P6_TA(2007)0160

De funktionshindrade kvinnornas situation i EU

Europaparlamentets resolution av den 26 april 2007 om funktionshindrade kvinnors situation i Europeiska unionen (2006/2277(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av konventionen om funktionshindrade personers rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling den 13 december 2006,

- med beaktande av Europeiskt handikappforums manifest om kvinnor med funktionshinder i Europa, antaget i Bryssel den 22 februari 1997,

- med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [1],

- med beaktande av Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007),

- med beaktande av artikel 13 i fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen,

- med beaktande av kommissionens meddelande "Lika möjligheter för personer med funktionshinder - En europeisk handlingsplan" (KOM(2003)0650),

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0075/2007), och av följande skäl:

A. I FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter (nedan kallad konventionen) erkänns att funktionshindrade kvinnor och flickor ofta löper större risk - både i och utanför hemmet - att utsättas för våld, kränkande behandling och övergrepp samt att bli övergivna, negligerade eller försummade, misshandlade och utnyttjade.

B. I konventionen framhålls även behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla insatser för att personer med funktionshinder skall åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

C. I konventionen slås det fast att alla funktionshindrade personer som har uppnått minimiåldern för äktenskap har rätt att gifta sig och bilda familj.

D. Nästan 80 procent av alla funktionshindrade kvinnor utsätts för psykiskt och fysiskt våld och risken för sexuellt våld är högre för dem än för andra kvinnor. Våld är inte bara vanligt förekommande i funktionshindrade kvinnors liv utan det är ibland också själva orsaken till deras funktionshinder.

E. Funktionshindrade personer är en mycket heterogen befolkningsgrupp, och när stödinsatser för dessa planeras måste hänsyn tas både till denna heterogenitet och till att vissa grupper, exempelvis kvinnor med funktionshinder, utsätts för ytterligare svårigheter och flerfaldig diskriminering.

F. Enligt studier som har gjorts i medlemsstaterna är det i huvudsak mödrarna som tar kontakt med läkare, skolor, myndigheter etc. för att informera sig om barnens funktionshinder och finna de bästa lösningarna för att hantera situationen.

G. Det är i allmänhet kvinnor som ansvarar för funktionshindrade personer, ett ansvar som i vissa fall leder till att de lämnar arbetsmarknaden för att det inte finns lämplig omsorg.

H. EU-institutionerna samt de nationella och regionala myndigheterna bör främja insatser för att göra jämställdhet mellan människor till något reellt och effektivt och Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) bör fungera som en pådrivande kraft i detta hänseende.

I. Funktionshindrade kvinnor utsätts för flerfaldig diskriminering på grund av kön, etnicitet, funktionsnedsättningar och funktionshinder och löper större risk att drabbas av fattigdom och utslagning.

J. Jämställdhet för funktionshindrade kvinnor och mödrar till funktionshindrade barn är en grundläggande mänsklig rättighet och en moralisk skyldighet.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att befintliga hinder - också av byggnadstekniskt slag - undanröjs, så att funktionshindrade kvinnors och flickors deltagande i familjelivet, det politiska, kulturella och sociala livet samt arbetslivet underlättas. Detta bör ske framför allt genom bättre tillämpning av gemenskapens antidiskriminerings- och jämställdhetslagstiftning samt genom ökad användning av de möjligheter som erbjuds av gemenskapens program inom hithörande områden och av Europeiska socialfonden.

2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut ta hänsyn till de funktionshindrades behov och kvinnornas särskilda behov i all politik på nationell, regional och lokal nivå och framför allt inom stadsplanerings-, utbildnings-, sysselsättnings-, bostads-, transport- och hälsovårdspolitiken samt inom de sociala tjänsterna.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta och genomföra nödvändiga åtgärder för att stödja funktionshindrade kvinnors medverkan på de områden inom det sociala, kulturella och politiska livet samt arbetslivet där de fortfarande är underrepresenterade.

4. Europaparlamentet uppmanar nationella och regionala regeringar att främja och avsätta rimliga resurser för innovativa strategier och tjänster avseende kön och funktionshinder, särskilt när det gäller personlig assistans, rörlighet, hälsa, utbildning, livslångt lärande, sysselsättning, oberoende och social trygghet.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa verkningsfull lagstiftning och föra effektiv politik med fokus på kvinnor och barn, för att garantera att fall av utnyttjande, våld och sexuellt utnyttjande av funktionshindrade - i och utanför hemmet - upptäcks, utreds och eventuellt leder till åtal. I detta sammanhang bör man särskilt uppmärksamma funktionshindrade kvinnor vars funktionshinder hindrar dem att föra sin egen talan och ta fram förebyggande åtgärder för att se till att synen på en kvinnas rätt till sin egen kropp och sexualitet inte bestäms av om hon har funktionshinder eller ej.

6. Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att funktionshindrade kvinnor löper tre gånger så stor risk att utsättas för våld som kvinnor utan funktionshinder och kräver därför att Daphneprogrammet även används för att bekämpa denna typ av våld.

7. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att aktivt arbeta mot segregering av personer med funktionshinder redan från barndomen.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja modellförsök och beprövade förfaranden för att skapa integrerade inrättningar, från lekskolan, skolan och andra utbildningsformer till yrkeslivet.

9. Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen måste vidta åtgärder av alla tänkbara slag, också i lagstiftningsväg, för att göra stödsystemen mindre byråkratiska och öka anslagen till funktionshindrade kvinnor och flickor.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att motverka bristen på adekvat vård för funktionshindrade kvinnor genom att tillhandahålla specialiserad vårdpersonal och lämpliga infrastrukturer.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med behöriga nationella myndigheter kartlägga de särskilda hälso- och vårdrelaterade problemen för funktionshindrade kvinnor och att därvidlag fokusera på förebyggande åtgärder och information.

12. Europaparlamentet anser att det finns en koppling mellan funktionshinder och lägre utbildningsnivå, vilket senare även får konsekvenser för sysselsättningsgraden.

13. Europaparlamentet uttrycker sin oro för det faktum att funktionshindrade kvinnor hör till de lägst utbildade och därigenom möter större svårigheter när de skall komma in, hålla sig kvar och hävda sig på arbetsmarknaden. Funktionshindrade måste beredas lika möjligheter att studera och måste ha rätt till tillträde till arbetsmarknaden så att självförsörjning är möjlig. Kvinnor och flickor med funktionshinder skall också uppmuntras att söka utbildning och arbete utifrån sina resurser och intressen och inte utifrån sina brister.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för principen om allmän tillgång till byggnader, varor och tjänster så att funktionshindrade kvinnor kan vara så oberoende som möjligt.

15. Med tanke på att informations- och kommunikationstekniken ofta är ett mycket viktigt verktyg för integreringen av funktionshindrade uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att undanröja den digitala könsklyftan så att funktionshindrade kvinnor får tillgång till informations- och kommunikationsteknik och kan dra nytta av tekniken på samma villkor som män.

16. Europaparlamentet anser att en förutsättning för att de funktionshindrade skall kunna få bättre tillträde till arbetsmarknaden och bättre aktiveras och utvecklas är att allt görs för att skapa skattemässiga och andra incitament som uppmuntrar arbetsgivarna att anställa funktionshindrade och bättre anpassa arbetstiderna för föräldrar som vårdar funktionshindrade barn.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sitt arbete för att öka sysselsättningsgraden för funktionshindrade kvinnor förebygga diskriminering från arbetsgivarnas sida vid anställningen av funktionshindrade kvinnor.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa "flexibilitetskonceptet" när det gäller funktionshinder, eftersom alla funktionshindrade har olika behov. På så sätt kan hjälp och stöd anpassas till varje enskild situation i en samhällsgemenskap med mångfald som grund.

19. Europaparlamentet anser att de åtgärder som vidtas skall syfta till bättre integrering.

20. Europaparlamentet påminner om att det i de flesta fall är kvinnor som tar hand om personer med funktionshinder och att det krävs åtgärder för att öka medvetenheten i samhället för att även män skall ta sitt ansvar.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ansvaret för funktionshindrades vård och delaktighet till en fråga för hela samhället och inte bara för de funktionshindrades familjer. Vid utformandet av politiken bör kommissionen och medlemsstaterna beakta det stora engagemanget hos kvinnor som ansvarar för funktionshindrade liksom situationen för de personer, ofta anhöriga, som ansvarar för funktionshindrade. Parlamentet anser att det är viktigt att upplysa att detta arbete främst görs av kvinnor, och att kvinnor därför drabbas särskilt hårt av nedskärningar i den offentliga omsorgen, både som avlönade ansvarstagare och som anhöriga.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att stödja familjer och handikapp- och anhörigorganisationer i deras arbete.

23. Europaparlamentet anser att man måste vidta olika stödåtgärder så att både funktionshindrade och deras familjer kan leva ett normalt liv på samma villkor som icke funktionshindrade och deras familjer. Det behövs också åtgärder för att stödja de personer, oftast anhöriga, som ansvarar för funktionshindrade ekonomiskt och socialt, vilket ofta är en isolerande heltidssysselsättning och kräver stöd på flera olika nivåer. I dagsläget står kvinnor för en stor del av sådant ansvar, både avlönat och oavlönat. Parlamentet anser att detta inte är en uppgift främst för ettdera könet, och uppfattningen att detta är kvinnors ansvar skall aktivt ifrågasätts och motarbetas.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att harmonisera sina kommunala parkeringsbestämmelser för funktionshindrade och att överväga att sänka transportpriserna för personer som ledsagar funktionshindrade.

25. Europaparlamentet anser att ett av Europeiska unionens främsta mål bör vara att förbättra livskvaliteten för personer med funktionshinder och deras familjer samt att sörja för deras fullständiga integration i samhället.

26. Europaparlamentet framhåller att funktionshindrade kvinnor måste synliggöras och få en bättre image i medierna, något som kommer att öka allmänhetens kännedom om deras vardag och ge dem fler möjligheter att komma till tals och delta i det sociala och politiska livet.

27. Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna erkänner handikappade kvinnors självklara rätt till en egen sexualitet samt rätten att bilda familj.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa lagstiftning som garanterar att funktionshindrade kvinnor och män kan föra ett oberoende liv och att erkänna att detta är en grundläggande rättighet som måste respekteras.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande och i detta arbete särskilt beakta jämställdhetsperspektivet.

30. Europaparlamentet konstaterar att funktionshindrade kvinnor diskrimineras även när det gäller tillgång till befintlig hemtjänst och vård.

31. Europaparlamentet betonar den roll som ungdomars utbildning spelar för utformningen av vårt framtida samhälle och understryker att inriktningen måste vara att funktionshinder inte får hindra ungdomar från att delta i samhället och åtnjuta samma möjligheter och rättigheter, så att en atmosfär av samarbete och integration skapas. Upplysning om funktionshinder i skolan är absolut nödvändigt för att förverkliga detta.

32. Europaparlamentet betonar att frivilligorganisationer som arbetar med funktionshindrade kvinnor spelar en viktig roll, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dem.

33. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att samla in aktuella könsuppdelade uppgifter om funktionshinder och genomföra studier där man med hjälp av könsindikatorer visar hur situationen för kvinnor och flickor med funktionshinder ser ut.

34. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att garantera funktionshindrade kvinnors reproduktiva hälsa, med tonvikt på frågor som familjeplanering, hälsovård och mödravård så att de kan utveckla jämställda, ansvarsfulla och tillfredsställande relationer.

35. Europaparlamentet konstaterar att EU:s politik bör uppmuntra arbetsgivarorganisationerna, facket och frivilligorganisationerna att utarbeta resultatrika metoder för stöd och hjälp till funktionshindrade.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta inrättandet av nätverk för funktionshindrade kvinnor inom Europeiska unionen och i kandidatländerna, där man kan diskutera goda lösningar och bygga upp kompetens och inflytande.

37. Europaparlamentet understryker att funktionshindrade kvinnor måste ha fri tillgång till de nya audiovisuella medierna.

38. Europaparlamentet erinrar kommissionen om att det enbart är med omfattande kunskaper om ämnet och om den sociala modellen för funktionshinder - med fokus på samhälleliga hinder i stället för på funktionshindrets medicinska aspekter som i den medicinska modellen - som man kan utforma lösningar, tjänster, stöd och politik, avsätta resurser och mäta hur åtgärderna förändrar situationen för de funktionshindrade.

39. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att mellanstatligt samarbete är grundläggande för att underlätta och förbättra för kvinnor och flickor med olika slags funktionshinder.

40. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja medborgerliga initiativ för att hjälpa funktionshindrade.

41. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som arbetsmarknadens parter samt företagen och det civila samhället, särskilt organisationer som företräder funktionshindrade kvinnor och föräldrar till barn med funktionshinder, spelar för främjandet av jämställdheten och funktionshindrades tillträde till arbetsmarknaden samt för livslång utbildning för funktionshindrade med hänsyn tagen till särskilda behov.

42. Europaparlamentet välkomnar föräldraorganisationernas arbete som i allmänhet initieras och leds av mödrar till barn med funktionshinder. Via organisationer och hemsidor samlas information (om specialiserade kliniker, bestämmelser om skolgång och social trygghet) som är till hjälp för andra föräldrar och fungerar som upplysning för offentliga myndigheter.

43. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina rapporter om det egna landet för Europaparlamentet och kommissionen redogöra för funktionshindrade kvinnors och flickors situation och för de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att leva upp till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

44. Europaparlamentet menar att funktionshinder bör betraktas som ett naturligt fenomen som ingår i vardagen, och inte som en avvikelse. Det kommer alltid att finnas medborgare med funktionshinder och det är därför självklart att funktionshinder är en integrerad del av samhället.

45. Europaparlamentet tror att det självt bör engagera sig för en ökad utveckling och användning av teknik och hjälpmedel för att undanröja miljöer som försvårar för personer med funktionshinder. Utvecklingen bör ta hänsyn till att det ibland finns skillnader mellan mäns och kvinnors behov.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för jämlika levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet och FN:s generalsekreterare.

[1] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

--------------------------------------------------