[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 886 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa 1. INLEDNING Den förnyade Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning[1] syftar till att ge starkare, varaktig tillväxt och till att skapa fler och bättre arbetstillfällen. I halvtidsöversynen av 2001 års vitbok[2] betonas vilken central betydelse som innovation har för hållbara, effektiva och konkurrenskraftiga transporter i Europa. För att det europeiska transportsystemet ska kunna tillgodose den europeiska ekonomins och det europeiska samhällets alla transportbehov måste följande problem lösas: - Trafikstockningar beräknas påverka 10 % av vägnätet till en kostnad av 0,9–1,5 % av EU:s BNP varje år[3]. - Vägtransporterna står för 72 % av alla transportrelaterade koldioxidutsläpp, som ökade med 32 % (1990–2005)[4]. - Antalet dödsfall på vägarna minskar visserligen (en minskning med 24 % sedan 2000 i EU-27), men antalet dödsfall (42 953 år 2006) är fortfarande 6 000 fler än enligt det fastställda målet att minska antalet dödsfallen på vägarna med 50 % under perioden 2001–2010[5]. Dessa utmaningar är särskilt akuta med tanke på att godstransporterna förutspås öka med 50 % och persontransporterna med 35 % under perioden 2000–2020[6]. Mot bakgrund av detta är de viktigaste målen att transporterna ska bli - renare, - effektivare (även mer energieffektiva)[7], och - säkrare och kombineras med bättre transportskydd. Det står dock klart att konventionella metoder, som utbyggnad av ny infrastruktur, inte kommer att ge de resultat som krävs inom den tid som är rimlig med tanke på storleken på utmaningarna. Det behövs helt klart innovativa lösningar om vi ska kunna uppnå de snabba framsteg som krävs med tanke på de akuta problemen. Det är hög tid att intelligenta transportsystem spela den roll de förmår så att påtagliga resultat ska kunna uppnås. 2. INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Intelligenta transportsystem (ITS) innebär att informations- och kommunikationsteknik tillämpas på transporter. Sådana tillämpningar utvecklas för olika transportsätt och för samverkan mellan olika transportsätt (även omlastningspunkter). Inom luftfarten kommer Sesar[8] att vara ram för genomförandet av en ny generation av flygledningstjänsten. När det gäller inre vattenvägar håller man på att införa flodinformationstjänster (River Information Services, RIS) för att hantera användningen av vattenvägarna och transporter av gods. För järnvägsnätet införs gradvis det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, ERTMS, och telematiktillämpningar för godstrafik (Telematics Applications for Freight, TAF-TSI). Sjöfarten har infört SafeSeaNet och övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (Vessel Traffic Monitoring and Information Systems, VTMIS), och där går utvecklingen mot ett automatiskt identifieringssystem (Automatic Identification System, AIS) och långdistansidentifiering och -spårning av fartyg (Long-Range Identification and Tracking, LRIT). Några exempel på ITS-tillämpningar inom vägtrafiken är system för trafikledning och trafikövervakning i städer och på motorvägar, elektronisk insamling av vägavgifter och navigationssystem. Hittills har det dock saknats en sammanhängande europeisk ram för sammankoppling av vägtransporter och andra transportsätt. 3. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Den här handlingsplanen syftar till att påskynda och samordna utbyggnaden av intelligenta transportsystem för vägtrafiken. Detta innefattar även gränssnitten mot andra transportsätt. Handlingsplanen omfattar sex prioriterade åtgärdsområden. För varje områden fastställs ett antal specifika åtgärder och en tydlig tidsplan. För att åtgärderna ska kunna genomföras krävs en ram med förfaranden och specifikationer, och medlemsstaterna och andra aktörer måste mobiliseras. Sist men inte minst kommer den här handlingsplanen att bidra till att kombinera de resurser och instrument som finns tillgängliga och därmed ge Europeiska unionen ett stort mervärde. 4. VARFÖR EN GEMENSAM EUROPEISK STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM? Intelligenta transportsystem kan ge stora vinster i form av transporteffektivitet, hållbarhet och säkerhet. De kan samtidigt bidra till EU:s mål avseende inre marknad och konkurrenskraft. I Europa har ett antal åtgärder vidtagits inom det här området sedan 1980-talet. Åtgärderna har traditionellt sett fokuserats – om än ofta på ett bristfälligt samordnat och fragmenterat sätt – på specifika områden som rena och energieffektiva transporter, trafikstockningar, trafikledning, trafiksäkerhet, transportskydd för yrkestrafiken och rörlighet i tätorter. Trots denna utveckling behöver en del frågor hanteras ur ett europeiskt perspektiv, så att det inte växer fram ett lapptäcke av olika tillämpningar och tjänster: t.ex. när det gäller geografisk kontinuitet, tjänsternas och systemens interoperabilitet och standardisering. Åtgärderna bör främja Europatäckande tillämpningar och säkerställa exakta och tillförlitliga data i realtid samt en tillfredsställande täckning av alla ressätt. 4.1. Miljövänligare transporter ITS-tillämpningar har en viktig roll när transporterna ska göras miljövänligare[9]. Ett sätt att styra trafikflödet är differentierade avgifter för fordon på vissa vägar genom elektroniska vägtullsystem. ITS-tillämpningar för planering av färdvägar, dynamisk navigation i fordonen och stöd för sparsam körning bidrar också till att motverka trafikstockningar, till att göra transporterna miljövänligare och till att minska energiförbrukningen. Gröna transportkorridorer [10] är ett EU-initiativ som ska främja integrerade godstransporter, där olika transportsätt kompletterar varandra för att skapa mer miljövänliga alternativ för långfärdstransporter mellan logistikknutpunkter. Användning av avancerad ITS-teknik kan ha stor betydelse för det här målet. 4.2. Förbättrad transporteffektivitet Produktionen och distributionen av varor bygger på att man kan använda effektiva och kostnadseffektiva multimodala logistikkedjor för att organisera transporterna i hela EU och utanför EU:s gränser, särskilt när just-in-time -kraven är viktiga. ITS-verktyg är centrala för hanteringen av sådana logistikkedjor, framför allt genom att ge en papperslös informationskedja för förvaltningen av det fysiska flödet av varor (e-transporter). Trafik- och reseinformation i realtid (RTTI), som mer och mer kombineras med satellitnavigering, tillhandahålls nu av både offentliga och privata aktörer för att främja rörligheten. I många delar av Europa används redan intelligenta transporttjänster som bidrar till en effektiv trafikledning inom och mellan städer och främjar omlastning mellan transportsätt vid viktiga knutpunkter och omlastningsstationer. På längre sikt kommer det att visa sig hur stora möjligheter som ligger i samverkande system som bygger på kommunikation och informationsutbyte fordon till fordon (V2V), fordon till infrastruktur (V2I) och infrastruktur till infrastruktur (I2I), när så är lämpligt, samt positionsbestämning och tidsbestämning med GNSS[11]. 4.3. Förbättrad trafiksäkerhet och bättre transportskydd Forskning och den inledande utbyggnaden har visat att det finns stora möjligheter att förbättra trafiksäkerheten genom avancerade hjälpsystem som elektronisk stabilitetsprogram (ESP), adaptiv farthållare (ACC), vingelvarning (varningssystem vid avvikelse ur valt körfält och hjälpsystem vid filbyte), kollisionsvarningssystem och nödbromssystem och andra tillämpningar som eCall (system för larmsamtal), system som varnar när föraren visar tecken på trötthet (driver hypo-vigilance systems), system som varnar vid hög hastighet och alkolås. Enbart elektronisk stabilitetskontroll och eCall[12] skulle kunna rädda upp till 6 500 liv per år i EU om dessa system skulle finnas i alla bilar. Man bör bättre utnyttja de senaste aktiva säkerhetssystemen och avancerade system för förarstöd, som bevisligen förbättrar säkerheten för personer i fordonet och andra trafikanter (även oskyddade trafikanter). Den europeiska principförklaringen om användargränssnitt[13] bör utvidgas för att ge utrymme för en ökad användning av nomadisk utrustning. Navigations- och spårningssystem kan användas för distansövervakning av fordon och gods längs färdvägen, t.ex. när det gäller transport av farligt gods eller levande djur. Systemen kan vägleda lastbilschaufförer till säkra parkeringsplatser, hjälpa dem att följa gällande lagstiftning om körtid och viloperioder och bör användas för en ny generation av digitala färdskrivare. 4.4. EU:s mervärde vid utbyggnaden av intelligenta transportsystem De möjligheter som intelligenta transportsystem erbjuder kan endast förverkligas om dagens begränsade och fragmenterade utbyggnad ersätts av en EU-täckande utbyggnad. I detta hänseende är det avgörande att man undanröjer de nuvarande hindren för en ITS-utbyggnad. EU har en tydlig uppgift när det gäller att skapa rätt ramvillkor för en påskyndad och samordnad utbyggnad av intelligenta transportsystem: de politiska prioriteringarna, valet av generiska ITS-delar som kan användas gemensamt eller återanvändas, samt antagande av en tydlig tidsplan. Gemensamma europeiska åtgärder kan direkt bidra till följande: - Att hantera komplexiteten i ITS-utbyggnaden, med ett stort antal berörda aktörer och ett behov av att synkronisera utbyggnaden både geografiskt och mellan olika partner. - Att främja marknadsgenomslag för avancerade transporttjänster för medborgare och samtidigt främja kollektiva transporter som alternativ till privatbilismen. - Att främja stordriftsfördelar för en kostnadseffektivare, snabbare och mindre riskabel utbyggnad av intelligenta transporttjänster. - Att snabba på ITS-utbyggnaden för vägtransporter och säkra tjänstekontinuiteten i hela EU. - Att främja den europeiska ITS-industrins ledande ställning på globala marknader genom att skapa ett utbud av innovativa produkter och tjänster till fordonstillverkare, transportoperatörer, logistikföretag och användare. För att uppnå dessa mål kan EU utnyttja flera olika instrument: ekonomiskt stöd, standardiseringsinitiativ, lagstiftning och andra åtgärder. 5. SAMRÅD Den här handlingsplanen har utarbetats på grundval av ett omfattande samråd med berörda parter. Synpunkter insamlades på fyra olika sätt: i) intervjuer med berörda parter på hög nivå inom både offentlig och privat sektor, ii) seminarier, iii) ett frågeformulär på Internet, iv) diskussioner i särskilda forum för berörda parter. I intervjuerna identifierades några grundläggande behov. Utbyggnaden av intelligenta transportsystem måste styras politiskt och ansvarsfördelningen vara tydligt fastställd (även vilken roll offentlig-privat partnerskap ska spela). För samordningen av aktörerna behövs en sektorsövergripande högnivågrupp. De flesta aktörer som konsulterats anser att Europeiska unionen bör ta på sig ett större ansvar för den fortsatta utbyggnaden av intelligenta transportsystem. Några av de områden som togs upp var trafikledning, motverkande av trafikstockningar i godstrafikkorridorer och städer, främjande av sammodalitet, säkerhetssystem i fordon, trafik- och reseinformation i realtid och en öppen fordonsplattform som integrerar tillämpningar. 6. PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ÅTGÄRDER De sex prioriterade områden som föreslås har tagits fram på grundval av synpunkter från offentliga och privata aktörer, med utgångspunkten att de ITS-tillämpningar som byggs ut kort till medellång sikt ska vara mogna och tillräckligt interoperabla och kunna ge katalysatoreffekter i hela Europa. Handlingsplanen bygger vidare på ett antal initiativ som tagits av Europeiska kommissionen, som handlingsplanen för godslogistik[14], handlingsplanen om rörlighet i städer[15], utbyggnaden av Galileo[16], paketet för grönare transporter[17], i2010-initiativet om den intelligenta bilen[18], e-säkerhet[19], sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling[20], eCall[21], de europeiska teknikplattformarna[22] och deras strategiska forskningsagendor, Cars 21[23]. De verksamheter som beskrivs här varken upprepar eller dubblerar befintligt arbete utan kompletterar det genom att maximera samverkan och fokusera på prioriterade områden som inte redan täcks på ett samordnat sätt. 6.1. Åtgärdsområde 1: Optimal användning av väg-, trafik- och resedata Många avancerade ITS-tillämpningar bygger på tillförlitliga kunskaper om både vägnät och tillämpliga trafikregler (t.ex. enkelriktade gator och hastighetsgränser). Det mesta av denna information tillhandahölls tidigare av myndigheter, men trenden går mot användning av kommersiella källor. När trafiksäkerheten berörs är det mycket viktigt att dessa uppgifter valideras och görs tillgängliga för alla aktörer på ett rättvist och lika sätt, så att en säker trafikledning under ordnade former tillhandahålls. Detta gäller i synnerhet digital kartläggning, liksom de processer för datainsamling, validering och snabb uppdatering som ingår. Samma sak gäller för tillhandahållandet av tjänster för trafik- och reseinformation (i realtid). Några exempel på specifika frågor är begreppet allmänna trafikmeddelanden, dvs. den typ av meddelanden som tillhandahålls kostnadsfritt åt alla trafikanter som samhällsinformation, frågan om enhetlig information från olika källor och behovet att följa föreskrifter som fastställs inom ramen för förvaltningen av näten. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 1.1 | Fastställande av förfaranden för tillhandahållande av EU-omfattande tjänster för trafik- och reseinformation i realtid, som framför allt ska omfatta privata sektorns tillhandahållande av trafikinformationstjänster, transportmyndigheternas tillhandahållande av data om trafikregler, myndigheters garanterade tillgång till säkerhetsrelaterad information som samlas in av privata företag, och privata företags garanterade tillgång till relevanta offentliga data. | 2010 | 1.2 | Optimering av insamlingen och tillhandahållandet av vägdata och trafikplaner, trafikregler och rekommenderade färdvägar (i synnerhet för tung godstrafik). | 2012 | Åtgärd | Måldatum | 1.4 | Fastställande av specifikationer för data och förfaranden för fritt tillhandahållande av ett minimiutbud av samhällsomfattande trafikinformationstjänster (omfattar även arkivering av de meddelanden som tillhandahålls). | 2012 | 1.5 | Främjande av utvecklingen av nationella multimodala färdplaneringsverktyg dörr till dörr, med vederbörlig hänsyn till kollektiva transportalternativ och deras sammankoppling i hela Europa. | 2009 till 2012 | 6.2. Åtgärdsområde 2: Kontinuitet för ITS-tjänster för trafikledning och frakthantering i europeiska transportkorridorer och storstadsområden De ökade trafikvolymerna – särskilt i de viktigaste europeiska transportkorridorerna och storstadsområdena – måste hanteras, men samtidigt måste transporterna vara miljömässigt hållbara och energieffektiva. Detta förutsätter innovativa transport- och trafikledningslösningar. Sömlös och dynamisk trafik- och transportledning gynnar långdistans- och godstransporter och förbättrar samtidigt sammodaliteten. ITS-teknik är nödvändigt för införandet av e-transporter[24], som innebär att färdinformation om transporterade varors lokalisering och tillstånd (särskilt farligt gods och levande djur) tillhandahålls online på ett säkert sätt. Det här konceptet kan utvidgas till annan verksamhet i leveranskedjan, som utbyte av innehållsrelaterade uppgifter i regleringssyfte eller kommersiellt syfte, med användning av innovativ teknik som radiofrekvensidentifiering (RFID)[25] och tillämpningar som bygger på Egnos/Galileo-systemet för positionsbestämning. I framtiden kan detta mynna ut i begreppet intelligenta godstransporter, som innebär att fraktgodset blir själv-, kontext- och lokaliseringsmedvetet och kopplas till en stor mängd informationstjänster. Fordonens avgifter för användning av vissa rutter eller områden bygger i allt större utsträckning på en mängd olika parametrar som fordonsdimensioner, utsläppsnivåer, tillryggalagt avstånd och tid på dygnet. ITS-lösningar som utnyttjar satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikationer erbjuder nya möjligheter för denna typ av tillgång till infrastruktur och sådana avgiftssystem. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 2.1 | Fastställande av gemensamma förfaranden och specifikationer som säkerställer kontinuiteten för ITS-tjänster för person- och godstransporter i transportkorridorer och i och mellan städer. Detta bör även omfatta benchmarking och standardisering av informationsflödet dörr-till-dörr, gränssnitt, trafikledning och trafikplanering samt, framför allt planering för incidenter och nödsituationer. | 2011 | 2.2 | Kartläggning av ITS-tjänster som bör byggas ut för att främja godstransporter (e-transporter) och utveckling av ändamålsenliga åtgärder som tar oss från idé till verklighet. Särskilt uppmärksamhet bör riktas mot tillämpningar för spårning av gods med dagens mest avancerade teknik som RFID och Egnos-/Galileobaserad lokaliseringsutrustning. | 2010 | 2.3 | Stöd till en mer omfattande utbyggnad av en uppdaterad multimodal europeisk ramarkitektur för intelligenta transportsystem och fastställande av en ITS-ramarkitektur för rörlighet i tätorter, inklusive en integrerad strategi för färdplanering, transportefterfrågan, trafikledning, hantering av nödsituationer, vägavgifter och användning av parkeringar och allmänna transportanläggningar. | 2010 | 2.4 | Interoperabilitet för system för elektroniska vägtullar[26]. | 2012/2014 | 6.3. Åtgärdsområde 3: Trafiksäkerhet och transportskydd ITS-baserade trafiksäkerhetstillämpningar har visat sig vara effektiva, men de totala samhällsvinsterna beror på hur omfattande utbyggnaden är. Frågor som måste utredas vidare är utformningen av ett säkert användargränssnitt (på grundval av den europeiska principförklaringen), integreringen av nomadisk utrustning[27] och säkerställandet av oskyddade trafikanters säkerhet (t.ex. de äldre). Därför måste bästa praxis främjas inom dessa områden. Det kan också förekomma hot mot transportsystemens säkerhet. Transportskyddet, särskilt behovet av att skydda resenärer och transportarbetare samt att skydda transportanläggningar och tillgångar, måste beaktas utan att man därför hotar transportverksamhetens effektivitet. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 3.1 | Främjande av utbyggnaden av avancerade hjälpsystem och ITS-system för trafiksäkerhet och transportskydd, inklusive installationen av sådana system i nya fordon (genom typgodkännande) och, om lämpligt, montering i äldre fordon. | 2009 till 2014 | 3.2 | Stöd till plattformen för ett harmoniserat införande av europeiska eCall-tjänster[28]. Hit hör informationskampanjer, uppgradering av infrastrukturen för larmsamtal och en utredning av behovet av reglering. | 2009 | 3.3 | Utarbetande av ett regelverk för säkra användargränssnitt i fordon och integrering av nomadisk utrustning på grundval av den europeiska principförklaringen[29] om säkra och effektiva informations- och kommunikationssystem i fordon. | 2010 | 3.4 | Utarbetande av lämpliga åtgärder, som riktlinjer för bästa praxis när det gäller ITS-tillämpningars och –tjänsters effekter på oskyddade trafikanters säkerhet och bekvämlighet. | 2014 | 3.5 | Utvecklingen av ändamålsenliga åtgärder, som riktlinjer för bästa praxis för säkra parkeringsplatser för lastbilar och fordon i yrkestrafik och för telematikkontrollerade parkerings- och reservationssystem. | 2010 | 6.4. Åtgärdsområde 4: Integrering av fordon i transportinfrastrukturen Användning av ITS-komponenter och system föreskrivs i flera existerande eller planerade rättsakter och frivilliga avtal för fordon i yrkestrafik och privatfordon. Några exempel är bestämmelserna om transport av farligt avfall och levande djur, digitala färdskrivare[30], elektroniska system för vägavgifter samt eCall. Hittills har de flesta av dessa rättsakter och avtal utvecklats oberoende av varandra, så det finns inte mycket samverkan ens i de fall då behoven sammanfaller. Om dessa tillämpningar görs mer enhetliga och integreras inom ramen för en sammanhängande öppen systemarkitektur kan det förbättra effektiviteten och användbarheten, sänka kostnaderna och öka möjligheterna för utbyggnad. Detta skulle möjliggöra en plug and play -integrering av framtida nya eller uppgraderade tillämpningar, t.ex. sådana som används i nomadisk utrustning eller som utnyttjar GNSS-tjänster för avancerad positions- eller tidsbestämning. Denna öppna systemarkitektur skulle ha formen av en öppen fordonsplattform som garanterar interoperabilitet/sammankoppling med infrastruktursystem och anläggningar. Med denna modulbaserade strategi skulle ytterligare funktioner kunna integreras senare för fordonssäkerhet och säkert användargränssnitt, personlig rörlighet, logistikstöd och tillgång till multimodal information och eventuellt även elektronisk fordonsidentifiering. Denna plattform bör först införas för fordon i yrkestrafik. Om användarna är positiva kan det bidra till att påskynda spridningen av integrerade ITS-tillämpningar i privatfordon och därmed främja en europeisk marknad för fabriksmonterade och eftermonterade fordonsprodukter och -tjänster. Utvecklingen av samverkande system, som bygger på ett utbyte av information och kommunikation mellan fordon och med väginfrastrukturen, sker också snabbt och behöver främjas ytterligare. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 4.1 | Antagande av en fordonsplattform med öppen arkitektur för tillhandahållandet av ITS-tjänster och –tillämpningar, liksom standardgränssnitt. Resultaten av denna åtgärd bör sedan överlämnas till berörda standardiseringsorgan. | 2011 | 4.2 | Utveckling och utvärdering av samverkande system med sikte på att fastställa ett harmoniserat tillvägagångssätt, utvärdering av strategier för utbyggnad, inklusive investeringar i intelligent infrastruktur. | 2010-2013 | 4.3 | Fastställande av specifikationer för kommunikation infrastruktur till infrastruktur (I2I), fordon till infrastruktur (V2I) och fordon till fordon (V2V) i samverkande system | 2010 (I2I) 2011 (V2I) 2013 (V2V) | 4.4 | Fastställande av ett mandat till de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla harmoniserade standarder för införandet av intelligenta transportsystem, i synnerhet när det gäller samverkande system. | 2009–2014 | 6.5. Åtgärdsområde 5: Datasäkerhet, skydd av uppgifter och ansvarsfrågor Hanteringen av data (framförallt personuppgifter och ekonomiska uppgifter) i ITS-tillämpningar ger upphov till flera frågor, i och med att den berör medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter. Samtidigt måste den personliga integriteten, konfidentialiteten och tillgängligheten säkras för alla berörda parter, särskilt medborgarna. Användningen av ITS-tillämpningar ger också upphov till krav som rör ansvarsfrågor. Dessa frågor kan utgöra ett allvarligt hinder mot ett mer omfattande marknadsgenomslag för ITS-tjänster om man inte kan visa att medborgarnas rättigheter skyddas helt. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 5.1 | Utredning av aspekter som rör datasäkerhet och skydd av personuppgifter när det gäller hanteringen av data i ITS-tillämpningar och -tjänster. Förslag på åtgärder som är helt förenliga med gemenskapslagstiftningen. | 2011 | 5.2 | Lösning av ansvarsfrågor kopplade till användningen av ITS-tillämpningar och framför allt säkerhetssystem i fordon. | 2011 | 6.6. Åtgärdsområde 6: EU-samarbete och -samverkan när det gäller intelligenta transportsystem En samordnad utbyggnad av intelligenta transportsystem i EU förutsätter ett intensivt och effektivt samarbete mellan alla berörda parter på europeisk nivå. Detta bör helst leda till en tillnärmning av utbyggnadskraven, bättre synkronisering av utbyggnaden och motverkande av nationella och äganderättsbaserade lösningar som hindrar en europeisk integrering. Spridningen av bästa tillgängliga kunskap om kostnaderna för och fördelarna med ITS-projekt ur ett livscykelperspektiv och information om relevanta erfarenheter krävs som underlag för väl underbyggda investeringsbeslut av myndigheter i hela Europa. För att uppnå en EU-omfattande utbyggnad är det nödvändigt med överenskommelser om gemensamma bedömningsmetoder och enhetliga verktyg som underlättar beslut. En sådan samordnad ITS-utbyggnad i hela Europa förutsätter också ett ökat engagemang från städer och regionala myndigheter, framför allt i städer och storstadsregioner. Riktlinjer och tekniskt stöd bör tillhandahållas för att främja samförstånd och underlätta beslutsfattande. Slutligen krävs styrelseformer som är ändamålsenliga för genomförandet av åtgärderna i denna handlingsplan. Medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå enighet om en gemensam ITS-agenda och om metoder för att gå vidare från planerna till ett samordnat genomförande, t.ex. genom samordnade investeringar eller harmoniseringsinitiativ. Följande åtgärder föreslås: Åtgärd | Måldatum | 6.1 | Förslag till en rättslig ram för europeisk samordning av en europatäckande utbyggnad av intelligenta transportsystem. | 2008 | 6.2 | Utveckling av en verktygslåda till stöd för beslut om investeringar i ITS-tillämpningar och –tjänster. Den bör inbegripa en kvantifierad utvärdering av de ekonomiska, sociala, finansiella och operativa effekterna och även beakta aspekter som användarnas acceptans, kostnader och vinster under hela livscykeln samt fastställande och utvärdering av bästa praxis för upphandling och utbyggnad av anläggningar. | 2011 | 6.3 | Utarbetande av riktlinjer för offentlig finansiering från både EU (t.ex. TEN-T och strukturfonderna) och nationella källor till ITS-anläggningar och –tjänster på grundval av deras ekonomiska, sociala och operativa värde. | 2010 | 6.4 | Inrättande av en särskild plattform för ITS-samarbete mellan medlemsstater och regionala/lokala förvaltningar för att främja ITS-initiativ inom området rörlighet i städer. | 2010 | 7. FRAMTIDSUTSIKTER Den här handlingsplanen föreslår en strategi för en enhetlig och snabbare utbyggnad av intelligenta transportsystem i hela Europa, på grundval av fastställda politiska mål. De prioriterade åtgärdsområden och främjande åtgärder som beskrivs ovan har utarbetats med tanke på detta mål. Denna strategi integrerar och kompletterar de olika åtgärder som tidigare stötts av EU och på nationell nivå och kommer därmed att kunna dra nytta av det arbete som redan pågår och den framgångsrika utbyggnad av tillämpningar och tjänster som påbörjats. En sådan mix kommer att skapa de bästa förutsättningarna för att intelligenta transportsystem ska i hög grad kunna bidra till hållbarare transporter i Europa. Handlingsplanen ska genomföras på kort till medellång sikt, men eftersom syftet är att främja en ITS-utbyggnad i EU ska den också tillhandahålla en framtidsvision på längre sikt som tydligt definierar vilken roll som intelligenta transportsystem kommer att spela för morgondagens transporter i Europa. Europeiska kommissionen kommer 2012 att rapportera om hur genomförandet av handlingsplanen fortskrider. Rapporten kommer också att innehålla en granskning av de prioriterade områdena och åtgärdernas tillämpningsområden och vid behöv kommer dessa att utvidgas. Det här meddelandet åtföljs av ett förslag till direktiv om ramen för samordning av ITS-utbyggnaden. [1] KOM(2005) 24. [2] KOM(2006) 314. [3] CEMT/ITF(2007): Congestion, a Global Challenge: The Extent of and Outlook for Congestion in Inland, Maritime and Air Transport. [4] GD Energi och transport (2008): Energy and Transport in Figures 2007/08. [5] Se fotnot 4. [6] Se fotnot 2. [7] KOM(2006) 545. [8] Sesar: Forskningsprojekt om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet. [9] KOM(2008) 433, Grönare transporter . [10] KOM(2007) 607. [11] Global Navigation Satellite System (Globalt system för satellitnavigering). [12] KOM(2007) 541. [13] K(2008) 1742. [14] KOM(2007) 607. [15] Planerat antagande i december 2008. [16] http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/galileo [17] KOM(2008) 433. [18] KOM(2007) 541. [19] www.esafetysupport.org [20] http://cordis.europa.eu/fp7 [21] www.esafetysupport.org/en/ecall_toolbox [22] http://cordis.europa.eu/technology-platforms [23] KOM(2007) 22. [24] KOM(2007) 607: Meddelande från kommissionen – Handlingsplan för godslogistik . [25] KOM(2007) 96. [26] Direktiv 2004/52/EG. [27] Nomadisk utrustning är kommunikations- och informationsutrustning som föraren kan ta med sig i fordonet för att använda vid körning: t.ex. mobiltelefon, navigationssystem och handdator. [28] KOM(2005) 431, KOM(2003) 542. [29] K(2006) 7125. [30] Förordning (EG) nr 2135/98.