Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om innovativa och hållbara skogsbruksbaserade industrier i EU – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi”

Den 27 februari 2008 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om innovativa och hållbara skogsbruksbaserade industrier i EU – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi”

Rådgivande utskottet för industriell omvandling, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 18 november 2008. Föredragande var Brendan BURNS och medföredragande var Thomas STUDENT.

Vid sin 449:e plenarsession den 3–4 december 2008 (sammanträdet den 3 december 2008) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 167 röster för, 2 emot och 5 nedlagda röster:

1.1 Att bredda begreppet skogsbruksbaserade industrier och inkludera skogsägare och andra ekonomiska operatörer, t.ex. entreprenörer i skogsbranschen, för att på så sätt identifiera problem och möjligheter redan i början av värdekedjan.

1.2 Att ytterligare, bland annat genom studier, förbättra befintliga europeiska databaser där mängden avverkningsbar skog och dess potentiella kvalitet registreras, samt de skogsbruksbaserade industriernas användning av trä (både av virke från EU och importerat virke) så att databaserna blir fullständiga, aktuella och jämförbara.

1.3 Att stödja ökad produktion och ökat utnyttjande av skogen i EU samt en rättvis användning av denna skog i olika syften på nationell nivå.

1.5 Att stödja åtgärder för att förbättra bilden av den skogsbruksbaserade industrin.

1.6 Att aktivt verka för ett erkännande av den roll trä och träprodukter spelar för att lindra effekterna av klimatförändringarna, t.ex. genom att fungera som kollager.

1.7 Att skydda sektorn från de negativa effekterna av systemet för utsläppshandel.

1.8 Att avskaffa hindren för handel med trä och träprodukter och säkerställa en fri men rättvis handel.

1.9 Att hantera industrins behov av forskning i enlighet med vad som fastställts av teknikplattformen för den skogsbaserade sektorn genom det sjunde ramprogrammet och relaterade åtgärdsprogram.

1.10 Att uppmuntra både berörda EU-institutioner och berörda branscher att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra efterlevnaden av de EU-strategier, de EU-förordningar och de EU-program som avser arbetsmiljön och påverkar de skogsbruksbaserade industrierna, i syfte att likställa nivåerna i de olika EU-länderna.

1.11 Att utveckla den europeiska yrkesutbildningen och kvalifikationerna för hela kedjan från skogsbruk till virke, med utgångspunkt i industrins behov.

1.12 Att uppmuntra nationella, regionala och lokala myndigheter att erkänna och utnyttja potentialen inom det kommersiella skogsbruket och de skogsbruksbaserade industrierna, och att på lämpligt sätt betona vikten av att öka investeringarna i infrastruktur för vägar m.m. på landsbygden.

1.13 Att i enlighet med handlingsplanen för skogen ta fram system för att utvärdera det ekonomiska och sociala värdet av ett mångfunktionellt skogsbruk och icke-träbaserade tjänster samt säkerställa att dessa i framtiden ingår i en och samma industri vilken inkluderar skogsägare, entreprenörer i skogsbranschen m.fl.

2.1 Det meddelande (KOM(2008) 113 slutlig), nedan kallat meddelandet, som är utgångspunkt för detta yttrande om ”Innovativa och hållbara skogsbruksbaserade industrier i EU” har sitt ursprung i kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Konkurrenskraften hos Europeiska unionens skogsbruksbaserade industrier” (KOM(1999) 457 slutlig) och meddelandet om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram (KOM(2005) 474 slutlig). Meddelandet har dessutom kopplingar till EU:s handlingsplan för skogen (KOM(2006) 302 slutlig) som sträcker sig över fem år (2007–2011) och syftar till att stödja och främja hållbart skogsbruk och skogarnas multifunktionella roll genom 18 ”nyckelåtgärder”. Den 17:e av dessa nyckelåtgärder syftar särskilt till att ”uppmuntra användningen av trä och andra skogsprodukter från hållbart skogsbruk”.

2.2 I meddelandet behandlas främst de utmaningar som de skogsbruksbaserade industrierna står inför. De definieras som de industrier som framställer pappersmassa, papper och pappersförpackningar, träförädlingsindustrin (t.ex. sågverk och tillverkare av träbaserade skivor) samt kork- och tryckeribranscherna. Meddelandet som sådant behandlar inte direkt skogsbrukssektorn, som tillhandahåller den viktigaste råvaran till de skogsbruksbaserade industrierna dvs. trä, eller andra grupper som driver företag eller tjänar sitt levebröd inom skogsnäringen.

3.1 I meddelandet belyser kommissionen de utmaningar som de skogsbruksbaserade industrierna står inför genom att behandla frågor som den internationella konkurrensen, klimatförändringarna, energin, tillgången på skog etc., samt hur dessa kan påverka sektorns framtida lönsamhet och konkurrenskraft.

3.2 De skogsbruksbaserade industrierna utgör en viktig del av den europeiska ekonomin och spelar ofta en viktig roll för att en hållbar sysselsättning ska upprätthållas på landsbygden.

3.3 Problemen tas upp till behandling genom 19 åtgärder som faller under följande huvudrubriker:

4.1 EESK välkomnar att kommissionen uppmärksammar de utmaningar som de skogsbruksbaserade industrierna står inför samt välkomnar den åtgärdsförteckning som föreslås. Kommittén uppmanar till genomförande av dessa åtgärder så snart som möjligt, så att de inte stannar på förslagsstadiet.

4.2 Även om EESK känner till bakgrunden och underlaget till meddelandet beklagar kommittén att så lite eller knappast någon uppmärksamhet har ägnats åt operatörerna i början av värdekedjan, t.ex. skogsägare och entreprenörer i skogsbranschen, eller åt de andra funktioner som skogen fyller (vilka ibland går under benämningen skogskluster).

4.3 EESK framhåller att man måste ägna större uppmärksamhet åt nödvändigheten av ett lönsamt skogsbruk, eftersom det är en förutsättning för hela värdekedjans konkurrenskraft. Ett lönsamt skogsbruk kan stärka en hållbar förvaltning av skog och skapa incitament för investeringar i sektorn samt en säker virkesförsörjning.

5.1.1 Kommittén är oroad över att beslut som rör skogsbruket och skogsbruksbaserade industrier inte alltid grundas på fullständig, jämförbar och tidsanpassad statistik beträffande tillgången på och användningen av trä från Europas skogar. Detta leder till bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan samt till att fastställda mål inte uppnås. Det vore likaledes betydelsefullt att få kännedom om och kunna förutsäga vilka kvantiteter trä som används inom de skogsbruksbaserade industrierna, oavsett om virket kommer från EU eller har importerats.

5.1.2 EU:s politiska initiativ, särskilt sådana som främjar användning av biomassa och förnybara energikällor, har ökat pressen på den skogsbruksbaserade industrins tillgång på (trä)råvaror. Detta beror delvis på framväxten av subventioner som stör marknadsmekanismerna. Kommittén är bekymrad över deras inverkan på de skogsbruksbaserade industrierna. Mot bakgrund av den ökande konkurrensen om träråvaror till energiproduktion menar kommittén att man måste uppnå en rättvis användning av skogsresurserna på olika områden. EESK uppmanar kommissionen att närmare granska begreppet ”energiskog” (småskog med korta avverkningscykler) avsedd för marknaden för biomassa.

5.1.3 Marknaden bör styras av de normala marknadsmekanismerna och inte snedvridas genom stödordningar som främjar ett användningsområde på bekostnad av andra.

5.1.4 Även om en ökad träimport inte utgör en fungerande lösning på detta framväxande problem, bör sådan import inte hindras genom kvantitativa, lagstiftningsmässiga eller andra slags bördor.

5.1.5 EESK anser att den enda hållbara lösningen på lång sikt är ett utökat uttag av timmer från Europas skogar

5.1.6 Mot bakgrund av råvarans stora betydelse för de skogsbruksbaserade industrierna anser EESK att man i meddelandet borde ha tagit tillfället i akt att behandla subsidiaritetsrelaterade frågor, t.ex. åtgärder på nationella, regionala och lokala nivåer som rör den långsiktiga tillgången på trä.

Det är ett faktum att ”uppmuntrandet” av mer plantering av kommersiell skog idag inte har någon verkan i flera medlemsstater. Orsakerna till detta tycks variera, i somliga länder beror det på likgiltighet, och i vissa andra på antagandet att det redan finns tillräckligt med virke. Ett flertal studier har emellertid visat att det råder brist på virke på EU-nivå (1)

5.1.7 För att trä ska kunna levereras till kunderna krävs bra infrastruktur för vägar m.m. Låga investeringar i väginfrastruktur på landsbygden och i avlägsna områden leder till ökade transportkostnader. En lastbil som kör med last på småvägar på landet kostar 75 procent mer tid och bränsle än när den kör samma sträcka på raka och jämna vägar. Kommittén är bekymrad över att denna fråga inte uppmärksammas av nationella, regionala och lokala myndigheter. Dessutom är restriktioner i fråga om vägtransporternas dimensioner ytterligare en kostnadsfaktor.

5.2.1 Skogsprodukter lagrar koldioxid under hela sin livscykel och kan om de ersätter andra material leda till betydande koldioxidbesparingar. EESK menar att EU mer aktivt bör främja koldioxidlagring i skogsprodukter och den positiva roll dessa produkter kan spela när det gäller att lindra effekterna av klimatförändringarna. Den positiva roll som trä kan spela bör erkännas fullt ut i Kyoto-processen efter 2010.

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att enas om ett sådant erkännande vid de kommande ”konferenserna mellan de avtalsslutande parterna i Kyoto-protokollet”, COP14 (Poznań 2008) och COP15 (Köpenhamn 2009).

Kommissionen har underskattat det hot som utsläppshandeln utgör för pappersmasse- och pappersindustrin i EU och delvis även för träförädlingssektorn som påverkas av EU:s system för handel med utsläppsrätter på två sätt, dels direkt eftersom de ingår i systemet, dels indirekt genom de kraftigt stigande elpriser som är ett resultat av detta system (2). De nuvarande planerna för direktivet om handel med utsläppsrättigheter kommer att innebära en mycket stor belastning för industrins lönsamhet och kan mycket väl resultera i nedläggning eller omlokalisering av företag. Det sistnämnda alternativet är endast ekonomiskt genomförbart för stora företag, och förvisso inte något alternativ för mindre företag inom EU.

5.2.2.1 Det nya förslaget till direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter skulle i sin nuvarande form medföra en betydande snedvridning av marknaden och konkurrensnackdelar för EU:s pappersindustri och andra energiintensiva sektorer, samt så småningom till koldioxidläckage, eftersom de viktigaste konkurrenterna utanför EU inte konfronteras med motsvarande bördor och kostnader. Kommittén anser att det är av största vikt att industrierna för pappersmassa, papper och träbaserade skivor erkänns som energiintensiva industrier där det föreligger risk för koldioxidläckage. Detta bör ske omedelbart. Förslaget om att inte besluta vilka sektorer som fortfarande ska erhålla delvis fri tillståndstilldelning av koldioxid förrän 2010 kommer alldeles för sent.

5.3.1 Innovation samt forskning och utveckling kommer att bidra till att säkra de skogsbruksbaserade industriernas framtid. EESK välkomnar att sektorn har inrättat en ”teknikplattform för den skogsbaserade sektorn” och begär att man på lämpligt sätt ska uppmärksamma samtliga undersektorers framtida behov. Forskning och utveckling bör ges ökad finansiering inom sektorn, framför allt det sjunde ramprogrammet och därtill knutna program, och inriktas på innovativ användning av råvaror och produkter.

5.3.2 De förfaranden som ska stimulera till rörlighet inom Europa har inte resulterat i några säkra och tillgängliga åtgärder som ger studerande och anställda inom de skogsbruksbaserade industrierna möjlighet till jämförbara och allmänt accepterade kvalifikationer eller möjlighet att utveckla sin kompetens genom program för livslångt lärande. Inte heller har olika pilotåtgärder inom EU:s utbildnings- och yrkesutbildningsprogram inneburit att förändringar av arbetspraxisen iakttas i någon större utsträckning och samtidigt införlivas i de nationella bestämmelserna. Dessa hinder försvårar rörligheten över gränserna, motverkar planer på en internationell karriär och begränsar arbetsgivarnas tillgång till hela den kompetens som finns inom de europeiska skogsbruksbaserade industrierna. Det kan till och med ge ett allmänt intryck att kvalifikationsmöjligheterna vanligtvis är av ringa värde för yrken inom skogsbruket samt pappers- och träindustrin.

5.4.1 Liksom inom alla andra branscher medför arbete inom den skogsbaserade industrin en viss arbetsmiljörisk. Även om man inom branschen under de senaste årtiondena gjort stora ansträngningar på detta område finns det mycket kvar att göra. Eftersom inte alla medlemsstater står inför samma problem på detta område bör man vidare vederbörligen beakta möjligheten att skräddarsy de svar som krävs till de enskilda förutsättningarna ute på fältet i varje medlemsstat.

5.4.2 De senaste utvidgningarna av EU har omfattat medlemsstater med förhållandevis större behov av att förbättra genomförandet av arbetsmiljöpolitiken än vad som vanligtvis är fallet i resten av EU. Kommittén skulle här vilja understryka den betydelse som EU:s finansiella instrument har och vikten av lämpliga åtagandenivåer för den skogsbaserade industrin i dessa medlemsstater.

5.5.1 De skogsbruksbaserade industrierna verkar internationellt och exporten är mycket viktig för att bibehålla konkurrenskraften. Kommittén är bekymrad över att EU-företagens export i onödan hämmas av såväl tariffära som icke-tariffära hinder. Kommissionen bör fortsätta att prioritera undanröjandet av sådana hinder.

5.5.2 Kommittén är även bekymrad över att större handelsparter, t.ex. Ryssland, har vidtagit åtgärder som kraftigt påverkar tillgången på träråvaror i EU och leder till produktionsnedskärningar.

5.6.1 Allmänheten har en negativ bild av den skogsbruksbaserade industrin, trots att den ger ett viktigt bidrag till samhället och ekonomin. Det råder i allmänhet bristande förståelse för de europeiska skogarnas värde för samhället och medborgarna (3). Skolan lär ofta eleverna att det är fel att fälla träd, och att världen behöver alla träd den kan få. Illegal avverkning och andra icke hållbara former av skogsförvaltning i bland annat Sydamerika, Sydostasien och andra regioner skadar också den generella bilden av trä.

5.6.2 Med hänsyn till de pågående diskussionerna om klimatförändringarna och bioenergi har det aldrig funnits ett bättre tillfälle att propagera för ökad användning av trä och träbaserade material. Skogarna tar upp koldioxid som sedan lagras i träbaserade produkter. Bilden av sektorn som helhet och dess produkter borde stärkas av dessa klimatargument. Detta är något unikt för vår sektor och behöver framföras tillsammans med mer information om våra skogars kommersiella värde.

5.6.3 För närvarande finns det åtskilliga PR-projekt som stöds av industrin, men dessa har endast i begränsad omfattning förbättrat bilden av de skogsbruksbaserade industrierna. Projekten behöver utvecklas och förmedlas till alla skolor och till resten av samhället, så att alla samhällssektorer kan förstå och värdesätta betydelsen av att odla skog och använda (europeiskt) timmer.

I meddelandet ges industrins tillgång på råvaror (se punkt 5.1 ovan) stor uppmärksamhet men däremot behandlas inte användningen av trä och träbaserade produkter. I strävandena mot mer hållbar produktion och konsumtion bör tonvikten läggas på att avskaffa hinder och onödiga lagstiftningsmässiga, administrativa, ekonomiska och andra typer av bördor och därmed möjliggöra en större användning av trä, t.ex. inom byggnadssektorn. EESK anser överlag att träets och de träbaserade produkternas specifika natur och roll bör beaktas i olika politiska sammanhang.

En av huvudrekommendationerna i EU:s handlingsplan för skog från 2006 går ut på att skogsbruket måste bli mångfunktionellt och inte enbart gagna samhället genom att tillhandahålla trä. På grund av avsaknaden av information och data har man inte kunna fastställa de icke-träbaserade tjänsternas (bärplockning, svamp, växtbaserade läkemedel, jakt och turism) värde för samhället. Hur som helst skapar dessa företag intäkter, sysselsättning och möjligheter och kan därmed med rätta hävda att de bör ingå i definitionen av skogsbruk.

Även om EESK erkänner det mångfunktionella skogsbrukets roll är kommittén dock oroad över att regeringarna i flera länder lägger alltför stor vikt vid icke-träbaserade tjänster, vilket har en negativ inverkan på skogens kommersiella roll som leverantör av trä.

Bryssel den 3 december 2008.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare

Martin WESTLAKE

(1) I synnerhet en studie utförd 2007 av Ekonomiska kommissionen för Europa med titeln ”Wood resources availability and demands”, som baseras på Joint Wood Energy Enquiry från 2006.

(3) Se ”Perception of the wood-based industries – Qualitative study of the image of wood-based industries amongst the public in the Member States of the European Union” (© European Communities, 2002; ISBN 92–894–4125–9). Studien återfinns på: http://ec.europa.eu/enterprise/forest_based/perceptionstudy_en.pdf.