30.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 224/35

—

”Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del I”

—

”Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del II”

—

”Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del III”

—

”Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del IV”

1.1

Kommittén ser positivt på att ett föreskrivande förfarande med kontroll införs i kommittéförfarandet och att de fyra föreslagna paketen med direktiv och förordningar anpassas till detta förfarande.

1.2

Kommittén konstaterar att kommissionens förslag om att snarast ändra vissa rättsakter (1) är förenligt med beslut 2006/512/EG och det gemensamma uttalandet som dels rör förteckningen över rättsakter som bör anpassas så snart som möjligt, dels upphävandet av tidsfristerna för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

1.3

Kommittén rekommenderar att förordningarna om anpassning till beslut 2006/512/EG antas i god tid innan Lissabonfördraget träder i kraft.

1.4

EESK erinrar om att Lissabonfördraget innebär att det införs en ny nivå med bestämmelser, genom att man skiljer på rättsakter, delegerade akter och genomförandeåtgärder, och att parlamentet och rådet får samma befogenheter att definiera bestämmelserna för kontroll av dessa rättsakter och åtgärder.

1.5

Kommittén påpekar att följande är viktigt:

1.6

Kommittén erinrar om hur viktigt det är att kommittéförfarandet blir så tydligt och begripligt som möjligt för personer som bor i EU, och särskilt för dem som direkt berörs av dessa rättsakter.

1.7

Kommittén erinrar om att man helt och fullt bör tillämpa artikel 8 A i Lissabonfördraget, i vilken det föreskrivs att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att medborgarna och det civila samhället ska garanteras fullständig tillgång till information.

1.8

Slutligen begär kommittén att tillämpningen av det nya förfarandet utvärderas genom att en rapport om effektiviteten, öppenheten och spridningen av information regelbundet läggs fram för parlamentet, rådet och kommittén.

2.1

Den 17 juli 2006 (2) ändrade rådet beslutet om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (3)genom att lägga till ett nytt förfarande: det föreskrivande förfarandet med kontroll. Tack vare detta förfarande kan lagstiftningsorganet motsätta sig antagandet av ”pseudolagstiftningsåtgärder”, det vill säga allmänna åtgärder som syftar till att ändra icke-väsentliga delar i en grundläggande rättsakt som antagits genom medbeslutandeförfarandet, i de fall lagstiftningsorganet anser att de föreslagna åtgärderna ligger utanför de genomförandebefogenheter som föreskrivs i den grundläggande rättsakten eller att förslaget inte är förenligt med rättsaktens ändamål eller innehåll eller strider mot subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen.

2.2

Denna åtgärd är typisk för kommittéförfarandet, som används för att utforma de förfaranden genom vilka kommissionen i enlighet med artikel 202 i EG-fördraget utövar sina befogenheter rörande genomförandet av gemenskapens lagstiftningsakter, det vill säga rättsakter som antas av parlamentet och rådet eller bara rådet i enlighet med beslutsförfaranden som fastställs i EG-fördraget (samrådsförfarandet, medbeslutandeförfarandet, samarbetsförfarandet och samtyckesförfarandet).

2.3

De fem kommittéförfarandena (det rådgivande förfarandet, förvaltningsförfarandet, det föreskrivande förfarandet, det föreskrivande förfarandet med kontroll samt förfarande i fråga om skyddsåtgärder) regleras av rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, och ålägger kommissionen skyldigheten att lägga fram förslag till genomförandeåtgärder för kommittéer som består av tjänstemän från de nationella myndigheterna.

2.4

Europaparlamentet, rådet och kommissionen antog i oktober 2006 ett gemensamt uttalande (4) i vilket man räknar upp de gällande rättsakter som i första hand ska anpassas till det nya förfarandet och uttrycker sin tillfredsställelse med antagandet av rådets beslut 2006/512/EG som innebär att ett nytt förfarande införs i beslut 1999/468/EG. Förfarandet – som kallas det föreskrivande förfarandet med kontroll – ger lagstiftningsorganet rätt att kontrollera antagandet av åtgärder som ”nästan är lagstiftningsåtgärder” och som rör genomförandet av en rättsakt som antagits genom medbeslutandeförfarandet.

2.5

Utan att lagstiftningsorganens rättigheter påverkas erkänner parlamentet och rådet att principerna för korrekt lagstiftning kräver att kommission får genomförandebefogenheter som inte är tidsbegränsade. I de fall en anpassning krävs anser de dock att lagstiftningsorganets kontrollfunktion kan förstärkas genom att man inför en klausul om att kommissionen ska lägga fram ett förslag till översyn eller upphävande av bestämmelser om delegering av genomförandebefogenheter.

2.6

Det nya förfarandet omfattar från det datum det träder i kraft åtgärder som ”nästan är lagstiftningsåtgärder” och ingår i rättsakter som antas genom medbeslutandeförfarandet, bl.a. åtgärder i rättsakter som kommer att antas inom sektorn för finansiella tjänster (”Lamfallussyrättsakter” (5)).

2.7

För att det nya förfarandet ska kunna tillämpas på gällande rättsakter som antagits med medbeslutandeförfarandet bör dessa dock anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden, för att ersätta förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG med det föreskrivande förfarandet med kontroll i de fall då det gäller åtgärder som omfattas av tillämpningen.

2.8

I december 2007 antog kommissionen de 25 förslag (6) som kommittén yttrat sig om (7).

2.8.1

När en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget föreskriver antagande av allmänna åtgärder som syftar till att ändra icke-väsentliga delar i denna rättsakt, även genom att vissa av dessa element upphävs, eller genom att komplettera den genom tillägg av nya icke-väsentliga delar, ska åtgärderna antas genom det föreskrivande förfarandet med kontroll.

2.8.2

Kommissionens företrädare lägger fram ett förslag till åtgärder för en kommitté för föreskrivande förfarande med kontroll, som består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande.

2.8.3

Om de åtgärder som kommissionen utarbetat är förenliga med kommitténs yttrande ska följande förfarande tillämpas:

2.8.4

Om de åtgärder som kommissionen utarbetat är förenliga med kommitténs yttrande, eller om det inte föreligger något yttrande, ska enligt följande förfarande tillämpas:

2.9

De nuvarande förslagen till förordning påkallas av behovet att anpassa de rättsakter som redan antagits i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 251 i fördraget, enligt de förfaranden som tillämpas på områdena för jordbruk, sysselsättning, humanitärt bistånd, företagspolitik, miljö, gemenskapsstatistik, inre marknaden, hälsovård, konsumentskydd, energi, transporter och informationssamhället.

3.1

Kommissionens förslag rör ändringarna i förordningar och direktiv (8) som är föremål för förfarandet i artikel 251 i fördraget och ska anpassas till de nya förfaranden som fastställs i rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG.

3.2

I princip handlar det om att, i enlighet med de gemenskapspolitiska prioriteringarna för bättre lagstiftning (9), åstadkomma den anpassning och uppdatering som krävs för att kunna tillämpa rättsakten i fråga i enlighet med artikel 251 i EG-fördraget.

4.1

Kommittén stöder helt och fullt den åtskillnad mellan lagstiftningsinstrument och genomförandeinstrument som i linje med Lissabonfördraget kommer att leda till en ny definition av delegerade akter och göra det möjligt att förenkla och rationalisera utarbetandet av gemenskapens lagstiftning och regelverk (10), samtidigt som man upprätthåller ett system med parlamentarisk, demokratisk kontroll av kommissionens genomförandebefogenheter.

4.2

Därför är kommittén positiv till att ett föreskrivande förfarande med kontroll införs i kommittésystemet, för att rådet och Europaparlamentet ska kunna kontrollera och eventuellt ändra de genomförandeåtgärder kommissionen har antagit, i de fall då rättsakten ger kommissionen rätt att utöva genomförandebefogenheter på vissa områden men inte att genomföra väsentliga ändringar.

4.3

Kommittén rekommenderar att förordningarna om anpassning av de fyra paketen med direktiv och förordningar till beslut 2006/512/EG antas i god tid innan Lissabonfördraget träder i kraft.

4.4

Kommittén erinrar om att Lissabonfördraget inför en ny hierarki för bestämmelser genom att skilja mellan rättsakter, delegerade akter och genomförandeåtgärder (11), samtidigt som man bibehåller den nuvarande terminologin (direktiv, förordningar och beslut). Parlamentet och rådet kommer att ha samma befogenheter när det gäller att definiera bestämmelser för kontroll av delegerade akter och genomförandeåtgärder (kommittéförfarandet) (12).

4.5

Kommittén påpekar att följande är viktigt:

4.6

Kommittén upprepar något den tidigare hävdat, det vill säga att ”det kommittéförfarande som endast involverar företrädare för kommissionen och medlemsstaternas regeringar och som beroende på vilket slags kommitté som inrättas är avsedd för den förvaltning, rådfrågning eller reglering som härrör från uppföljningen och tillämpningen av rättsakterna, bör vara tydligare och mer begriplig för personer som bor i EU, och särskilt för dem som berörs av dessa rättsakter” (13).

4.7

I detta sammanhang vill kommittén erinra om att man helt och fullt bör tillämpa artikel 8 A i Lissabonfördraget, i vilken det föreskrivs att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att medborgarna och det civila samhället därmed ska garanteras optimal öppenhet och tillgång till information.

4.8

Enligt EESK:s åsikt bör man därför utvärdera effekterna av tillämpningen av det nya förfarandet genom att en rapport om effektiviteten, öppenheten och spridningen av användarvänlig, allmänt tillgänglig information om delegerade gemenskapsrättsakter regelbundet läggs fram för parlamentet, rådet och kommittén.

—

På den första nivån ligger lagstiftningsverksamheten i strikt mening (antagande av förordningar eller direktiv i enlighet med medbeslutandeförfarandet). Innan kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag om värdepapper ska den i detta skede konsultera Europeiska värdepapperskommittén som består av företrädare för var och en av medlemsstaterna.

—

På den andra nivån finns genomförandebestämmelser som genomförs av kommissionen med utgångspunkt i den delegering som föreskrivs i rättsakten, i enlighet med det föreskrivande förfarandet (numera det föreskrivande förfarandet med kontroll). I detta skede utarbetar kommissionen ett utkast till genomförandeåtgärder på grundval av ett tekniskt yttrande från Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som består av företrädare för de nationella tillsyns- och övervakningsmyndigheterna, och lägger fram detta förslag för Europeiska värdepapperskommittén som utarbetar ett yttrande.

—

Den tredje beslutsnivån består för värdepapperssektorns del av Europeiska värdepapperstillsynskommitténs informella samordning av de nationella tillsynsmyndigheternas tillsyn och övervakning av värdepapper. Syftet är att garantera ett enhetligt och konsekvent införlivande av de bestämmelser som antas på de två lägre nivåerna.

—

På den fjärde beslutsnivån sker slutligen medlemsstaternas rättsliga och administrativa genomförande av gemenskapsbestämmelser och kommissionens kontroll av detsamma.