Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Den särskilda administrativa regionen Hongkong: årsrapport 2007 /* KOM/2008/0118 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 3.3.2008 KOM(2008) 118 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Den särskilda administrativa regionen Hongkong: Årsrapport 2007 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Den särskilda administrativa regionen Hongkong: Årsrapport 2007 Sammanfattning Tio år efter överlämnandet genomförs principen ”ett land, två system” fortfarande på ett tillfredsställande sätt och står som garant för livsstilen i Hongkong, rättsstatsprincipen och de grundläggande fri- och rättigheterna. Samarbetet med EU, som gynnas av en ömsesidigt pragmatisk inställning, utvecklas väl och har fördjupats under 2007. Efter en nedgång under slutet av 1990-talet, fick Hongkongs ekonomi nytt liv, särskilt genom att Kina gav den lokala turistindustrin ett uppsving och erbjöd Hongkong en förmånlig tillgång till fastlandsmarknaderna. Ekonomin blomstrar nu, men framstegstakten när det gäller införandet av allmän rösträtt i Hongkongs regeringsinstitutioner är ett fortsatt bekymmer. Området står också inför en rad utmaningar på längre sikt, särskilt på miljöområdet. Inledning År 2007 var det tio år sedan Hongkong överlämnades till Kina. Överlämnandet innebar att området blev en särskild administrativ region i Folkrepubliken Kina. Hongkongs återförening med fastlandet grundas på principen ”ett land, två system”, som inrättades genom Kinas och Storbritanniens gemensamma förklaring från 1984 och genom Hongkongs grundlag som antogs 1990 av Folkrepubliken Kinas nationella folkkongress. Grundlagen trädde i kraft den 1 juli 1997 och garanterar att Hongkongs tidigare kapitalistiska system och livsstil ska förbli oförändrade i femtio år. Syftet med EU:s stöd för konceptet ”ett land, två system” var att affärsklimatet och rättsstatsprincipen skulle bevaras i Hongkong. Detta koncept har i allmänhet fungerat väl. I. Samarbete mellan EU och Hongkong under 2007 Hongkong är fortfarande, liksom 1997, den stad i Asien där flest EU-medborgare bor och arbetar, och där det finns flest verksamma firmor och företag från EU. År 2007 bodde och arbetade mer än 37 000 EU-medborgare i Hongkong. Detta är ett motiv för EU:s engagemang i Hongkong. EU:s närvaro i Hongkong ökar och omfattar en rad sektorer, särskilt finansiella tjänster och företagstjänster, samt handels-, transport- och byggnadssektorn (95 %). Enligt en officiell undersökning som publicerades av Hongkongs myndigheter i september 2007 har antalet utländska företag i Hongkong ökat med mer än 50 % sedan överlämnandet 1997. I juni 2007 fanns det 1 246 regionala huvudkontor, 2 644 regionkontor och 2 550 lokalkontor i Hongkong som representerade moderbolag belägna utanför Hongkong. Företag från EU har totalt 405 regionala huvudkontor i Hongkong, varefter kommer företag från USA (298) och Japan (232). Hongkong spelar en viktig roll genom att underlätta handeln mellan det kinesiska fastlandet och Europa. Handeln mellan Kina och EU via Hongkong har vuxit exponentiellt. Enligt statistik från Hongkong uppgick handeln mellan EU och Kina via Hongkong år 2006 till 37 miljarder euro, varav återexport till EU av varor av kinesiskt ursprung uppgick till 29,6 miljarder euro och återexport till Kina av varor med ursprung i EU uppgick till 7,5 miljarder euro. Enligt kinesisk statistik utgörs 17 % av den totala handeln mellan Kina och EU av transporter genom Hongkong. Eftersom allt fler europeiska företag gör affärer direkt med Kina har den relativa betydelsen av handeln via Hongkong emellertid minskat. Den andel av den totala handeln mellan EU och Kina som går via Hongkong har minskat från över en tredjedel 2002 till mindre än 15 % under de första månaderna 2007, även om den totala handelsvolymen har ökat. Naturligtvis fortsätter den totala handeln mellan EU och det kinesiska fastlandet att växa snabbare än återexporten via Hongkong. Sedan 1997 har förbindelserna mellan EU och Hongkong fortsatt att utvecklas på grundval av en samsyn när det gäller ömsesidiga intressen. Dessa förbindelser är framför allt pragmatiska och inriktade på handel och investeringar. De omfattar dock även utbildningsområdet, det sociala området samt kultur- och regleringsområdena. Efter överlämnandet ställdes Hongkong inför en rad oförutsedda utmaningar (däribland finanskrisen i Asien, epidemin av aviär influensa och SARS-pandemin), som hade en negativ inverkan på dess ekonomi. Kina kom till Hongkongs räddning och gav turismen ett uppsving, genom att lätta på restriktionerna för personer från fastlandet som vill besöka Hongkong, samt erbjöd Hongkong en förmånlig tillgång till sina marknader, genom det avtal om närmare ekonomiskt partnerskap (Closer Economic Partnership Agreement, CEPA) som skrevs under 2003. Avtalet om närmare ekonomiskt partnerskap kompletterades av ytterligare avtal under de påföljande åren. Detta engagemang har visat sig vara mycket effektivt och Hongkongs ekonomi blomstrar i kölvattnet av de ekonomiska framgångarna på det kinesiska fastlandet. Denna framgång avspeglas också i närmare kontakter mellan de båda sidornas förvaltningar, med allt större utrymme för utbyte och samråd. Det framstår nu tydligt att Hongkongs ekonomiska framtid är beroende av fördjupade ekonomiska förbindelser med det kinesiska fastlandet. Eftersom Hongkongs ekonomi är tjänstebaserad kommer dess framtida tillväxt i stor utsträckning bero på hur framgångsrikt man exploaterar den enorma kinesiska marknaden. Utvecklingen inom finanssektorn förstärker denna tendens. Den kinesiska tillsynskommittén för banker (China Banking Regulatory Commission) tillkännagav i maj 2007 att systemet ”Qualified Domestic Institutional Investors scheme” (QDII), som gör det möjligt för institutionella investerare från det kinesiska fastlandet att investera i utländska portföljinvesteringar, skulle utvidgas till att omfatta stamaktier från Hongkong. I augusti föranledde tillkännagivandet av systemet ”through-train scheme”, som gör det möjligt för individuella investerare från det kinesiska fastlandet att köpa aktier i Hongkong, förutsägelser om en ”flodvåg” av kontanter, som skulle kunna leda till stor instabilitet på Hongkongs fondbörs. Införandet av detta system har nu skjutits upp. Efter att rådet den 12 december 2006 godkände kommissionens förslag om möjligheterna till samarbete med Hongkong under perioden 2007–2013, har kommissionen fördjupat samarbetet på andra områden än inom handel, däribland på tull- och finansområdet, inom direkta kontakter mellan folken och akademiskt utbyte samt på idrotts-, miljö-, hälso- och livsmedelssäkerhetsområdena. Den första omgången av den strukturerade dialogen mellan Hongkong och EU hölls i Hongkong den 30 november 2007. Detta följde på ett avtal mellan guvernören för den särskilda administrativa regionen Hongkong och ordföranden för Europeiska kommissionen 2006 om att inrätta denna mekanism som en årlig plattform för att utveckla ett mer omfattande och fördjupat samarbete på områden som är av gemensamt intresse för Hongkong och EU. Vid det första mötet uppnåddes positiva resultat när det gäller det pågående samarbetet inom handels-, tull- och immigrationsområdena och det bekräftades att avtalen om tullar, viseringsfria inresor och återtagande fungerade bra. Hongkong vidtar åtgärder när det gäller några av EU:s farhågor, särskilt avseende efterlevnaden av bestämmelserna om immateriella rättigheter (varumärkesförfalskade varor, varumärkesintrång av företag som är registrerade i Hongkong och som åker snålskjuts på andras varumärken), och planerar även att genomföra ett omfattande samråd om ett utkast till konkurrenslag i avsikt att lägga fram det för det lagstiftande rådet efter valet i september 2008. Inom ramen för EU:s åtgärder för att stärka samarbetet med de industrialiserade länderna har kommissionen erbjudit sig att tillhandahålla finansiering för att i Hongkong inrätta ett affärssamarbetsprojekt i syfte att sprida information om EU, stimulera debatt, öka synligheten och utveckla utåtriktad verksamhet. Kommissionen hoppas att inleda detta under 2008. II. Den politiska utvecklingen Kommissionen övervakar institutionernas och samhällets utveckling i Hongkong på grundval av ett formellt åtagande som den 1997 ingick med Europaparlamentet. EU har konsekvent uttryckt sitt stöd för en fortsatt demokratisk utveckling i Hongkong. Enligt grundlagen, som bygger på det institutionella arvet från Hongkongs tid som koloni före 1997, är det slutliga målet att guvernören och samtliga ledamöter av det lagstiftande rådet ska väljas genom allmänna val (artiklarna 45 och 68 i grundlagen). Under 2007 pågick mycket debatt om regeringens planer på gradvisa reformer som skulle leda till att allmän rösträtt infördes i ett senare skede (2012 eller 2017). Guvernören Donald Tsang, som påbörjade en ny femårig mandatperiod den 1 juli, inledde en samrådsprocess med Hongkongs befolkning om en grönbok avseende den konstitutionella utvecklingen. Den 2 december hölls ett fyllnadsval till en plats i det lagstiftande rådet. Valdeltagandet var högt och resultatet blev en seger för Anson Chan (tidigare statssekreterare), som stöddes av Demokratiska partiet och till det knutna grupper, över Regina Ip (tidigare sekreterare med ansvar för säkerhetsfrågor), som stöddes av partiet DAB (Democratic Alliance for the Betterment of Hong Kong) och några företagslobbygrupper. Detta tyder på att Hongkongs befolkning inte har förlorat sin längtan efter att direkt kunna påverka sina egna angelägenheter och efter en ansvarsskyldig regering. DAB hade avsevärda framgångar i distriktsvalen tidigare i november, sedan deras kandidater hade bedrivit kampanj med tonvikt på försörjningsfrågor. Efter att ha avslutat samrådsprocessen om grönboken lämnade guvernör Donald Tsang den 12 december in en rapport till den nationella folkkongressens ständiga kommitté. Den 29 december gav den nationella folkkongressen uttryck för åsikten att guvernören och det lagstiftande rådet skulle kunna väljas genom allmänna val från och med 2017. I praktiken innebär detta att direkta val kan anordnas till posten som guvernör år 2017 och till det lagstiftande rådet år 2020. Inga väsentliga förändringar av det nuvarande systemet kommer att genomföras före 2017. För att verkställa den nationella folkkongressens beslut kommer lagstiftning att införas i det lagstiftande rådet, troligtvis efter valet 2012. För att antas fordras att denna lagstiftning godkänns av två tredjedelar av det lagstiftande rådets samtliga ledamöter, att guvernören samtycker och att den nationella folkkongressen godkänner lagstiftningen. Guvernören bekräftade att de opinionsundersökningar som genomfördes under samrådsprocessen visade att omkring hälften av Hongkongs befolkning stödjer införandet av allmän rösträtt 2012. Han ansåg dock att sannolikheten att förändringen skulle godtas av ”majoriteten i vår gemenskap” skulle vara större om den sköts upp till 2017. Europaparlamentet fortsatte att bevaka utvecklingen och flera av dess ledamöter besökte Hongkong under 2007. EU:s stöd till demokratin är en viktig del av dess åtagande att utveckla sina förbindelser med Hongkong. Regeringens legitimitet, stabilitet och ansvarsskyldighet ses som väsentliga faktorer för att upprätthålla ett gynnsamt affärsklimat. De garanterar att rättsstatsprincipen upprätthålls och utgör ett skydd för befolkningens fri- och rättigheter, utan vilka entreprenörskap och innovationer skulle försvagas. Den nationella folkkongressens beslut som tillkännagavs den 29 december stödjer Kinas åtagande om att till slut införa allmän rösträtt för valet av Hongkongs ledare och lagstiftare, i enlighet med grundlagen. Kommissionen har genomgående uttryckt sitt stöd för snabba framsteg mot detta mål. Den noterar de gradvisa åtgärderna i den nationella folkkongressens genomförande av dessa beslut och konstaterar att den kommer att fortsätta att stödja inte endast gradvisa, utan också betydande framsteg. Snabba framsteg i omvandlingen av de funktionella valkretsarna, samt öppna förfaranden för att avgränsa väljarkåren och välja ut kandidater till politiska uppdrag förefaller vara relevant. Kommissionen konstaterar att domstolsväsendet och de rättsvårdande myndigheterna i Hongkong uppvisar fortsatt goda resultat och ger upphov till rättspraxis i enlighet med beprövade erfarenheter inom sedvanerätt. Ett effektivt skydd för grundläggande fri- och rättigheter genom kompetenta och oberoende domstolar utgör en väsentlig grundstomme i Hongkongs livsstil. Några pågående domstolsärenden som berör yttrandefrihetsfrågor inom ramen för tvister om sändningslicenser kan mycket väl utgöra ett prov på kvaliteten på skyddet av sådana grundläggande fri- och rättigheter. III. Framtidsutsikter Kommissionen erkänner emellertid att principen ”ett land, två system” i allmänhet har respekterats och fungerar väl för Hongkongs befolkning. Det är viktigt att regeringen i den särskilda administrativa regionen fortsätter att åtnjuta stor autonomi i ekonomiska, handelsrelaterade, skattemässiga och finansiella frågor samt regleringsfrågor och att befolkningen i Hongkong åtnjuter ett eget rättssystem, med oberoende rättsordningar, individuell äganderätt, yttrandefrihet, samt ett eget marknadsekonomiskt system. Samtidigt bör det anmärkas att situationen i Hongkong har förändrats sedan 1997. Två av de viktigaste utvecklingarna i världen under de senaste tio åren är Kinas ekonomiska framsteg och dess påföljande större självsäkerhet på världsscenen, samt erkännandet runtom i världen av klimatförändringarna och deras katastrofala följder. Detta har en direkt inverkan på Hongkong och måste till fullo beaktas av beslutsfattarna i den särskilda administrativa regionen. De står inför ett antal utmaningar, såväl omedelbart som på medellång sikt. När Kinas premiärminister Wen Jiabao nyligen rekommenderade Hongkong att prioritera innovation, utbildning, utveckling av talanger och miljön, formulerade han dessa utmaningar. Hongkong står verkligen inför en rad utmaningar när det gäller kvaliteten på dess miljö. Det gäller framför allt luft- och vattenkvaliteten, den biologiska mångfalden, energieffektivitet, avfallshantering och låga utsläppsnormer för fordon och kraftverk. Hongkong har ännu inte utarbetat och genomfört en sammanhängande långsiktig strategi inom detta område. Europeiskt expertkunnande, förmedlat genom nätverk och akademiska kontakter, skulle kunna bidra till en sann vision för Hongkongs situation år 2047 och längre fram. Hongkongs ställning i regionen som porten till Kina och som ett asiatiskt nav för finansiella tjänster är fortfarande relevant. Hongkong måste emellertid ta hänsyn till behovet av ständigt närmare kontakter och samarbete med fastlandet, särskilt med Guangdongprovinsen, Shenzhen och Zhuhai samt med Macao. Sådant samarbete är nödvändigt för att hantera handelsströmmar, samt för brottsbekämpning och för att ta itu med miljöproblem. Kommissionen anser att EU kan och vill bidra genom att erbjuda erfarenhet och teknik. Man bör även beakta de relevanta bidrag inom det vetenskapliga området som skulle kunna erbjudas genom samarbetsmöjligheterna inom EU:s sjunde ramprogram för forskning. Dessa frågor bör diskuteras under nästa omgång av den strukturerade dialogen 2008. Den viktigaste operativa slutsatsen av årets rapport om situationen i Hongkong är det fortsatta behovet av att stärka det pragmatiska samarbetet mellan EU och dess medlemsstater och Hongkong, och att främja utbyte mellan befolkningarna inom de områden som är mest relevanta för Hongkongs fortsatta välstånd.