31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/14

—

ReK framhåller åter vikten av en europeisk strategi som ska stödja ekonomisk tillväxt och sysselsättning och som bygger på innovation, forskning och konkurrenskraft, i synnerhet mot bakgrund av den aktuella finanskrisen och dess sannolika konsekvenser på den reala ekonomin. Denna strategi måste samtidigt i högre grad inriktas på hållbarhet såväl genom respekt för principerna om sammanhållning och solidaritet som genom skydd av miljön.

—

Kommittén konstaterar att strategin för tillväxt och sysselsättning, som nylanserades 2005 vid Europeiska rådets vårmöte, trots sitt upprop för ett europeiskt partnerskap inte till fullo har lyckats engagera de institutionella aktörer som är så viktiga för att genomföra den. ReK framhåller att man vid vårtoppmötet 2008 erkände ”den lokala och regionala nivåns betydelse när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning” samt att ”ökat egenansvar för tillväxt- och sysselsättningsagendan på alla statliga nivåer kommer att leda till mer konsekventa och effektiva politiska beslut”.

—

Regionkommittén noterar att detta bristande engagemang när det gäller tillväxt- och sysselsättningsstrategin är orsak till att man inte lyckats förvandla Lissabonstrategins mål till integrerade politikinsatser på alla styresnivåer, vilket har lett till en inte alltid lyckad användning av de produktionsresurser samt finansiella, mänskliga och sociala resurser som är avsedda för att nå målen om ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Föredragande

:

Flavio DELBONO (IT–ALDE), ledamot i regionfullmäktige och vice regionpresident i Emilia Romagna

1.

Regionkommittén noterar den ökande klyftan mellan tillväxten i den europeiska ekonomin och världsekonomin, framför allt i relation till de ändrade förutsättningar som orsakas av globaliseringen av marknaderna.

2.

ReK framhåller åter vikten av en europeisk strategi som ska stödja ekonomisk tillväxt och sysselsättning och som bygger på innovation, forskning och konkurrenskraft i synnerhet mot bakgrund av den aktuella finanskrisen och dess sannolika konsekvenser på den reala ekonomin. Denna strategi måste samtidigt i högre grad inriktas på hållbarhet såväl genom respekt för principerna om sammanhållning och solidaritet som genom skydd av miljön.

3.

Kommittén konstaterar att strategin för tillväxt och sysselsättning, som nylanserades 2005 vid Europeiska rådets vårmöte, trots sitt upprop för ett europeiskt partnerskap inte till fullo har lyckats engagera de institutionella aktörer som är så viktiga för att genomföra den. ReK framhåller att man vid vårtoppmötet 2008 erkände ”den lokala och regionala nivåns betydelse när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning” samt att ”ökat egenansvar för tillväxt- och sysselsättningsagendan på alla statliga nivåer kommer att leda till mer konsekventa och effektiva politiska beslut”.

4.

Vi påpekar särskilt att arbetet med övervakningen av Lissabonplattformen har visat att det finns en ”Lissabonparadox”: lokala och regionala myndigheter spelar en framträdande roll för strategin för tillväxt och sysselsättning (utbildning, innovation, forskning på lokal/regional nivå), men ser ofta inte detta som en del av Lissabonstrategin (bristande stordriftsfördelar/ räckvidd) och majoriteten av dem upplever inte heller att de har någon egentlig nytta av Lissabonstrategin.

5.

Utgångspunkten är att Lissabonstrategin kan genomföras på ett effektivt sätt endast om EU har kapacitet att skapa, dra till sig och utnyttja mänskliga resurser, flexibel och mångfasetterad kompetens samt kunniga forskare och tekniker på hög nivå, om unionen utmärks av beteendemodeller, värden, förtroendefulla relationer och organisationskapacitet som främjar samverkan och samarbete mellan aktörer och företag samt marknadens funktion och livskvaliteten, och om det finns en tillräcklig materiell och immateriell infrastruktur som står i proportion till behoven samt trovärdiga och effektiva institutioner.

6.

Regionkommittén noterar att detta bristande engagemang när det gäller tillväxt- och sysselsättningsstrategin är orsak till att man inte lyckats förvandla Lissabonstrategins mål till integrerade politikinsatser på alla styresnivåer, vilket har lett till en inte alltid lyckad användning av de produktionsresurser samt finansiella, mänskliga och sociala resurser som är avsedda för att nå målen om ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

7.

Vi erinrar om de synpunkter som Regionkommittén nyligen lagt fram i några yttranden om Lissabonstrategin:

8.

Vi framhåller därför kravet på

9.

För att strategin ska lyckas måste de olika styresnivåerna genomföra de beslut som fastställdes i riktlinjerna från vårmötet i Europeiska rådet genom att på ett mer integrerat sätt samordna sina dagordningar på relevanta politikområden för att göra beslutsfattandet mer effektivt. I detta sammanhang bör avtal mellan olika styresnivåer uppmuntras.

10.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna och deras sammanslutningar och nätverk i EU (t.ex. Lissabonregionernas nätverk) att utöver sina formella befogenheter verka aktivt för att inom ramen för strategin lansera konkreta åtgärder för att vägleda och stödja ekonomiska och sociala aktörer i deras arbete för att uppnå målen om tillväxt och sysselsättning.

11.

ReK uppmanar de nationella regeringarna i EU-27 att mer aktivt involvera de lokala och regionala myndigheterna i sina länder i genomförandet från inledningen till slutfasen av Lissabonstrategin. Detta kan ske med hjälp av följande:

12.

ReK uppmanar kommissionen att i den årsrapport som ska offentliggöras i december 2008 noggrannare granska den aktuella situationen och göra en strukturerad analys för varje land av de lokala och regionala myndigheternas roll och deltagande i genomförandet av strategin.

13.

Vi uppmanar Europeiska rådets vårtoppmöte 2009 att uppmuntra största möjliga spridning av verktyg som behövs för en integrerad politik och ett flernivåstyre, och göra dem till en varaktig beståndsdel i politiken i hela EU fram till år 2010 och även därefter.

14.

ReK upprepar sitt åtagande att bidra till ett framgångsrikt genomförande av Lissabonstrategin såväl genom övervakning av genomförandet på regional och nationell nivå som genom ett aktivt stöd till landsöversynerna, bland annat via kommitténs nationella delegationer.

15.

Kommittén ber också kommissionen och institutionerna på alla nivåer att göra en ny satsning på kommunikation, dels för att informera de lokala och regionala myndigheterna om politiska åtgärder och program som syftar till att finansiera initiativ och planer som står i överensstämmelse med Lissabonagendans mål, dels för att informera allmänheten om den inverkan som strategin för tillväxt och sysselsättning kan få på det dagliga livet. På så sätt skapas ökad medvetenhet om vad EU-initiativen kan åstadkomma.

16.

De ständiga förändringarna i världen och det faktum att Lissabonstrategin inte har genomförts fullt ut kräver en bred diskussion om gemenskapens framtida insatser för att uppnå målen om ökad tillväxt och bättre sysselsättning.

17.

ReK anser att en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning är en snabb och samordnad hantering från EU:s sida i fråga om att säkra och reglera finansmarknaderna.

18.

Regionkommittén efterlyser en omfattande reflektion och bred diskussion om följande aspekter, med aktiv medverkan av samtliga aktörer vars insatser är avgörande för att målen ska uppnås:

19.

Man bör inrikta insatserna inom den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning på konkurrenskraft baserad på forskning och innovation, en grundläggande faktor som kan göra EU:s ekonomiska område och handelsområde verkligt internationellt konkurrenskraftig, och en omdefiniering av den interna arbetsmarknaden vad gäller arbetets kvantitet och kvalitet. Dessutom måste åtgärder vidtas för att främja konkurrenskraften för små och medelstora företag, och arbetet för bättre lagstiftning måste fortsätta. Tillväxtens sociala och miljömässiga hållbarhet måste vid sidan av den ekonomiska hållbarheten förbli ett riktmärke vid beslut om metoderna för hur konkurrenskraftsmålet ska uppnås.

20.

ReK föreslår att EU i stället för en bred strategi utarbetar en strukturerad uppsättning samordnade och integrerade åtgärder så att insatserna får mer effekt och blir mer genomgripande.

21.

ReK anser att gemenskapen behöver en mer resolut beslutsprocess vad gäller att utarbeta, samordna och genomföra de åtgärder och program som ska utgöra den nya agendan för konkurrenskraft. I samband med detta måste medlemsstaternas befogenheter och subsidiaritetsprincipen respekteras. I sammanhanget bör det vid översynen av gemenskapsbudgeten fattas viktiga beslut som främjar konkurrenskraften både genom en kvantitativ bedömning av anslagen och en strikt samordning av åtgärderna. Om åtgärderna faller under medlemsstaternas behörighet bör EU och dess medlemsstater skaffa sig effektiva besluts- och samordningsinstrument på olika myndighetsnivåer för att garantera att åtgärderna ger resultat.

22.

Det behövs en ordentlig insats för att öka och förbättra investeringarna i tillämpad forskning. Samtliga styresnivåer bör gemensamt stimulera och stödja gruppen små och medelstora företag i sökandet efter investeringsalternativ som både bevarar företagens konkurrenskraft på inre marknaden och öppnar vägen mot en internationell marknad. Offentliga investeringar i grundforskning måste åtföljas av omfattande privata investeringar i tillämpad forskning om produkt- och processinnovation.

23.

Regionkommittén är medveten om att inre marknaden är en förutsättning för en genuin och effektiv strategi för konkurrenskraft och efterlyser en förnyad insats för att genomföra samtliga åtgärder som syftar till att fullborda inre marknaden. ReK vill också att man framhåller strategins lokala och regionala dimension för att göra de små och medelstora företagen konkurrenskraftigare genom att den lokala mångfalden utnyttjas som en konkurrensfördel.

24.

En genuin och effektiv strategi för konkurrenskraft måste inbegripa särskilda åtgärder för att minska antalet arbetsplatsolyckor.

25.

Kommittén understryker kravet på en europeisk energipolitik för produktion, konsumtion och energiförsörjning och att man successivt minskar beroendet av energi från tredjeland. En sådan politik är nödvändig för att stödja de europeiska företagens konkurrenskraft, särskilt de små och medelstora företagens, och för att upprätthålla en anständig levnadsstandard för medborgarna.

26.

Kommittén anser att man aktivt och på olika sätt måste verka för nya arbeten för kvinnor och att det är medlemsstaterna eller de lokala och regionala myndigheterna alltefter behörighet som ska besluta om de åtgärder som ska vidtas på detta område. Erfarenheten visar att den kvinnliga arbetskraften är mer beroende av nettolönen än den manliga, och att olika former av skattelättnader för nya arbetstillfällen för kvinnor i vissa sammanhang skulle kunna bidra till att råda bot på den stora eftersläpning som alltjämt råder i många länder med avseende på Lissabonmålen.

27.

Det är ytterst angeläget att vid sidan av arbetet med att hantera följderna av befolkningsminskningen i många regioner ta itu med utmaningarna i samband med den åldrande befolkningen i EU. Detta kräver en ny välfärdspolitik för familjer vid sidan av en omsorgsfull invandringspolitik som beaktar mänskliga och sociala behov och som inte bara är inriktad på invandring av högkvalificerad arbetskraft utan eventuellt också på okvalificerad arbetskraft som kan stötta de små och medelstora företagens produktion, beroende på de enskilda medlemsstaternas eller de regionala och lokala myndigheternas behov. Den sociala och ekonomiska globaliseringen lämnar inget utrymme för ageranden som ofta lett till illegala situationer på arbetsmarknaden.

28.

ReK erinrar om vikten av naturvetenskaplig utbildning och utbildning på hög nivå, men också av grundskole- och gymnasieutbildning samt yrkesutbildning som öppnar vägen för vidareutbildning på högre nivå. Samtidigt skapar det förutsättningar och möjligheter även för kvinnor att delta mer aktivt i arbetslivet och i produktionen. Mot denna bakgrund behövs det också fler insatser för att minska antalet elever som slutar skolan i förtid.

29.

Mot bakgrund av ovanstående understryker Regionkommittén att man alltid måste utgå från de grundläggande värdena i det europeiska projektet.

30.

Vi vill därför fästa uppmärksamheten på att den europeiska sociala modellens och den europeiska sociala agendan samt Bologna- och Köpenhamnsprocesserna är mycket viktiga i utbildningssammanhang. Trots att de är så olika bygger de nationella systemen på kollektiva grundvalar och principer som skapar en gemensam syn på sociala framsteg där arbetsmarknadens parter, lokalsamhället, olika grupper, lokala och regionala myndigheter och civila organisationer spelar en allt större roll.

31.

ReK erinrar om kravet att skydda miljön, både genom lokala och internationella åtgärder, särskilt i anslutning till Kyotoprotokollet om klimatförändringar. Vi betonar i sammanhanget den betydelse som kommissionens ”hållbarhetspaket” har för den lokala och regionala dimensionen och särskilt meddelandet om en handlingsplan för en hållbar industripolitik som en integrerad strategi för att hjälpa EU:s ekonomi att bli inte bara konkurrenskraftig utan också miljömässigt hållbar.

32.

Vi påpekar också att kunskap om lokala förhållanden är en av de viktigaste förutsättningarna för genomförandet av Lissabonstrategins mål på lokal och regional nivå. Man måste därför ta fram en av alla accepterad statistik och se till att indikatorerna kan tolkas också på lokal och regional nivå.

33.

ReK föreslår att man bygger strategin efter 2010 på en bättre styrning som kan ge ny dynamik och livskraft åt EU:s insatser för ekonomisk tillväxt och sysselsättning; en förvaltning som kan övervinna svårigheterna i de nuvarande mekanismerna (den öppna samordningsmetoden, fastställande av riktmärken, strukturella indikatorer och ytterligare tekniska förbättringar).

34.

Strategin ska bygga på följande:

35.

Regionkommittén kommer att ytterligare bidra till diskussionerna om de beslut som måste fattas om den framtida europeiska politiken för tillväxt och sysselsättning efter 2010. För detta ändamål kommer ReK också att undersöka möjligheten att bland de egna medlemmarna inrätta en specialiserad arbetsgrupp som är öppen för dialog med EU-institutionerna.