[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 18.8.2008

KOM(2008) 519 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2007 [SEK(2008) 2380]

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2007

(Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING

Denna årsrapport omfattar utvecklingen och verksamheten under 2007. Den har utarbetats i enlighet med artikel 173 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[1].

Tillsammans med rapporten läggs ett arbetsdokument från kommissionen fram. Det innehåller mer detaljerade rapporter och statistik. Huvudkapitlen behandlar verksamheten och de resultat som uppnåddes under 2007 samt utvecklingen inom forskning och teknisk utveckling i EU:s medlemsstater.

2. NUVARANDE STRATEGIER: DET EUROPEISKA OMRÅDET FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET

Forskning, och, mer allmänt, kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation, utgör en av hörnstenarna i den pånyttfödda Lissabonstrategin. Den europeiska forskningspolitiken uppnådde sina övergripande mål för 2007 sedan utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet fått förnyad aktualitet och första året av sjunde ramprogrammet (EG och Euratom, sjunde ramprogrammet) genomförts framgångsrikt .

Målen för EU:s forskningspolitik på medellång till lång sikt är att fortsätta på vägen mot en forskning i världsklass, öka det europeiska forskningssystemets effektivitet, öka det europeiska forskningsområdets öppenhet och attraktionskraft samt utveckla strategiska partnerskap med medlemsstaterna om internationellt forsknings- och tekniksamarbete och ett närmare forskningssamarbete med grannländerna.

Under 2007 var kommissionens viktigaste politiska initiativ inom forskningsområdet antagandet av grönboken om Europeiska området för forskningsverksamhet[2]. Grönboken blev inledningen på en omfattande institutionell och offentlig debatt på EU-nivå och i samhället i stort om tänkbara åtgärder för att påskynda skapandet av ett öppet, konkurrenskraftigt och attraktivt europeiskt område för forskningsverksamhet[3]. I oktober 2007 organiserade Europeiska kommissionen och EU:s portugisiska ordförandeskap ett möte i Lissabon där berörda intressenter kunde diskutera olika aspekter av det europeiska området för forskningsverksamhet. Samrådet och den offentliga diskussionen gav starkt stöd åt utvecklingen av olika politiska initiativ för alla delar av det europeiska området för forskningsverksamhet, vilket också understryks i grönboken. Resultaten från diskussionerna i Lissabon beaktades fullt ut i utformningen av de fem nyckelinitiativ inom det europeiska området för forskningsverksamhet som planerats för 2008: 1) ett europeiskt partnerskap för forskare, 2) ett nätverk som hjälper medlemsstaterna att identifiera och utveckla gemensamma forskningsprogram på grundval av frivillighet och ”variabel geometri”, 3) en passande rättslig ram för att underlätta uppbyggnad och drift av en paneuropeisk infrastruktur för forskningsverksamhet, 4) ett strategiskt europeiskt nätverk för internationellt samarbete inom forskning och teknik och 5) ett förslag från kommissionen om en uppförandekodex för hantering av immateriella rättigheter inom offentliga forskningsinstitutioner.

Det europeiska forskningsområdets betydelse framgår också av uppgifterna om Europas ställning inom forskningen enligt EU:s statistik över forskning och teknik för 2007[4] . Av de uppgifterna framgår att det krävs kraftfullare insatser för att råda bot på de stagnerande investeringarna inom forskning och teknisk utveckling (1,84 % av BNP för 2005 och 2006) och göra framsteg mot Barcelonamålet att 3 % av BNP ska gå till forskning år 2010.

Tillgången på nya forskare är en viktig fråga, framför allt på grund av att forskarna blir allt äldre i många medlemsstater. Inom EU var cirka 35 % av de mest kvalificerade forskarna 45-64 år gamla 2006, jämfört med 31 % i åldrarna 25-34. En annan viktig faktor på världsscenen är USA:s förmåga att dra till sig duktiga forskare från hela världen. Under 2004 kom 25 % av de 400 000 utländska forskarna inom vetenskap och teknik i USA från EU. Under 2007 har åtgärderna som beslutades inom ramen för EU:s strategi för rörlighet och karriärutveckling aktivt drivits vidare. De åtgärderna omfattade en ytterligare utveckling av ERA-Link-initiativet för att skapa nätverk för europeiska forskargrupper utanför Europa (med start i USA 2006 och utökat till Japan 2007). Dessutom har nästan 700 forskningsorganisationer frivilligt undertecknat den europeiska stadgan och uppförandekodexen för rekrytering av forskare. Samtidigt har kommissionen och medlemsstaterna förberett ett förnyat och förstärkt partnerskap för bättre utbildning, karriärmöjligheter och rörlighet för forskare.

Ett annat prioriterat område är att uppnå en forskning i världsklass, oavsett om den finansieras privat eller offentligt, eftersom det är av avgörande betydelse för Europas konkurrenskraft. I det sammanhanget antog kommissionen i april 2007 meddelandet Att förbättra kunskapsöverföringen mellan forskningsinstitut och företag i hela Europa genom öppen innovation – Genomförandet av Lissabonagendan [5]. I det meddelandet och de åtföljande riktlinjerna får offentliga forskningsinstitutioner operativ vägledning för att förbättra hantering och utnyttjande av immateriella rättigheter, framför allt när det gäller samarbete med näringslivet. Europeiska rådet i juni 2007 välkomnade initiativet till en europeisk stadga för utnyttjandet av immateriella rättigheter från offentliga forskningsinstitutioner och universitet (IR-stadgan) för att förbättra kunskapsöverföringen mellan forskning och näringsliv[6].

3. EU:S VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

3.1. Strategiska resultat

För att stimulera utvecklingen av det gemensamma europeiska forskningsområdet, minska forskningsaktiviteternas fragmentering inom EU och främja innovation har flera initiativ startats inom ramen för europeiska forskningsområdet och särskilt i anslutning till sjunde ramprogrammet .

Kommissionen antog meddelandet Konkurrenskraftiga regioner i Europa genom forskning och innovation – Ett bidrag till högre tillväxt och fler och bättre jobb [7], för att undersöka utrymmet för synergier mellan EU:s finansieringskällor för forskning och förnyelse och de hinder som brukar uppstå för att förverkliga dem. I meddelandet uppmanar kommissionen till förbättrad samordning mellan medlemsstaterna och regionerna när det gäller förberedelse och utnyttjande av finansiering och spridning av mer detaljerad information om tillgängliga medel och synergier, framförallt genom utarbetandet av en praktisk vägledning för finansiering.

Kommissionen utarbetade dessutom ett meddelande om förkommersiell upphandling[8] för att främja offentlig upphandling inom forskning och innovation och öka medvetenheten om möjligheterna att upphandla forskning och teknisk utveckling på ett sätt som stämmer överens med upphandlingsreglerna och som inte utgör statligt stöd.

Ett europeiskt forum för filantropi och finansiering av forskning (European Forum on Philanthropy and Research Funding) har inrättats som en plattform för att undersöka kompletterande sätt att finansiera forskning och sprida erfarenheter inom området filantropisk finansiering av forskningen[9].

Bidrag till europeiska området för forskningsverksamhet kan också nämnas inom området fusionsenergi. Inom denna sektor är den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter)[10] ett viktigt strategiskt initiativ inom forskning och teknisk utveckling. En milstolpe uppnåddes i oktober 2007 när ett avtal om Iter trädde i kraft sedan det ratificerats av samtliga sju parter (Euratom, Kina, USA, Indien, Japan, Korea och Ryssland). Euratom har spelat en viktig roll i inrättandet av den internationella Iterorganisationen och har lämnat stöd i form av finansiering, administration och personal. Det europeiska gemensamma åtagandet för Iter och utvecklingen av fusionsenergi, också kallat ”Fusion for Energy” inrättades också 2007. Från sitt kontor i Barcelona kommer det att administrera EU:s bidrag till Iter.

Som ett led i sjunde ramprogrammet inrättades Europeiska forskningsrådet (EFR) den 2 februari 2007 genom kommissionens beslut (2007/134/EG) [11] . EFR är en av de viktigaste nyheterna i sjunde ramprogrammet, eftersom det erbjuder stöd åt enskilda forskare och team som bedriver forskning i världsklass. Det kommer att bli den första paneuropeiska forskningsbyrån för avancerad forskning inom alla kunskapsområden, från humaniora och samhällsvetenskap till livsvetenskaperna, fysik och teknik.

Ett annat initiativ som utgör en del av en bred forskningspolitisk strategi är samordningen av de europeiska teknikplattformarna (ETP). 34 av dem är för närvarande aktiva. De europeiska teknikplattformarna har ökat ansträngningarna att genomföra sina strategiska forskningsagendor genom att utnyttja olika finansieringskällor, inklusive nationella källor. Kommissionen organiserade två seminarier för ledarna för de europeiska teknikplattformarna, vilket gav företrädare för näringslivet en möjlighet att utbyta bästa praxis och ta emot uppdaterad information om EU:s politiska initiativ med betydelse för deras arbete.

De gemensamma teknikinitiativen är en annan viktig nyhet i sjunde ramprogrammet. De ger möjlighet till nya partnerskap mellan offentliga och privatfinansierade organisationer som bedriver forskning. En första uppsättning på sex forskningsområden för gemensamma teknikinitiativ har angetts i sjunde ramprogrammet. Fyra av lagstiftningsförslagen antogs den 20 december 2007 av rådet efter samråd med Europaparlamentet. De sju förslagen avser Innovativa läkemedel, Artemis (inbyggda datorsystem), Clean Sky och Eniac (nanoelektriska komponenter)[12]. Under 2007 lade kommissionen också fram förslaget om ett gemensamt teknikinitiativ för bränsleceller och vätgas som är tänkt att antas under 2008.

Medan de gemensamma teknikinitiativen till sin natur är långsiktiga offentlig-privata partnerskap för industriell forskning, är de så kallade artikel 169-initiativen avsedda att förstärka integreringen av de nationella forskningsprogrammen. Fyra initiativ angavs under 2007 i sjunde ramprogrammet, och rådet och Europaparlamentet kommer förmodligen att ha sambeslutat om två av dem, AAL (om IT-stöd i boende) och Eurostar (för små och medelstora företag som bedriver forskning) till sommaren 2008.

Finansieringsfaciliteten med riskdelning är ett annat intressant initiativ i sjunde ramprogrammet. Det består av en ny facilitet som utvecklats gemensamt av EG och Europeiska investeringsbanken för att erbjuda lån åt aktiviteter inom högriskforskning, teknisk utveckling, demonstration och förnyelse. Finansieringsfaciliteten med riskdelning lanserades den 5 juni 2007 och det första kontraktet undertecknades den 10 juli 2007.

I sjunde ramprogrammet har dessutom det internationella samarbetet öppnats på vid gavel för tredjeländer i de olika specifika programmen, genom att dessa har fått ett såväl geografiskt som tematiskt fokus. Organisationer från över 130 tredje länder deltog i förslagsinfordringarna 2007. Dessutom innebar undertecknandet av associeringsinstrumenten med Schweiz, Israel, staterna inom EES/EFTA (Island, Liechtenstein och Norge), Turkiet, Serbien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien under rapporteringsperioden en betydande utvidgning av det europeiska forskningsområdet, där 37 stater åtnjuter samma rättigheter och skyldigheter när de deltar i forskningsprojekt som omfattas av sjunde ramprogrammet. Dessutom är förlängningen av avtalet om forsknings- och tekniksamarbete med Indien och förhandlingarna om ett avtal om forsknings- och tekniksamarbete med Nya Zeeland tydliga signaler om EG:s avsikter att ytterligare öppna sin forskning för omvärlden.

Ett viktigt resultat på europeisk nivå var det politiska avtal som undertecknades den 23 november 2007 om inrättandet av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)[13], som syftar till en förbättrad integrering av alla delar av kunskapstriangeln utbildning, forskning och innovation. Det röjde väg för ett slutförande av antagningsförfarandet och ytterligare framsteg vad gäller valet av säte, styrelse och finansieringsvillkor och fastställande av de teman som ska behandlas i de första kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna).

Slutligen, och kanske viktigast av allt, är forskningen nu en integrerad del av den bredare Lissabonstrategin. I sin strategiska rapport från december 2007 drog kommissionen slutsatsen att man måste göra insatser för att nå det treprocentiga investeringsmålet och att detta är något som ska tas upp i de nationella reformprogrammen.

3.2. Genomförande av ramprogram

Sjunde ramprogrammet , med en totalbudget på över 50 miljarder euro (Euratom FP7, 2,7 miljarder euro under fem år), är ett av de viktigaste redskapen för att tillfredsställa Europas behov av arbetstillfällen, konkurrenskraft och hållbar utveckling, samt forskningsbehoven i andra gemenskapsprogram, och för att behålla en ledande ställning i den globala kunskapsbaserade ekonomin.

Sjunde ramprogrammet innebär en betydande ökning jämfört med föregående ramprogram (63 % i 2007 års priser), vilket visar att forskningen är högt prioriterad på EU-nivå.

2007 var sjunde ramprogrammets första genomförandeår. Över 23 000 förslag skickades in till 54 förslagsinfordringar, med ett stort antal deltagande (110 101). Efter ett urvalsförfarande återstod 2 854 av dessa för finansiering (vilket omfattade cirka 19 541 deltagare).

Av de tio teman som identifierats i programmet Samarbete avser de viktigaste kunskaps- och teknikområden där en framstående forskning är särskilt viktigt för att förbättra Europas förmåga att ta itu med utmaningarna inom social trygghet, hälsovård, miljö och näringsliv i framtiden. Totalt skickades 8 030 förslag in 2007 och över 1 000 beviljades finansiering.

För programmet Idéer del präglades Europeiska forskningsrådets första år av formell verksamhet av arbetet att skapa administrativa och organisatoriska strukturer samt organiserandet av den första förslagsinfordringen, ”startbidragen”, som är avsedda att stödja forskare i början av deras karriärer . I denna första omgång skickades 9 167 förslag in, vilket visar att intresset är stort för detta nya initiativ. Nästan 300 av dem beviljades finansiering.

Programmet Människor stöder en rad olika åtgärder för att främja utbildning och nätverksbyggande för forskare, karriärutveckling, livslångt lärande och partnerskap mellan näringsliv och universitet och högskolor. Under 2007 skickades 4 195 förslag in och över 1 000 godkändes.

Programmet Kapacitet syftar till att utveckla bästa tänkbara resurser och förutsättningar för Europas forskningsgemenskap. Totalt 1 753 förslag skickades in till programmets olika aktiviteter och cirka 300 godkändes .

När det gäller sjunde ramprogrammet för Euratom skickades 57 förslag in om kärnklyvning och strålskydd och 15 godkändes för finansiering.

När det slutligen gäller genomförandet av sjätte ramprogrammet , så undertecknades 975 kontrakt under 2007, även om sjätte ramprogrammet avslutades 2006.

4. Utveckling i medlemsstaterna och tillämpning av den öppna samordningsmetoden

4.1. Den öppna samordningsmetoden till stöd för Barcelonamålen

Den öppna samordningsmetoden infördes på forsknings- och utvecklingsområdet till följd av handlingsplanen för att öka investeringarna till 3 % av BNP[14]. Efter de positiva resultaten från de två första öppna samordningscyklerna (2003–2006) lanserade Crest en tredje cykel i oktober 2006. Arbetsgrupperna är inriktade på samordning av ramprogrammet och strukturfonderna, internationaliseringen av forskning och teknisk utveckling, förening av politikområden samt forskning och teknisk utveckling på tjänstesidan. Crests möte den 6 juli 2007 på generaldirektoratsnivå var en viktig händelse under den tredje öppna samordningscykeln. Under mötet diskuterades framstegen mot treprocentsmålet och prioriterade åtgärder för att utveckla det europeiska området för forskningsverksamhet. En fjärde cykel följde i december 2007 med fokus på universitet, industriledda kompetenscenter, internationaliseringen av forskning och teknisk utveckling samt fortsättning av den ömsesidiga granskningen av de utvalda nationella strategierna (som genomfördes av Österrike och Bulgarien).

För att komplettera arbetet inom sina arbetsgrupper genomför Crest årligen en ömsesidig kunskapsöverföring grundad på de nationella reformprogrammen, och mot bakgrund av den reviderade Lissabonstrategin. Under 2007 fokuserade Crest på de framsteg som gjorts mot nationella offentliga och privata forsknings- och utvecklingsinvesteringsmål, hinder för reformering av den offentliga forskningssektorn samt strategier och utmaningar för att öppna de nationella forskningssystemen mot ett europeiskt område för forskning.

Initiativet OMC-NET utvecklades till stöd för ömsesidigt kunskapsutbyte och politiksamordning som utförs av mer begränsade grupper av medlemsstater och/eller deras regioner inom områden som särskilt berör dem. Ett nytt initiativ lanserades i september 2007.

4.2. Utveckling inom offentlig och privat forskningsinvestering

Storleken på FoTU-investeringar

Såväl 2006 som 2005 uppgick EU:s investeringar i forskning och teknisk utveckling till 1,84 % av BNP. Ända sedan 2000 har investeringsnivån inom EU legat på samma nivå med bara någon decimals förändring: från 1,79 % 1996–1998 till 1,88 % 2002. Den stillastående investeringsnivån på EU-nivå döljer dock en mer dynamisk och mångfacetterad bild på medlemsstatsnivå.

De mindre FoTU-intensiva medlemsstaterna (de nya medlemsstaterna, Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Irland) har generellt sett ökat sina FoTU-investeringar väsentligt (i vissa fall är ökningarna kraftiga, särskilt efter 2003). Anmärkningsvärda undantag är Polen, Bulgarien, Slovakien och Grekland som sackar efter på ett oroväckande sätt. Även om det är enklare att uppnå väsentliga ökningar av FoTU-investeringar om man utgår från mycket låga nivåer som i de nya medlemsstaterna, eller från relativt låga nivåer som i Irland och Spanien, visar det att FoTU-investeringarna kan öka även om BNP-tillväxten är kraftig.

Bland de mer FoTU-intensiva medlemsstaterna är det endast Österrike, och i mindre utsträckning även Danmark, som har lyckats göra framsteg. Investeringarna i Sverige och Finland ligger redan över 3 %, men är fortfarande under det mål på 4 % som de själva har satt upp.

En ökning av FoTU-investeringarna noteras således nästan uteslutande i mindre FoTU-intensiva medlemsstater. Inom EU27 handlar framsteg mot högre investeringsnivåer främst om att komma ifatt. Tabell 4.2 visar de framsteg som respektive medlemsstat har gjort under perioden 2000–2006 (grått) och vilka framsteg som återstår för att de ska nå sina egna mål (blått).

[pic]

Källa: GD Forskning. |

Data: Eurostat och medlemsstaterna. |

Noter: (*) IT, PT, UK: 2005, AT, FI: 2007. |

(1) IT, PT, UK: 2000-2005, AT, FI: 2000-2007; EL, SE: 2001-2006; HU, MT: 2004-2006. |

(2) IT, PT: 2005-2010; UK: 2005-2013; FR: 2006-2012; EL: 2006-2015; AT: 2007-2010; FI 2007-2011. |

(3) EU-27 inkluderar inte BG. |

(4) IE: FoTU-investeringsmålet för 2010 har beräknats av GD Forskning. |

(5) BG har inte fastställt något FoTU-investeringsmål. |

De mindre FoTU-intensiva medlemsstaternas upphämtning tillsammans med Österrikes och Danmarks framsteg ger ingen större effekt på den totala investeringsnivån i EU27 med tanke på deras begränsade andel av den totala BNP i EU27. Mot dessa står ett antal gamla medlemsstater bestående av Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Italien som tillsammans står för en betydande del av EU:s totala BNP, men som inte har lyckats öka sina FoTU-investeringar[15]. En konsekvens av detta är att framstegen mot treprocentsmålet för EU27 hittills har varit begränsade. Noteras bör att även om samtliga medlemsstater når sina respektive mål för 2010 kommer FoTU-investeringarna inom EU27 då att vara 2,51 %, vilket är under det mål på 3 % som har fastställts för hela EU. Med andra ord räcker inte medlemsstaternas mål för att nå det totala målet för EU på 3 % senast 2010.

Finansieringskällor

År 2005[16] uppgick den statliga finansieringen av verksamheten inom forskning och teknisk utveckling till 0,63 % av BNP, näringslivet stod för 1 % av BNP, utländska investeringar för 0,16 % av BNP och övriga nationella källor (privata icke vinstdrivande och högre utbildning) för 0,04 % av BNP. Den insamlade statistiken innehåller ingen uppdelning mellan offentliga och privata utländska finansieringskällor, varför ingen fullständig kontroll kan göras av förhållandet mellan offentliga och privata finansieringskällor.

Sedan 2000 har en majoritet av medlemsstaterna (17) ökat det statliga direktstödet till FoTU (staters finansiering av FoTU i procent av BNP). Detta tyder på att de strävar efter att öka sina FoTU-investeringar. Ökningen är särskilt uttalad i merparten av de medlemsstater som försöker komma ikapp. Men framsteg när det gäller den statliga direktfinansieringen av FoTU kan även noteras i medlemsstater med medelmåttiga och stagnerande investeringsnivåer (Frankrike, Belgien, Storbritannien och Nederländerna), framför allt i Frankrike. Dessa framsteg överkompenseras dock något av minskade investeringsnivåer från näringslivet i dessa länder.

Näringslivets stöd till FoTU (näringslivets finansiering av FoTU i procent av BNP) har nästan enbart ökat i medlemsstater där dessa nivåer var låga eller mycket låga (Estland, Lettland, Cypern, Portugal, Ungern, Tjeckien, Spanien, Slovenien, Litauen och Bulgarien). I länder där näringslivet har lämnat ett stort stöd till FoTU, såsom Sverige, Finland, Tyskland och Danmark, har stödet antingen minskat (Sverige) eller stagnerat. Det enda undantaget är Österrike. Samma situation råder i länder med genomsnittliga investeringsnivåer i FoTU från näringslivets sida (Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Frankrike). I ingen av dessa medlemsstater har näringslivets investeringar i forskning och teknisk utveckling ökat. Ökningen av näringslivets finansiering av FoTU inom EU beror framför allt på att man försöker komma ikapp.

Investeringar från strukturfonderna ingår i den aktuella statistiken från Eurostat och det är viktigt att notera sammanhållningspolitikens bidrag till FoTU-investeringarna i de nya medlemsstaterna. Strukturfondernas genomsnittliga bidrag under perioden 2004–2006 var 157,4 miljoner euro, vilket bidrog till en årlig nationell investering på 69,6 miljoner euro. Under perioden 2007–2013 förväntas dessa investeringar i de tio nya medlemsstaterna öka till i genomsnitt 2,7 miljarder euro per år (2,9 miljarder euro inklusive Rumänien och Bulgarien).

4.3. Utveckling inom forskningspolitiken

Under 2007 fortsatte medlemsstaternas olika politiska program inom forskning och teknisk utveckling att utvecklas på ett komplext sätt. I sin strävan efter att hantera drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt utarbetade medlemsstaterna en blandpolitik genom att utveckla nya gränsöverskridande strategier eller förändra de institutionella ramarna för FoTU-politiken. Bland annat förenades departement som ansvarade för forskning, utbildning, sysselsättning, handel och industri.

Hittills har reformeringen av FoTU-politiken uteslutande genomförts ur ett nationellt perspektiv. I och med att FoTU-systemen i allt större utsträckning går in i varandra är det viktigt att politikerna uttryckligen tar hänsyn till det europeiska perspektivet i sin nationella politik om de ska lyckas utnyttja synergieffekter och överlappningar på bästa sätt. De nationella systemen blir på så sätt effektivare och, med hänsyn till det europeiska området för forskningsverksamhet, bidrar väsentligt till utvecklingen av EU:s forskningssystem som helhet så att EU blir en konkurrenskraftig aktör på den internationella arenan. I sin strategiska rapport från 2007 betonar kommissionen särskilt den europeiska dimensionen på de forskningsaktiviteter som genomförs på nationell nivå. I medlemsstaternas nationella reformprogram förväntas de rapportera hur deras strategier ska bidra till det europeiska området för forskningsverksamhet.

Medlemsstaterna fokuserar även fortsättningsvis på att öka kvaliteten på den offentliga forskningen. Mot den här bakgrunden är den institutionella omstruktureringen av forskningsaktörerna en fortlöpande process i ett flertal medlemsstater, oftast till följd av att de måste säkerställa att den offentliga forskningen i respektive land uppfyller de högsta internationella normerna.

Skatteincitament för näringslivsfinansierad FoTU fortsätter att vara ett viktigt instrument för staterna för att stimulera privata investeringar i forskning och teknisk utveckling. Under de senaste åren har ett stort antal EU-länder infört skatteincitament samtidigt som andra har stärkt sina befintliga system. De medlemsstater som inte har några sådana system i dagsläget, däribland Tyskland, Finland och Sverige, har ett allt större intresse av att införa sådana för att stimulera forskning och teknisk utveckling i små och medelstora företag samt främja samarbetet mellan offentlig forskning och industrin. Skatteincitament för FoTU när det gäller sociala avgifter finns idag i Frankrike, Belgien, Nederländerna och Spanien.

Dessutom är det tydligt att sammanhållningspolitiken spelar en allt viktigare roll för finansiering av forskning och teknisk utveckling, framför allt i vissa av de nya medlemsstaterna. För många länder där investeringsnivån fortfarande är låg är det också viktigt att den del av strukturfonderna som är öronmärkt för forskning och innovation används på ett effektivt sätt.

5. Framtidsutsikter

Alla dessa resultat har banat väg för 2008, det andra året då sjunde ramprogrammet för forskning (FP7) genomförs och ett år med viktiga händelser för det europeiska området för forskningsverksamhet.

Grönboken om det europeiska området för forskningsverksamhet ledde till att fem initiativ planerades, vilka ska genomföras under 2008. Under EU:s slovenska ordförandeskap kommer dessutom Ljubljanaprocessen att lanseras. Syftet är att skapa en långsiktig gemensam vision för det europeiska området för forskningsverksamhet, vilken ska utformas av medlemsstaterna och kommissionen med brett stöd från intressenter och medborgare.

6. Ytterligare informationskällor

Mer detaljerad information finns i kommissionens arbetsdokument som bifogas föreliggande rapport. Ytterligare information finns i följande, allmänt tillgängliga, källor:

- Årliga övervakningsrapporter om ramprogrammet och de särskilda programmen, vilka ger en koncis och oberoende sammanfattning av framstegen och kvaliteten på de åtgärder som har vidtagits för att implementera programmen.

- Femårsrapporter där implementeringen och resultaten av gemenskapens forskningsverksamhet under de senaste fem åren granskas.

- Rapporter med nyckeltal publiceras årligen och visar Europas ställning inom vetenskap, teknik och innovation.

- Statistik över vetenskap och teknik i Europa (Eurostat): statistik över FoTU-budget, FoTU-investeringar, FoTU-personal och patent i medlemsstaterna, fördelad per region.

- Studier och analyser som publiceras i anslutning till gemenskapens FoTU-program och tar upp frågor som rör de FoTU-områden som de täcker.

De flesta av dessa dokument kan laddas ner eller beställas från kommissionens webbplatser:

- Europeiska unionens webbportal, EUROPA: http://europa.eu/index_en.htm

- Cordis webbplats med ingående information om ramprogrammet för FoTU: http://cordis.europa.eu

- Cordis webbplats med information om ERAwatch : http://cordis.europa.eu/erawatch/

- Webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för forskning:http://ec.europa.eu/dgs/research/index_en.html

- Webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för informationssamhället:http://ec.europa.eu/dgs/information_society/index_en.htm

- Webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för näringsliv:http://ec.europa.eu/enterprise/index_en.htm

- Webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för energi och transport: http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/index_en.html

- Det gemensamma forskningscentrets webbplats: http://www.jrc.ec.europa.eu

- Eurostats webbplats: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/

[1] ”I början av varje år skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten skall särskilt avse dels verksamheterna inom området för forskning och teknisk utveckling och spridningen av resultaten av dessa verksamheter under det föregående året, dels arbetsprogrammet för det innevarande året.”

[2] KOM(2007)0161, 4.4.2007.

[3] http://ec.europa.eu/research/era/index_en.html

[4] http://ec.europa.eu/invest-in-research/pdf/download_en/keyfigures_071030_web.pdf

[5] KOM(2007)0182, 4.4.2007.

[6] http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/en/ec/94932.pdfKOM(2007)0182, 4.4.2007.

[7] KOM(2007)0474, 16.8.2007.

[8] KOM(2007)0799, 14.12.2007.

[9] http://ec.europa.eu/invest-in-research/policy/philanthropy_en.htm

[10] KOM(2006)0458, 14.8.2006.

[11] EUT L 57, 24.2.2007.

[12] EUT L 30, 4.2.2008.

[13] EUT L 97, 9.4.2008.

[14] KOM(2003)0226, 4.6.2003.

[15] De elva medlemsstaterna med stor eller mycket stor ökning av FoU-investeringar står för endast 16 % av BNP inom EU27, medan de 16 medlemsstater som har en begränsad eller negativ investeringsökning står för 84 % av BNP inom EU27.

[16] Det senaste år för vilket information om uppdelningen av finansieringskällor finns tillgänglig.