28.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/6

—

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att den inre marknaden måste ge konsumenterna och de små och medelstora företagen mer inflytande, göra globaliseringen till en tillgång för Europa, undanröja hinder för kunskap och innovation, underlätta ekonomisk tillväxt för att generera arbetstillfällen och göra Europa konkurrenskraftigt i linje med Lissabonstrategin samt ha en stark social och miljöpolitisk dimension.

—

Regionkommittén beklagar att redogörelsen i meddelandet är ganska allmänt hållen. Framtida konkreta förslag från kommissionen om hur man ska uppnå de mål som nämns i meddelandet kommer därför i sinom tid att behöva underkastas en ingående granskning, framför allt när det handlar om respekten för subsidiaritetsprincipen.

—

Regionkommittén är övertygad om att den inre marknaden endast kan fungera som den ska om företagen är konkurrenskraftiga och om den verkligen skapar påtagliga sociala fördelar för EU-medborgarna. Därför anser vi att det är viktigt att gå vidare på den väg som tjänstedirektivet öppnar, och som syftar till en mer heltäckande utveckling av etableringsfriheten och ett fritt tjänsteutbud, och därmed även till en reell ökning av kompetensen och en bättre fungerande europeisk inre marknad.

Föredragande

:

Michael Schneider, statssekreterare med ansvar för federala frågor och Europafrågor och delstaten Sachsen-Anhalts företrädare i den tyska förbundsregeringen (DE/PPE)

1.

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att den inre marknaden måste ge konsumenterna och de små och medelstora företagen mer inflytande, göra globaliseringen till en tillgång för Europa, undanröja hinder för kunskap och innovation, underlätta ekonomisk tillväxt för att generera arbetstillfällen och göra Europa konkurrenskraftigt i linje med Lissabonstrategin samt ha en stark social och miljöpolitisk dimension.

2.

Regionkommittén beklagar att redogörelsen i meddelandet är ganska allmänt hållen. Framtida konkreta förslag från kommissionen om hur man ska uppnå de mål som nämns i meddelandet kommer därför i sinom tid att behöva underkastas en ingående granskning, framför allt när det handlar om respekten för subsidiaritetsprincipen.

3.

Regionkommittén betonar att subsidiaritetsprincipen är ett mycket viktigt inslag i unionens politiska system och rättssystem, men vi vill samtidigt påpeka att många av de utmaningar som EU nu står inför är av global natur (globaliseringen, behovet av social trygghet, påverkan av världens finansmarknader, klimatförändringarna osv.) och att det därför krävs gemensamma lösningar som bygger på gemensamma principer på de områden där man inte klarar av att lösa problemen på lokal, regional eller nationell nivå.

4.

Regionkommittén är övertygad om att den inre marknaden endast kan fungera som den ska om företagen är konkurrenskraftiga och om den verkligen skapar påtagliga sociala fördelar för EU-medborgarna. Därför anser vi att det är viktigt att gå vidare på den väg som tjänstedirektivet öppnar, och som syftar till en mer heltäckande utveckling av etableringsfriheten och ett fritt tjänsteutbud, och därmed även till en reell ökning av konkurrensen och en bättre fungerande europeisk inre marknad.

5.

Regionkommittén anser liksom kommissionen att många konsumenter i EU måste övertygas om fördelarna med EU:s gemensamma marknad som ett framsteg i deras vardag. Först när invånarna personligen märker vilken nytta de har av Europeiska unionen kommer de nämligen att bejaka EU.

6.

Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna att mer målmedvetet informera om sambanden mellan den inre marknaden, å ena sidan, och konsumentskyddet, ökningen av syssel-sättningen, den ekonomiska tillväxten och prisstabiliteten, å andra sidan. De lokala och regionala myndigheterna kan i samband med detta spela en framträdande roll.

7.

Regionkommittén anser därför liksom i yttrandet ”Inre marknadens framtid och inventering av det europeiska samhället” att Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna på ett bättre sätt bör förmedla hur de ekonomiska och sociala anpassningar som framtvingas av globaliseringen och den ökade konkurrensen ska hanteras så att medborgarnas och företagens tvivel kan skingras.

8.

Regionkommittén ställer sig positiv till kommissionens avsikt att vid den fortsatta utvecklingen av den inre marknaden framför allt ta hänsyn till behoven inom de små och medelstora företagen, som skapar ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt mångsidigare arbetstillfällen. Man bör därför göra mer för att de små och medelstora företagen lättare ska få tillgång till den inre marknaden, så att de kan växa bättre och bättre utnyttja sin potential. I synnerhet kluster och nav kan vara ett utmärkt sätt för småföretagen att utöka sin bas och sina kontakter, marknadsmöjligheter och vinster – med nya arbetstillfällen som följd. Det gäller på lokal, regional och nationell nivå och i allt högre grad även på transnationell nivå.

9.

Regionkommittén pekar därför återigen på att Europeiska kommissionen och medlems-staterna bör samråda med de lokala och regionala myndigheterna, näringslivets organisationer samt arbetsmarknadsparterna och i dialog med dessa diskutera vilka byråkratiska hinder som kan avvecklas för företagen och framför allt de små och medelstora företagen. I samband med detta bör man ta hänsyn till växelverkan mellan den minskade byråkratin för de små och medelstora företagen och de bördor som tillkommer för de lokala och regionala förvaltningarna.

10.

Regionkommittén stöder därför Europeiska kommissionen i dess båda initiativ för att främja de små och medelstora företagen. Inom ramen för en särskild reglering för dessa bör man enligt principen ”Tänk först på de små” vidta olika åtgärder för att stödja de små och medelstora företagen. ReK välkomnar även kommissionens förslag till en stadga för ett europeiskt privaträttsligt bolag för att underlätta de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet. Den planerade förenklingen av de bolagsrättsliga strukturerna är tänkt att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft. Enkla, obyråkratiska och effektiva bestämmelser bidrar på ett direkt sätt till att stabila konkurrens-villkor och ekonomisk stabilitet skapas. Lyckade åtgärder på detta område har en direkt positiv effekt på ekonomin. Kostnaderna för rådgivning kring rättsliga frågor och företagsbildning kan sänkas. Vid alla dessa funderingar måste man dock se till att de åtgärder som vidtas på europeisk nivå inte strider mot de strukturer som växt fram inom de nationella bolagsrättsliga systemen och att de sociala normer som finns skyddas.

11.

Regionkommittén ställer sig positiv till kommissionens redogörelse för globaliseringens fördelar men vill påpeka att dessa fördelar bara kan få nämnda verkan om de europeiska normerna faktiskt accepteras av andra aktörer på världsmarknaden. Om så inte är fallet kan europeiska normer med olikartade krav också leda till att det europeiska näringslivets konkurrenskraft försämras.

12.

Regionkommittén betonar mot denna bakgrund att EU behöver en ny globaliseringsstrategi, som vid sidan om frågan om internationell konkurrenskraften även stöder sig på följande pelare: hållbar ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social sammanhållning och en hållbar användning av naturresurserna. Dessa aspekter måste också få utrymme i de konsekvensbedömningar som ska utarbetas.

13.

Regionkommittén pekar på att de europeiska företagen på grund av den ökade globaliseringen och den ökade konkurrens mellan kunskapsbaserade ekonomier som denna lett till måste bli ännu mer innovativa och kreativa för att kunna behålla sin konkurrenskraft.

14.

Regionkommittén konstaterar i detta sammanhang att det mål som Europeiska rådet formulerat, att utgifterna för forskning i EU ska höjas till 3 % av BNP, är en central beståndsdel i det europeiska näringslivets konkurrenskraft och förmåga att möta framtiden.

15.

Regionkommittén betonar att utbildning och vidareutbildning och därigenom den livslånga utvecklingen av människors färdigheter är den stora utmaning som EU, medlemsstaterna och regionerna står inför. Vid sidan om konkurrens, företagaranda, innovation och investeringar är detta en av drivkrafterna för ökad produktivitet. Medlemsstaternas, regionernas och kommunernas förmåga till investeringar i mänskligt kapital måste därför bli bättre, så att begreppet livslångt lärande blir verklighet.

16.

Regionkommittén rekommenderar framför allt att man ägnar det gränsöverskridande samarbetet inom forskning, utveckling och innovation ökad uppmärksamhet, eftersom det här fortfarande finns en stor outnyttjad potential.

17.

Regionkommittén påminner därför om vikten av att ledningen på både privata och offentliga arbetsplatser skapar utrymme för att motivera medarbetarna till vidareutveckling av sina kompetenser mot bakgrund av behovet av nya arbetstillfällen av god kvalitet.

18.

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att skyddet av de immateriella rättigheterna är en viktig beståndsdel i en fungerande inre marknad. Ett effektivt skydd av de immateriella rättigheterna främjar inte bara innovation och kreativitet utan leder också till större konkurrenskraft och fler arbetstillfällen.

19.

Regionkommittén understryker liksom kommissionen betydelsen av den inre marknadens ekologiska och sociala dimension. Kommittén anser med tanke på klimatförändringarna att miljöansträngningarna måste intensifieras. Kommittén vill dock också peka på att man måste finna adekvata lösningar när det gäller de kostnader som hållbarhetsstrategin medför så att invånarna inte belastas för hårt och så att de företag som redan investerat i mycket höga miljönormer kan stanna kvar i Europa. En utflyttning av europeiska företag med höga miljönormer till regioner utanför Europa som saknar dessa höga miljönormer skulle också äventyra de globala klimatmålen.

20.

Regionkommittén håller med kommissionen om att arbetstagarnas rörlighet är en viktig beståndsdel i den inre marknadens utformning. Det är medlemsstaterna som utformar sina arbetsmarknadsregler efter sina krav, men det är viktigt att man undviker eller avvecklar sådana hinder för den fria rörligheten som inte motiveras av hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter.

21.

Regionkommittén anser liksom kommissionen att rörlighetsbeteendet i EU förändrats genom den inre marknaden. För vissa arbetstagare bereder de nödvändiga anpassningarna svårigheter, och de ser därför på utvecklingen med oro. Regionkommittén delar därför kommissionens uppfattning att arbetstagarnas rättigheter måste garanteras även i fortsättningen, framför allt genom en korrekt tillämpning av de arbetsrättsliga bestämmelserna i Europa.

22.

Regionkommittén pekar på ett den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU är en bas för integrationen. Sammanhållningspolitikens framtida utformning hänger nära samman med EU:s tillväxt- och sysselsättningspolitik. Just medlen från Europeiska socialfonden har varit och är en viktig faktor för stöd till arbetstagarna och företagen när nödvändiga moderniseringar sker på arbetsmarknaden och möjligheterna till integration på arbetsmarknaden förbättras. På detta sätt kan man bättre bemöta de krav som en globaliserad ekonomi ställer.

23.

Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen i meddelandet upprepade gånger framhåller vikten av ”bättre lagstiftning”, konsekvensbedömningar, utvärdering och förenkling av lagar och bestämmelser och avskaffande av onödig byråkrati. Inte bara kommissionen, rådet och Europaparlamentet utan även medlemsstaterna och regionerna måste sträva efter framsteg på detta område. Det är för invånarnas och företagens skull som lagstiftningen måste förbättras. På så sätt kommer invånarna att blir mer nöjda med det europeiska samarbetet.

24.

Regionkommittén beklagar att kommissionen endast behandlar frågan om tjänster av allmänt intresse, som är av grundläggande betydelse, i ett dokument som medföljer meddelandet. Detta går stick i stäv mot de önskemål som bl.a. framfördes av Regionkommittén (1) och Europaparlamentet (2) under remissrundan för vitboken om tjänster av allmänt intresse.

25.

Regionkommittén instämmer i kommissionens uttalande att det är medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna själva som ska besluta hur dessa tjänster ska vara beskaffade, hur omfattande de ska vara samt hur de ska organiseras och finansieras.

26.

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att tjänster av allmänt intresse har stor betydelse för invånarnas välfärd, för den sociala integrationen, för den sociala samman-hållningen och för sysselsättningen.

27.

Regionkommittén framhäver att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som inte omfattas av sektorsbestämmelser, ofta är starkt präglade av kulturen och sedvänjorna på det lokala och regionala planet och därför kräver adekvata åtgärder på regional och lokal nivå.

28.

Regionkommittén välkomnar den nya artikel 14 i Lissabonfördraget, genom vilken det införs en ny rättslig grund för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Denna rättsliga grund kommer att göra det möjligt för rådet och Europaparlamentet att via förordningar och i linje med det reguljära lagstiftningsförfarandet fastställa de principer och villkor, framför allt ekonomiska, som ska garantera att uppdraget att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse fullgörs på ett korrekt sätt. På detta sätt kommer man till rätta med den rättsliga osäkerhet som skapats av att man behandlat dessa frågor från fall till fall, samt problem med rättsliga oklarheter (branschdirektiv) och tvister, som hittills prioriterats av kommissionen. Regionkommittén beklagar dock att kommissionen i sitt meddelande om tjänster av allmänt intresse endast omnämner artikel 14 utan att förklara dess konsekvenser.

29.

Regionkommittén ställer sig för övrigt positiv till att reformfördraget innehåller ett ”protokoll om tjänster av allmänt intresse”, som framhäver dessa tjänsters betydelse. Genom detta protokoll erkänns mångfalden av tjänster av allmänt intresse och att det framför allt faller inom medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla dem. Regionkommittén framhåller att protokollet uttryckligen understryker de lokala och regionala myndigheternas stora frihet i fråga om anpassning av tjänsterna till användarnas behov, tilldelning av kontrakt och organisation.

30.

Regionkommittén anser att de sociala tjänsterna av allmänt intresse representerar en viktig del av den europeiska sociala modellen, även om de utvecklats olika långt i olika medlemsstater. I detta hänseende är det viktigt att garantera en stabil och överskådlig ram på gemenskapsnivå för utvecklingen av sociala tjänster av allmänt intresse, samtidigt som man strikt iakttar subsidiaritetsprincipen och de lokala och regionala myndigheternas befogenheter i fråga om definitionen av uppdrag samt förvaltningen och finansieringen av dessa tjänster.

31.

Regionkommittén konstaterar att förslagen i meddelandet om tjänster av allmänt intresse begränsar sig till ett antal svar på ”ofta förekommande frågor”, vilket kan vara värdefullt men som inte är rättsligt bindande, trots att Regionkommittén (3) och Europaparlamentet (4) efterlyst lagstiftningsförslag från kommissionen som skapar en verklig rättssäkerhet för tillhandahållandet av sociala tjänster av allmänt intresse.

32.

Regionkommittén uppskattar det faktum att kommissionen i följedokumentet förespråkar en tydligare avgränsning mellan tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och tjänster av allmänt men inte ekonomiskt intresse. Kommissionens redogörelse för detta är dock så allmänt hållen att den i det enskilda fallet inte alltid bidrar till en rättssäker avgränsning.

33.

Regionkommittén pekar på att det inte finns någon enhetlig ”europeisk social modell” och att man därför måste respektera och ta hänsyn till mångfalden och skillnaderna i utformningen av de sociala tjänsterna i de enskilda medlemsstaterna. Medlemsstaternas handlingsutrymme när de ska fastställa vad de anses vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse får inte begränsas genom nya bindande rättsakter från EU:s sida eller genom ytterligare samordningsprocesser. Inte heller den nya artikel 14 i Lissabonfördraget får tolkas på ett sådant sätt att medlems-staternas beslutanderätt begränsas.

34.

Regionkommittén betonar att utökade rapporteringsskyldigheter och ytterligare byråkratiska och statistiska pålagor måste undvikas.

35.

Regionkommittén pekar på att gemenskapsrätten på många olika sätt påverkar de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna. Tidigare har man kunnat observera att EU med sina bestämmelser om upphandling, konkurrens och stöd också haft stor inverkan på hur de kommunala tjänsterna av allmänt intresse utformats, utan att man skapar någon verklig rättslig säkerhet för dem som tillhandahåller och använder dessa tjänster.

36.

Regionkommittén nämner i detta sammanhang det mellankommunala samarbetet som ett exempel ur den europeiska upphandlingsrätten. Detta samarbete har en stor effektivitets-potential till nytta för medborgarna. Som instrument för administrativt samarbete omfattas de som regel inte av några upphandlingsrättsliga krav. De borde snarare betraktas som en inomstatlig organisationslösning som inte omfattas av upphandlingsrätten och respekteras av kommissionen.

37.

Regionkommittén betonar att den europeiska upphandlingsrätten är av stor betydelse framför allt för de lokala och regionala myndigheterna. Tolkningsmeddelandet om upphandlingar under tröskelvärdet visar tyvärr på en bristande förståelse för de lokala och regionala myndigheternas intressen från kommissionens sida. I framtida diskussioner om denna fråga är det därför nödvändigt att komma fram till politiska lösningar som garanterar rättssäkerhet för regionerna och kommunerna.

38.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att oberoende av resultatet av nämnda förfarande överväga om inte de krav som ställs i tolkningsmeddelandet kan mildras eller dras tillbaka.

39.

Regionkommittén anser att den europeiska socialpolitikens allt större betydelse också återspeglas i bestämmelserna i det omarbetade Lissabonfördraget, eftersom artikel 2 i fördraget anger nya sociala mål för EU: ”Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.” Dessa möjligheter att verka för ett mer socialt Europa har också stöd i stadgan om de grundläggande rättigheterna, enligt vilken de grundläggande rättigheterna ska ingå i unionsrätten som allmänna principer, och i protokollet om tjänster av allmänt intresse. I Lissabonfördraget möjliggörs också ”fördjupade samarbeten”, vilket medlemsstaterna kan ta fasta på och använda på det sociala området (5).

40.

Regionkommittén delar kommissionens uppfattning att man med hänsyn till de nya utmaningarna kan främja välståndet i Europa genom att förbättra möjligheter, tillgång och solidaritet. Det är därför med all rätt som kommissionen tar upp områdena ungdomar, karriärer, ett längre och friskare liv, jämställdhet, aktiv integration och likabehandling, rörlighet och integration samt aktivt medborgarskap, kultur och dialog.

41.

Regionkommittén instämmer i kommissionens bedömning att det inte finns någon patentlösning för hur Europa ska kunna förverkliga principen om lika möjligheter, som spelar en central roll i visionen för tjugohundratalet, och att olikheterna i politik, praxis och institutioner i medlemsstaterna på många socialpolitiska områden talar mot en harmonisering. Regionkommittén instämmer därför inte i uppfattningen att liknande eller identiska utmaningar automatiskt skulle utgöra gemensamma utmaningar och leda till ett gemensamt handlingsbehov just på EU-nivå.

42.

Regionkommittén instämmer i kommissionens bedömning att de innovativa ekonomiska och socialpolitiska lösningar som krävs framför allt står att söka på lokal, regional och nationell nivå och pekar på den viktiga roll som de lokala och regionala myndigheterna samt arbetsmarknadsparterna har att spela i detta sammanhang.

43.

Regionkommittén pekar på att kommissionen måste hålla sig strikt inom ramen för befogenheter som den erhållit genom fördragen och att det handlar om befogenheter att stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet.

44.

Regionkommittén erkänner den stora betydelsen av utbildning och kvalifikationer för unga människor som en förutsättning för arbetstillfällen, social integration och därmed en väl fungerande inre marknad.

45.

Regionkommittén motsätter sig uttryckligen den uppfattning som kommissionen ger uttryck för i meddelandet, nämligen att det skulle finnas ett ”europeiskt utbildningssystem” och betonar att Europeiska unionen är skyldig att strikt respektera medlemsstaternas ansvar för innehållet i läroplanerna och utformningen av utbildningssystemen.

46.

Regionkommittén erkänner att Europeiska unionen, förutsatt att den håller sig till sina befogenheter enligt fördragen, kan spela en viktig roll vid utbyte av erfarenheter och bästa praxis, vid stöd till den lokala och regionala nivån och vid informationsarbete.

47.

Regionkommittén ställer sig med tanke på de mål som eftersträvas i detta sammanhang positiv till utbyte av erfarenheter och exempel på bästa praxis på europeisk nivå under medverkan av de lokala och regionala myndigheterna.

48.

Regionkommittén uppskattar det faktum att kommissionen med tanke på problemen med genomförandet av målsättningarna i många medlemsstater föreslagit en översyn och en anpassning av den befintliga lagstiftningen i fråga om jämställdhet och likabehandling. Regionkommittén motsätter sig dock varje form av utvidgning av föreskrifterna till ytterligare områden.