(1)

Kommissionen granskar regelbundet de fem direktiv som utgör det existerande regelverket för elektroniska kommunikationsnät och tjänster (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (”ramdirektivet”) (4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (”tillträdesdirektivet”) (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (”auktorisationsdirektivet”) (6), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (”direktivet om samhällsomfattande tjänster”) (7) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (”direktivet om integritet och elektronisk kommunikation”) (8) (tillsammans kallade ”ramdirektivet och särdirektiven”) i syfte att avgöra behovet av ändringar med hänsyn till den tekniska utvecklingen och utvecklingen på marknaden.

(2)

År 2007 gjordes en översyn av Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (”direktivet om audiovisuella medietjänster”)  (9) för att garantera optimala konkurrensvillkor och rättssäkerhet för informationstekniken, mediebranschen och medietjänsterna i Europeiska unionen, samt respekt för kulturell och språklig mångfald i en rättvis och väl avvägd rättslig ram för elektroniska kommunikationsnät och tjänster, som är en väsentlig stöttepelare för den audiovisuella sektorn inom EU.

(3)

Kommissionen presenterade i det sammanhanget sina första resultat i sitt meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 29 juni 2006 om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Utifrån dessa första resultat genomfördes ett offentligt samråd som identifierade den fortsatta bristen på en inre marknad för elektronisk kommunikation som den viktigaste frågan som behövde lösas. Den splittrade lagstiftningen och bristen på konsekvens mellan de olika nationella tillsynsmyndigheternas verksamheter ansågs kunna äventyra inte bara sektorns konkurrenskraft utan även de betydande fördelarna för konsumenten vid gränsöverskridande konkurrens.

(4)

EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör därför reformeras för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation genom att stärka gemenskapsmekanismen för reglering av operatörer med betydande inflytande på marknaden på de viktigaste marknaderna. ▐ I reformen ingår även utarbetandet av en effektiv och samordnad strategi för spektrumhantering för att uppnå ett gemensamt europeiskt område för information och förstärka bestämmelserna för användare med funktionshinder för att på så sätt uppnå ett informationssamhälle för alla.

(5)

Ett huvudmål med EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är att skapa ett hållbart ”ekosystem” för elektronisk kommunikation, grundat på utbud och efterfrågan: det förra genom effektiva och konkurrenskraftiga infrastruktur- och tjänstemarknader, det senare genom utveckling av informationssamhället.

(6)

Ett annat mål med EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är att successivt minska den sektorsspecifika förhandsregleringen i takt med att konkurrensen utvecklas på marknaderna för elektronisk kommunikation och att elektronisk kommunikation i slutänden enbart ska regleras genom konkurrenslagstiftningen. Marknaderna för elektronisk kommunikation har visat en stark konkurrensdynamik under de senaste åren. Det är därför väsentligt att reglerade förhandsskyldigheter endast införs där konkurrensen inte är effektiv och hållbar. Frågan om huruvida bestämmelserna om förhandsreglering fortfarande är nödvändiga bör ses över senast tre år efter det datum då direktivet införlivades.

(7)

De nationella tillsynsmyndigheterna bör kunna definiera marknader på subnationell basis och/eller häva rättsliga skyldigheter på marknaderna och/eller inom geografiska områden där det finns en effektiv konkurrens inom infrastrukturen, även om de inte är definierade som separata marknader, för att kunna garantera att lagstiftningen är proportionell och passar olika konkurrensvillkor.

(8)

För att kunna uppfylla målen i Lissabonagendan behövs lämpliga stimulansåtgärder för investeringar i nya höghastighetsnät som stöder förnyelse i form av breda Internettjänster, och Europeiska unionens internationella konkurrenskraft måste stärkas. Sådana nät har enorma möjligheter att ge Europeiska unionens konsumenter och företag olika fördelar. Det är därför väsentligt att man främjar varaktiga investeringar i utvecklingen av dessa nät samtidigt som konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter främjas genom förutsebarhet och konsekvens i lagstiftningen.

(9)

I sitt meddelande av den 20 mars 2006”Att överbrygga bredbandsklyftan”  (10) medgav kommissionen att det finns en territoriell klyfta i Europeiska unionen när det gäller tillgång till snabba bredbandstjänster. Trots den allmänna ökningen av bredbandsanslutningar är tillgången i några regioner begränsad på grund av höga kostnader som beror på låg befolkningstäthet och stora avstånd. Kommersiella incitament för att investera i bredbandsanslutningar i dessa områden visar sig ofta inte räcka. Teknisk innovation minskar emellertid utvecklingskostnaderna. För att säkra investeringar i ny teknik i underutvecklade regioner bör reglerna för elektronisk kommunikation vara förenliga med andra vidtagna politiska åtgärder, till exempel i fråga om statligt stöd, strukturfonder eller bredare industripolitiska mål.

(10)

Investeringar i forskning och utveckling är av avgörande betydelse för utvecklingen av nästa generations fiberoptiska nät och för att uppnå flexibelt och effektivt tillträde till radionätet och därigenom gynna ökad konkurrens och innovativa tillämpningar och tjänster som kommer konsumenterna till godo. Utmaningen är att leverera nästa generations heltäckande och konvergenta infrastrukturer för nät och tjänster för elektronisk kommunikation, informationsteknik och medier.

(11)

Den allmännyttiga politiken bör bidra till att marknaderna för elektronisk kommunikation fungerar effektivt, och beakta både utbuds- och efterfrågesidan för att stimulera ett sunt kretslopp där utveckling av bättre innehåll och tjänster grundar sig på utbyggnad av infrastruktur och tvärtom. Offentliga åtgärder bör vara proportionerliga och bör varken snedvrida konkurrensen eller hindra privata investeringar samt bör öka investeringsincitamenten och minska inträdeshindren. I detta avseende får de offentliga myndigheterna stödja utbyggnaden av framtidssäkrad infrastruktur med hög kapacitet. Det offentliga stödet bör därvid tilldelas genom öppna, insynsvänliga och konkurrensutsatta förfaranden, och bör inte på förhand gynna någon viss teknik och bör ge tillträde till infrastruktur på icke-diskriminerande grunder.

(12)

EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster har också som mål att främja konsumentskyddet när det gäller elektronisk kommunikation genom tillämpning av alla tillgängliga åtgärder för att tillhandahålla korrekt och uttömmande information och se till att priserna öppet redovisas och att tjänsternas kvalitet garanteras. Regelverket bör till fullo erkänna konsumentorganisationernas och de offentliga samrådens roll och garanterar slutligen att de behöriga myndigheterna ges de befogenheter som krävs för att förhindra eventuell manipulering och effektivt motverka bedrägerier.

(13)

När kommissionen vidtar åtgärder bör den vid tillämpningen av detta direktiv ta hänsyn till nationella tillsynsmyndigheter och berörda parter inom näringslivet med hjälp av effektivt samråd för att tillgodose insyn och rimlighet i åtgärderna. Kommissionen bör utfärda ingående samrådshandlingar med förklaring av de olika tillvägagångssätt som är under behandling och de berörda parterna bör ges skälig svarstid. Efter samråd och behandling av svaren bör kommissionen i ett uttalande motivera det beslut som behandlingen utmynnat i, åtföljt av en redogörelse för hur de svarandes synpunkter tagits i beaktande.

(14)

Ramdirektivets tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta även radioutrustning och teleterminalutrustning för att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna uppfylla målen i ramdirektivet och särdirektiven, särskilt när det gäller kompatibilitet mellan slutanvändare, på det sätt som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (11) liksom konsumentutrustning som används för digitaltelevision.

(15)

Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 1999/5/EG, måste tillämpningen av vissa aspekter av terminalutrustning förtydligas när det gäller tillträde för funktionshindrade slutanvändare för att garantera interoperabilitet mellan terminalutrustning och elektroniska kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster.

(16)

Vissa definitioner bör förtydligas eller ändras för att kunna beakta marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen samt för att undanröja konstaterade tvetydigheter när regelverket genomförs.

(17)

De nationella tillsynsmyndigheternas och kommissionens verksamhet inom ramen för EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bidrar till att genomföra vidare allmänpolitiska mål inom områdena kultur, sysselsättning, miljö, social sammanhållning, regional utveckling samt stadsplanering och fysisk planering.

(18)

De nationella marknaderna för elektronisk kommunikation kommer att fortsätta att skilja sig åt inom Europeiska unionen. Det är därför ytterst viktigt att de nationella tillsynsmyndigheterna och organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT) har sådana befogenheter och sådan kunskap som krävs för att inom EU bygga upp ett konkurrenskraftigt ”ekosystem” för marknaderna för elektronisk kommunikation och kommunikationstjänster samtidigt som man beaktar de nationella och regionala skillnaderna och respekterar subsidiaritetsprincipen.

(19)

De nationella tillsynsmyndigheternas oberoende bör stärkas för att säkerställa en effektivare tillämpning av regelverket samt öka deras befogenheter och förutsägbarheten i deras beslut. Den nationella lagstiftningen bör därför uttryckligen skydda den nationella tillsynsmyndigheten mot extern inblandning eller politiska påtryckningar som kan äventyra dess oberoende bedömning av presenterade fall när den fullgör sina åligganden. Sådan extern påverkan gör ett nationellt lagstiftande organ olämpligt som nationell tillsynsmyndighet enligt regelverket. Därför bör bestämmelser om skälen för att avskeda chefen för en nationell tillsynsmyndighet fastställas i förväg för att på så sätt förhindra tvivel om myndighetens neutralitet eller dess oemottaglighet för externa faktorer. Det är viktigt att de nationella tillsynsmyndigheterna har en egen budget, eftersom den gör det möjligt för dem att anställa tillräckligt med kvalificerad personal. Budgeten bör offentliggöras årligen för att säkerställa god insyn.

(20)

Det har varit en stor skillnad mellan olika överklagandemyndigheters sätt att tillämpa interimistiska åtgärder för att skjuta upp beslut från de nationella tillsynsmyndigheterna. Gemensamma normer som följer gemenskapens rättspraxis bör tillämpas för att skapa en mer enhetlig strategi. Med tanke på hur viktiga överklaganden är för regelverkets allmänna funktion bör en mekanism inrättas för att samla in information om överklaganden och beslut om att upphäva beslut som fattats av de nationella tillsynsmyndigheterna i samtliga medlemsstater och för att rapportera denna information till kommissionen.

(21)

För att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sina regleringsuppgifter effektivt bör de uppgifter som tillsynsmyndigheterna ska samla in omfatta redovisningsuppgifter om slutkunder på marknader utanför distributionsnäten, där en operatör har ett betydande inflytande på marknaden och därför regleras av den nationella tillsynsmyndigheten. Det bör även ingå uppgifter som gör att den nationella tillsynsmyndigheten kan bedöma den potentiella effekt som planerade uppgraderingar eller förändringar i datanätets topologi kan innebära för konkurrensutvecklingen eller produkter utanför distributionsnäten som görs tillgängliga för andra aktörer.

(22)

Det nationella samrådet enligt artikel 6 i ramdirektivet bör hållas före det gemensamma samrådet enligt artikel 7 i ramdirektivet, för att åsikterna från intresserade parter ska kunna återspeglas i det gemensamma samrådet. På så vis skulle man även undvika behovet av ett andra gemensamt samråd om det skulle förekomma ändringar i en planerad åtgärd som resultat av det nationella samrådet.

(23)

De nationella tillsynsmyndigheternas skönsmässiga befogenheter måste stämmas av med utvecklingen av en konsekvent regleringspraxis och en konsekvent tillämpning av regelverket för att effektivt kunna bidra till den inre marknadens utveckling och fullbordan. De nationella tillsynsmyndigheterna bör därför stödja kommissionens och BERT:s aktiviteter på den inre marknaden, som bör bli det enda forumet för samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna när de utövar sina åligganden enligt regelverket.

(24)

Gemenskapsmekanismen som ger kommissionen rätt att kräva av de nationella tillsynsmyndigheterna att de upphäver planerade åtgärder som rör marknadens utformning och fastställandet av vilka operatörer som har ett betydande inflytande på marknaden har bidragit kraftigt till en konsekvent strategi för att ange under vilka omständigheter de regler som utformas i förhand kan tillämpas och vilka operatörer som omfattas av detta regelverk. Det finns emellertid ingen motsvarande mekanism för de lösningar som ska tillämpas. Kommissionens övervakning av marknaden eller framför allt för erfarenheterna av förfarandet enligt artikel 7 i ramdirektivet har visat att de nationella tillsynsmyndigheternas inkonsekventa tillämpning av rättsmedel, till och med under liknande marknadsvillkor, undergräver den inre marknaden för elektronisk kommunikation, inte bidrar till att säkerställa en jämn spelplan mellan operatörer som är etablerade i olika medlemsstater och förhindrar att fördelarna för konsumenterna förverkligas vid gränsöverskridande konkurrens och tjänster. Kommissionen bör därför ges befogenheter att kräva av de nationella tillsynsmyndigheterna att de återkallar förslag till åtgärder avseende de lösningar som valts av de nationella tillsynsmyndigheterna. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av gemenskapens regelverk bör kommissionen rådgöra med BERT innan den fattar sitt beslut.

(25)

Det är viktigt att regelverket genomförs inom rimlig tid. När kommissionen har fattat ett beslut om att en nationell tillsynsmyndighet ska ställa in sin planerade åtgärd bör den nationella tillsynsmyndigheten lämna in ett reviderat förslag till åtgärd till kommissionen. För att marknadsaktörerna ska veta hur länge marknadsgranskningen varar och för att öka rättssäkerheten bör en tidsfrist fastställas för att meddela det reviderade förslaget till åtgärd till kommissionen enligt artikel 7 i ramdirektivet.

(26)

Om antagandet av det på nytt anmälda förslaget till åtgärd fortfarande skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller skulle vara oförenligt med gemenskapslagstiftningen bör kommissionen på samma sätt efter samråd med BERT kunna kräva att den berörda nationella tillsynsmyndigheten inför en särskild lösning inom en bestämd tid för att undvika att det skapas ett regleringsvakuum i en sektor som kännetecknas av snabb utveckling.

(27)

Med tanke på de korta tidsfristerna i den gemensamma samrådsmekanismen bör kommissionen få befogenhet att anta genomförandeåtgärder för att förenkla förfarandena vid informationsutbyte mellan kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna – vid t. ex. ärenden som rör stabila marknader eller som endast innebär smärre ändringar av tidigare anmälda åtgärder – eller tillåta införandet av ett anmälningsundantag för att effektivisera förfarandena i vissa ärenden.

(28)

I linje med målen i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder bör regelverket säkerställa att samtliga användare, inklusive användare med funktionshinder, äldre användare och användare med särskilda sociala behov enkelt får tillträde till högkvalitativa och prismässigt överkomliga tjänster. I förklaring 22 som bifogats slutakten i Amsterdamfördraget anges att gemenskapens institutioner ska beakta behoven hos personer med funktionshinder när åtgärder utarbetas enligt artikel 95 i EG-fördraget.

(29)

Radiofrekvenser bör ses som en begränsad allmän resurs med ett betydande värde för allmänheten och marknaden. Det ligger därför i det allmännas intresse att spektrum hanteras så effektivt som möjligt ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv med beaktande av målsättningar som rör kulturell mångfald och pluralism inom media och att hinder för dess effektiva användning gradvis försvinner.

(30)

Även om spektrumhanteringen fortsätter att vara medlemsstaternas uppgift, kan bara samordning och, där det behövs, harmonisering på gemenskapsnivå säkra att spektrumanvändare till fullo kan dra nytta av den inre marknaden och att EU:s intressen effektivt kan försvaras över hela världen.

(31)

Bestämmelserna i detta direktiv om spektrumhantering bör ligga i linje med det arbete som utförs av internationella och regionala organisationer med ansvar för spektrumhantering som Internationella teleunionen (ITU) och Europeiska konferensen för post- och telekommunikationsförvaltningar (CEPT) så att hanteringen och harmoniseringen av spektrumanvändningen inom gemenskapen och i övriga världen blir effektiv.

(32)

För att uppnå de mål som fastställs i artikel 8a i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) bör ett toppmöte om spektrumfrågan sammankallas 2010 på initiativ av medlemsstaterna tillsammans med Europaparlamentet, kommissionen och alla intressenter. Toppmötet bör framför allt bidra till att skapa större konsekvens i EU:s spektrumpolitik i allmänhet, frigöra spektrum för nya elektroniska kommunikationstjänster så snart som den digitala övergången sker, samt ge vägledning i fråga om övergången från analog till digital marksänd television.

(33)

Tack vare den digitala teknikens överlägsna effektivitet i överföringen kommer övergången från analog till digital marksänd television att frigöra en ansenlig del spektrum inom EU, den så kallade digitala dividenden. Medlemsstaterna bör så snart som möjligt frigöra sina digitala dividender och därmed låta medborgarna dra fördel av att nya, innovativa och konkurrenskraftiga tjänster inrättas. Hinder på det nationella planet som ligger i vägen för en effektiv tilldelning eller ny tilldelning av digitala dividender bör undanröjas och en mer samstämmig och övergripande strategi tillämpas när det gäller tilldelningen inom gemenskapen av digitala dividender.

(34)

Radiofrekvenser bör förvaltas så att skadliga störningar undviks. Detta grundläggande koncept om skadlig störning bör därför definieras ordentligt med hänvisning till gällande, internationellt överenskomna frekvensplaner, för att säkerställa att regleringsingripanden begränsas till den omfattning som krävs för att förhindra denna typ av störning.

(35)

Nuvarande spektrumhantering och distributionssystem är i allmänhet baserade på administrativa beslut som inte är tillräckligt flexibla för att klara en teknisk och ekonomisk utveckling, i synnerhet inte när det gäller den snabba utvecklingen av trådlös teknik och den ökade efterfrågan på bandbredd. Den onödiga fragmenteringen av nationella lagar och förordningar resulterar i ökade kostnader och missade marknadsmöjligheter för spektrumanvändare och saktar ner innovationstakten vilket skadar såväl den inre marknaden och konsumenterna som hela ekonomin. Tillträdesvillkoren för och användningen av radiofrekvenser kan dessutom variera beroende på typen av operatör, medan de elektroniska tjänster som tillhandahålls av dessa operatörer alltmer överlappar, vilket skapar spänningar mellan innehavare av nyttjanderätter, olika kostnader för tillträde till spektrum och eventuella snedvridningar av den inre marknadens funktion.

(36)

Nationella gränser blir alltmer ovidkommande när det gäller att avgöra den optimala användningen av radiospektrum. En splittrad hantering av tillgången på spektrumrätter begränsar investeringar och innovation och hindrar operatörer och utrustningstillverkare från att förverkliga stordriftsfördelar, vilket förhindrar utvecklingen av en inre marknad för elektroniska kommunikationsnät och tjänster som använder radiospektrum.

(37)

Flexibiliteten när det gäller spektrumhantering och tillträde till spektrum bör öka så att spektrumanvändare genom teknik- och tjänsteneutrala tillstånd kan välja de bästa teknikerna och tjänsterna för ▐ frekvensband som är tillgängliga för elektroniska kommunikationstjänster i nationella frekvensallokeringstabeller och i ITU:s radiobestämmelser, (nedan kallad ”principerna om teknik- och tjänsteneutralitet”). Det administrativa fastställandet av tekniker och tjänster bör gälla närhelst mål av allmänt intresse står på spel .

(38)

Begränsningar av principen om teknikneutralitet bör vara ändamålsenliga och motiveras av behovet av att undvika skadliga störningar, t. ex. genom att införa utsläppsmasker och effektnivåer eller skydda allmänheten genom att begränsa dess exponering för elektromagnetiska fält eller säkerställa en god fördelning av spektrum, särskilt där dess användning endast underkastas allmänna tillstånd eller för att uppfylla ett mål av allmänt intresse som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen .

(39)

Spektrumanvändare bör även fritt kunna välja vilka tjänster de vill erbjuda över spektrumet som är föremål för övergångsåtgärder för att hantera tidigare förvärvade rättigheter och reglerna i nationella frekvensallokeringstabeller och i ITU:s radiobestämmelser . Det bör vara tillåtet att vid behov och på ett proportionellt sätt medge undantag till principen om tjänsteneutralitet, som kräver tillhandahållandet av en särskild tjänst för att ta hänsyn till allmänintresset eller uppfylla tydligt definierade mål av allmänt intresse som t. ex. livräddning, främjandet av social, regional och geografisk sammanhållning eller ▐ ett effektivt användande av radiofrekvenser och en effektiv förvaltning av spektrum. I dessa mål bör även ingå att främja nationella kultur- och mediepolitiska mål, kulturell och språklig mångfald och pluralism inom media på det vis som detta definieras i nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Undantagen bör inte resultera i en exklusiv användning för vissa tjänster, förutom där dessa är nödvändiga för att rädda liv eller för att ovanstående mål ska uppfyllas , utan snarare prioritera så att andra tjänster och tekniker kan existera samtidigt i samma band, i den utsträckning detta är möjligt. För att innehavaren av tillståndet fritt ska kunna välja de effektivaste sätten att förmedla innehållet i de tillhandahållna tjänsterna över radiofrekvenserna, bör inte innehållet regleras i tillståndet för att använda radiofrekvenser.

(40)

Det är medlemsstaterna som är behöriga att fastställa omfattning och art för eventuella undantag för att främja kulturell och språklig mångfald, nationell audiovisuell politik och mediepolitik samt mediepluralism i enlighet med den egna nationella lagstiftningen.

(41)

Eftersom fördelningen av spektrum till särskilda tekniker eller tjänster är ett undantag till principerna om teknik- och tjänsteneutralitet samt begränsar valfriheten i den tillhandahållna tjänsten eller den teknik som används, bör varje förslag till sådan fördelning präglas av god insyn och underkastas ett offentligt samråd.

(42)

För att tillfredsställa behovet av flexibilitet och effektivitet bör de nationella tillsynsmyndigheterna även tillåta spektrumanvändare att fritt överföra eller hyra ut sina nyttjanderätter till tredjepart i band som kommer att definieras enligt harmoniserade regler, vilket skulle göra det möjligt för marknaden att värdera spektrumen. Med tanke på deras möjligheter att säkerställa en effektiv spektrumanvändning bör de nationella tillsynsmyndigheterna vidta åtgärder för att säkerställa att handeln inte leder till en snedvridning av konkurrensen där spektrum riskeras att inte utnyttjas.

▐

(43)

Med tanke på den inre marknaden kan det även bli nödvändigt att på gemenskapsnivå harmonisera identifieringen av försäljningsbara frekvensband, villkoren för handel med spektrum eller övergången till försäljningsbara nyttjanderätter i särskilda band, ett minimiformat för försäljningsbara rätter, krav för att säkerställa den centrala tillgången på samt tillgängligheten och tillförlitligheten för information som är nödvändig för handeln med spektrum samt krav för att skydda konkurrensen och förhindra spektrumhamstring. Kommissionen bör därför beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder för denna harmonisering. Sådana genomförandeåtgärder bör ta hänsyn till huruvida individuella användarrättigheter har utfärdats på kommersiell eller icke-kommersiell grund.

(44)

Införandet av teknik- och tjänsteneutralitet och handeln med existerande nyttjanderätter till spektrum kan kräva övergångsregler, inbegripet åtgärder för att säkerställa en lojal konkurrens, eftersom det nya systemet kan göra det möjligt för vissa spektrumanvändare att börja konkurrera med spektrumanvändare som har förvärvat sina spektrumrätter på mindre gynnsamma villkor. När tvärtom nyttjanderätter har beviljats som ett undantag från de allmänna reglerna eller i enlighet med andra kriterier än de som är objektiva, proportionella, icke-diskriminerande med god insyn i syfte att uppnå mål av allmänt intresse, ska situationen för innehavare av sådana rätter inte förbättras till nackdel för deras nya konkurrenter utöver vad som är nödvändigt för att uppnå sådana mål av allmänt intresse. Varje spektrum som har blivit onödigt i strävan att uppnå mål av allmänt intresse bör återtas och på nytt överlåtas i enlighet med auktorisationsdirektivet.

(45)

Kommissionen bör ha möjlighet att samråda med BERT när det gäller nummerområdet för att främja den inre marknadens funktion och stödja utvecklingen av gränsöverskridande tjänster. Kommissionens befogenheter när det gäller att anta tekniska genomförandeåtgärder bör dessutom, vid behov, omfatta principen om tillämpliga taxor och mekanismer, samt inrättandet av ett särskilt gemensamt EU-nummer som säkrar användarvänlig tillgång till dessa tjänster , för att göra det möjligt för EU:s medborgare, inbegripet resenärer och användare med funktionshinder, att nå vissa tjänster genom att använda samma igenkännbara nummer till liknande priser i alla medlemsstater.

(46)

Tillstånd som utfärdats för företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och som ger dem tillträde till offentlig och privat egendom är grundläggande faktorer för etablerande av elektroniska kommunikationsnät eller nya nätdelar. Onödigt krångel och förseningar i förfarandet för att bevilja ledningsrätter kan därför utgöra ett betydande hinder för konkurrensutvecklingen. Följaktligen bör förvärvet av ledningsrätter förenklas för auktoriserade företag. De nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna samordna förvärvet av ledningsrätter genom att lägga ut relevant information på sina webbplatser.

(47)

Det är nödvändigt att stärka medlemsstaternas befogenheter gentemot innehavare av ledningsrätter för att säkerställa tillträdet eller idrifttagandet av nya nät på ett rättvist, effektivt och miljöansvarigt sätt och oberoende av eventuella skyldigheter för en operatör med betydande inflytande på marknaden att bevilja tillträde till dennes elektroniska kommunikationsnät. De nationella tillsynsmyndigheterna ska från fall till fall kunna införa möjligheten att dela nätdelar och tillhörande faciliteter som ledningar, master, antenner, tillträde till byggnader och en bättre samordning av anläggningsarbeten. Ett förbättrat gemensamt utnyttjande av faciliteter kan förbättra konkurrensen markant och sänka företagens allmänna ekonomiska och miljömässiga kostnader för att bygga ut infrastrukturen för elektronisk kommunikation, framför allt nya fiberoptiska accessnät. De nationella tillsynsmyndigheterna bör i synnerhet kunna ålägga operatörer med betydande inflytande på marknaden skyldighet att ge ett referenserbjudande för rättvist och icke-diskriminerande tillträde till sina ledningar.

(48)

Ett tillförlitligt och säkert utbyte av information över elektroniska kommunikationsnät blir alltmer centralt för hela ekonomin och samhället i allmänhet. Systemets komplexitet, tekniska fel eller mänskliga misstag, olyckor eller attacker kan få konsekvenser för funktion och tillgänglighet för den fysiska infrastruktur som levererar viktiga tjänster till EU:s medborgare, som t. ex. elektroniska tjänster för regeringar. De nationella tillsynsmyndigheterna bör därför säkerställa att integritet och säkerhet bevaras i de offentliga kommunikationsnäten. Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa)  (12) bör bidra till en högre säkerhetsnivå för elektronisk kommunikation genom att bland annat tillhandahålla expertis och rådgivning och främja utbytet av bästa praxis. Både Enisa och de nationella tillsynsmyndigheterna bör ha de nödvändiga resurserna för att kunna utföra sina uppgifter, inklusive befogenheter att inhämta tillräcklig information för att kunna bedöma säkerhetsnivån för nät eller tjänster, liksom omfattande och pålitliga uppgifter om faktiska säkerhetsincidenter som betydligt påverkat funktionen för nät eller tjänster. Man bör beakta att en framgångsrik tillämpning av adekvata säkerhetsåtgärder inte är en engångsåtgärd utan en kontinuerlig process av tillämpning, granskning och uppdatering. Leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör vidta åtgärder för att skydda sin integritet och säkerhet i enlighet med de uppskattade riskerna med hänsyn till den aktuella kunskapsnivån för sådana åtgärder.

(49)

När det finns ett behov av att enas om en gemensam uppsättning säkerhetskrav bör kommissionen få befogenhet att anta tekniska genomförandeåtgärder för att uppnå en lämplig säkerhetsnivå för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster på den inre marknaden. Enisa kommer att bidra till harmoniseringen av lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder genom att ge expertråd. De nationella tillsynsmyndigheterna bör ha befogenheter att utfärda bindande instruktioner om tekniska genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med ramdirektivet. För att kunna utföra sina uppgifter bör de få befogenheter att undersöka och införa sanktioner när kraven inte uppfylls.

(50)

Erfarenheter från genomförandet av regelverket visar att en marknad där ett betydande marknadsinflytande inte utnyttjas är problemets orsak utan snarare dess resultat. Ett betydande marknadsinflytande på en viss marknad bör därför åtgärdas av de nationella tillsynsmyndigheterna vid källan och inte på angränsande marknader där effekterna at ett sådant marknadsinflytande kan kännas av.

(51)

När det gäller så kallade transnationella marknader bör förfarandet för marknadsgranskning förenklas och effektiviseras genom att låta kommissionen efter yttrandet från BERT , utse företaget eller företagen med betydande marknadsinflytande och införa en eller flera specifika skyldigheter, för att därmed tillåta att regleringsmässiga frågor med transnationella inslag löses direkt på gemenskapsnivå.

(52)

För att ge marknadsaktörerna säkrare regleringsvillkor är det nödvändigt med en tidsfrist för marknadsgranskningar. Det är viktigt att utföra en marknadsanalys regelbundet och inom en rimlig och lämplig tidsram. Tidsramen bör beakta om den aktuella marknaden tidigare utsatts för en marknadsanalys som vederbörligen anmälts. Om en nationell tillsynsmyndighet underlåter att granska en marknad inom tidsramen kan det äventyra den inre marknaden och normala överträdelseförfaranden kan med tiden komma att förlora sin önskade effekt. Kommissionen bör därför kunna be BERT att bistå den berörda nationella tillsynsmyndigheten i dess uppgifter, framför allt genom att avge ett yttrande vari ingår ett förslag till åtgärd, en analys av den berörda marknaden och de lämpliga skyldigheter som kommissionen sedan kunde införa.

(53)

På grund av den höga tekniska innovationsnivån och de dynamiska marknaderna inom sektorn för elektronisk kommunikation finns det ett behov av att på ett snabbt, samordnat och harmoniserat sätt kunna anta regler på EU-nivå. Erfarenheten visar att skillnader bland de nationella tillsynsmyndigheterna när det gäller att genomföra av regelverket kan skapa ett hinder för den inre marknadens utveckling. Därför bör kommissionen beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder på områden som t. ex. reglering av nya tjänster, tilldelning av nummer, namn och adresser, konsumentfrågor såsom tillträde till elektronisk kommunikation samt redovisningsåtgärder.

(54)

En viktig uppgift för BERT är att vid behov avge yttranden när det gäller gränsöverskridande tvister. De nationella tillsynsmyndigheterna bör i dessa fall beakta varje yttrande från BERT .

(55)

Erfarenheter från genomförandet av regelverket har visat att existerande bestämmelser som ger de nationella tillsynsmyndigheterna rätt att införa böter inte har kunnat tillhandahålla ett lämpligt incitament att uppfylla de rättsliga kraven. Lämpliga verkställighetsbefogenheter kan bidra till att regelverket genomförs i tid och därmed främja säkra bestämmelser, vilket är en viktig pådrivande faktor för investeringar. Bristen på faktiska befogenheter när kraven inte efterlevs gäller hela regelverket. Införandet av en ny bestämmelse i ramdirektivet för att hantera överträdelser av skyldigheterna enligt ramdirektivet och särdirektiven bör därför säkerställa tillämpningen av konsekventa och enhetliga principer för verkställighet och sanktioner i hela regelverket.

(56)

Både investeringar och konkurrens bör uppmuntras så att konsumenternas valfrihet skyddas.

(57)

I det nuvarande regelverket ingår vissa bestämmelser som ska förenkla övergången från det tidigare regelverket från 1998 till EU:s nya ram för elektronisk kommunikation från 2002. Denna övergång har genomförts i samtliga medlemsstater och därför bör dessa åtgärder upphävas eftersom de nu är överflödiga.

(58)

I bilaga I i ramdirektivet fastställs den lista över marknader som ska ingå i rekommendationen om produkt- och tjänstemarknader som kan komma i fråga för förhandsreglering. Denna bilaga bör upphöra att gälla eftersom dess syfte att tjäna som grund för den första versionen av rekommendationen (13) har uppfyllts.

(59)

I bilaga II i ramdirektivet listas kriterierna som de nationella tillsynsmyndigheterna ska tillämpa när de bedömer gemensam dominans i enlighet med det andra stycket i artikel 14.2 i ramdirektivet. Denna bilaga kan vara vilseledande för de nationella tillsynsmyndigheterna när de ska utföra marknadsanalyser. Konceptet om gemensam dominans beror dessutom även på Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis. Bilaga II bör därför ändras.

(60)

Syftet med funktionell delning, där den vertikalt integrerade operatören ska upprätta operativt separata affärsenheter, är att säkerställa tillhandahållandet av fullt likvärdiga produkter för samtliga operatörer i senare led, inbegripet de vertikalt integrerade operatörernas egna divisioner nedströms. Med funktionell delning kan konkurrensen eventuellt förbättras på flera relevanta marknader genom att betydligt minska motiven för att diskriminera och genom att göra det enklare att verifiera och genomdriva efterlevnaden av icke-diskriminerande skyldigheter. ▐ För att undvika snedvridning i konkurrensen på den inre marknaden bör kommissionen i förväg godkänna förslag till funktionell delning.

(61)

Genomförandet av funktionell delning bör inte förhindra lämpliga samordningsmekanismer mellan de olika separata affärsenheterna för att garantera att moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga övervakningsrättigheter skyddas.

(62)

Den fortsatta marknadsintegrationen av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster på den inre marknaden kräver bättre samordning när det gäller tillämpningen av den förhandsreglering som föreskrivs i EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

(63)

När ett vertikalt integrerat företag väljer att dela upp sin verksamhet genom att avyttra en väsentlig del av eller samtliga sina tillgångar till det lokala accessnätet till en separat juridisk enhet med annat ägande eller genom att inrätta en separat affärsenhet som ska hantera uppkopplingsprodukter, bör den nationella tillsynsmyndigheten bedöma effekten av den avsedda affären för samtliga existerande rättsliga skyldigheter som införts för den vertikalt integrerade operatören för att säkerställa att den nya organisationen är förenlig med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster). Den berörda nationella tillsynsmyndigheten bör utföra en ny analys av marknaderna där den avskilda enheten är verksam och införa, bibehålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet därmed. Den nationella tillsynsmyndigheten bör i det sammanhanget kunna begära information från företaget.

(64)

Även om det under vissa omständigheter är lämpligt för en nationell tillsynsmyndighet att införa skyldigheter för operatörer som inte har något betydande inflytande på marknaden i syfte att uppnå mål som t. ex. att slutanvändarna kan nå varandra eller samverkan mellan tjänster, eller i syfte att främja effektivitet, hållbar konkurrens och största möjliga nytta för slutanvändarna, är det trots detta nödvändigt att säkerställa att sådana skyldigheter införs i enlighet med regelverket och särskilt med dess anmälningsförfaranden.

(65)

Kommissionen har befogenheter att anta genomförandeåtgärder i syfte att anpassa de villkor för tillgång till digitala televisions- och radiotjänster som anges i bilaga I till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Detta gäller även för minimiförteckningen över punkter i bilaga II som måste offentliggöras för att uppfylla kravet på god insyn.

(66)

Kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet när det, för att tillämpa gemenskapens politik inom området elektronisk kommunikation, måste vidtas harmoniseringsåtgärder som är ber än tekniska tillämpningsåtgärder.

(67)

Att underlätta marknadsaktörernas tillträde till radiofrekvensresurser kommer att bidra till att hindren för inträde på marknaden försvinner. Dessutom minskar de tekniska framstegen risken för skadliga störningar i vissa frekvensband och därmed minskas även behovet av individuella nyttjanderätter. Villkoren för användning av spektrum för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster bör därför normalt sätt fastställas i allmänna tillstånd såvida inte individuella rättigheter är nödvändiga med tanke på spektrumets användningsområde för att skydda mot skadlig störning eller för att uppfylla ett särskilt mål av allmänt intresse. Beslut om behovet av individuella nyttjanderätter bör fattas på ett proportionellt sätt och med god insyn.

(68)

Införandet av kraven på tjänste- och teknikneutralitet vid tilldelnings- och fördelningsbeslut, tillsammans med de ökade möjligheterna att överföra rättigheter mellan företag, bör öka friheten och möjligheterna att leverera elektronisk kommunikation och audiovisuella medietjänster till allmänheten och därmed även göra det enklare att nå mål av allmänt intresse. Dock kan vissa skyldigheter av allmänt intresse som införts för sändningsföretag vid distribution av audiovisuella medietjänster kräva att det används särskilda kriterier vid spektrumallokering, i de fall där det förefaller ytterst viktigt att uppfylla ett specifikt mål av allmänt intresse som fastställts i den nationella lagstiftningen. Förfaranden i samband med fullföljandet av mål av allmänt intresse bör under alla omständigheter vara objektiva, proportionella, icke-diskriminerande och med god insyn.

(69)

Alla beslut om att helt eller delvis undanta spektrumanvändare från skyldigheten att betala de normala avgifter och taxor som fastställts för användningen av spektrum måste vara objektiva, medge insyn och bygga på andra skyldigheter av allmänt intresse fastställda i nationell lagstiftning .

(70)

Giltigheten för individuella nyttjanderätter som det inte går att handla med bör begränsas i tiden med tanke på dess begränsande påverkan på det fria tillträdet till radiofrekvenser. När nyttjanderätter innehåller bestämmelser om förlängning av giltigheten bör medlemsstaterna först utföra en granskning, inbegripet ett offentligt samråd, där marknad, omfattning och teknisk utveckling beaktas. Med tanke på bristen på spektrum bör individuella nyttjanderätter som beviljats till företag granskas regelbundet. Medlemsstaterna bör när de utför denna granskning väga intressena hos innehavarna av rättigheterna med behovet av att stimulera till införandet av spektrumhandeln liksom en flexiblare användning av spektrum genom allmänna tillstånd där så är möjligt.

(71)

De nationella tillsynsmyndigheterna bör ha befogenheter att säkerställa en effektiv användning av spektrum och nummer och, när spektrum- eller nummerresurser inte används, vidta åtgärder för att förhindra konkurrensskadlig hamstring som kan hindra nya aktörer från att komma in på marknaden.

(72)

Borttagandet av rättsliga och administrativa hinder för allmänna tillstånd och nyttjanderätter för spektrumanvändning eller nummer med europeisk omfattning bör gynna utvecklingen av teknik och tjänster samt bidra till att stärka konkurrenskraften. Samtidigt som samordningen av de tekniska villkoren för tillgänglighet och effektivt utnyttjande av radiofrekvenser organiseras enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslutet)  (14), kan det även bli nödvändigt att samordna eller harmonisera urvalsförfarandena och villkoren för rättigheter och tillstånd i vissa band till nyttjanderätter för nummer och till allmänna tillstånd för att uppnå målen med den inre marknaden. Detta gäller särskilt elektroniska kommunikationstjänster som till sin natur har en inre marknads dimension eller gränsöverskridande möjligheter, såsom t. ex. satellittjänster, vilkas utveckling skulle kunna hindras av skillnader i spektrumtilldelningen mellan medlemsstaterna och mellan EU och tredjeländer med beaktande av Europeiska post- och telesammanslutningens (CEPT:s) beslut . Kommissionen, som biträds av kommunikationskommittén och därvid i största möjliga utsträckning ska beakta yttrandet från BERT bör därför kunna anta tekniska genomförandeåtgärder för att uppnå dessa mål. I de genomförandeåtgärder som antas av kommissionen kan det krävas att medlemsstaterna ska ställa nyttjanderätter för spektrum och/eller nummer till förfogande på hela sitt territorium och vid behov återkalla övriga gällande nationella nyttjanderätter. I sådana fall ska medlemsstaterna inte bevilja några nya nyttjanderätter för det aktuella spektrumbandet eller nummerområdet enligt nationella förfaranden.

(73)

Den tekniska utvecklingen och utvecklingen på marknaden har gjort det möjligt att använda elektroniska kommunikationstjänster som sträcker sig över medlemsstaternas geografiska gränser. I artikel 16 i auktorisationsdirektivet krävs att kommissionen granskar hur de nationella auktorisationssystemen fungerar samt hur de gränsöverskridande tjänsterna utvecklas inom gemenskapen. Bestämmelserna i artikel 8 i auktorisationsdirektivet om harmoniserad tilldelning av radiofrekvenser har visat sig ineffektiva när det gäller att hantera behoven hos ett företag som vill tillhandahålla gränsöverskridande tjänster inom gemenskapen och bör därför ändras.

(74)

Medan beviljandet av tillstånd och övervakningen av efterlevnaden av användarvillkoren bör fortsätta att vara varje enskild medlemsstats ansvar, så bör medlemsstaterna avstå från att införa några ytterligare villkor, kriterier eller förfaranden som skulle kunna begränsa, ändra eller försena det korrekta genomförandet av ett harmoniserat eller samordnat urvals- eller auktorisationsförfarande. Dessa samordnings- eller harmoniseringsåtgärder skulle kunna omfatta övergångsundantag eller, i fråga om spektrum, övergångsmekanismer för spektrumdelning som skulle ge en medlemsstat dispens från tillämpningen av sådana åtgärder där det är berättigat för att underlätta deras genomförande och förutsatt att detta inte skulle leda till orimliga skillnader mellan medlemsstaternas konkurrens- eller lagstiftningssituation.

(75)

De nationella tillsynsmyndigheterna skulle kunna vidta effektiva åtgärder för att övervaka och säkerställa uppfyllandet av villkoren för allmänna tillstånd eller nyttjanderätter, inklusive befogenheter att införa effektiva ekonomiska sanktioner och/eller administrativa sanktioner vid överträdelser av dessa villkor.

(76)

Villkoren som kan bifogas till tillstånden bör omfatta särskilda villkor som styr tillträdet för användare med funktionshinder och offentliga myndigheters och larmtjänsters behov av att kunna kommunicera sinsemellan och med allmänheten före, vid eller efter stora katastrofer. Med tanke på den tekniska innovationens betydelse bör medlemsstater även kunna utfärda tillstånd för användning av spektrum för försöksändamål, omgärdade av särskilda restriktioner och villkor som motiveras med hänsynen till sådana rättigheters experimentella natur.

(77)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät (15) har visat sig vara effektiv i den inledande fasen av marknadens avreglering. I ramdirektivet uppmanas kommissionen att övervaka övergången från det nuvarande regelverket från 1998 till det nya regelverket från 2002 och, vid ett lämpligt tillfälle, lägga fram förslag om upphävande av denna förordning. Enligt regelverket från 2002 har de nationella tillsynsmyndigheterna i uppgift att analysera marknaden utanför distributionsnäten för tillträde till metallbaserade accessnät och delaccessnät i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster som de definieras i rekommendationen om relevanta produkt- och tjänstemarknader. Eftersom samtliga medlemsstater har analyserat denna marknad åtminstone en gång och de lämpliga skyldigheterna enligt regelverket från 2002 är på plats har förordning (EG) nr 2887/2000 blivit onödig och bör därför upphöra att gälla.

(78)

Åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av ramdirektivet, tillträdesdirektivet och auktorisationsdirektivet bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

(79)

Kommissionen bör särskilt beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder i samband med anmälningarna enligt artikel 7 i ramdirektivet, genomföra en harmonisering inom spektrum- och nummerområdet liksom när det gäller frågor som rör säkerheten för nät och tjänster, identifiera transnationella marknader samt genomföra standarder och en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna i regelverket. Kommissionen bör även få befogenheter att anta genomförandeåtgärder för att uppdatera bilagorna I och II i tillträdesdirektivet på grund av marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen och att anta genomförandeåtgärder för att harmonisera reglerna, förfarandena och villkoren för auktorisationen av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att vara ett komplement till dessa direktiv genom tillägget av nya icke väsentliga delar ska de antas i enlighet med föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5 a i beslut 1999/468/EG. Med hänsyn till att tillämpningen av det föreskrivande förfarandet med kontroll inom de normala tidsfristerna i vissa särskilda fall kan förhindra att genomförandeåtgärder antas i tid bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen agera snabbt för att sådana åtgärder ska antas så snart som möjligt .

1)

Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

”1.   Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationstjänster, elektroniska kommunikationsnät, tillhörande faciliteter, tillhörande tjänster och vissa delar i terminalutrustning i syfte att underlätta tillgängligheten för användare med funktionshinder och gynna användningen av elektroniska telekommunikationer bland de mest missgynnade användarna . Genom direktivet fastställs uppgifter för nationella tillsynsmyndigheter och inrättas en rad förfaranden som syftar till att åstadkomma en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen.”

2)

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3)

Artikel 3.3 ska ersättas med följande:

”3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna utövar sina befogenheter på ett sätt som är oberoende, opartiskt , öppet redovisat och tidsmässigt rimligt . Nationella tillsynsmyndigheter ska inte begära eller ta emot instruktioner från något annat organ i samband med det löpande genomförandet av uppgifterna som tilldelats dem enligt den nationella lagstiftning som genomför gemenskapslagstiftningen. Endast överklagandeinstanser inrättade i enlighet med artikel 4 eller nationella domstolar ska ha befogenheter att upphäva eller undanröja de nationella tillsynsmyndigheternas beslut.

Medlemsstaterna ska säkerställa att chefen för den nationella tillsynsmyndigheten eller hans/hennes ersättare ska kunna avsättas enbart om han/hon inte längre uppfyller kraven för att utföra sina uppgifter som fastställts i förväg i nationell lagstiftning eller om han/hon gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Beslutet att avsätta den nationella tillsynsmyndighetens chef ska innehålla en motivering och offentliggöras vid tidpunkten för uppsägningen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att kunna utföra de uppgifter de tilldelats och att de har en separat årlig budget. Budgeten ska offentliggöras.

3a.     Medlemsstaterna ska se till att de mål som uppställts för organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT) aktivt stöds av respektive nationell tillsynsmyndighet genom att främja större samordning och enhetlighet i lagstiftningen.

Medlemsstaterna ska se till att de nationella tillsynsmyndigheterna har tillräckliga ekonomiska resurser och tillräcklig personal för att kunna utföra de uppgifter de tilldelats som ger dem möjlighet att aktivt delta i och bidra till BERT. De nationella tillsynsmyndigheterna ska ha separat årlig budget som ska offentliggöras .

3b.     Medlemsstaterna ska se till att de nationella tillsynsmyndigheterna, när de fattar beslut som rör deras hemmamarknader, verkligen beaktar de gemensamma ståndpunkter som utfärdats av BERT .”

4)

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

5)

Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information, även ekonomisk information, som är nödvändig för att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna säkerställa att bestämmelserna i eller de beslut som fattas enligt detta direktiv och särdirektiven följs. ▐ Företagen ska på begäran tillhandahålla sådan information snabbt och enligt den tidsskala och med den detaljeringsgrad som den nationella tillsynsmyndigheten kräver. Den information som den nationella tillsynsmyndigheten begär ska stå i proportion till genomförandet av uppgiften. Den nationella tillsynsmyndigheten ska motivera sin begäran om information och följa gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning om affärssekretess .”

6)

Artiklarna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Förfarande för samråd och insyn

När de nationella tillsynsmyndigheterna avser att vidta åtgärder i enlighet med detta direktiv eller särdirektiven ▐ eller införa restriktioner i enlighet med artiklarna 9.3 och 9.4 som har betydande inverkan på den relevanta marknaden , ska medlemsstaterna, förutom i de fall som omfattas av artiklarna 7.10, 20 eller 21 och såvida inget annat sägs i genomförandebestämmelserna som antagits i enlighet med artikel 9 c, tillse att de nationella tillsynsmyndigheterna ger de berörda parterna möjlighet att yttra sig om det preliminära förslaget till åtgärd inom en skälig tidsfrist.

De nationella tillsynsmyndigheterna ska offentliggöra sina nationella samrådsförfaranden.

Medlemsstaterna ska säkerställa att det inrättas ett gemensamt informationsställe där det kan erhållas information om alla pågående samrådsförfaranden.

De nationella tillsynsmyndigheterna ska göra resultatet av samrådsförfarandena allmänt tillgängliga, utom när det rör sig om sekretessbelagd information enligt bestämmelser om affärshemligheter i gemenskapsrätten och nationell rätt. Om sekretessbelagd information sprids på otillbörligt sätt ska de nationella tillsynsmyndigheterna på begäran av berörda företag se till att lämpliga åtgärder vidtas snarast möjligt.

Artikel 7

Stärkande av den inre marknaden för elektroniska kommunikationer

1.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska när de utför sina uppgifter enligt detta direktiv och särdirektiven ta så stor hänsyn som möjligt till de mål som fastställs i artikel 8, inbegripet i den mån de berör hur den inre marknaden fungerar.

2.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska bidra till den inre marknadens utveckling genom att samarbeta med kommissionen och BERT på ett öppet sätt för att säkerställa en konsekvent tillämpning i samtliga medlemsstater av bestämmelserna i detta direktiv och i särdirektiven. I detta syfte ska de särskilt samarbeta med kommissionen och BERT för att identifiera de typer av instrument och lösningar som är bäst lämpade för att åtgärda enskilda situationer på marknaden.

3.   Om inget annat anges i genomförandebestämmelserna som antagits i enlighet med artikel 7 b och efter det samrådsförfarande som anges i artikel 6 ska den nationella tillsynsmyndigheten, om den avser att vidta en åtgärd som

samtidigt göra förslaget till åtgärd tillgängligt för kommissionen, BERT, och de nationella tillsynsmyndigheterna i andra medlemsstater, tillsammans med den motivering som åtgärden grundar sig på i enlighet med artikel 5.3, samt informera kommissionen, BERT och andra nationella tillsynsmyndigheter om detta. De nationella tillsynsmyndigheterna, BERT och kommissionen får yttra sig till den berörda nationella tillsynsmyndigheten inom högst en månad. Enmånadsperioden kan inte förlängas.

4.   När den planerade åtgärd som avses i punkt 3 syftar till:

▐

och skulle påverka handeln mellan medlemsstater och kommissionen har meddelat den nationella tillsynsmyndigheten att den anser att den föreslagna åtgärden skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller hyser allvarliga tvivel om att den är förenlig med gemenskapslagstiftningen, särskilt med de mål som anges i artikel 8, ska den föreslagna åtgärden inte antas förrän efter ytterligare två månader. Denna period kan inte förlängas.

5.   Under tvåmånadersperioden som avses i punkt 4 får kommissionen fatta beslut om att den nationella tillsynsmyndigheten ska dra tillbaka förslaget till åtgärd. Kommissionen ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från BERT som avgetts i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr …/2008 [om inrättande av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT)] (18) innan den fattar ett beslut. Beslutet ska åtföljas av en detaljerad och objektiv analys av varför kommissionen inte anser att den föreslagna åtgärden bör antas, tillsammans med specifika förslag till ändringar av densamma.

6.   Inom tre månader efter det att kommissionen fattat ett beslut i enlighet med punkt 5 som kräver att den nationella tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förslag till åtgärd ska den nationella tillsynsmyndigheten antingen ändra eller återkalla förslaget till åtgärd. Om förslaget till åtgärd ändras ska den nationella tillsynsmyndigheten genomföra ett offentligt samråd i enlighet med förfarandena som avses i artikel 6 och på nytt anmäla det ändrade förslaget till åtgärd till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i punkt 3.

7.   Den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska i största möjliga utsträckning beakta yttrandena från andra nationella tillsynsmyndigheter, BERT och kommissionen och får, utom i de fall som omfattas av punkt 4, anta det förslag till åtgärd som blir resultatet och ska, om den gör det, meddela detta till kommissionen. Övriga nationella organ som utövar befogenheter enligt detta direktiv eller särdirektiven ska också i största möjliga utsträckning beakta kommissionens kommentarer.

▐

8.   Under exceptionella omständigheter, när en nationell tillsynsmyndighet anser att den måste handla skyndsamt för att säkerställa konkurrensen och skydda användarnas intressen, får den omedelbart vidta proportionella och tillfälliga åtgärder såsom ett undantag från förfarandet i punkterna 3 och 4. Den nationella tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål meddela kommissionen, övriga nationella tillsynsmyndigheter och BERT , med en fullständig motivering, om dessa åtgärder. Om den nationella tillsynsmyndigheten beslutar att göra sådana åtgärder permanenta eller att förlänga deras tillämpningsperiod ska detta beslut omfattas av bestämmelserna i punkterna 3 och 4.

7)

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 7a

Förfarande för konsekvent tillämpning av rättsliga åtgärder

1.     Om en nationell tillsynsmyndighet avser att anta en åtgärd som inför, ändrar eller återkallar en operatörs skyldighet i enlighet med artikel 16 och i förening med artiklarna 5 och 9–13a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) ska kommissionen och den andra medlemsstatens nationella tillsynsmyndighet ges en månad från den dag då beslutet meddelades för att yttra sig till den berörda nationella tillsynsmyndigheten.

2.     Om förslaget till åtgärd innebär införande, ändring eller upphävande av en skyldighet av annat slag än den skyldighet som avses i artikel 13a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) kan kommissionen inom samma tidsfrist meddela den berörda nationella tillsynsmyndigheten och BERT om varför den anser att den föreslagna åtgärden skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller hyser allvarliga tvivel om att den är förenlig med gemenskapslagstiftningen. I sådana fall ska antagandet av förslaget till åtgärd senareläggas med ytterligare två månader från och med kommissionens meddelande.

Om kommissionen inte utfärdar något meddelande ska den berörda nationella tillsynsmyndigheten anta förslaget till åtgärd och samtidigt i största möjliga mån beakta kommissionens eller andra nationella tillsynsmyndigheters kommentarer.

3.     Under den tidsfrist på två månader som fastställs i punkt 2 ska kommissionen, BERT och den berörda nationella tillsynsmyndigheten ha ett nära samarbete för att identifiera den mest effektiva och lämpligaste åtgärden mot bakgrund av de mål som fastställs i artikel 8 med beaktande av marknadsaktörernas yttranden och behovet av att säkerställa spridningen av en enhetlig regleringspraxis.

Under denna tvåmånadersfrist ska BERT med absolut majoritet anta ett yttrande som bekräftar att förslaget till åtgärd är lämpligt och effektivt eller som anger att förslaget till åtgärd bör ändras samt lägga fram specifika förslag om detta. Yttrandet ska motiveras och offentliggöras.

Om BERT har bekräftat att förslaget till åtgärd är lämpligt och effektivt kan den berörda nationella tillsynsmyndigheten anta förslaget till åtgärd. När den gör detta ska den nationella tillsynsmyndigheten i största möjliga utsträckning beakta de eventuella kommentarerna från kommissionen och BERT. Den nationella tillsynsmyndigheten ska offentliggöra på vilket sätt den beaktat dessa kommentarer.

Om BERT påpekar att förslaget till åtgärd bör ändras får kommissionen med yttersta beaktande av BERT:s yttrande anta ett beslut som kräver att den berörda nationella tillsynsmyndigheten ändrar förslaget till åtgärd. När den gör detta ska kommissionen lämna en motivering och specifika förslag till ändring.

4.     Om förslaget till åtgärd gäller införande, ändring eller upphävande av den skyldighet som fastställs i artikel 13 a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) ska förslaget till åtgärd inte antas under ytterligare en tvåmånadersperiod beräknat från och med utgången av den enmånadsperiod som avses i punkt 1.

Under den tvåmånadersperiod som avses i första stycket ska kommissionen, BERT och den berörda nationella tillsynsmyndigheten ha ett nära samarbete för att fastställa huruvida den föreslagna åtgärden är förenlig med artikel 13a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och i synnerhet huruvida den är den mest effektiva och lämpligaste åtgärden. I detta syfte ska marknadsaktörernas yttranden samt behovet av att säkerställa spridningen av en enhetlig regleringspraxis beaktas. Om BERT eller kommissionen framställer en motiverad begäran om detta, ska denna tvåmånadersfrist förlängas med upp till två månader.

Inom den maximiperiod som fastställs i andra stycket ska BERT agera med absolut majoritet, anta ett yttrande som bekräftar att förslaget till åtgärd är lämpligt och effektivt eller meddela att förslaget till åtgärd inte ska antas. Yttrandet ska motiveras och offentliggöras.

Enbart om kommissionen och BERT har bekräftat att förslaget till åtgärd är lämpligt och effektivt kan den berörda nationella tillsynsmyndigheten anta förslaget till åtgärd. När den gör detta ska den nationella tillsynsmyndigheten i största möjliga utsträckning beakta de eventuella kommentarerna från kommissionen och BERT. Den nationella tillsynsmyndigheten ska offentliggöra på vilket sätt den beaktat dessa kommentarer.

5.     Inom en tidsfrist på tre månader från det att kommissionen i enlighet med punkt 3 fjärde stycket antagit ett motiverat beslut som kräver att den nationella tillsynsmyndigheten ändrar förslaget till åtgärd ska den berörda nationella tillsynsmyndigheten ändra eller dra tillbaka förslaget till åtgärd. Om förslaget till åtgärd ska ändras ska den nationella tillsynsmyndigheten genomföra ett offentligt samråd i enlighet med de förfaranden för samråd och transparens som avses i artikel 6 och på nytt anmäla det ändrade förslaget till åtgärd till kommissionen i enlighet med artikel 7.

6.     Den nationella tillsynsmyndigheten kan när som helst under förfarandets gång dra tillbaka förslaget till åtgärd.

Artikel 7b

Genomförandebestämmelser

║ Kommissionen kan fastställa rekommendationer och/eller riktlinjer i anslutning till artikel 7 som definierar form, innehåll och detaljnivå för de anmälningar som krävs i enlighet med artikel 7.3, under vilka omständigheter anmälan inte behöver göras samt beräkning av tidsfrister. När den gör detta ska kommissionen i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från BERT.

▐”

8)

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

9)

Följande artiklar ska föras in:

”Artikel 8a

Kommittén för radiospektrumpolitik

1.     Kommittén för radiospektrumpolitik (RSPC) inrättas för att bidra till att uppnå de mål som fastställs i punkterna 1, 3 och 5 i artikel 8b.

RSPC ska bistå Europaparlamentet, rådet och kommissionen i frågor som rör radiospektrumpolitiken.

RSPC ska vara sammansatt av högnivårepresentanter från de behöriga nationella myndigheterna med ansvar för radiospektrumpolitiken i varje enskild medlemsstat. Varje medlemsstat ska ha en röst. Kommissionen röstar inte.

2.     RSPC ska på begäran av Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller på eget initiativ med absolut majoritet anta yttranden.

3.     RSPC ska lägga fram en årlig verksamhetsrapport för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 8b

Strategisk planering och samordning av radiospektrumpolitiken i Europeiska unionen

1.     Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och kommissionen när det gäller strategisk planering, samordning och harmonisering av användningen av radiofrekvenser inom EU. Medlemsstaterna ska i detta sammanhang bland annat beakta faktorer i EU:s strategier som ekonomi, säkerhet, hälsa, allmänna intressen, yttrandefrihet, kultur, vetenskap och sociala och tekniska aspekter samt radiospektrumanvändares olika intressen för att optimera användningen av radiospektrum och för att undvika skadliga störningar.

2.     Verksamhet som sammanhänger med radiospektrumpolitiken i EU ska inte påverka

3.     Medlemsstaterna ska samordna de olika EU-strategierna inom radiospektrumpolitiken och, vid behov, harmonisera de villkor för tillgänglighet och effektiv användning av radiospektrum som måste tillgodoses för att upprätta en inre marknad inom områden som elektronisk kommunikation, transport, forskning och utveckling.

4.     Kommissionen kan med vederbörligt beaktande av yttrandet från RSPC lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättande av ett radiospektrumhandlingsprogram som avser den strategiska planeringen och harmoniseringen av radiospektrum i Europeiska unionen eller andra lagstiftningsåtgärder som syftar till att optimera användningen av radiospektrum och undvika skadliga störningar.

5.     Medlemsstaterna ska se till att EU:s intressen samordnas inom internationella organisationer med ansvar för radiospektrumfrågor. Kommissionen ska, när så är nödvändigt för att garantera en effektiv samordning, med vederbörligt beaktande av yttrandet från RSPC, lägga fram för Europaparlamentet och rådet gemensamma allmänna mål och vid behov ge ett förhandlingsmandat. ”

10)

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Förvaltning av radiofrekvenser för elektroniska kommunikationstjänster

1.    Med hänsyn till att radiofrekvenser är en allmän nyttighet av stort socialt, kulturellt och ekonomiskt värde, ska medlemsstaterna säkerställa en effektiv förvaltning av radiofrekvenser för elektroniska kommunikationstjänster inom sitt territorium i enlighet med artiklarna 8 och 8b . De ska säkerställa att den fördelning och tilldelning av sådana radiofrekvenser som utförs av nationella tillsynsmyndigheter är baserad på objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella kriterier. Medlemsstaterna ska därvid agera i enlighet med internationella avtal och får ta hänsyn till allmänintresset.

2.   Medlemsstaterna ska främja harmoniseringen av användningen av radiofrekvenser inom gemenskapen, i linje med behovet av en ändamålsenlig och effektiv användning och för att uppnå konsumentfördelar som stordriftsfördelar och samverkan mellan tjänster. Medlemsstaterna ska i detta sammanhang agera i enlighet med artiklarna 8b och 9c i detta direktiv och beslut nr 676/2002/EG (radiospektrumbeslutet).

3.   Om inte annat föreskrivs i andra stycket eller i åtgärderna som antagits enligt artikel 9c, ska medlemsstaterna säkerställa att alla typer av teknik som används för elektroniska kommunikationstjänster kan användas i de radiofrekvensband som är tillgängliga för elektroniska kommunikationstjänster i enlighet med ITU:s radiobestämmelser.

Medlemsstaterna kan dock fastställa proportionella och icke-diskriminerande begränsningar, där det är berättigat, för den teknik som används för elektroniska kommunikationstjänster, för att

4.   Om inte annat föreskrivs i det andra stycket ska medlemsstaterna säkerställa att alla typer av elektroniska kommunikationstjänster kan tillhandahållas i de radiofrekvensband som är tillgängliga för elektroniska kommunikationstjänster i enlighet med deras nationella frekvensallokeringstabeller och ITU:s radiobestämmelser. Medlemsstaterna kan dock fastställa proportionella och icke-diskriminerande begränsningar för de typer av elektroniska kommunikationstjänster som ska tillhandahållas.

De åtgärder som kräver att en elektronisk kommunikationstjänst ska tillhandahållas inom ett specifikt band som är tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster ska vara motiverade för att säkerställa att ett mål av allmänt intresse, vilket definierats i nationell lagstiftning , uppfylls i enlighet med gemenskapslagstiftningen, som t. ex. livräddning, främjande av social, regional eller geografisk sammanhållning, undvikande av ineffektivt utnyttjande av radiofrekvenser, eller främjande av kulturpolitiska och mediepolitiska mål , såsom kulturell och språklig mångfald och pluralism i medierna.

En åtgärd som förbjuder att någon annan elektronisk kommunikationstjänst tillhandahålls inom ett specifikt band får endast införas där detta är motiverat för att säkerställa livräddningstjänster.

5.   Medlemsstaterna ska regelbundet se över behovet av begränsningarna och åtgärderna som anges i punkterna 3 och 4 och ska offentliggöra dessa resultat .

6.   Punkterna 3 och 4 ska gälla för fördelningen och tilldelningen av radiofrekvenser från den … (19)

11)

Följande artiklar ska införas som artikel 9 a, artikel 9 b och artikel 9 c:

”Artikel 9 a

Översyn av begränsningar av befintliga rättigheter

1.   Medlemsstaterna bör under en femårsperiod med början den … (20) säkerställa att innehavare av nyttjanderätter för radiofrekvenser som beviljades före det datumet och som gäller under minst en femårsperiod räknat från detta datum kan lämna in en ansökan till den behöriga nationella tillsynsmyndigheten om förnyad bedömning av begränsningarna i deras nyttjanderätter i enlighet med artiklarna 9.3 och 9.4.

Innan den behöriga nationella tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut ska den meddela innehavaren av rättigheten om den förnyade bedömningen av begränsningarna, som visar den nya omfattningen av nyttjanderätten efter den förnyade bedömningen och ge honom rimligt med tid för att kunna återkalla sin ansökan.

Om rättighetsinnehavaren återkallar sin ansökan ska nyttjanderätten kvarstå oförändrad till dess den förfaller eller fram till slutet av femårsperioden, beroende på vilket datum som inträffar först.

2.   2 När rättighetsinnehavaren som nämndes i punkt 1 är en leverantör av radio- eller televisionsinnehåll och nyttjanderätten till radiofrekvenser har beviljats för uppfyllandet av ett specifikt mål av allmänt intresse, däribland tillhandahållande av radio- och tv-tjänster, ska rätten att använda den del av radiofrekvenserna som är nödvändiga för att uppfylla målet i fråga vara oförändrad . Den del av radiofrekvenserna som då blir onödig för uppfyllandet av detta mål ▐ ska bli föremål för ett nytt tilldelningsförfarande i överensstämmelse med artikel 9.3 och 9.4 i det här direktivet och artikel 7.2 i auktorisationsdirektivet.

3.   Efter den femårsperiod som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att artiklarna 9.3 och 9.4 gäller för samtliga kvarstående tilldelningar och fördelningar av radiofrekvenser som existerade när detta direktiv trädde i kraft.

4.   När medlemsstaterna tillämpar denna artikel ska de vidta lämpliga åtgärder för att garantera en sund konkurrens.

Artikel 9 b

Överföring av individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att företag kan överföra eller hyra ut sina individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser i de band där denna möjlighet erbjuds i genomförandeåtgärderna som antagits i enlighet med artikel 9c till andra företag, förutsatt att en sådan överföring eller uthyrning följer nationella förfaranden och nationella frekvensallokeringstabeller .

Inom övriga band kan medlemsstaterna även tillåta företag att överlåta eller hyra ut individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser till andra företag i enlighet med nationella förfaranden .

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att ett företags avsikt att överlåta nyttjanderätter till radiofrekvenser och de överlåtelser som görs anmäls till den behöriga nationella myndighet som har ansvaret för tilldelningen av individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser och att de offentliggörs. I de fall användningen av radiofrekvenser har harmoniserats genom tillämpning av artikel 9c och radiospektrumbeslutet eller andra gemenskapsåtgärder, ska all sådan överföring ske enligt sådan harmoniserad användning.

Artikel 9 c

Harmoniseringsåtgärder för radiofrekvensförvaltning

Kommissionen kan, för att bidra till utvecklingen av den inre marknaden och uppfylla principerna i artiklarna 8b, 9, 9a och 9b , vidta lämpliga tekniska genomförandeåtgärder för att

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. ▐

12)

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

13)

I artikel 11.1 ska orden ”fattar beslut på grundval av öppet redovisade och allmänt tillgängliga förfaranden som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål, och” ersättas med följande:

”fattar beslut på grundval av enkla, öppet redovisade och allmänt tillgängliga förfaranden som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål, och i alla händelser fattar sitt beslut inom fyra månader efter tillämpningen, och”

14)

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Samlokalisering och gemensamt utnyttjande av nätkomponenter och tillhörande faciliteter för leverantörer av elektroniska kommunikationsnät

1.   Om ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät enligt nationell lagstiftning har rätt att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom, eller om det får utnyttja ett förfarande för att expropriera eller använda egendom, ska de nationella tillsynsmyndigheterna kunna införa ett gemensamt utnyttjande av sådana faciliteter eller sådan egendom, samtidigt som man fullt ut beaktar proportionalitetsprincipen, där det ingår tillträde till byggnader, kablar, master, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, ledningar, rör, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp samt alla andra nätkomponenter som inte är aktiva .

2.   Medlemsstaterna får kräva att innehavarna av de nyttjanderätter som anges i punkt 1 gemensamt utnyttjar faciliteter eller egendom (inbegripet fysisk samlokalisering) eller vidta åtgärder för att underlätta samordningen av offentliga arbeten för att miljö, folkhälsa eller allmän säkerhet behöver skyddas eller genom att mål för fysisk planering behöver uppnås endast efter skälig tid av offentligt samråd under vilket alla berörda parter måste ges tillfälle att yttra sig. Sådana föreskrifter om gemensamt utnyttjande eller samordning får innehålla regler för fördelning av kostnaderna för det gemensamma utnyttjandet av faciliteterna eller egendomen.

3.     Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har befogenheter att se till att innehavarna av de nyttjanderätter som anges i punkt 1 gemensamt utnyttjar faciliteter eller egendom (inbegripet fysisk samlokalisering) så att såväl effektiva investeringar i infrastruktur som innovation främjas, efter skälig tid av offentligt samråd under vilket samtliga berörda parter ska ges tillfälle att yttra sig. Sådana föreskrifter om gemensamt utnyttjande eller samordning får innehålla regler för fördelning av kostnaderna för det gemensamma utnyttjandet av faciliteterna eller egendomen och ska säkerställa en adekvat fördelning av riskerna mellan de berörda företagen.

4.     Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna, baserat på information från innehavarna av de nyttjanderätter som anges i punkt 1, utarbetar en detaljerad förteckning över typ, tillgänglighet och geografisk belägenhet vad avser de faciliteter som anges i samma punkt, och gör denna förteckning tillgänglig för berörda parter.

5.     Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna inrättar lämpliga samordningsförfaranden för de offentliga arbeten som anges i punkt 2 och även för andra lämpliga offentliga faciliteter och annan lämplig offentlig egendom som kan omfattas av förfaranden som föreskriver att alla berörda parter har tillgång till information om lämpliga offentliga faciliteter och lämplig offentlig egendom samt pågående och planerade offentliga arbeten, att de meddelas i god tid om sådana arbeten och att gemensamt utnyttjande främjas i möjligaste mån.

6.   De åtgärder som vidtas av en nationell tillsynsmyndighet i enlighet med denna artikel ska vara objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella.”

15)

Följande kapitel ska införas som kapitel III a:

”Kapitel III a

SÄKERHET OCH INTEGRITET FÖR NÄT OCH TJÄNSTER

Artikel 13 a

Säkerhet och integritet

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten vidtar lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda säkerheten för sina nät eller tjänster. Dessa åtgärder ska utnyttja den senaste tekniken och säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för den beräknade risken. I synnerhet ska åtgärder vidtas för att förhindra och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och sammanlänkade nät.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa integriteten för sina nät för att kunna säkerställa kontinuerlig leverans av tillhandahållna tjänster över de aktuella näten. De behöriga nationella myndigheterna ska samråda med leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster innan de vidtar särskilda åtgärder för de elektroniska kommunikationsnätens säkerhet och integritet.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten meddelar den behöriga nationella myndigheten om ▐ överträdelser av säkerheten eller integritetsförluster som i betydande omfattning påverkade driften av nät och tjänster.

Den berörda behöriga nationella myndigheten ska vid behov informera de behöriga nationella myndigheterna i övriga medlemsstater och Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) . Den behöriga nationella myndigheten kan informera allmänheten om ett avslöjande av överträdelsen ligger i allmänhetens intresse.

▐Den behöriga nationella myndigheten ska årligen lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om de anmälningar som kommit in och de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt.

4.   Kommissionen får vidta lämpliga tekniska genomförandeåtgärder för att harmonisera åtgärderna som avses i punkterna 1, 2 och 3, inklusive åtgärder som definierar omständigheter, format och förfaranden i samband med anmälningskrav, och ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Enisa. Utan hinder av de tekniska genomförandeåtgärderna får medlemsstaterna införa ytterligare villkor i syfte att uppfylla målen i punkterna 1 och 2.

Reglerna för anmälan om överträdelser ska gälla i enlighet med direktiv 2002/58/EG.

Dessa genomförandeåtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.

Artikel 13 b

Tillämpning och genomförande

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga nationella myndigheterna har befogenheter att utfärda bindande instruktioner till företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten för att tillämpa artikel 13 a. Dessa bindande instruktioner ska vara proportionerliga, ekonomiskt och tekniskt hållbara och genomföras inom en rimlig tid.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga nationella myndigheterna har befogenheter att kräva av företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten att de

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga nationella myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att undersöka fall av bristande efterlevnad och hur dessa påverkar nätens säkerhet och integritet .

4.   Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av artikel 3 i detta direktiv.”

16)

I artikel 14 ska stycke 3 ersättas med följande:

” Om ett företag har ett betydande inflytande på en viss marknad och när sambanden mellan de två marknaderna är sådana att inflytandet på en marknad kan överföras till den andra marknaden, varigenom företagets marknadsinflytande stärks får åtgärder som syftar till att förhindra sådant inflytande vidtas på den andra marknaden i enlighet med artiklarna 9, 10, 11 och 13 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet), och om dessa visar sig otillräckliga får åtgärder enligt artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) vidtas. ”

17)

Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

18)

Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

19)

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

20)

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

21)

Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

Harmoniseringsförfaranden

1.   När kommissionen konstaterar att skillnader i de nationella tillsynsmyndigheternas genomförande av de tillsynsuppgifter som anges i det här direktivet och särdirektiven skapar hinder för den inre marknaden, får kommissionen, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 9 i detta direktiv och artiklarna 6 och 8 i direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), ▐ fatta ett beslut om harmonisering av genomförandet av bestämmelserna i det här direktivet och särdirektiven för att de mål som anges i artikel 8 ska uppnås. När den gör detta ska kommissionen i största möjliga utsträckning beakta det eventuella yttrandet från BERT .

▐

2.   Det beslut som nämns i punkt 1, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. ▐

3.   Åtgärderna som antas i enlighet med punkt 1 får omfatta en harmoniserad eller samordnad strategi för att hantera följande frågor:

22)

Artikel 20.1 ska ersättas med följande:

”1.   Om en tvist mellan tjänsteleverantörer uppstår i samband med existerande skyldigheter införda enligt detta direktiv eller särdirektiven där en av parterna är ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller tjänster i en medlemsstat, ska den berörda nationella tillsynsmyndigheten på begäran av någon av parterna, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2, så snart som möjligt, dock senast inom fyra månader, utom i undantagsfall, fatta ett bindande beslut för att lösa tvisten. Medlemsstaten ifråga ska kräva att alla parter samarbetar fullt ut med den nationella tillsynsmyndigheten.”

23)

Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21

Lösning av gränsöverskridande tvister

1.   Förfarandet i punkterna 2, 3 och 4 ska tillämpas när en gränsöverskridande tvist inom det område som omfattas av detta direktiv eller särdirektiven uppkommer mellan parter i olika medlemsstater, om tvisten faller inom de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet i minst två medlemsstater.

2.   Varje part får hänskjuta tvisten till de berörda nationella tillsynsmyndigheterna. De behöriga nationella tillsynsmyndigheterna ska samordna sina insatser inom BERT för att, om möjligt genom ett gemensamt beslut, lösa tvisten i enlighet med målen i artikel 8. Alla eventuella skyldigheter som de nationella tillsynsmyndigheterna ålägger ett företag vid tvistlösning ska vara förenliga med bestämmelserna i detta direktiv och särdirektiven.

Varje nationell tillsynsmyndighet som är behörig i en sådan tvist kan begära att BERT utfärdar en rekommendation i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr …/2008 [om inrättande av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT)]om vilken åtgärd som ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i ramdirektivet och/eller särdirektiven för att lösa tvisten.

När en sådan begäran har lämnats in till BERT ska varje nationell tillsynsmyndighet som har behörighet i någon del av tvisten avvakta en rekommendation från BERT i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr …/2008 [om inrättande av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT)] innan den vidtar åtgärder för att lösa tvisten, utan att detta får påverka de nationella tillsynsmyndigheternas möjlighet att vidta brådskande åtgärder vid behov.

Alla eventuella skyldigheter som den nationella tillsynsmyndigheten ålägger ett företag när den löser en tvist ska stämma överens med bestämmelserna i detta direktiv eller särdirektiven och i största möjliga utsträckning beakta den rekommendation som BERT avgett i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr …/2008 [om inrättande av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT)].

3.   Medlemsstaterna får ge de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna rätt att gemensamt vägra att lösa en tvist när andra mekanismer, t. ex. medling, finns att tillgå och är bättre ägnade att leda till att tvisten löses inom rimlig tid i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.

De ska utan dröjsmål underrätta parterna om detta. Om tvisten inte har lösts inom fyra månader och talan inte har väckts inför domstol av den part vars rättigheter har kränkts , ska de nationella tillsynsmyndigheterna på begäran av någon av parterna samordna sina insatser för att, om möjligt genom ett gemensamt beslut, lösa tvisten i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 och därvid i största möjliga utsträckning beakta varje rekommendation som avgetts av BERT i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr …/2008 [om inrättande av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT)].

4.   Det förfarande som anges i punkt 2 ska inte hindra någon av parterna från att väcka talan vid en domstol.”

24)

Följande artikel ska införas som artikel 21 a:

”Artikel 21 a

Påföljder

Medlemsstaterna ska bestämma vilka påföljder som är tillämpliga för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och särdirektiven och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Påföljderna måste vara lämpliga, effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen dessa bestämmelser senast den … (22) och utan dröjsmål informera kommissionen om alla senare ändringsförslag som påverkar dem.”

25)

Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

26)

Artikel 27 ska utgå.

27)

Bilaga I ska utgå och bilaga II ska ändras enligt bilagan till det här direktivet .

1)

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

2)

Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1.   Operatörer av allmänna kommunikationsnät ska ha rätt och, när så begärs av andra auktoriserade företag i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), skyldighet att förhandla med varandra om samtrafik i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten eller leverera sändningsinnehåll eller informationssamhällets tjänster , så att tillhandahållandet av och samverkan mellan tjänster kan säkerställas inom hela gemenskapen. Operatörerna ska erbjuda andra företag tillträde och samtrafik på villkor som överensstämmer med de skyldigheter som den nationella tillsynsmyndigheten inför i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 8. Villkoren och bestämmelserna för samtrafik får emellertid inte leda till omotiverade hinder för samverkan mellan tjänster. ”

3)

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

4)

Artikel 6.2 ska ersättas med följande:

”2.   Mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen får kommissionen anta genomförandeåtgärder för att ändra bilaga I. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14.3. ▐

När kommissionen utarbetar bestämmelserna som anges i denna punkt kan den biträdas av organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT) .”

5)

Artikel 7 ska utgå.

6)

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

7)

Artikel 9 ska ändras på följande sätt :

8)

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Skyldigheter beträffande tillträde till och användning av specifika nätfaciliteter

1.     En nationell tillsynsmyndighet får i enlighet med artikel 8 införa skyldigheter för operatörer att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter, bl. a. i situationer då den nationella tillsynsmyndigheten anser att ett nekat tillträde eller orimliga villkor med liknande verkan skulle hindra uppkomsten av en hållbar konkurrensutsatt marknad på slutkundens nivå eller att det inte skulle ligga i slutanvändarnas intresse.

Operatörer ska bland annat åläggas

De nationella tillsynsmyndigheterna får förena dessa skyldigheter med villkor som gäller rättvis behandling, rimlighet och läglighet.

2.     Om de nationella tillsynsmyndigheterna överväger att införa sådana skyldigheter som avses i punkt 1 och i synnerhet när de bedömer huruvida dessa skyldigheter står i proportion till de mål som anges i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv) ska de särskilt beakta följande faktorer:

3.   När skyldigheter införs för en operatör om att tillhandahålla tillträde i enlighet med bestämmelserna i denna artikel får de nationella tillsynsmyndigheterna vid behov införa tekniska och operativa villkor för dem som tillhandahåller och/eller utnyttjar föreskrivet tillträde för att säkerställa normal nätdrift. Skyldigheter att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer ska följa standarderna och specifikationerna som fastställts i enlighet med artikel 17 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).”

9)

Artikel 13 ska ändras på följande sätt :

10)

Följande artiklar ska införas som artikel 13a och artikel 13b:

”Artikel 13 a

Funktionsseparering

1.   En nationell tillsynsmyndighet får, i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 och i synnerhet det andra stycket i artikel 8.3, som en undantagsåtgärd ålägga vertikalt integrerade företag en skyldighet att placera verksamhet som är relaterad till fasta uppkopplingsprodukter för grossistleveranser i en oberoende operativ affärsenhet.

Den affärsenheten ska leverera produkter och tjänster för tillgång till alla företag, inklusive andra affärsenheter inom moderbolaget, enligt samma tidsskalor och på samma villkor, bland annat vad gäller pris- och servicenivåer samt med hjälp av likadana system och förfaranden.

2.   När en nationell tillsynsmyndighet ska införa en skyldighet för funktionsseparering ska den inge ett förslag till kommissionen som innefattar

▐

3.    Den nationella tillsynsmyndigheten ska i sitt förslag ta med ett utkast avseende den åtgärd som föreslås vilket ska omfatta följande:

4.   Efter kommissionen beslut om förslag till åtgärd antagen i enlighet med artikel 8.3 ska den nationella tillsynsmyndigheten utföra en samordnad analys av de olika marknaderna som är relaterade till accessnätet i enlighet med förfarandet i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). Utifrån sin bedömning ska den nationella tillsynsmyndigheten införa, behålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

5.   Ett företag som fått införa funktionell separering kan omfattas av någon av de skyldigheter som anges i artiklarna 9–13 på vilken marknad som helst där det anses ha ett betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) eller andra skyldigheter som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 8.3.

Artikel 13 b

Frivillig separering av ett vertikalt integrerat företag

1.   Företag som ansetts ha ett betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska meddela den nationella tillsynsmyndigheten i förväg om de tänker överföra en väsentlig del av eller samtliga sina tillgångar i det lokala accessnätet till en separat juridisk enhet under ett annat ägarskap eller inrätta en separat affärsenhet för att erbjuda samtliga tjänsteleverantörer, inklusive sina egna fullt likvärdiga uppkopplingsprodukter.

2.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska bedöma effekten av den avsedda transaktionen på befintliga tillsynsskyldigheter enligt direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Den nationella tillsynsmyndigheten ska genomföra en samordnad analys av accessnätets olika marknader i enlighet med förfarandet i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Utifrån sin bedömning ska den nationella tillsynsmyndigheten införa, behålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

3.   Den juridiskt och/eller operativt separata affärsenheten kan åläggas någon av skyldigheterna som anges i artiklarna 9–13 på någon av de specifika marknader där den har ansetts ha ett betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) eller övriga skyldigheter godkända av kommissionen i enlighet med artikel 8.3.”

11)

I artikel 14 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

▐

12)

Bilaga II ska ändras enligt bilagan till det här direktivet .

1)

Artikel 2.2 ska ersättas med följande:

”2.   Följande definition ska också gälla:

”allmänt tillstånd”: en rättslig ram som upprättats av en medlemsstat för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och genom vilken det fastställs sektorsspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med det här direktivet.”

2)

║ Artikel 3.2 ska ändras på följande sätt:

3)

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer

1.   Medlemsstaterna ska underlätta utnyttjandet av radiofrekvenser inom ramen för det allmänna tillståndet. Medlemsstaterna får bevilja individuella rättigheter för att

2.   Medlemsstaterna ska på begäran bevilja företag individuella nyttjanderättigheter , om detta inte strider mot bestämmelserna i artiklarna 6, 6a, 7 och artikel 11.1 c i det här direktivet eller andra bestämmelser som ska säkerställa att dessa resurser används på ett effektivt sätt i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Utan att det påverkar eventuella specifika kriterier och förfaranden som medlemsstaterna antagit för att ge leverantörer innehållstjänster för radio- eller tv-sändning rätt att använda radiofrekvenser för att i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen tjäna det allmännas intresse ska sådana rättigheter beviljas i enlighet med ett öppet, objektivt, icke-diskriminerande och proportionellt förfarande med god insyn och när det gäller radiofrekvenser i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). Undantagsvis kan det accepteras att förfarandena inte är öppna i sådana fall där beviljandet av individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser för leverantörer av innehåll i radio- och tv-sändningar kan bevisas vara grundläggande för att kunna uppfylla en särskild skyldighet som i förväg definierats och motiverats av medlemsstaten som nödvändig för att kunna uppfylla ett mål av allmänt intresse i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Medlemsstaterna ska vid beviljandet av nyttjanderätter ange om dessa kan överlåtas på rättsinnehavarens initiativ och under vilka villkor. I fråga om radiofrekvenser ska bestämmelserna överensstämma med artiklarna 9 och 9 b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Om en medlemsstat ger användarrätt för en begränsad tidsperiod ska tidslängden vara adekvat för den berörda tjänsten med tanke på det mål som eftersträvas, och behovet av en tillräckligt lång avskrivningsperiod för investeringarna ska i detta sammanhang beaktas .

När individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser beviljas för tio år eller längre och inte får överlåtas eller hyras ut mellan företagen i enlighet med artikel 9 b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska den behöriga nationella myndigheten se till att den har resurser att kontrollera att kriterierna för att bevilja individuella nyttjanderätter fortsätter att gälla och respekteras under den tid tillståndet gäller . Om dessa kriterier inte längre är tillämpbara ska den individuella nyttjanderätten ändras till ett allmänt tillstånd för användningen av radiofrekvenser, förutsatt att detta meddelats i förväg och efter en rimlig tidsfrist, eller så ska den få kunna överföras eller hyras ut fritt mellan företag.

3.   Beslut om beviljande av nyttjanderätt ska fattas, meddelas och offentliggöras så snart som möjligt, för nummer som har tilldelats för särskilda ändamål i den nationella nummerplanen inom tre veckor och för radiofrekvenser som har tilldelats för elektroniska kommunikationstjänster i den nationella frekvensplanen inom sex veckor, efter det att fullständig ansökan mottagits av den nationella tillsynsmyndigheten. Denna senare tidsgräns får inte hindra tillämpningen av internationella avtal om användning av radiofrekvenser eller positioner i omloppsbanor.

4.   När beslut har fattats, efter samråd med berörda parter i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet), om att nyttjanderätter till nummer av exceptionellt ekonomiskt värde ska beviljas genom konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden får medlemsstaterna förlänga maximiperioden på tre veckor med ytterligare högst tre veckor.

När det gäller konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden för radiofrekvenser ska artikel 7 vara tillämplig.

5.   Medlemsstaterna får inte begränsa antalet nyttjanderätter som ska beviljas annat än när detta är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser i enlighet med artikel 7.

6.   De behöriga nationella myndigheterna ska säkerställa att radiofrekvenserna används effektivt i enlighet med artiklarna 8.2 och 9.2 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). De ska även säkerställa att konkurrensen inte snedvrids som resultat av någon överlåtelse eller ansamling av nyttjanderätter för radiofrekvenser.”

4)

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

5)

Följande artikel ska införas som artikel 6 a ║:

”Artikel 6 a

Harmoniseringsåtgärder

1.    Utan att det påverkar artikel 5.1 och 5.2 i detta direktiv och artiklarna 8b och 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) får kommissionen anta följande genomförandeåtgärder:

▐

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14a.3.

2.   De åtgärder som anges i punkt 1 får, där det är lämpligt, ge medlemsstaterna möjlighet att inge en motiverad begäran om partiellt och/eller tillfälligt undantag från dessa åtgärder.

Kommissionen ska bedöma om begäran är berättigad genom att beakta den särskilda situationen i den medlemsstaten och kan sedan bevilja ett partiellt och/eller tillfälligt undantag, förutsatt att detta inte otillbörligt fördröjer förverkligandet av genomförandeåtgärderna som anges i punkt 1 eller skapar otillbörliga skillnader i konkurrens- eller rättsliga situationer mellan medlemsstaterna.

▐”

6)

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

7)

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

8)

║ Artikel 11.1 ska ändras på följande sätt:

9)

Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Ändring av rättigheter och skyldigheter

1.   Medlemsstaterna ska garantera att rättigheter, villkor och förfaranden avseende allmänna tillstånd och nyttjanderätter eller rättigheter att installera faciliteter endast ändras i sakligt motiverade fall och på ett proportionellt sätt, vid behov med beaktande av de särskilda villkor som gäller för överförbara nyttjanderätter till radiofrekvenser. Anmälan ska göras på lämpligt sätt om avsikten att företa sådana ändringar och berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, ska få en tillräcklig tidsfrist på minst fyra veckor, utom i undantagsfall, för att kunna lämna sina synpunkter på de föreslagna ändringarna.

2.   Medlemsstaterna ska inte begränsa eller återkalla rättigheter att installera faciliteter eller nyttjanderätter till radiofrekvenser före utgången av den tidsperiod för vilken de tilldelats utom när detta är berättigat och sker i enlighet med relevanta nationella bestämmelser om kompensation för återkallande av rättigheter.”

10)

Följande artikel ska införas som artikel 14 a:

”Artikel 14 a

Kommitté

1.   Kommissionen ska biträdas av kommunikationskommittén.

2.     Med avvikelse från vad som anges i punkt 1 ska kommissionen vid antagande av åtgärder enlig artikel 6a.1 led a, c och d bistås av den kommitté som inrättats enligt artikel 3.1 i beslut nr 676/2002/EG.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 a.1–5 a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

▐”

11)

Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att all relevant information om rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter, kostnader och beslut som rör allmänna tillstånd, nyttjanderätter och rätter att installera faciliteter offentliggörs och hålls aktuell på ett lämpligt sätt så att alla berörda parter lätt kan få tillgång till informationen.”

12)

I artikel 17 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1.   Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 9 a i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska medlemsstaterna den 31 december 2009 bringa redan befintliga tillstånd i överensstämmelse med artiklarna 5, 6, 7 och bilaga I i detta direktiv senast den 31 december 2010.

2.   När tillämpning av punkt 1 leder till en nedskärning i rättigheterna eller utvidgade skyldigheter enligt redan befintliga tillstånd kan medlemsstaterna förlänga giltighetsperioden för de rättigheterna och skyldigheterna till och med nio månader efter 30 september 2011 förutsatt att rättigheterna för andra företag som omfattas av gemenskapslagstiftningen inte påverkas av detta. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om dessa förlängningar och ange skälen till dem.”

13)

Bilagan ska ändras enligt bilagan till det här direktivet.

14)

En ny bilaga II, vars text återges i bilagan till det här direktivet, ska läggas till.