vecka. Det är bara att värma upp rönttönenpirogerna så är de på nytt färdiga att avnjuta.

Rönttönenpirågerna kan man frysa ned råa eller färdiggräddade; i det senare fallet är hållbarhetstiden avsevärt längre. Ogräddade frysta rönttönenpiroger kan tinas upp i önskad mängd och gräddas precis innan de ska ätas.

4.6   Samband: Bröd och bagerivaror är en viktig del av måltiden i Kajanaland. Götha och Reima Rannikko skriver i sin bakbok ”Kainuun leipä” att ”överallt i Kajanaland hittar man samma basbröd, men det finns också dussintals lokala specialiteter. Under vår femåriga verksamhet har vi lyckats beskriva nästan precis etthundra olika basbakverk. Det skulle vara långt fler om man tog hänsyn till alla varianter och nyanser. Denna mångfald beror delvis på att de nordösterbottniska, savolaxiska och östkareliska kulturella traditionerna möts i Kajanaland.”

Enligt traditionen brukade kvinnorna skrapa ihop lingonen i botten av tunnan när maten började ta slut under senvintern, samla ihop de sista potatisarna i potatislåren och baka blandningen på en rågkaka. Det blev en rönttönenpirog, en stor, mäktig paj. I dag görs även mindre rönttönen, i cocktailformat.

Människan kan skilja mellan grundsmakerna salt, sött, surt och beskt. Förr, när socker var sällsynt eller omöjligt att få tag på fick Kainuun rönttönen tillfredsställa människornas behov av sötma. Den söta smaken berodde på att potatisen hade fått bli söt genom lagring. Jäsningen ger pajen dess lätta skorpa och saftiga smak. Ugnsbakad rönttönen är en unik, frasig paj.

Rönttönen är en produkt som endast förekommer i Kajanaland. Rönttönen är en lokal specialitet från Kuhmo. I läroböcker och kokböcker förknippar man Rönttönen automatiskt med Kajanaland, exempelvis i Bakers á la carte-kokbok (Manne Stenroos) där receptet på Rönttönen kommer från den producent från Kajanaland som lämnat in denna ansökan.

I Kajanaland tillverkas en rad olika bakverk, men endast den speciella öppna paj som bakas efter detta recept kallas för Rönttönen. Anknytningen till Kajanaland dokumenteras också i receptboken Suomalaisia leipäerikoisuuksia (Finska brödspecialiteter) (Leipätoimikunta 1988). Områdets och produktens gemensamma historia beskrivs bäst i boken av Götha och Reima Rannikko, Kainuun leipä (Bakverk från Kajanaland) (Otava 1978). Kainuun rönttönen nämns som exempel på bakverk från Kajanaland i kocken Jaakko Kolmonens bok Suomen maakuntaleivät (Bakverk från de finska provinserna), som innehåller recept på nästan 80 olika finska bakverk. I skönlitterära verk som handlar om livet i Kajanaland, exempelvis Muina miehinä av Veikko Huovinen, beskrivs Rönttönen uttryckligen som en produkt från Kajanaland. Kainuun rönttönen är ett viktigt inslag i Kajanalands kulturella evenemang, som den årliga traditionella kammarmusikfestivalen i Kuhmo, som samlar folk från hela världen och ger dem tillfälle att pröva de lokala specialiteterna. Kainuun rönttönen har bland annat presenterats på festivalen för finsk matkultur i Helsingfors 1998, på provinsmässan i Helsingfors 1994 och på mässan för konditori- och bageribranschen i Stuttgart 1996, och ingår i Kajanalands presentation på de årliga turistmässorna i Helsingfors.

Kainuun rönttönen serveras än i dag, inte minst till olika soppor. Det är ett gott och näringsrikt mellanmål för barn och vuxna och kräver inga andra pålägg än kanske lite smör. Som kaffebröd eller reseproviant är Kainuun rönttönen ojämförlig.

4.7   Kontrollorgan:

4.8   Märkning: —

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.