[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 2.7.2008

KOM(2008) 409 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Översyn av miljöpolitiken 2007{SEC(2008)2150}

Inledning

2007 innebar en vändpunkt för EU:s miljöpolitik. De viktigaste åtagandena i enlighet med sjätte miljöhandlingsprogrammet 2002–2012 har uppfyllts vilket visas i programmets halvtidsöversyn och vi måste nu ytterligare påskynda genomförandet.

Miljöfrågor ligger nu högst upp på den politiska dagordningen och de måste få beslutsfattarnas, medias och allmänhetens uppmärksamhet. 80 % av EU:s medborgare anser att miljön är viktig för deras livskvalitet. Ett bra exempel är klimatförändringen, särskilt sedan de europeiska stats- och regeringscheferna godkände energi- och klimatpaketet i mars 2007. Där så är möjligt har instrumenten finjusterats i enlighet med arbetet för att förbättra lagstiftningen. Även utanför EU har unionen varit ledande när det gäller miljöfrågor, uppbackat av rejäla insatser hemma och av goda bilaterala och multilaterala förbindelser med viktiga partners. När det gäller de globala förhandlingarna har unionen gjort viktiga framsteg inom flera områden, särskilt avseende klimatet vid Balikonferensen.

Vi måste emellertid förbereda oss för de viktiga utmaningar som ligger framför oss: att definiera en långsiktig strategisk vision för hållbar konsumtion och produktion, anpassning till de oundvikliga klimatförändringarna och skyddet av de biologiska mångfalden. Vi bör utnyttja det faktum att det under 2008 och 2009 antas relativt lite lagstiftning för att göra framsteg i dessa frågor. På den internationella nivån står vi inför krävande förhandlingar för att säkerställa framtida internationella avtal vad gäller klimatet och för att bevara och förvalta den biologiska mångfalden.

Ett antal avgörande steg togs 2007

Den politiska ramen är nu på plats

Först och främst innebär det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet godkände 2007 att Europa är fast beslutet att gå vidare mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

EU har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % under förutsättning att det finns ett internationellt avtal. Men även utan ett sådant avtal har EU lovat en ensidig minskning med minst 20 % till 2020. EU har fastställt som mål att 20 % av energin ska komma från förnybara källor och att biobränsle ska stå för 10 % av transportsektorns behov. I januari 2008 förvandlade kommissionen åtagandena till konkret handling genom att anta ett genomförandepaket för klimatåtgärder och förnybar energi. I detta ingick förslag för a) ett förbättrat system för handel med utsläppsrätter, b) att dela på ansträngningarna när det gäller sektorer utanför systemet för handel med utsläppsrätter som vägtransporter, byggnader, tjänster och jordbruk, c) ett direktiv med bindande mål för förnybar energi inbegripet ett antal hållbarhetskriterier för biobränslen, d) nya gemenskapsriktlinjer om statligt stöd för miljöskydd och e) ett regelverk för att säkerställa att teknik för avskiljning av koldioxid och geologisk lagring används på ett säkert sätt. Eftersom den ökade produktionen av biobränslen är en av anledningarna till de senaste ökningarna av matpriserna världen över kommer kommissionen övervaka de miljömässiga och sociala effekterna av politiken och, om så är lämpligt, föreslå korrigeringsåtgärder.

När det gäller andra politikområden har kommissionen genomfört nästan alla sina viktigaste åtaganden i enlighet med sjätte miljöhandlingsprogrammet. Samtliga sju tematiska strategier (luft, förebyggande och återvinning av avfall, havsmiljön, jord, bekämpningsmedel, återvinning, resurser och stadsmiljö) har lagts fram för medlagstiftaren. Åtföljande lagstiftningsförslag har antagits eller utvärderas av rådet och parlamentet.

Andra viktiga initiativ har också lanserats. Kommissionen lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om industriutsläpp, genom vilket direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar och sex andra sektorsdirektiv sammanfogas och revideras. Genom detta förslag skärps utsläppsgränserna i vissa sektorer, fastställs standarder för miljöinspektioner och utvidgas räckvidden till medelstora förbränningsanläggningar. Den sedan länge emotsedda förordningen REACH – Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals – som ska reformera vår hantering av kemikalier, har antagits och Europeiska kemikaliemyndigheten har inlett sin verksamhet. Dessutom har direktivet om miljöansvar trätt i kraft. Dessa viktiga delar av lagstiftningen utgör basen för den hållbara industrin i Europa.

När det gäller resursförvaltning har en överenskommelse träffats om ett ramdirektiv om en marin strategi enligt vilket medlemsstaterna måste göra vad som är nödvändigt för att uppnå en god miljöstatus när det gäller den marina miljön till 2020. En ny lag om avfallstransporter, inbegripet ett förbud mot export av farligt avfall till utvecklingsländerna, tillämpas sedan juli.

Framstegen har emellertid inte varit enhetliga i alla sektorer. Kommissionen beklagar t.ex. att rådet inte har nått en politisk uppgörelse när det gäller förslaget till ett ramdirektiv om mark.

I halvtidsöversynen av sjätte miljöhandlingsprogrammet bekräftades programmets viktigaste prioriteringar – klimatförändring, naturen och den biologiska mångfalden, miljö och hälsa samt naturresurser och avfall – och det gjordes en överblick över framstegen. I översynen uppmärksammades det att EU ännu inte är på väg mot en hållbar utveckling; dess strategier – om de genomförs fullt ut – kommer endast att nå resultat så småningom och i takt med att trycket på miljön fortsätter att öka behövs det ytterligare ansträngningar. Denna bedömning vad gäller klimat och energi, bekräftades också i framstegsrapporten om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

Nya finansiella instrument har tagits i bruk

De finansiella instrumenten för miljöpolitiken i enlighet med den nuvarande fleråriga budgetramen togs i bruk 2007: LIFE+, överenskommet av rådet och parlamentet 2007 med en budget på 2 143 miljoner euro för 2007–13, kommer att tillhandahålla finansiering för alla fyra prioriterade områden i sjätte miljöhandlingsprogrammet, 50 % av alla resurser öronmärks för natur och biologisk mångfald.

Det första av de tre instrument som planeras i enlighet med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation för stöd till miljöinnovativa små och medelstora företag lanserades 2007. För miljöinnovation 2007–13 har 228 miljoner euro öronmärkts.

Kommissionen har också lanserat det tematiska programmet för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet energi, med en ursprunglig budget på 889 miljoner euro för 2007–13, för att ta upp miljöaspekten i fråga om utveckling och övrig utrikespolitik samt stärka gemenskapens miljö- och energipolitik runt om i världen. 2007 har 74 miljoner euro öronmärkts för miljöprojekt. Stöd för miljöpolitiken ges också genom externa finansieringsinstrument som togs i bruk 2007, dvs. finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument och instrumentet för stöd inför anslutningen.

Det finansiella instrumentet för civilskydd som rådet antog 2007 med en budget på 189,8 miljoner euro för 2007–13 kommer att tillhandahålla finansiering för all EU-verksamhet inom området civilskydd.

Bättre lagstiftning är nu central för miljöpolitiken

Därhelst det är möjligt och lämpligt har ansträngningar för att förenkla lagstiftningen fortsatt. Till exempel tillhandahåller kommissionens förslag till ett nytt direktiv om industriutsläpp en tydligare och enhetligare rättslig ram för industrin och den bör innebära att de administrativa kostnaderna minskar. Ett annat kommissionsbeslut som antogs 2007 kommer att förtydliga övervakningen av systemet för utsläppshandel och minska rapporteringskraven för anläggningar med låga utsläpp.

Kommissionen har också lagt fram en grönbok om marknadsbaserade styrmedel för att stimulera diskussionerna om sätt att främja deras användning på gemenskapsnivå och på nationell nivå eftersom detta ofta är det mest kostnadseffektiva sättet att uppfylla miljömålen på.

En bättre lagstiftning kräver en sund kunskapsbas för att bedöma drivkrafterna för, trycket på, tillståndet för och inverkan på miljön. Med ikraftträdandet av Inspire-direktivet har EU tagit ett betydande steg framåt när det gäller att säkerställa att relevanta rumsliga data kan hittas, göras åtkomliga och delas.

Kommissionen fortsätter att genomföra konsekvensbedömningar av alla sina viktiga politiska förslag. 2007 var första gången som konsekvensbedömningsnämnden som synar dessa bedömningar bedrev verksamhet under ett helt år.

Ökad integrering av miljön i annan politik

Ytterligare integrering speglar det växande samförståndet om att kampen mot klimatförändringen måste finnas med i de flesta politikområden. I den fjärde bedömningsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar bekräftades det att uppvärmningen av klimatsystemet är entydigt och att följderna kan bli allvarliga, vilket kräver åtgärder på många politiska områden. Delvis för att ta itu med denna fråga har det gjorts framsteg när det gäller att integrera miljön i transporterna . Detta är en av de svåraste frågorna när det gäller kampen mot klimatförändringar och andra föroreningar. Under 2007 föreslog kommissionen en lagstiftningsram för att uppnå målet för 2012 på 120 g/km koldioxidutsläpp för nya bilar medan nya normer (Euro 5 och 6) som sätter hårdare gränser på utsläpp av partiklar och kväveoxider formellt antogs av rådet och parlamentet. Kommissionen föreslog också nya utsläppsnormer för tunga fordon (Euro VI) som – när de har antagits – kommer att medföra renare lastbilar och bussar. Den föreslagna översynen av direktivet om bränslekvalitet kommer att innebära sänkta svavelnivåer och minskade utsläpp av föroreningar samt minska växthusgasintensiteten av bränslen baserat på en livscykel. Genom direktivet om luftkvalitet och renare luft som antogs i april 2008 kommer exponeringen för små partiklar (PM2,5) i stadsområden att minska. Kommissionen har också antagit en grönbok om rörlighet i städer och dragit igång ett offentligt samråd om uppföljningsåtgärder som kommer att läggas fram i en handlingsplan om rörlighet i städer under hösten 2008. Dessutom har den föreslagit ett direktiv om att införa miljöaspekter vid offentlig upphandling av fordon.

Integreringen har även gått framåt inom andra områden.

Jordbruk : Den gemensamma jordbrukspolitiken omfattar ett antal instrument som bidrar till skyddet av naturen och naturvård (t.ex. frikoppling, tvärvillkor, miljövänligt jordbruk och Natura 2000-stöd). Under 2007 godkände kommissionen 57 av 94 landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007–13 vilket motsvarar en budget på 68 miljarder euro. Nästan hälften av denna budget kommer att användas till åtgärder för ”förbättring av miljön och landsbygden”.

Sammanhållningspolitik : Vid slutet av 2007 hade kommissionen antagit nästan alla medlemsstaternas åtgärdsprogram, genom vilka 347 miljarder euro öronmärktes för 2007–13. Omkring 28 % av dessa medel planeras att användas för investeringar i miljörelaterade projekt och miljörelaterad infrastruktur, huvudsakligen för hållbara transporter (ca 34 miljarder euro) och vatten (ca 22 miljarder euro), förutom de resurser som bland annat går till förnybar energi och energieffektivitet, avfallshantering, riskförebyggande åtgärder, naturskydd och ren teknik.

Utveckling : Kommissionen har fortsatt att gradvis inkludera hållbarhetsaspekter i sina avtal om utvecklingssamarbete genom att fokusera på specifika miljöteman och genom att integrera miljön i allt utvecklingssamarbete.

Hälsa : Halvtidsöversynen av handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 visade att samarbetet mellan miljöpolitik, hälsopolitik och motsvarande forskningsområden har stärkts.

Industripolitik : Kommissionen tillkännagav i halvtidsöversynen av industripolitiken att den hade som avsikt att främja de möjligheter som miljöutmaningarna, om de hanteras på rätt sätt, utgör för europeiska företag. Den kommer att stödja dessa genom åtgärder för hållbar industripolitik, konsumtion och produktion.

Forskning : Kommissionen har fortsatt att integrera miljöhållbarheten i sina forskningsprogram. I sjunde ramprogrammet för 2007–13 stöder temat miljö och energi (med budgetar på 1 890 miljoner euro respektive 2 350 miljoner euro) utveckling och genomförande av miljöpolitik, inbegripet forskning om energi- och klimatförändringsfrågor.

Handel : Kommissionen har aktivt strävat efter att inkludera kapitlen om hållbar utveckling i de regionala och bilaterala frihandelsavtal och associeringsavtal som den förhandlar om i olika delar av världen. Ansträngningarna för detta styrs delvis av de handelsrelaterade konsekvensanalyser av hållbar utveckling som kommissionen genomför innan den sluter frihandelsavtal.

EU:s internationella ledarskap för miljöfrågor bekräftat

Genom inrikespolitiska miljöinitiativ stöds EU:s ansträngningar för att främja höga miljöstandarder i hela världen. De internationella förhandlingarna om klimatförändringar 2007 kulminerade i beslutet på Bali att arbeta intensivt mot ett omfattande globalt avtal för effektiva åtgärder efter 2012 och mot att förhandlingarna slutförs 2009. EU:s syfte är att nå ett avtal om mål om bindande absoluta utsläppsminskningar för utvecklade länder och om ökade bidrag från utvecklingsländerna, särskilt de nyligen industrialiserade länderna.

Framsteg har även gjorts inom andra områden. Vid det 134e mötet i konferensen för de parter som har undertecknat konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter kom man överens om ett nioårigt moratorium på försäljning av elfenben efter en engångsförsäljning av statsägda lager av obearbetat elfenben. För att garantera att de skogsprodukter som importeras till EU från de undertecknande länderna inte har avverkats illegalt har kommissionen dragit igång formella förhandlingar mot frivilliga partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog med Indonesien, Ghana och Kamerun och fortsatt förhandlingarna med Malaysia. Tillsammans med UNEP har kommissionen inrättat den internationella panelen för hållbar resursförvaltning för att ge beslutsfattarna i hela världen tillförlitliga vetenskapliga råd om resursförvaltning. Kommissionen har också fortsatt diskussionerna med kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna för att stödja deras gradvisa anpassning till EU-normer och förbereda förhandlingarna inför en framtida anslutning. Dialogen och samarbetet om miljöfrågor med partnerländerna inom den europeiska grannskapspolitiken och partnerskapet mellan EU och Ryssland stärktes.

EU:s miljöpolitik har fått ökad legitimitet

I den senaste Eurobarometerundersökningen om de europeiska medborgarnas attityder som genomfördes i slutet av 2007 bekräftas det breda folkliga stödet för EU:s miljöpolitik. I praktiskt taget varje medlemsstat föredrar de svarande att beslut om att skydda miljön fattas gemensamt inom EU (67 %) i stället för på nationell nivå. De svarande anser att det är nödvändigt med en harmoniserad europeisk lagstiftning (82 %), att EU bör utvidga biståndet till länder utanför EU för att hjälpa dem att förbättra sina miljönormer (80 %) och godtar att EU tilldelar mera pengar till miljöskydd även på bekostnad av andra områden (78 %).

I det nya Lissabonfördraget som undertecknades i december 2007 förstärks EU:s handlingsförmåga. Genom fördraget införs uttryckligen klimatförändringen i EU:s miljöpolitik och det bekräftas att EU spelar en ledande roll i bekämpningen av klimatförändringen på den internationella arenan. Genom fördraget tillhandahålls också en tydligare rättslig grund för EU-åtgärder när det gäller energi och civilskydd och solidariteten mellan medlemsstaterna betonas.

Men för att ta itu med de globala utmaningarna 2008 och framåt behövs det nya krafter…

Trots dessa framsteg får vi inte dämpa våra ansträngningar: för det första för att framstegen endast kommer att förverkligas om de genomförs fullt ut och för det andra för att de utmaningar som ligger framför oss kräver ännu kraftigare tag. Detta betonades i den första framstegsrapporten om EU:s strategi för hållbar utveckling.

Att ytterligare stärka genomförandet

Samtidigt som den politiska ramen samt de flesta åtgärder finns på plats är medlemsstaternas genomförande av EU:s miljölagstiftning ofta långsam eller ofullständig. Vid utgången av 2007 fanns det 479 oavslutade överträdelseförfaranden – 22 % av det totala antalet i EU – som gällde EU:s miljölagstiftning. Flertalet fall gäller bristande tillämpning av EU:s miljölagstiftning men det finns också fall som gäller bristande eller felaktigt införlivande av direktiven.

Kommissionen har fortsatt att vidta åtgärder för att förbättra genomförandet genom att följa en tvåspårsstrategi för både stödåtgärder och påföljder. Den har lagt fram övergripande förslag inbegripet bättre information, hjälp med problemlösning, ökad öppenhet och effektivare hantering av överträdelseförfaranden. Medvetandehöjande evenemang för olika frågor har organiserats i medlemsstaterna, särskilt avseende förordningen om avfallstransporter och direktivet om deponering av avfall pga. de omfattande bristerna vad gäller genomförande och de potentiellt allvarliga miljökonsekvenserna. Kommissionen har föreslagit ett program för att hjälpa små och medelstora företag att följa miljölagstiftningen genom att bistå små och medelstora företag med utbildning, tekniska råd och genom att stärka stödnäten.

Kommissionen har också inlett rättsliga åtgärder mot flera medlemsstater för att de inte på ett korrekt sätt har genomfört eller införlivat viktig miljölagstiftning. Dessutom lades ett förslag till ett direktiv fram som syftar till att säkerställa att allvarliga miljöbrott blir föremål för straffrättsliga påföljder i medlemsstaterna.

Under 2008 kommer kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att stödja medlemsstaterna och deras myndigheter i genomförandet med hjälp av bättre informationsutbyte, rådgivning och utbildning. EU-programmen för externt bistånd kommer att fortsätta att tillhandahålla ekonomiskt och tekniskt stöd till partnerländerna, särskilt kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, för att hjälpa dem att anpassa sin miljöpolitik till gemenskapens regelverk. Kommissionen har också beslutat att lägga fram ett meddelande för att dra upp riktlinjerna för de möjligheter vi har för att förhindra överträdelser av miljölagstiftningen och fastställa kriterier för att identifiera överträdelseförfaranden som kräver omedelbara och intensiva rättsliga åtgärder från kommissionen. Den kommer också att ytterligare granska rekommendationen från 2001 om minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna.

Slutligen kommer en integrerad informationskampanj att dras igång i mitten av 2008 för att öka medvetenheten hos intressenter och allmänheten och för att säkerställa maximalt stöd till alla nyckelstrategier och -initiativ.

Fortsatta ansträngningar för att förenkla och förbättra strategier och instrument

Eftersom miljöstrategin och dess integrering med andra strategiområden blir allt viktigare måste vi ständigt arbeta för att maximera dess effektivitet, kostnadseffektivitet och öppenhet. Kommissionen kommer därför att fortsätta att tillämpa principerna för bättre lagstiftning inom detta område.

I detta syfte kommer direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter och direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter att revideras 2008. Förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet kommer att uppdateras och förenklas. Miljömärknings- och Emas-ordningarna (miljölednings- och miljörevisionsordningssystem) kommer att omarbetas för att förbättra förfarandena och minska de administrativa bördorna för deltagande företag. Tillsammans med Europeiska miljöbyrån har kommissionen utarbetat ett vatteninformationssystem för Europa (WISE) som ska omfatta all rapportering i enlighet med vattendirektiven till 2010. Kommissionen kommer även att ytterligare utveckla det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS) och stärka GMES-programmet (global övervakning för miljö och säkerhet).

Rapporter om direktivet om bedömning av inverkan på miljön och direktivet om strategisk miljöbedömning visar att den största potentialen för att förbättra effektiviteten finns hos medlemsstaterna. Kommissionen förbereder riktlinjer för att lösa de utestående tolkningsfrågorna och öka enhetligheten i tillämpningen.

De viktigaste framtida utmaningarna

Hållbarhet

Den nuvarande världsekonomin är inte hållbar. Vi orsakar redan miljöskador och förbrukar resurserna. I takt med att vi blir materiellt rikare tenderar vi att fästa större vikt på vår och våra handelspartners miljö. De växande befolkningarna i de nyligen industrialiserade länderna kommer snart att nå samma nivåer vad gäller resursförbrukning som vi för närvarande har i EU.

Framtidens världsekonomi måste bli renare, mer slimmad och smartare. De regioner som först når detta mål kommer att bli de regioner som drar nytta av, i stället för lider av, utmaningen och som når ekonomiskt och politiskt inflytande.

Under 2008 kommer kommissionen att lägga fram en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och hållbar industripolitik. Planens viktigaste mål är att identifiera och övervinna hinder för hållbar produktion och konsumtion som antingen ännu inte har tagits upp tagits upp till politisk handling eller som kan övervinnas genom att stärka och på ett bättre sätt samordna de existerande strategierna. Den kommer att bredda omfattningen för direktivet om eko-design för energiförbrukande produkter, stärka produktmärkningen och harmonisera incitament för bättre produkter och smartare konsumtion. Den kommer att revidera Emas- och miljömärkningsordningarna, främja grön offentlig upphandling och inkludera arbete med återförsäljare för att påverka leverantörskedjan. Inom ramen för pionjärmarknadsinitiativ kommer det att tas fram åtgärder för att skapa gynnsamma ramvillkor för särskilda miljöindustrier. Antagandet av ramdirektivet för avfall, vilket förväntas äga rum under 2008, kommer att bidra till att det skapas ett europeiskt återvinningssamhälle.

För att ta fram en framgångsrik strategi behöver vi de rätta måtten, och här har BNP sin svaghet som en indikator på framsteg. På konferensen ”Bortom BNP” 2007 lanserades ett förfarande för att komplettera BNP med mer omfattande mått på rikedom och välbefinnande som inbegriper en social och miljörelaterad dimension. Kommissionen kommer i ett meddelande 2008 att ta fram riktlinjerna för hur den avser att nå framsteg för dessa idéer.

Anpassning till klimatförändringen

Det står nu klart att klimatförändringen kommer att bli en av de största utmaningarna för mänskligheten under de kommande hundra åren. För att ta itu med den måste beslutsfattarna ta upp två åtskilda, men fundamentalt sammankopplade, frågor.

Den första handlar om att begränsa temperaturökningarna så att katastrofala klimatförändringar kan undvikas. Genom antagandet av klimatförändringspaketen 2007 och i början av 2008, samt lanseringen av förhandlingarna om åtgärder efter Kyoto, tar vi itu med detta. EU trycker på kraftigt för ett nytt avtal om globala klimatförändringar som kommer att leda till ambitiösa utsläppsminskningar, inbegripet inom luftfart och havstransporter. Inför FN:s klimatkonferens i Poznan i december 2008 kommer kommissionen att fortsätta att arbeta med de viktigaste byggstenarna för ett framtida avtal, såsom fastställdes i handlingsplanen från Bali. Konferensen förväntas tillhandahålla ytterligare politiska riktlinjer för förhandlingarna efter 2012, med beaktande av resultaten av andra möten om klimatförändringen på hög nivå.

Men även om världen skulle upphöra med att släppa ut växthusgaser i morgon kommer klimatet fortfarande att fortsätta att förändras under många årtionden framåt. Vi måste därför även anpassa oss för att hantera det oundvikliga. Anpassningen handlar om att hitta sätt att använda vatten mera effektivt på, att ta fram grödor som klarar torka, att säkerställa att de svaga och gamla tas om hand på ett bra sätt under värmeböljor samt sätta undan markkorridorer för att hjälpa växter och migrerande djurarter och stärka skydden mot översvämningar vid kusterna.

I fotspåren av 2007 års grönbok om anpassning och meddelandet om vattenbrist och torka – som leder till att det rätta priset på vatten och vatteneffektivitet blir centralt för de politiska besluten – kommer kommissionen att lägga fram en vitbok om anpassning. Denna kommer att undersöka de olika sätten för att integrera principerna för anpassning med den gemensamma politiken, t.ex. jordbruk, fiske, transport, energi, regional utveckling, forskning och hälsa och även med beaktande av den internationella dimensionen.

Med tanke på den växande oron för klimatförändringens följder på befolkningsomflyttningar, särskilt i utvecklingsländerna, kommer kommissionen också att öka kunskaperna i detta sammanhang. Den kommer att beakta behovet av konkreta riktlinjer inom ramen för EU:s dagordning för migration och utveckling.

Skydd av den biologiska mångfalden

Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt hot som är lika allvarligt som klimatförändringen och som måste angripas med samma ihärdighet. På ett avgörande sätt är det till och med mera oroande eftersom det inte finns någon möjlighet att få tillbaka utrotade arter. Bevarandet av den biologiska mångfalden är vår livförsäkring för framtiden. Vid den nionde konferensen mellan parterna i konventionen om biologisk mångfald i Bonn i maj 2008 utvärderades de framsteg som har gjorts mot genomförandet av besluten för konventionen om biologisk mångfald och mot att uppnå dess mål om att avsevärt minska takten av förluster av den biologiska mångfalden till 2010. När det endast återstår två år till 2010 antog konferensen beslut om att stärka det globala, regionala och nationella genomförandet. För att ytterligare betona denna frågas viktiga betydelse har kommissionen tillsammans med Tyskland lagt fram de första resultaten av den ekonomiska värderingen av den biologiska mångfalden och ekosystemets tjänster samt kostnaden för att inte vidta några åtgärder.

På hemmafronten kommer det att behövas ytterligare ansträngningar för att nå EU:s mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. Europeiska miljöbyråns fjärde samlade bedömning för Europa visade att över 700 europeiska arter för närvarande är hotade, medan antalet invaderande främmande arter i Europa fortsätter att öka. Under 2008 kommer kommissionen att öka genomförandeansträngningarna för handlingsplanen för biologisk mångfald, arbeta vidare för utvidgningen av Natura 2000-nätet, inbegripet havsområden, och lägga fram ett antal skogsförslag för att bekämpa olaglig avverkning och skogsskövling. Till följd av antagandet av direktivet om en marin strategi kommer ytterligare insatser att ske för att inrätta europeiska marina regioner och utarbeta marina strategier med tydliga mål.

Slutsatser

Miljöpolitiken skär alltmer över alla politiska områden och bidrar till att forma framtiden. Den är en kraft för strukturförändring. Detta innebär nya ansvarsområden, risker och möjligheter.

Det finns talrika ekonomiska möjligheter: potentialen för miljöindustrin är ofantlig och Europa bör ta tillvara fördelarna – och även leda utvecklingen – av de blomstrande globala marknaderna. Socialt finns det nära kopplingar mellan en sund miljö och social rättvisa och sammanhållning. Å andra sidan kan en del sektorer och grupper tillfälligtvis påverkas mer än andra. En allt större del av det samlade strategipaketet kommer att ägnas åt att beakta dessa potentiella konsekvenser och att försöka mildra dem.

Miljöpolitiken måste i ökad grad integrera de ekonomiska och sociala dimensionerna och måste också integreras i sektorsstrategierna för att nå sina avsedda mål. Vi måste vara medvetna om deras eventuella konsekvenser för andra strategiområden, bli mer kostnadseffektiva och främja synergier därhelst det är möjligt. Integrering är nyckeln till en hållbar framtid.