[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 11.3.2008 KOM(2008) 132 slutlig 2008/0052 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbokonvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (framlagt av kommissionen) MOTIVERING FN/ECE:s konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang från 1991 (nedan kallad Esbokonventionen) bygger på befintlig lagstiftning om miljökonsekvensbedömning, och fastställer förfaranden för samråd med parter som troligen kommer att beröras av ett projekts gränsöverskridande miljöpåverkan. Konventionen trädde i kraft 1997. Europeiska gemenskapen undertecknade konventionen den 26 februari 1991 och ratificerade den den 24 juni 1997. De viktigaste bestämmelserna i den genomförs genom direktiv 97/11/EG. Möjligheterna på projektnivå att minska ett projekts negativa miljöpåverkan kan ha begränsats genom bestämmelser i redan antagna planer eller politiska riktlinjer. Ett motsvarande bedömningsförfarande bör därför genomföras också vid utarbetandet av planer och politiska riktlinjer. Detta förfarande kallas i allmänhet strategisk miljöbedömning. Mot denna bakgrund angavs redan i Esbokonventionen följande: ”Parterna skall i skälig utsträckning sträva efter att tillämpa principerna om miljökonsekvensbedömningar även på politiska riktlinjer, planer och program”. Gemenskapslagstiftningen om strategisk miljöbedömning finns i direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Direktivet är tillämpligt på många planer och program, och innehåller detaljerade bestämmelser för hur planers och programs miljöpåverkan ska bedömas och rapporteras. Det innehåller även en bestämmelse om gränsöverskridande påverkan som bygger på Esbokonventionen. Vid den femte ministerkonferensen ”Miljö för Europa” som hölls i Kiev, Ukraina, i maj 2003, antogs protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbokonvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang ( protokollet ). Kommissionen undertecknade protokollet den 21 maj 2003 på Europeiska gemenskapernas vägnar. Protokollets mål anges i artikel 1: att sörja för en hög skyddsnivå för miljön inbegripet hälsan och se till att hänsyn till miljön inbegripet hälsan integreras i åtgärder och instrument som ska främja den hållbara utvecklingen. De materiella förpliktelserna kan delas in i tre grupper. Protokollet innehåller, för det första, allmänna bestämmelser om hjälp och vägledning till allmänheten, om erkännande av och stöd till vissa organisationer och om främjande av protokollets mål på det internationella planet; det innehåller även bestämmelser som innebär att personer som utövar en rättighet enligt protokollet inte får bestraffas eller diskrimineras på grund av bl.a. medborgarskap. För det andra innehåller protokollet bestämmelser om miljöbedömning av vissa planer och program. Miljöbedömningskravet är tvådelat: i vissa fall är huvudregeln att miljöbedömningen är obligatorisk (artikel 4.2); i andra fall ska miljöbedömning göras när parterna anser att planerna eller programmen kan antas medföra en betydande påverkan (artikel 4.3). Protokollet innehåller vidare detaljerade bestämmelser om de olika stadierna i en miljöbedömning. Protokollet bygger, för det tredje, vidare på Esbokonventionens bestämmelse om politiska riktlinjer, och innehåller sålunda en bestämmelse om krav på politiska riktlinjer och lagstiftning. Parterna ”skall sträva efter att se till att hänsyn till miljön inbegripet hälsan övervägs och i lämplig utsträckning integreras” när de utarbetar politiska riktlinjer och lagstiftning som kan antas medföra betydande påverkan på miljön inbegripet hälsan. De ska därvid beakta ” lämpliga principer och beståndsdelar” i protokollet. De ska där så är lämpligt fastställa praktiska bestämmelser för hur detta ska gå till, och rapportera till partsmötet om hur de uppfyller kraven. Europeiska gemenskapen har för avsikt att, i enlighet med sina strategier om hållbar utveckling och bättre lagstiftning, genomföra artikel 13 i protokollet med tillämpning av de förfaranden för konsekvensanalys som fastställs i meddelandena om konsekvensanalys[1]. Dessa förfaranden beaktar på ett lämpligt sätt de ekonomiska, sociala och miljörelaterade aspekterna på hållbar utveckling. Hänvisningarna till miljön kompletteras genomgående i protokollet med en hänvisning till hälsa. Redan i direktiv 2001/42/EG betraktas människors hälsa som en beståndsdel i miljön, och miljörapporter enligt direktivet ska alltså innehålla information även om hälsan. Protokollets mera uttryckliga hänvisning ska understryka denna aspekt på miljön, ofta negligerad i miljökonsekvensbedömningar. Ingen hänvisning ska dock göras till att en medicinsk bedömning ska utföras. Det framgår av definitionen av ” miljömässiga effekter, inklusive hälsa” som i princip omfattar samma miljöfaktorer som ska ingå i de miljörapporter som föreskrivs i direktivet. EU:s deltagande är betydelsefullt i flera avseenden. EG och medlemsstaterna har varit ledande i utformningen och den praktiska tillämpningen av den strategiska miljöbedömningen som sådan, och bör därför bekräfta sitt stöd genom att ratificera protokollet. När gemenskapen ratificerat protokollet kommer gemenskapen att vara bunden av dess krav när dess verksamhet omfattas av protokollet. Genom gemenskapens och medlemsstaternas ratifikationer uppnås det antal (16) som krävs för att protokollet ska träda i kraft. Med beaktande av ovanstående bör gemenskapen godkänna (se artikel 1) protokollet om strategiska miljöbedömningar till Esbokonvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. 2008/0052 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbokonvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUT AT FÖLJANDE med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket, med beaktande av kommissionens förslag,[2] med beaktande av Europaparlamentets yttrande,[3] och av följande skäl: (1) Den 21 maj 2003, vid den femte ministerkonferensen ”Miljö för Europa” som hölls i Kiev, Ukraina, den 21-23 maj 2003, undertecknade kommissionen på Europeiska gemenskapens vägnar[4] protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbokonvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. (2) Protokollet kommer att bidra till miljöskyddet genom dess bestämmelser om bedömning av den påverkan på miljön inbegripet hälsan som planer och program och, i lämplig utsträckning, politiska riktlinjer och lagstiftning kan medföra, vilket i sin tur ska leda till att hänsyn till miljön, inbegripet hälsan, integreras i åtgärder och instrument som ska främja den hållbara utvecklingen. (3) Europeiska gemenskapen bör godkänna protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbo-konvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s Esbo-konvention från 1991 om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar. 2. Texten till protokollet åtföljer detta beslut. Artikel 2 1. Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att i enlighet med artikel 22 i protokollet deponera godkännandeinstrumentet för protokollet hos Förenta nationernas generalsekreterare i dennes egenskap av depositarie. 2. I enlighet med artikel 23.5 i protokollet ska den eller de utsedda personerna samtidigt deponera behörighetsförklaringen i bilagan till detta beslut. Utfärdat i Bryssel den […] På rådets vägnar Ordförande BILAGA Förklaring från Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 23.5 i protokollet om strategisk miljökonsekvensbedömning. Europeiska gemenskapen förklarar att den i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1, är behörig att ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer av avtalen när detta bidrar till att följande mål uppnås: – att bevara, skydda och förbättra miljön, – att skydda människors hälsa, – att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt, – att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem. Europeiska gemenskapen förklarar vidare att den redan har antagit rättsakter, bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, som är bindande för medlemsstaterna i frågor som regleras i detta protokoll, och ska på lämpligt sätt översända en uppdaterad förteckning över dessa rättsakter till depositarien i enlighet med artikel 23.5 i protokollet. Europeiska gemenskapen ansvarar för genomförandet av de skyldigheter som följer av protokollet och som omfattas av gällande gemenskapslagstiftning. Utövandet av gemenskapens behörighet är till sin natur i ständig utveckling. [1] Meddelande om konsekvensanalys, KOM(2002) 276, slutlig, meddelandet ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen” , KOM(2005) 97. 16.3.2005. Kommissionens riktlinjer om konsekvensbedömning i sin uppdaterade version av den 15 mars 2006, ”Bättre lagstiftning och bättre konsekvensbedömning” (28 juni 2007). [2] EUT C […], […], s. […]. [3] EUT C […], […], s. […]. [4] Rådets beslut av den 19 maj 2003.