[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 7.5.2008

KOM(2008) 249 slutlig

2008/0095 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Kommissionens förslag till rådets beslut i enlighet med artikel 122.2

Den 3 maj 1998 beslutade rådet att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Österrike och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 1999. Danmark och Förenade kungariket utnyttjade sina möjligheter att avstå och bedömdes därför inte av rådet. Grekland och Sverige betraktades av rådet som medlemsstater med undantag. Den 19 juni 2000 beslutade rådet att Grekland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2001. De länder som gick med i Europeiska unionen den 1 maj 2004 (Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) blev medlemsstater med undantag enligt artikel 4 i respektive anslutningsakt. Den 11 juli 2006 beslutade rådet att Slovenien uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2007. Bulgarien och Rumänien, som gick med i Europeiska unionen den 1 januari 2007, blev medlemsstater med undantag enligt artikel 5 i respektive lands anslutningsakt. Den 10 juli 2007 beslutade rådet att Cypern och Malta uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2008.

I artikel 122.2 fastställs förfaranden för upphävandet av undantagen. Dessa förfaranden ska inledas minst vartannat år, eller när en medlemsstat med undantag begär det. Enligt förfarandena ska kommissionen och Europeiska centralbanken rapportera till rådet i enlighet med artikel 121.1 om hur medlemsstater med undantag fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen. På grundval av både sin egen och ECB:s rapport kan kommissionen till rådet överlämna ett förslag till rådets beslut om att upphäva undantaget för de medlemsstater som uppfyller de nödvändiga villkoren.

De senaste reguljära konvergensrapporterna från kommissionen och ECB antogs i december 2006. Danmark och Förenade kungariket har inte uttryckt sin vilja att införa den gemensamma valutan. Därför omfattar 2008 års konvergensbedömning följande tio länder med undantag: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Sverige. Bulgarien och Rumänien granskas för första gången eftersom de gick med i EU den 1 januari 2007. Den 4 april 2008 ingav Slovakien parallellt en begäran om en granskning av om landet uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2009.

Kommissionens konvergensrapport 2008 antogs av kollegiet den 7 maj 2008. ECB antog sin rapport den 6 maj 2001. Rapporterna innefattar en granskning av huruvida den nationella lagstiftningen, inklusive stadgan för den ifrågavarande nationella centralbanken, är förenlig med artiklarna 108 och 109 i detta fördrag och med ECBS- och ECB-stadgan. I rapporterna granskas också om en hög grad av varaktig konvergens har uppnåtts genom en analys av i vad mån konvergenskriterierna har uppfyllts och med beaktande av flera andra faktorer som nämns i sista stycket i artikel 121.1.

Kommissionen fastslår i sin konvergensrapport att endast Slovakien bland de bedömda medlemsstaterna uppfyller villkoren för införandet av euron, förutsatt att rådet kommer att följa kommissionens rekommendation om att upphäva förfarandet vid alltför stora underskott.

På grundval av sin egen och ECB:s rapport har kommissionen antagit det bifogade förslaget till rådsbeslut om att upphäva Slovakiens undantag med verkan från och med den 1 januari 2009.

2008/0095 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 122.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av kommissionens rapport[1],

med beaktande av Europeiska centralbankens rapport[2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av rådets diskussion på stats- eller regeringschefsnivå, och

av följande skäl:

(1) Den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (nedan kallad EMU) inleddes den 1 januari 1999. Vid sitt möte i Bryssel den 3 maj 1998 beslutade rådet i sin sammansättning av stats- eller regeringschefer att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 1999[3].

(2) Genom beslut 2000/427/EG[4] fastslog rådet att Grekland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 2001. Genom beslut 2006/495/EG[5] fastslog rådet att Slovenien uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan 1 januari 2007. Genom beslut 2007/503/EG[6] och 2007/504/EG[7] fastslog rådet att Cypern och Malta uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan 1 januari 2008.

(3) Enligt punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland som är fogat till fördraget anmälde Förenade kungariket till rådet att det inte avsåg att gå över till den tredje etappen i EMU den 1 januari 1999. Denna anmälan har inte ändrats. I enlighet med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark fogat till fördraget och det beslut som fattades av stats- eller regeringscheferna i Edinburgh i december 1992 har Danmark anmält till rådet att det inte kommer att delta i den tredje etappen i EMU. Danmark har inte begärt att det förfarande som avses i artikel 122.2 i fördraget ska inledas.

(4) Sverige har genom beslut 1998/317/EG undantag enligt artikel 122 i fördraget. Enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt[8] är Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 122 i fördraget. I enlighet med artikel 5 i 2005 års anslutningsakt[9] är Bulgarien och Rumänien medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 122 i fördraget.

(5) Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) inrättades den1 juli 1998. Det europeiska monetära systemet ersattes med en växelkursmekanism som inrättades genom Europeiska rådets resolution om införande av en växelkursmekanism i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen den 16 juni 1997[10]. Förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (ERM II) fastställdes i ett avtal av 16 mars 2006 mellan ECB och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euroområdet avseende operativa förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen[11].

(6) I artikel 122.2 i fördraget fastställs förfarandena för att upphäva de berörda medlemsstaternas undantag. Enligt denna artikel ska kommissionen och ECB rapportera till rådet i enlighet med förfarandet i artikel 121.1 i fördraget åtminstone en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag. De senaste reguljära konvergensrapporterna från kommissionen och ECB antogs i maj 2008. Slovakien inkom den 4 april 2008 med en formell begäran om konvergensbedömning.

(7) Medlemsstaternas nationella lagstiftning, inklusive de nationella centralbankernas stadgar, ska vid behov anpassas för att säkerställa förenlighet med artiklarna 108 och 109 i fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, nedan kallad ECBS-stadgan. Kommissionens och ECB:s rapporter tillhandahåller en detaljerad bedömning av huruvida lagstiftningen i Slovakien är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-stadgan.

(8) I enlighet med artikel 1 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet för prisstabilitet enligt artikel 121.1 första strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de, högst tre medlemsstater, som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. När det gäller kriteriet för prisstabilitet ska inflationen mätas med hjälp av det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex[12]. För att kunna bedöma kriteriet för prisstabilitet har medlemsstatens inflation mätts som den procentuella förändringen av det aritmetiska medelvärdet av tolvmånadersindexet i förhållande till det aritmetiska medelvärdet för tolvmånadersindexet för den föregående perioden. Under ettårsperioden till och med mars 2008 var de tre medlemsstaterna med de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet Malta, Nederländerna och Danmark, med en inflationstakt på respektive 1,5 procent, 1,7 procent och 2,0 procent. I kommissionens och ECB:s rapporter beräknades referensvärdet som det enkla aritmetiska medelvärdet av inflationstakten i de tre medlemsstater med bäst resultat i fråga om prisstabilitet plus 1,5 procentenheter. På denna grundval uppgick referensvärdet under ettårsperioden till och med mars 2008 till 3,2 procent.

(9) I enlighet med artikel 2 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget ska kriteriet för den offentliga sektorns finanser enligt artikel 121.1 andra strecksatsen i fördraget innebära att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 104.6 i fördraget om att det föreligger ett alltför stort underskott.

(10) I enlighet med artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget innebär kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism enligt artikel 121.1 tredje strecksatsen i fördraget att kursrörelserna för en medlemsstats valuta ska ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism (ERM), utan att allvarliga spänningar har uppstått under minst de senaste två åren före granskningen. Särskilt ska medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till någon annan medlemsstats valuta under denna period. Sedan den 1 januari 1999 ska bedömningen av hur väl växelkurskriteriet uppfylls ske inom ramen för ERM II. Kommissionen och ECB har i sina bedömningar av hur väl växelkurskriteriet uppfylls granskat den tvåårsperiod som löpte ut 18 april 2008.

(11) I enlighet med artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet om konvergens i räntesatserna enligt artikel 121.1 fjärde strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. För kriteriet om konvergens i räntesatserna användes räntan på jämförbara tioåriga referensstatsobligationer. För att bedöma i vilken utsträckning kriteriet om räntesatser uppfylls beräknades ett referensvärde i kommissionens och ECB:s rapporter i form av det enkla aritmetiska medelvärdet av den nominella långfristiga räntesatsen i de tre medlemsstater som hade uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet plus två procentenheter. På grundval av detta uppgick referensvärdet under den ettårsperiod som löpte ut i mars 2008 till 6,5 procent.

(12) I enlighet med artikel 5 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ska kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som används i den aktuella bedömningen av hur väl konvergenskriterierna uppfylls. Kommissionen tillhandahöll uppgifter för utarbetandet av detta förslag. Uppgifter om de offentliga finanserna tillhandahölls av kommissionen efter medlemsstaternas rapportering per den 1 april 2008 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[13].

(13) På grundval av rapporter från kommissionen och ECB om hur Slovakien fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen drar kommissionen följande slutsatser:

a) Slovakiens nationella lagstiftning, inklusive den nationella centralbankens stadgar, är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-/ECB-stadgan.

b) När det gäller huruvida Slovakien uppfyller de konvergenskriterier som anges i de fyra strecksatserna i artikel 121.1 i fördraget konstateras följande:

- Den genomsnittliga inflationstakten i Slovakien under ettårsperioden fram till och med den sista mars 2008 låg på 2,2 procent, vilket är lägre än referensvärdet, och den kommer troligen att fortsätta att ligga under referensvärdet under de närmaste månaderna, om än med en minskande marginal.

- Budgetunderskottet i Slovakien har på ett trovärdigt och hållbart sätt minskats till under 3 procent av BNP. Kommissionen rekommenderar därför rådet att upphäva beslutet om att Slovakien har ett alltför stort underskott i de offentliga finanserna.

- Slovakien har deltagit i ERM II sedan den 28 november 2005. Under tvåårsperioden fram till och med 18 april 2008 har den slovakiska korunan inte varit utsatt för allvarliga spänningar och Slovakien har inte på eget initiativ devalverat den slovakiska korunans bilaterala centralkurs i förhållande till euron.

- Under ettårsperioden fram till och med mars 2008 låg den långfristiga räntesatsen i Slovakien i genomsnitt på 4,5 procent, vilket är lägre än referensvärdet.

c) Mot bakgrund av bedömningen av lagstiftningens förenlighet och av om varaktig konvergens uppnåtts samt av de kompletterande faktorerna, och under förutsättning att beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävs av rådet, uppfyller Slovakien de nödvändiga villkoren för införande av euron.

(14) Rådet följde kommissionens rekommendation och upphävde rådsbeslutet om att det förelåg ett alltför stort underskott den 3 juni 2008[14].

(15) Rådet ska med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta vilka medlemsstater med undantag som uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan och upphäva undantagen för de berörda medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Slovakien uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan. Slovakiens undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt upphävs med verkan från och med den 1 januari 2009.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i

På rådets vägnar

Ordförande

[1] Rapport antagen den 7 maj 2008 - KOM(2008) 248.

[2] Rapport antagen den 6 maj 2008.

[3] Beslut 1998/317/EG (EGT L 139, 11.5.1998, s. 30).

[4] EGT L 167, 7.7.2000, s. 19.

[5] EUT L 195, 15.7.2006, s. 25.

[6] EUT L 186, 18.7.2007, s. 29.

[7] EUT L 186, 18.7.2007, s. 32.

[8] EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.

[9] EUT L 157, 21.6.2005, s. 203.

[10] EGT C 236, 2.8.1997, s. 5.

[11] EUT C 73, 25.3.2006, s. 21. Avtalet ändrat genom avtalet av den 14 december 2007 (EGT C 319, 29.12.2007, s. 7).

[12] EGT L 257, 27.10.1995, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[13] EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

[14] EUT C […], […], s. […].