25.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 105/21

—

Regionkommittén konstaterar att medlemsstaternas medborgare i allmänhet saknar kunskap om grundvalarna för den europeiska integrationen och dess utvecklingsmöjligheter.

—

Denna kunskapsbrist är särskilt allvarlig bland ungdomar som har sin ekonomiska och sociala framtid inom Europeiska unionen, samtidigt som det är viktigt för EU:s framtid att ungdomarna utvecklas till aktiva unionsmedborgare.

—

Regionkommittén har här en roll att spela eftersom de regionala och lokala myndigheterna i vissa länder ansvarar för ungdomars utbildning, och på grund av sin närhet till ungdomarna har goda förutsättningar att uppmuntra dem till ett aktivt medborgarskap.

—

Kommittén anser att det är av avgörande betydelse att alla europeiska ungdomar får en utbildning som är anpassad till deras yrkesmässiga behov och till deras personliga utveckling. Det är också mycket viktigt att ungdomar under skoltiden får de kunskaper som behövs för att de ska känna sig som unionsmedborgare.

—

Kommittén vill inte föreslå att EU träder i medlemsstaternas utbildningsmyndigheters ställe, men uppmuntrar unionen att utvärdera konkreta åtgärder som leder till en bättre förståelse av Europeiska unionen.

—

I detta sammanhang bör betydelsen av befintliga icke-formella utbildningsinitiativ framhållas. Dessa förtjänar att utvecklas som komplement till den formella utbildningen inom EU, eftersom de ofta är det första frivilliga steget mot eget ansvar och ett aktivt medborgarskap.

Föredragande

:

Claude du GRANRUT (FR-PPE), ledamot av regionfullmäktige i Picardie

1.

Regionkommittén konstaterar att medlemsstaternas medborgare i allmänhet saknar kunskap om grundvalarna för den europeiska integrationen och dess utvecklingsmöjligheter.

2.

Denna kunskapsbrist är särskilt allvarlig bland ungdomar som har sin ekonomiska och sociala framtid inom Europeiska unionen, samtidigt som det är viktigt för EU:s framtid att ungdomarna utvecklas till aktiva unionsmedborgare.

3.

Det europeiska medborgarskapet, som infördes genom Maastrichtfördraget (1992) och som förtydligades genom Amsterdamfördraget (art. 8.1) 1997, ger alla unionsmedborgare viktiga rättigheter och privilegier. Vissa av dessa berör direkt unionens ungdomar, t.ex. rätten att resa, bo, arbeta och studera i samtliga medlemsstater, samt rösträtt. Det europeiska medborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan kompletterar det.

4.

Kommittén anser att det är av avgörande betydelse att alla europeiska ungdomar får en utbildning som är anpassad till deras yrkesmässiga behov och till deras personliga utveckling. Det är också mycket viktigt att ungdomar under skoltiden får de kunskaper som behövs för att de ska känna sig som unionsmedborgare.

5.

Kommittén välkomnar att kommissionen i sitt nyligen antagna meddelande ”Förmedla Europa till medborgarna – samarbete i partnerskap”  (1) framhåller betydelsen av ett aktivt europeiskt medborgarskap, och särskilt dess praktiska strategi som innebär att lärarna erhåller publikationer och nedladdningsbart material om EU-relaterade frågor. Kommissionen uppmanas att se till att detta material finns tillgängligt så snart som möjligt.

6.

För att ungdomar ska kunna tillägna sig ett europeiskt medborgarskap krävs det dels att de blir medvetna om den europeiska identitetens grundvalar, det vill säga att de får en utbildning som är positiv till vad Europa står för, nämligen en insikt om en värdegemenskap och en gemensam historia, samspel mellan olika kulturer, en gemensam nivå när det gäller sociala och politiska rättigheter och skyldigheter, samt en förståelse för att Europa angår dem både i deras vardagsliv och i framtiden.

7.

Enligt en nyligen genomförd undersökning (Eurobarometern juli 2007) kan visserligen den europeiska ”eliten” relativt lätt förstå den europeiska identitetens olika grundvalar, men det är en helt annan sak för de unga medborgarna i de olika medlemsstaterna. Kommittén anser därför att det är i skolundervisningen, där alla unga deltar, som grundidén om det europeiska medborgarskapet som en av den europeiska identitetens grunder måste läras ut.

8.

Kommittén välkomnar Urbact II-programmet som prioriterar ungdomars sociala integration och informations- och kommunikationskampanjer anordnade av EU-institutionerna, liksom de positiva effekterna av Sokratesprogrammet, och ser mycket positivt på lärar- och ungdomsorganisationer och andra sammanslutningar som arbetar med ungdomar och som informerar elever och medlemmar om europeiska förhållanden.

9.

Kommittén välkomnar utbyten av goda exempel på lokal och regional nivå inom Europa så att barn och ungdomar får möjlighet att lära sig mer om Europa och dess medlemsländer. Kommittén är inte desto mindre övertygad om att det krävs generella utbildningssatsningar för alla ungdomar i skolåldern för att ungdomarna verkligen ska kunna tillägna sig ett europeiskt medborgarskap.

10.

I detta sammanhang bör betydelsen av befintliga icke-formella utbildningsinitiativ framhållas. Dessa förtjänar att utvecklas som komplement till den formella utbildningen inom EU, eftersom de ofta är det första frivilliga steget mot eget ansvar och ett aktivt medborgarskap.

11.

Kommittén uppmuntrar användandet av Youthpass, som innebär ett erkännande av ungdomars sociala arbete inom ramen för programmet ”Aktiv ungdom”, och Europass som främjar unga arbetstagares rörlighet i Europa.

12.

Statsmakterna i alla EU:s medlemsstater är skyldiga att tillhandahålla skolutbildning, men det bör påpekas att utbildningsministrarna har beslutat att alla skolungdomar ska garanteras en viss kunskapsbas som även ska omfatta baskunskaper om Europeiska unionen.

13.

Kommittén vill inte föreslå att EU träder i medlemsstaternas utbildningsmyndigheters ställe, men uppmuntrar unionen att utvärdera konkreta åtgärder som leder till en bättre förståelse av Europeiska unionen.

14.

Regionkommittén har här en roll att spela eftersom de regionala och lokala myndigheterna i vissa länder ansvarar för ungdomars utbildning, och på grund av sin närhet till ungdomarna har goda förutsättningar att uppmuntra dem till ett aktivt medborgarskap.

15.

Kommittén stöder de informationsåtgärder som kommissionen förväntas vidta i samband med ratificeringen av det kommande Lissabonfördraget.

16.

Eventuella ändringar eller införlivande av nya element i skolundervisningen som syftar till att stärka ett aktivt medborgarskap kräver eftertanke och minutiösa förberedelser och effekterna sträcker sig över många år.

17.

Om ungdomar ska tillägna sig ett aktivt europeiskt medborgarskap måste de först få insikt om mångfalden i den europeiska identiteten, som bygger på kunskaper om Europas historia och utveckling, dess inre konflikter och värderingar, dess kulturskatter, demokratiska traditioner, och nu nyligen förklaringen om medborgarnas grundläggande rättigheter.

18.

Kommittén anser i detta sammanhang att konst och kultur i allmänhet, och formell och icke-formell kulturutbildning i synnerhet, är oerhört viktiga för utvecklingen av ett aktivt medborgarskap hos unga människor inom EU.

19.

Kommittén är övertygad om att denna kunskap förmedlas dels via den formella utbildningen, dels via den informella.

20.

Kommissionen uppmanas uppdatera den undersökning som genomfördes av Eurydice om medborgarutbildning i de europeiska skolorna.

21.

Den europeiska dimensionen bör införlivas med samtliga relevanta ämnen inom ramen för formell utbildning. En sådan öppen pedagogik kommer att bidra till att fostra medborgare som inser unionens värde och som har höga ambitioner när det gäller dess utveckling.

22.

Studier i flera främmande språk måste vara obligatoriskt eftersom ungdomar ser flerspråkighet som en tillgång inom alla yrken. Kommittén välkomnar slutsatserna från högnivågruppen om flerspråkighet som inrättats av kommissionsledamot Leonard Orban och kommissionens kommande meddelande om flerspråkighet, som i första hand bör gynna ungdomar.

23.

Regionkommittén föreslår att medlemsstatera uppmuntras att se till att undervisning om EU:s roll, befogenheter och institutionernas funktionssätt förekommer under hela skoltiden. På samma sätt som ungdomarna undervisas om det egna landets administrativa och politiska institutioner bör de unga européerna få kunskap om EU:s motsvarande institutioner. De lokala och regionala myndigheterna kan lyfta fram de konkreta insatser som görs på deras nivå, exempelvis att de strukturfondsmedel som unionen anslår ger ekonomiskt och solidariskt stöd.

24.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot invandrarungdomar och ungdomar från missgynnade miljöer för att tillgodose deras specifika behov, men också därför att om dessa ungdomar är väl integrerade kan de bidra till att berika kulturen och skapa solidaritet med samhället. År 2008 har för övrigt utnämnts till det europeiska året för interkulturell dialog i syfte att sprida bättre kunskap om och förståelse av andra länder i Europa och i världen.

25.

Ökat fokus på språk och EU-frågor i undervisningen kan inte uppnås utan initialt stöd från de politiker som är ansvariga för förvaltning och ekonomi på utbildningsområdet och inte heller utan medverkan av lärarna själva. Det är viktigt att de får en relevant fortbildning, om så krävs.

26.

Kommittén noterar med intresse de initiativ som redan tagits av utbildningsorganisationer som inte tillhör det offentliga skolväsendet.

27.

Kommittén föreslår att man bör utnyttja den nya informations- och kommunikationsteknikens resurser vid EU- och Europarelaterad språkundervisning, särskilt Internet, eftersom detta underlättar för ungdomarna att delta i utbildningen och hjälper till att nå dem som inte har tillgång till en normal skolutbildning.

28.

Kommittén stöder förslaget att fokusera på utveckling och främja möjligheterna till icke-formella utbildningsinitiativ för ungdomar, vilket är minst lika viktigt som formell utbildning för att skapa en dynamisk känsla för EU-medborgarskapet.

29.

Icke-formell utbildning är ett viktigt steg när det gäller ungdomars förberedelser för ett aktivt medborgarskap, exempelvis frivilligt ansvarstagande i olika föreningar, öppenhet mot andra, insikt om våra gemensamma tillgångar, intresse för det offentliga livet och engagemang i lokalpolitiken som leder till att de engagerar sig i unionens politik.

30.

Den icke-formella utbildningen, som bygger på frivilligt deltagande och har en nära anknytning till ungdomars behov och ambitioner, ger dem möjlighet att tillägna sig ny kompetens som utgör ett komplement till deras skolutbildning och specifika kvalifikationer. Dess innehåll är särskilt lämpat för mindre gynnade ungdomar. Slutligen bidrar den till ökad medvetenhet hos ungdomarna om nödvändigheten av att anpassa sig till unionens sociala och ekonomiska utveckling.

31.

Föräldrarna och deras egen medvetenhet om EU spelar en central roll för diskussionen om ett aktivt medborgarskap. Rent allmänt bör man bidra till att höja föräldrarnas medvetenhet, för med EU:s utveckling måste kunskaperna om EU hela tiden kompletteras och uppdateras.

32.

De lokala och regionala myndigheterna uppmanas stödja och genomföra dessa utbildningsinitiativ på europeisk nivå genom utbytesprogram mellan skolor och ekonomiskt stöd till initiativ från ungdomsorganisationer och sammanslutningar som arbetar med ungdomar, och genom att öppna sina sport- och fritidsanläggningar eller egna faciliteter för ungdomar och samtidigt framhålla vilka befogenheter de delar med EU:s institutioner.

33.

Det är nödvändigt att inspirera till en diskussion om hur de unga ska kunna tillägna sig ett aktivt medborgarskap som gör att de effektivt kan delta i EU:s ekonomi i ett globaliseringssammanhang och ta ansvar för unionens politiska utveckling.

34.

Förslagen bygger dels på utbildningsministrarnas beslut att ge alla europeiska ungdomar den nyckelkompetens som en reell kunskap om Europeiska unionen innebär, dels på programmet ”Ett Europa för medborgarna”, som kommissionen nyligen lagt fram och som godkänts av Europaparlamentet och rådet. Programmet baseras på Christopher Beazleys betänkande om vilka åtgärder som krävs för att införliva den europeiska dimensionen i läroplanerna.

35.

Införlivandet av den europeiska dimensionen i skolundervisningen är en nödvändig grund för att alla ungdomar verkligen ska tillägna sig ett reellt och varaktigt aktivt medborgarskap. Den europeiska dimensionen består av två delar, dels införlivandet av de europeiska aspekterna i samtliga relevanta ämnen, det vill säga att varje ämne måste sättas in i ett europeiskt sammanhang, dels specifik undervisning om unionens grundvalar, dess värderingar, institutionerna och deras funktion, samt konsekvenserna för de ungas vardag och för EU:s utveckling och förbindelser med den övriga världen.

36.

Med utgångspunkt i slutsatserna från högnivågruppen för flerspråkighet föreslår kommittén att unga européer uppmuntras att använda två europeiska språk utöver modersmålet. Flerspråkighet är lika med öppenhet, inte bara när det gäller andra kulturer utan också i fråga om handel, utbyten inom olika yrkessektorer och forsknings- och innovationsmiljöer.

37.

Det är också önskvärt att underlätta såväl elevers som lärares mobilitet och erkännande av kursplaner respektive yrkesutbildning.

38.

Kommittén rekommenderar att lämpliga åtgärder vidtas med aktivt deltagande från lärarnas sida för att åstadkomma en trygg inlärningsmiljö i skolorna, grundad på ömsesidig respekt och samarbete, i syfte att hindra eller motverka våld och intolerans bland unga.

39.

Kommittén rekommenderar att man utvecklar de åtgärder som vidtas av utbildningsorganisationer som inte tillhör det offentliga skolväsendet och den icke-formella utbildningen och som vänder sig till ungdomar i skolåldern, exempelvis utbytesprogram, skolutbyten, idrottstävlingar, idrottsläger och språkkurser under skolloven.

40.

Regionkommittén uppmuntrar utvecklingen av sådana projekt som de ungdomsambassadörer som utsågs inom ramen för Ungdomssommarskolan, som är ett initiativ från Europeiska regionförsamlingen. Ungdomar bör få ansvar för att informera andra ungdomar om olika frågor, däribland aktivt medborgarskap. Arbetet med att utreda begreppet medborgarskap i ett mångkulturellt Europa, att ta upp frågor som multireligiösa samhällen, multikulturalism i skolor och på arbetsplatser och kulturella svar på frågor som berör unga människor bör få ökad uppmärksamhet.

41.

Kommittén uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att främja initiativ till förmån för ungdom och att komplettera dem med särskilda åtgärder, exempelvis simuleringar baserade på EU-institutionernas arbete med kommunala eller regionala församlingar för ungdomar som förebild, och därigenom göra dem medvetna om sitt politiska ansvar.

42.

Kommittén föreslår att samtliga åtgärder som rekommenderas i programmet ”Ett Europa för medborgarna” lämnar plats åt initiativ från ungdomar eller avsedda för dem, oavsett om det rör sig om så kallade folkliga projekt, program från det civila samhället, evenemang med stor genomslagskraft eller åtgärder för att bevara Europas kulturarv.

43.

Kommittén föreslår att man ska undersöka om effekterna av de åtgärder som redan påbörjats av lärar- och ungdomsorganisationer och andra sammanslutningar som arbetar med ungdomar ska utvärderas så att dessa organisationers goda praxis kan utväxlas och utvecklas, samt införlivas med EU:s handlingsprogram. Praktisk erfarenhet är det effektivaste sättet att öka ungdomarnas medvetenhet med avseende på ett aktivt medborgarskap, genom att försätta dem i en situation där de känner att deras beslut är betydelsefulla och får direkta effekter på deras liv. Elevråd i skolorna – eller på en högre nivå lokala barn- och ungdomskommittéer – erbjuder goda möjligheter att praktisera detta. De direkta effekterna av den sistnämnda typen av kommittéverksamhet är särskilt påtagliga i små kommuner.

44.

Det skulle innebära ett officiellt erkännande av den icke-formella utbildningens roll när det gäller att främja ungdomars sociala integration, deras anpassning till en föränderlig arbetsmarknad, deras deltagande i det offentliga livet, och sist men inte minst, deras motivation att tillägna sig ett aktivt medborgarskap.

45.

Kommittén framhåller att undervisningen i Europakunskap måste leva upp till ambitionerna med tanke på att den är av avgörande betydelse för Europeiska unionens och dess medborgares framtid. Den underlättar den förnyelse av de traditionella idéerna på utbildningsområdet som krävs för att förbereda medlemsstaternas ungdomar för yrkeslivet och för deras sociala och politiska ansvar i en värld som domineras av ekonomins globalisering. Den sätter upp ett mål för den formella utbildningen, kompletterad av den icke-formella utbildningen, nämligen att man som medborgare skall delta i unionens demokratiska uppbyggnad.

46.

Kommittén insisterar på att en aktiv användning av EU-program och nationella program samt av det stora antal projekt som utarbetats av de icke-statliga organisationerna är nödvändigt för utvecklingen av en bred formell och icke-formell kulturutbildning i EU-sammanhang; och att den måste utvecklas ytterligare.