[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.11.2008

KOM(2008) 748 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES)– för en säkrare planet

{SEK(2008) 2808}{SEK(2008) 2809}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet

1. Inledning

I mitten av 1900-talet såg vi för första gången vår planet från rymden. Sedd från rymden är vår jord ett litet, bräckligt klot som kännetecknas av ett mönster av moln, hav, grönska och mark, snarare än av människans aktiviteter[1].

Med hjälp av rymdbaserade system kan vi bättre förstå hur sårbar vår planet är. De ger oss verktyg att möta 2000-talets utmaningar såsom säkerhet, miljöförstöring och klimatförändring. Jordobservation är en effektiv avancerad teknik där rymd- och landbaserade anläggningar används för att observera säkerhetshot och miljö på jorden samt tillhandahålla aktuell och tillförlitlig information. Det har därför beslutats att man inom Europa ska utveckla en oberoende operationell kapacitet genom Initiativet för global övervakning av miljö och säkerhet (GMES). Beslutet avspeglar EU:s växande ansvar i europeiska och internationella frågor. Att upprätta ett sådant system innebär ett vägval som kommer att få varaktiga konsekvenser för EU:s vidare politiska, ekonomiska, sociala och vetenskapliga utveckling.

Det har redan utförts ett omfattande arbete för att GMES ska bli verklighet. Rådet inser jordobservationsteknikens betydelse och har därför gett sitt stöd till tillvägagångssättet[2] samt välkomnat de initiativ som tagits under det österrikiska och det tyska ordförandeskapet[3] i fråga om GMES framtida utformning och styrning, baserat på Europeiska rymdorganisationens (ESA) och Europeiska unionens (EU) gemensamma arbete. GMES befinner sig nu i en pre-operativ fas. Under 2011 kommer det att bli tekniskt möjligt att ta systemet i drift.

Följaktligen har rådet nyligen[4] åter framhållit att GMES bör genomföras utan fördröjning. Rådet har begärt att kommissionen ska utarbeta en handlingsplan för upprättandet av ett EU-program med målet att säkerställa tillgången till GMES-tjänsterna och till avgörande observationsdata. I samband med detta uppmanade[5] rådet kommissionen att under 2008 lägga fram förslag till hur man ska ordna finansiering, driftsinfrastruktur och effektiva förvaltning av GMES.

Detta meddelande är ett svar på rådets uppmaning och har föregåtts av intensiva överläggningar med de parter som i störst utsträckning berörs av projektet. Det huvudsakliga syftet med meddelandet är att skapa en plattform för vidare diskussion och en stärkt politisk samsyn hos de deltagande partnerna så att man i ett senare skede kan gå vidare med genomförandeåtgärder.

2. Ett användardrivet program för jordobservation: Lägesbeskrivning och framtida form

GMES kommer att tillhandahålla tjänster av allmänintresse, t.ex. kartor för katastrofinsatser samt övervakning av klimatförändringsparametrar och atmosfärens kemiska sammansättning. EU, ESA och deras respektive medlemsstater har redan genomfört ett omfattande FoU-arbete inom området jordobservation för att utveckla GMES infrastruktur och de pre-operativa tjänsterna. Driftsfasen måste nu säkerställas.

GMES består av följande tre komponenter:

Rymdkomponenten

Rymdkomponenten består av infrastruktur för rymdobservation som ger tillgång till data som behövs för att övervaka olika parametrar på land, i atmosfären och i världshaven. I praktiken kommer rymdkomponenten att omfatta följande infrastruktur:

- Befintlig eller planerad europeisk rymdbaserad infrastruktur, i huvudsak satelliter från ESA, Eumetsat och medlemsstaterna[6].

- Rymdbaserad infrastruktur som samfinansierats av EU och ESA.

Rymdkomponenten måste täcka in olika funktioner för samtliga typer av rymdinfrastruktur (demonstrationsuppdrag liksom inledande och återkommande element i operativa uppdrag). Efter en gapanalys som genomförts av ESA utvecklar nu ESA och EU tillsammans infrastruktur för rymdobservation inom ramen för ESA:s program för GMES rymdkomponent. Programmets mål är att utveckla och genomföra ett antal satellituppdrag, ”Sentinels”.

In situ-komponenten

GMES in situ-komponent kommer att bygga på ett stort antal anläggningar, instrument och tjänster som ägs och drivs på nationell, regional och mellanstatlig nivå såväl inom som utanför EU. Jordbaserad infrastruktur ger tillgång till data som kan användas för att övervaka världshaven, kontinenterna och atmosfären. Som exempel på sådana data kan nämnas atmosfärens kemiska sammansättning, luftkvalitet, istäcken och jordar, samt geofysiska data.

Tjänstekomponenten

GMES-tjänsterna utgör grunden för Europas självständighet i fråga om tillhandahållande av information världen över. Tjänsternas omfattning och tillhandahållande bör utformas så att man säkerställer ett operativt genomförande som utgår från användarnas behov och tillämplig lagstiftning. Prioriteringarna kan dock behöva anpassas till institutionella och strategiska omständigheter. Om man vill tillhandahålla aktuell information på ett kostnadseffektivt sätt är det av största vikt att direktivet om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire)[7] genomförs framgångsrikt. Direktivet innehåller bestämmelser om framtagande och utbyte av data för genomförandet av EU:s politik, i synnerhet på miljöområdet. Med GMES-tjänsterna kommer olika produkter att bli tillgängliga på europeisk och global nivå.

Under 2008 har de pre-operativa tjänsterna lanserats och banar nu väg för GMES framtida drift. För tillfället finns följande typer av tjänster inom GMES:

- Havs- och atmosfärtjänster

I denna grupp ingår tjänster för systematisk övervakning och prognostisering av tillståndet hos jordens olika delsystem på regional och global nivå med hjälp av modeller och metoder som kräver omfattande beräknings- och bearbetningskapacitet. Med hjälp av dessa tjänster kan man ta fram information för övervakning och bättre förståelse av klimatförändringen. De kan också användas för att genomföra förbättringar inom transportsektorn och för att uppnå den vidare kunskap om marina miljöer som EU:s nya integrerade havspolitik kräver[8].

- Land-, katastrofhanterings- och säkerhetstjänster

I denna grupp ingår geoinformationstjänster för landövervakning, katastrofhantering och säkerhetstillämpningar på nationell, regional, europeisk och global nivå.

Under GMES inledande utvecklingsfas har man framförallt fokuserat på att inrätta jordobservationstjänster för områdena miljö och katastrofhantering. Utvecklingen av säkerhetstjänsterna behöver nu snabbas på. Här finns en möjlighet att bidra till det europeiska nätverk för havsövervakning som håller på att skapas som en del av EU:s integrerade havspolitik. Detta kommer att kräva ett nära samarbete med och mellan medlemsstaterna och Europeiska försvarsbyrån.

Kommissionen kommer också att ge förslag till hur GMES atmosfär-, land- och havstjänster kan användas för att övervaka klimatförändringen.

GMES kan också bidra till det föreslagna gemensamma miljöinformationssystem (SEIS)[9], som syftar till att modernisera och förenkla insamlandet, utbytet och användningen av de data som behövs för miljöpolitiken. Här kan GMES bidra till att både allmänheten och offentliga beslutsfattare får bättre tillgång till olika tjänster.

GMES-tjänsterna är ännu inte färdigutvecklade. De är ännu inte fullt tillgängliga överallt och tjänsternas hållbarhet kan ännu inte garanteras. Det krävs därför ytterligare investeringar, bland annat i rymdinfrastrukturen, om tjänsterna ska kunna bli fullständiga och deras långsiktiga hållbarhet och tillförlitlighet säkerställas. Vidare måste ett antal mycket olika aktörer med vitt skilda typer av organisation bringas samman permanent, bl.a. för att säkerställa att EU:s och ESA:s medlemsstater, liksom andra länder som berörs exempelvis genom medlemskap i mellanstatliga organisationer, är företrädda på ett korrekt sätt. För att utvecklingen av GMES ska bli kostnadseffektiv måste systemet byggas upp i olika moduler eller faser utifrån befintliga rymd- och landbaserade resurser.

3. GMES: en offentlig investering för tillväxt

GMES kommer i första hand att användas av myndigheter men ökar också den privata sektorns möjligheter att använda informationskällor och kan leda till nya partnerskap mellan forskarsamhället och näringslivet. De offentliga investeringarna kommer att sporra näringslivet till nytänkande när det gäller att integrera observations-, kommunikations- och informationsteknik och bör underlätta spridningen av tjänsterna till mervärdesskapande tjänsteleverantörer av vilka många är små och medelstora företag. Detta kommer i sin tur att medföra att den offentliga finansieringen av aktiviteter som utvecklats vidare och börjat få finansiering från den privata sektorn kan avvecklas gradvis eller omdirigeras till mindre utvecklade sektorer beroende på politiska prioriteringar. Utvecklingen av marknadsmöjligheterna skulle alltså i slutänden kunna avgöra hur stor andel offentlig finansiering som krävs, men detta är inte aktuellt på kort eller medellång sikt. Under alla omständigheter förväntas GMES förbli ett program där den offentliga sektorn är den drivande parten.

För att uppnå detta bör GMES–tjänsterna vara öppna och fullt tillgängliga så länge EU:s eller medlemsstaternas säkerhetsintressen inte motiverar något annat. På så sätt främjas en så bred användning och spridning av jordobservationsdata som möjligt, vilket ligger i linje med det gemensamma miljöinformationssystem (SEIS) som föreslagits, befintlig lagstiftning så som Inspire-direktivet och med principerna för Global Earth Observation System of Systems (GEOSS). Slutligen kommer GMES att dra nytta av synergieffekter med satellitnavigeringssystem (t.ex. Galileo och Egnos) och kommunikationssystem för att kunna erbjuda användarna integrerad information.

4. Internationellt samarbete

Trots att det är av största vikt att Europa är oberoende när det gäller GMES-tjänsterna krävs det internationellt samarbete på jordobservationsområdet om Europas behov av information på global nivå ska kunna tillgodoses och ett kostnadseffektivt system utvecklas. GMES kan inte genomföras framgångsrikt utan system för utbyte av observationsdata. Genom sådant samarbete kan kostnaderna för observationsinfrastrukturen delas med partner utanför EU. Dessutom krävs det att de viktigaste aktörerna på global nivå samordnar sina tillvägagångssätt om de ska kunna vidta effektiva åtgärder mot de globala miljöhoten. I synnerhet har det gemensamma arbetet med att utveckla verktyg för jordobservation fått viktiga aktörer att inse vidden av den pågående klimatförändringen och dess följder. Kommissionen föreslår därför att en internationell samarbetsstrategi för GMES utformas. I enlighet med Lissabonprocessen om GMES kommer detta för Afrikas del att ske i partnerskap med Afrikanska unionens kommission och ingå i den gemensamma EU–Afrika-strategin.

Det internationella samarbetet bör bygga vidare på de befintliga samarbetsprojekt som utvecklats av europeiska nationella och mellanstatliga aktörer tillsammans med motsvarande internationella organ, t.ex. Meteorologiska världsorganisationen. På nya områden bör samarbetet utvecklas genom Group on Earth Observations som samordnar arbetet med att skapa Global Earth Observation System of Systems – GEOSS. I denna process är det viktigt att säkerställa tillgången till observationsdata som inte kontrolleras av Europa, samt att fastställa hur Europa ska bidra till det internationella arbetet. GMES förväntas bli Europas huvudbidrag till den globala tioårsplanen för genomförandet av GEOSS.

5. Finansiering av GMES

Eftersom GMES är utformat som ett system av system för att tillhandahålla tjänster av allmänintresse räknar man med att det i första hand kommer att finansieras med offentlig medel. Europa har ett tydligt gemensamt intresse av ett sådant projekt, men det finns inte utrymme i EU:s nuvarande budget att realisera dess fulla potential. Med tanke på kommissionens begränsade tillgång till personal och finansiering samt principen om kostnadseffektivitet är den enda tänkbara finansieringsprincipen en modulär utveckling av projektet. Detta innebär att varje möjlig utvidgning av GMES-tjänsternas omfattning kommer att övervägas och varje nytt utvecklingssteg i GMES-projektet att utvärderas på ett transparent sätt med hänsyn till kostnadseffektivitet, användarbehov, EU:s politiska intressen och möjligheterna att sörja för finansiering och organisatoriska strukturer.

Övergången mellan de olika faserna måste ske smidigt och erfarenheterna tas till vara. De tre faserna är demonstrationsfasen med FoU-finansiering, den pre-operativa fasen med en blandning av FoU- och driftsfinansiering, samt driftsfasen med driftsfinansiering från EU och från mellanstatliga och nationella driftsbudgetar. Det bör understrykas att FoU-finansiering kommer att behövas även under driftsfasen för att säkerställa GMES vidare utveckling.

GMES kommer att samfinansieras på europeisk, mellanstatlig och nationell nivå. Därför måste man utgå från tjänsternas omfattning för att uppskatta kostnaderna och fastställa principer för hur kostnaderna ska fördelas. En finansiell och budgetmässig analys av de övergripande finansieringsbehoven kommer att genomföras under EU:s ledning.

Rymdkomponenten

Gemenskapsprogrammet bör bidra till att hålla den rymdbaserade infrastrukturen tillgänglig på lång sikt, och särskilt till att hålla materiel i omloppsbana, till verksamheten samt till förnyelse av rymdbaserad infrastruktur som för närvarande samfinansieras av ESA och EG, för att komplettera infrastrukturen. I programmet bör också ingå en plan för hur man ska finansiera tillgången till data från infrastruktur som utvecklats av andra parter än ESA.

Kommissionen kommer att uppskatta kostnaderna för rymdkomponenten, utifrån den långsiktiga plan för rymdkomponenten som samordnats av ESA, och till att börja med för de tjänster som det nu finns krav på.

In situ-komponenten

Det är medlemsstaterna som svarar för utveckling och underhåll av den jordbaserade infrastrukturen och de bör förbli ansvariga för detta även framgent. I enlighet med tillvägagångssättet för den rymdbaserade infrastrukturen och beroende på anslagen i framtida EU-budgetar bör dock utvecklingen av den rymdbaserade infrastrukturen också stödjas via gemenskapsprogrammet, exempelvis genom att man samlar in och utbyter data både inom hela Europa och på global nivå. Gemenskapsprogrammet bör också bidra till den samordning som krävs för att säkra tillgången till in situ-data för GMES-tjänsterna. Där det är lämpligt bör också kompletterande åtgärder sättas in, t.ex. i samband med gränsöverskridande aktiviteter och globala nätverk.

Tjänstekomponenten

Samfinansiering av driftsklara tjänster bör ske genom GMES-programmet. Utmaningen är att konsolidera resultaten av de stora investeringar som gjorts inom EU:s forskningsnätverk och på nationell och mellanstatlig nivå. De olika användargrupperna förväntar sig att EU ska garantera att GMES-tjänsterna är tillgängliga på lång sikt samt genomföra kompletterande åtgärder för att stödja innovation och spridning till senare led på den privata marknaden.

Kostnaderna för tjänstekomponenten kommer att uppskattas utifrån komponentens omfattning så som den fastställts av användarnas expertgrupper, tidigare studier och erfarenheterna från de pre-operativa tjänster som redan finns tillgängliga[10].

På grundval av en noggrann uppskattning av kostnaderna kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag där EU:s bidrag till GMES-programmets driftsfas 2011–2013 fastställs. Beroende på resultatet av den budgetmässiga och finansiella utvärderingen samt under förutsättning att nödvändiga finansiella medel och organisatorisk struktur finns tillgängliga bör EU:s bidrag efter 2014 räcka för att hålla GMES i drift.

6. Att upprätthålla en kapacitet för jordobservation: Styrning

Ett stort antal aktörer kommer att bidra till GMES-programmets genomförande, bl.a. mellanstatliga organ som ESA, nationella och regionala organisationer[11], miljöorgan, räddningstjänst, rymdorgan, näringsliv och användare.

Om GMES ska bli framgångsrikt måste partnerskap inrättas mellan de olika aktörerna under EU:s ledning. Man bör försäkra sig om att befintliga och nya element integreras i dessa partnerskap, så att beslutsfattandet kan grunda sig på klart avgränsade roller och ansvarsområden samt redovisningsskyldighet när det gäller offentliga utgifter, samtidigt som det präglas av öppenhet och respekterar subsidiaritetsprincipen. Vidare bör ett ramverk byggas upp för att hjälpa de medlemsstater som inrättar partnerskap med EU att säkerställa att deras anläggningar finns tillgängliga på lång sikt.

I dessa partnerskap bör Europeiska kommissionen svara för den övergripande politiska samordningen av GMES-programmet, så som hanteringen av institutionella aspekter, EU-budgetfrågor, förvaltning och genomförande av programmet, marknadsutveckling och internationellt samarbete. Utifrån de erfarenheter som görs under genomförandet av GMES kommer alternativa organisationsformer att övervägas.

6.1. Tekniskt genomförande

Ansvaret för det tekniska genomförandet av programmet bör huvudsakligen läggas på europeiska organ som interagerar med offentliga och privata aktörer.

Rymdkomponenten

Europeiska rymdorganisationen bör samordna genomförandet av rymdkomponenten.

Med utgångspunkt från en analys av den rymdbaserade observation som tjänsterna kräver bör ESA på EU:s vägnar säkra att rymdkomponentens är tillgänglig på lång sikt. För samtliga typer av rymdbaserad infrastruktur kommer detta arbete främst att bestå i att utforma och konsolidera processen för beslutsfattande inom rymdkomponenten. I detta ingår bland annat följande:

- Att utarbeta en genomförandeplan för rymdkomponenten.

- Att övervaka genomförandet av planen.

- Att samordna FoU-aktiviteter i syfte att modernisera observationsinfrastrukturen allt eftersom efterfrågan på tjänster utvecklas, enligt vad som beslutats av GMES styrande organ.

När det gäller globala rutinobservationer av atmosfär och världshav bör ESA svara för samordningen med den europeiska organisationen för användning av meteorologiska satelliter (Eumetsat) som samarbetar med leverantörer av meteorologiska tjänster för att kartlägga deras rymdobservationsbehov.

När det gäller sådan ny infrastruktur inom rymdkomponenten som kan behövas för att tillhandahålla GMES-tjänsterna bör ESA på EU:s vägnar upphandla och i tillämpliga fall utveckla denna. ESA bör utarbeta uppdragsspecifikationer utifrån de krav som ställs på tjänsterna samt bedöma om de uppfylls.

På kort sikt bör följande ordnas[12] för Sentinel-uppdragen som samfinansieras av ESA och EU:

- ESA ska sköta driften av rymdbaserad infrastruktur för land- och katastrofhanteringstjänster[13] tills en operatör utsetts.

- Eumetsat ska sköta driften av rymdbaserad infrastruktur för havs- och atmosfärtjänster[14]. ESA ska samordna utvecklingen av landsegmentet med Eumetsat, och utnyttja erfarenheterna från de båda organisationernas framgångsrika samarbete kring meteorologi.

In situ-komponenten

Precis som med rymdkomponenten ligger fokus när det gäller genomförandet av in situ-komponenten på att garantera enkel tillgång till de data som behövs för GMES-tjänsterna, även på lång sikt, samt att se till att de jordbaserade observationsnätverken hålls tillgängliga. Dessa data och in situ-observationsnätverk kontrolleras i nuläget till största delen av nationella, regionala och lokala myndigheter samt av olika europeiska nätverk.

I samarbete med kommissionen förväntas EEA spela en betydelsefull roll inom styrningen av vissa tjänster och samordningen med användarna inom ramen för SEIS. Vissa specifika samordningsuppgifter kan delegeras till andra samordningsorgan[15].

Tjänstekomponenten

För att kunna tillhandahålla driftsklara tjänster för övervakning av hav och atmosfär föreslår kommissionen att ett nätverk av teknikcenter upprättas på EU-nivå. I detta sammanhang kan Europacentret för medellånga väderprognoser (European Center for Medium Range Weather Forecast, ECMWF) ges uppdraget att samordna atmosfärnätverket. När det gäller havstjänsten kommer kommissionen först att begära in förslag för att konsolidera nätverket och dess samordnare tills man kan hitta mer långsiktiga lösningar.

Land-, katastrofhanterings- och säkerhetstjänster bör tillhandahållas under nationella och regionala myndigheters kontroll. Det behövs följaktligen en gemensam metod så att tjänsterna kan integreras och aggregreras på europeisk nivå på samma sätt som inom den framgångsrika modellen för jordbruksfrågor. Kommissionen är beredd att bidra till utarbetandet av en gemensam metod för leverans av tjänster och aggregering av geoinformationsprodukter. När det gäller konsolideringen av krishanteringen kommer katastrofhanteringstjänsterna att göras tillgängliga för olika katastrofhanteringsaktörer på EU-nivå och medlemsstatsnivå, exempelvis via instrumentet för räddningstjänstsinsatser, humanitära biståndsinsatser och krishanteringsoperationer.

Kommissionen kommer också att ge tekniskt stöd till utformningen och genomförandet av tjänsterna på EU-nivå och nationell nivå via det Gemensamma forskningscentret (GFC) och Eurostat.

Om GMES ska kunna förbli ett användardrivet projekt måste starka band upprättas till användarna, via kanaler som ligger nära dem. Ett flertal av EU:s byråer och organ kommer inte bara att vara framtida användare av GMES-tjänsterna utan skulle också kunna hjälpa till att efterfrågan på och tillhandahållande av tjänsterna. Detta gäller exempelvis Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA), Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC), Europeiska försvarsbyrån (EDA) och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex). Beroende på hur GMES-tjänsterna utvecklas och vilka behov som uppstår kan även andra organ komma att delta.

I vissa fall kan specialiserade organisationers mandat och resurser behöva undersökas för att se om de kan bidra till GMES-tjänsterna, mot bakgrund av de pågående diskussionerna om EU-organens framtida roll[16].

6.2 Samordning av partnerskapet

Kommissionen kommer att ansvara för den övergripande samordningen av GMES, med stöd av en partnerstyrelse och en programkommitté för genomförandet av EU-programmet. Utöver detta föreslås en säkerhetsstyrelse och ett användarforum som kan bidra med synpunkter till kommissionen.

Valet av påskyndade tjänster och pilottjänster liksom ESA:s utveckling av infrastrukturen för rymdobservation har skett på grundval av en process för att fastställa användarnas behov. I och med inrättandet av GMES-programmet bör denna process nu formaliseras. I processen bör följande ingå:

- Att fastställa användarnas behov.

- Att konsolidera innehållet i och omfattningen av tjänsterna och därmed sammanhängande behov av observation.

- Att fastställa en arkitektur för observationsinfrastrukturen, i överensstämmelse med tillgängliga medel.

Samtliga partner bör delta på ett strukturerat sätt i denna beslutsprocess.

Förvaltning av partnerskapet

Den nämnda partnerstyrelsen ska bestå av representanter för de medlemsstater som bidrar med infrastruktur till GMES. Andra berörda organisationer bör bjudas in som observatörer. GMES partnerstyrelse kommer att vara betydelsefull vid programmets genomförande och framtida utveckling. Diskussionerna kommer att förberedas på komponentnivå (tjänstekomponenten, in situ-komponenten och rymdkomponenten) och representationen i styrelsen bör organiseras på samma sätt.

Genomförandet av EU-programmet

Gemenskapsprogrammet kommer att utgöra grunden för gemenskapens bidrag till GMES-partnerskapet och kommer att komplettera övriga partners åtgärder. Det bör vara öppet för internationella överenskommelser med länder utanför EU[17], även vad gäller finansiella bidrag.

Kommissionen kommer att förvalta genomförandet av GMES-programmet, med stöd av en programkommitté. Diskussionerna kommer att förberedas på komponentnivå (tjänstekomponenten, in situ-komponenten och rymdkomponenten) och representationen i styrelsen ska organiseras på samma sätt. Det tekniska genomförandet kommer att ske enligt vad som beskrivs i avsnitt 6.1.

Datasäkerhet

En effektiv hantering av datasäkerheten inom GMES måste ta hänsyn till medlemsstaternas datasäkerhetskrav och bidra till att de driftsklara tjänsterna uppfyller grundläggande datasäkerhetskriterier, särskilt med tanke på användare inom säkerhetsområdet. Detta uppnås genom att man kartlägger och begränsar risker som t.ex. spridning av data, avslöjande av intressen eller bristande tilltro till GMES-tjänsternas tillförlitlighet.

Arbetet med att tillhandahålla vägledning och information för att uppnå en datasäkerhetsnivå som överensstämmer med medlemsstaternas krav bör gå via säkerhetsstyrelsen som ska utnyttja all tillgänglig expertis på området.

Att tillgodose användarnas behov

Utöver de andra element som presenteras i detta meddelande ska ett användarforum inrättas som kan garantera att GMES är inriktat på användarnas behov. Forumet kommer att se ut på olika sätt beroende på tjänst och det kommer att ägna sig åt tekniska och vetenskapliga frågor, allt efter behov. Användarrepresentanterna kommer att väljas enligt på öppet, objektivt och icke-diskriminerande sätt och så att man kan undvika intressekonflikter. Vid förvaltningen av GMES kommer man också att försöka dra nytta av erfarenheter från Galileo-projektet på området användarstöd.

7. Slutsatser

Under 2009 kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett EU-program för jordobservation med namnet GMES. I samband med förslaget till GMES-programmet kommer kommissionen också att undersöka vilken finansiering som kommer att behövas för GMES under 2011–2013, med beaktande av den befintliga EU-budgetens begränsningar. Beslut om finansiering och organisationsformer efter 2013 kommer att bero på EU:s nästa fleråriga budgetram.

EU kommer att analysera GMES övergripande finansieringsbehov, på grundval av fastställda principer för kostnadsdelning och en uppskattning av kostnaderna utifrån tjänsternas omfattning.

Kommissionen kommer att stå för samordningen av förvaltningen och genomförandet av GMES-programmet, med stöd av en programkommitté, en partnerstyrelse, en säkerhetsstyrelse och ett användarforum. I väntan på att denna struktur upprättats kommer en man att föreslå en provisorisk lösning.

Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till en fullständig och öppen data- och informationspolicy för GMES.

EU-instrument som stöder konkurrenskraft och innovation bör användas för att stimulera tillväxten i sektorer för vilka GMES är av intresse. Eftersom GMES-tjänsterna är betydelsefulla för sysselsättning och tillväxt bör de beaktas i samband med pionjärmarknadsinitiativet.

Kommissionen kommer att förslå en internationell samarbetsstrategi för GMES. I samband med detta kommer kommissionen att samarbeta med sina partner inom GEO, enligt de riktlinjer som antagits för GEOSS[18], om tillgången till observationsdata ska säkerställas och upprätthållas, samt arbeta för att fastställa hur EU ska bidra till detta internationella initiativ.

[1] Rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling, ”Our Common Future”, A/42/427.

[2] Riktlinjer från det tredje mötet i rymdrådet.

[3] Grazdialogen och färdplanen från München.

[4] Rådets resolution av den 26 september 2008, ”Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken”.

[5] EUT C 136, 20.6.2007, s. 1.

[6] Inklusive meteorologiska och nationella uppdrag för framställning av radarbilder eller multispektrala bilder med hög eller mycket hög upplösning.

[7] Direktiv 2007/2/EG.

[8] ”En integrerad havspolitik för Europeiska unionen” (blåbok), Bryssel, 10.10.2007, KOM(2007) 575 slutlig.

[9] KOM(2008) 46 slutlig, 1.2.2008.

[10] Dessa presenterades på det GMES-forum som anordnades i Lille den 16–17 oktober 2008 av det franska ordförandeskapet.

[11] För perioden 2007–2013 har kommissionen inom sammanhållningspolitiken skapat möjligheter för medlemsstaterna och regionerna att stödja genomförandet av GMES.

[12] Enligt tekniska diskussioner mellan ESA och Eumetsat.

[13] Detta omfattar Sentinel 1 och 2 med radarsensorer och multispektrala optiska sensorer samt landdelen av Sentinel 3.

[14] Detta innefattar instrument från Sentinel 4 och 5 som används inom Eumetsat-uppdrag, samt den havsdelen av Sentinel 3.

[15] T.ex. Eumetnet (det europeiska nätverket för meteorologiska tjänster) för system och tjänster för meteorologisk in situ-observation, Eurogoos (den europeiska sammanslutningen för globala observationssystem), Eurogeographics (den europeiska sammanslutningen av nationella kart- och lantmäterimyndigheter) och Eurogeosurveys (den europeiska sammanslutningen för geologiska undersökningar) för kartografi, geologi, avbildning och referensdata, samt Emodnet (det europeiska nätverket för havsobservation och data) för havsdata eller andra organ som omfattas av EU:s integrerade havspolitik.

[16] KOM(2008) 135 slutlig, 11.3.2008.

[17] Till exempel länder som är medlemmar i ESA eller Eumetsat men inte i EU.

[18] Inklusive tioårsplanen för genomförandet av GEOSS och Kapstadsdeklarationen.