[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.11.2007

KOM(2007) 679 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

2006 ÅRS RAPPORT OM PHAREPROGRAMMET OCH FÖRANSLUTNINGS- OCH ÖVERGÅNGSINSTRUMENTEN {SEK(2007) 1462}

Inledning

Tillsammans med två andra instrument som finansieras av Europeiska gemenskaperna, nämligen det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (Ispa) och det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbruket och landsbygdens utveckling (Sapard), syftar Phareprogrammet till att stödja kandidatländer och anslutande länder i deras förberedelser inför anslutningen till Europeiska unionen. Under 2006, efter anslutningen av de tio nya medlemsstaterna, har Bulgarien, Rumänien och Kroatien fått fortsatt stöd från de tre föranslutningsinstrumenten. De i sammanhanget berörda förordningarna ändrades därför och erforderliga medel anslogs till budgetarna för Phare och Ispa redan 2005 och till Sapard från och med 2006. Turkiet har fortsatt att få stöd genom sitt eget föranslutningsinstrument.

Syftet med föranslutningsstödet genom Phare är att hjälpa kandidatländer och anslutande länder i deras insatser för att stärka sina offentliga förvaltningar och institutioner så att dessa kan fungera på ett effektivt sätt inom Europeiska unionen, att främja en tillnärmning till Europeiska gemenskapens lagstiftning, att minska behovet av övergångsperioder och att främja ekonomisk och social sammanhållning.

Programplaneringen baseras på Phareriktlinjerna, vilka reviderades under 2004 i syfte att ta hänsyn till den ytterligare anpassningen av förordningen om gränsöverskridande samarbete till Interreg-initiativet och det enhetliga upplägg som behövs på kärnsäkerhetsområdet och för att markera övergången till systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (Edis). Programplaneringen och genomförandet av föranslutningsstödet för Turkiet återspeglade i stort sett Pharestödets förfaranden och innehåll. I syfte att förbereda för den decentraliserade strategin för programförvaltning som införts under strukturfonderna fortsatte Europeiska kommissionen att öka stödet till Bulgarien och Rumänien för att göra det möjligt att överföra ansvaret för förvaltningen och genomförandet av Phareprogrammet till de nationella myndigheterna.

Denna rapport innehåller även upplysningar om den övergångsmekanism för nya medlemsstater som införts för att möjliggöra ett fortsatt stöd till det institutionsbyggande som företas i syfte att stärka och befästa dessa länders institutionella och administrativa kapacitet att genomföra gemenskapens regelverk. Programplaneringen grundades på de behov som identifierades i kommissionens sammanfattande uppföljningsrapport från november 2003.

1. EN ÖVERBLICK ÖVER ÅRET

1.1. De viktigaste förändringarna i utvidgningsprocessen under 2006

2006 var ett avgörande år för utvidgningspolitken. EU:s femte utvidningsomgång avslutades med Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen den 1 januari 2007. Med tanke på de nuvarande utmaningarna när det gäller utvidgning, i synnerhet anslutningsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet samt stabiliserings- och associeringsprocessen med länderna på västra Balkan inom ramen för föranslutningsstrategin, föreslog kommissionen en strategi för att uppnå förnyad enighet om utvidgningen. Europeiska rådet ställde sig bakom strategin vid mötet i december 2006.

Kommissionen följde noga upp Bulgariens och Rumäniens förberedelser inför anslutningen och tog fram särskilda bestämmelser som gör det möjligt att tillfälligt minska utbetalningen av delar av jordbruksstödet om villkoren för att använda dessa medel inte uppfylls. Den 13 december fattade kommissionen beslut om att för båda länderna inrätta en mekanism för samarbete och kontroll av framstegen när det gäller reformen av rättsväsendet, kampen mot korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet.

Parallellt fortsatte anslutningsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet . Den analytiska genomgången av regelverket med båda länderna avslutades med gott resultat i oktober. Eftersom Turkiet inte hade fullgjort sin skyldighet vad gäller ett fullständigt och icke-diskriminerande genomförande av tilläggsprotokollet till associeringsavtalet utfärdade kommissionen den 29 november en rekommendation om de fortsatta anslutningsförhandlingarna.

Kommissionen fortsatte också att följa upp framstegen i Turkiet , Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna och när det gäller partnerskapen för anslutning. Program för ekonomisk samarbete inriktades på att stödja anslutningsrelaterade reformer. Det ekonomiska stödet till kandidatländerna uppgick 2006 till 450 miljoner euro för Turkiet, 140 miljoner euro för Kroatien och 43,6 miljoner euro för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Arbetet för att få ett slut på den turkcypriotiska befolkningsgruppens isolering och att underlätta återföreningen av Cypern fortsatte. Efter antagandet av förordningen om finansiellt bistånd i början av 2006 utarbetades programplaneringsdokument och kommissionsbeslut avseende ett biståndsprogram på 259 miljoner euro till förmån för den turkcypriotiska befolkningsgruppen.

Under hela 2006 fortsatte arbetet med genomförandet av stabiliserings- och associeringsprocessen med länderna på västra Balkan . I december inleddes förhandlingar om avtal om förenklade viseringsförfaranden med Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien . Med samma länder inleddes också förhandlingar om återtagandeavtal, med undantag för Albanien vars återtagandeavtal trädde i kraft i maj 2006.

I juni 2006 undertecknades ett stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien . Ett interimsavtal möjliggjorde för handelsrelaterade bestämmelser att träda i kraft i december 2006, i avvaktan på ratificeringen av själva avtalet.

I oktober 2005 inleddes förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Serbien och Montenegro i. Under de första månaderna 2006 gjordes betydande framsteg. Eftersom landet inte fullgjorde sitt åtagande att samarbeta med den internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, beslutade kommissionen emellertid att avbryta förhandlingarna den 3 maj 2006.

Under 2006 bidrog kommissionen till den smidiga utvecklingen när det gäller fastställandet av Montenegros status. Efter folkomröstningen om och EU:s erkännande av Montenegros självständighet antog rådet kommissionens förslag till ett nytt förhandlingsmandat för ett stabiliserings- och associeringsavtal med landet. Förhandlingarna återupptogs i september och slutfördes tekniskt sett i december. Avtalet kommer att paraferas så snart som landet gör framsteg på de områden som kommissionen har tagit upp.

Förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Bosnien och Hercegovina slutfördes tekniskt sett i december. Avtalet kommer att paraferas så snart som landet gör tillräckliga framsteg på de områden som kommissionen har tagit upp. Kommissionen har intensifierat övervakningen av reformprocessen, framför allt genom reformprocessuppföljningen (RPM), och i januari inledde den officiellt den ekonomiska dialogen. Kommissionen har också varit djupt involverad i förberedelserna för ett förnyat EU-engagemang i Bosnien och Hercegovina efter stängningen av den höge representantens kansli och har aktivt deltagit i det fredsgenomförande rådet.

Arbetet med att finna en lösning på Kosovos status fortsatte under överinseende av FN:s särskilda sändebud. Kommissionen fortsatte också att stödja reformerna i Kosovo inom ramarna för Stabiliserings- och associeringsprocessens vägledningssystem.

Den 31 juli 2006 antog Europeiska rådet ett nytt instrument för stöd inför anslutningen , vilket kommissionen hade föreslagit inom ramen för budgetplanen för 2007–2013 i syfte att ge målinriktat och effektivt föranslutningsstöd till både kandidatländer och potentiella kandidatländer. Detta instrument, som ersätter fem separata rättsliga grunder, tillämpas från och med den 1 januari 2007. Kommissionen inledde den relevanta strategiska planeringen under de sista månaderna av 2006 genom att utarbeta fleråriga planeringsdokument och lade i december 2006 fram ett utkast till genomförandeförordning för medlemsstaterna. De första programmen inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen väntas kunna antas under det andra kvartalet 2007. Under 2006 genomförde generaldirektoratet för utvidgning åtagandebemyndiganden för 2,3 miljarder euro och betalningsbemyndiganden för 2,0 miljarder euro, vilket utgör det samlade ekonomiska stödet till de berörda länderna.

Generaldirektoratet prioriterade kommunikation om utvidgningen genom strategiska partnerskap, bland annat med andra EU-institutioner, regionala och lokala förvaltningar, media, icke-statliga organisationer och andra opinionsbildare, vilket i slutet av 2006 kulminerade i en omfattande mediekampanj om Bulgariens och Rumäniens anslutning.

Dessutom fortsatte kommissionen sin dialog med det civila samhället , framför allt i Turkiet och Kroatien, för att göra kopplingen mellan civilsamhället i EU och kandidatländerna starkare i syfte att öka förståelsen dem emellan och bemöta allmänhetens oro för utvidgningen.

1.2. De viktigaste slutsatserna från mötena under 2006 i Europeiska rådet

Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 14–15 december 2006 bekräftades slutsatserna från den 15–16 juni[1], samtidigt som utvidgningspaketet från 2006 godkändes som grund för ett förnyat samförstånd om utvidgning, vilket framgår av följande utdrag:

”I enlighet med överenskommelsen vid Europeiska rådets möte i juni 2006 och på grundval av kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin samt dess särskilda rapport om EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar höll Europeiska rådet en ingående debatt om utvidgning. Europeiska rådet erkänner att en utvidgningsstrategi som grundar sig på konsolidering, villkorlighet och kommunikation i kombination med EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar utgör grundvalen för en förnyad konsensus om utvidgning. EU står fast vid sina åtaganden gentemot de länder som deltar i utvidgningsprocessen.

[…]För att upprätthålla EU:s integrationskapacitet måste de anslutande länderna vara beredda och ha förmåga att fullt ut uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskap i unionen och unionen måste kunna fungera effektivt och utvecklas. Båda dessa aspekter är synnerligen viktiga för att säkerställa brett och varaktigt stöd från allmänheten, vilket även bör ske genom större öppenhet och bättre kommunikation.

Europeiska rådet bekräftar att EU står fast vid sina åtaganden när det gäller de pågående anslutningsförhandlingarna. De nyligen stärkta regler som styr anslutningsprocessen föreskriver strikt villkorlighet i alla förhandlingsskeden. Europeiska rådet tillstyrker kommissionens förslag till förbättringar när det gäller förhandlingarnas genomförande och kvalitet. […]Europeiska rådet bekräftar att västra Balkans framtid ligger i Europeiska unionen. Det upprepar att varje lands väg mot Europeiska unionen är avhängig av dess enskilda insatser för att uppfylla Köpenhamnskriterierna och stabiliserings- och associeringsprocessens villkorlighet. […]

Europeiska rådet framhåller vikten av att säkerställa att EU kan upprätthålla och fördjupa sin egen utveckling. I utvidgningstakten måste hänsyn tas till unionens kapacitet att absorbera nya medlemmar. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att i sitt yttrande om ett lands ansökan om medlemskap och under anslutningsförhandlingarna göra konsekvensanalyser på de viktigaste politikområdena. Allt eftersom unionen utvidgas kommer en framgångsrik europeisk integration kräva att EU-institutionerna fungerar effektivt och att EU-politiken vidareutvecklas och finansieras på ett hållbart sätt.”

2. PROGRAMPLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMEN: ALLMÄN ÖVERSIKT

2.1. Phareprogrammet och föranslutningsinstrumenten för Turkiet

De totala åtagandena uppgick till 1 401,7 miljoner euro och fördelades enligt följande:

Nationella program | 1 086,5 miljoner euro |

Gränsöverskridande samarbete | 84,0 miljoner euro |

Regionala och övergripande program (inbegripet Taiex) | 168,0 miljoner euro |

Kärnsäkerhet | 13,2 miljoner euro |

Bulgarien – avveckling av kärnkraftverket Kozloduj | 50,0 miljoner euro |

Åtagandena för de nationella programmen fördelades enligt följande:

Bulgarien | 166,8 miljoner euro |

Rumänien | 408,6 miljoner euro |

Kroatien | 61,1 miljoner euro |

Turkiet | 450,0 miljoner euro |

Närmare uppgifter om Phareprogrammen i varje land och det ekonomiska stödet till Turkiet inför anslutningen finns i bilagan till denna rapport (del I beträffande de enskilda länderna).

2.2. Övergångsmekanismen

De tio länder som tidigare fått ekonomiskt stöd inför anslutningen genom Phare (eller genom särskilda föranslutningsinstrument för Cyperns och Maltas del) kunde under 2004 för första gången utnyttja en särskild övergångsmekanism för institutionsbyggande, vilken syftade till att möjliggöra för de nya medlemsstaterna att stärka och befästa sin institutionella och administrativa kapacitet att genomföra gemenskapens regelverk och således fortsätta med de institutionsbyggande åtgärder som inleddes inom ramen för Phareprogrammet. Denna rapport täcker det sista året i programmet för övergångsmekanismen för de nya medlemsstaterna.

Övergångsmekanismen inrättades genom artikel 34 i anslutningsakten som ett tillfälligt finansiellt instrument efter anslutningen. Programplaneringen grundas på de behov som identifierades i kommissionens sammanfattande uppföljningsrapport från november 2003. Artikeln innehåller en icke uttömmande förteckning över exempel på viktiga områden i regelverket där brister förekommer, men utesluter även alla områden som är berättigade till stöd genom strukturfonderna. För att ge kontinuitet åt stödet för institutionsbyggande genom Phare har en del av varje årligt anslag inom ramen för övergångsmekanismen tilldelats vissa program med flera stödmottagare.

De totala åtagandena uppgick till 67,2 miljoner euro och fördelades enligt följande:

Nationella program | 63,1 miljoner euro |

Program för flera länder och övergripande program | 4,1 miljoner euro |

Åtagandena för de nationella programmen fördelades enligt följande:

Cypern | 3,2 miljoner euro | Lettland | 4,0 miljoner euro |

Tjeckien | 7,2 miljoner euro | Litauen | 4,0 miljoner euro |

Estland | 3,7 miljoner euro | Polen | 22,1 miljoner euro |

Ungern | 6,7 miljoner euro | Slovenien | 3,7 miljoner euro |

Malta | 3,3 miljoner euro | Slovakien | 5,2 miljoner euro |

2.3. Övergången till systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (Edis)

Kommissionens mål är att se till att länder som tar emot stöd genom Phare ges förmåga att förvalta gemenskapsmedel inom ramen för Edis, så att de redan före anslutningen har tillräcklig praktisk erfarenhet av förvaltningen av ett helt decentraliserat system och därmed kan förvalta strukturfonderna på ett effektivt sätt efter anslutningen (i en miljö med gemensam förvaltning).

För att kommissionen ska godkänna ett Phare-genomförandeorgan för Edis fordras att detta kan påvisa att det har tillräckliga resurser, strukturer och system för att kunna garantera en snabb och effektiv förvaltning av gemenskapens stöd.

Bulgariens ansökan om ackreditering för Edis försenades för landets fyra genomförandeorgan[2]. I utkastet till rapport från december 2006 anges ett antal områden där ytterligare åtgärder krävs. De bulgariska myndigheterna uppmanas utarbeta en handlingsplan för att vidta de åtgärderna. Full Edis-ackreditering väntas före mitten av 2007.

2006 lämnade Rumänien in sina ansökningar till kommissionen om att få avstå från förhandskontrollen och Edis-ackrediteringen. Ansökan avsåg ministeriet för europeisk integration och den centrala finansierings- och avtalsenheten. En separat ansökan lämnades in av arbetsmarknadsministeriet, som fungerar som särskilt genomförandeorgan för föranslutningsprogram av ESF-typ. Ministeriet för europeisk integration och den centrala finansierings- och avtalsenheten ackrediterades den 14 december 2006. I Edis-beslutet ingår ett antal så kallade resultat av ”typ-2”, som kräver ytterligare uppföljning och förbättringar av systemet, med strikt angivna tidsfrister från och med antagandet av beslutet. Slutrapporten kommer liksom ackrediteringen att slutföras under 2007.

Kommissionens beslut om delvis överförande till Kroatien av förvaltningen av Phare och Cards inom ramen för systemet för decentraliserat genomförande antogs den 7 februari 2006.

Turkiet gick över till ett system för decentraliserat genomförande i oktober 2003, med ett vägledande mål att fortsätta med Edis under 2007.

2.4. Samordning av gemenskapens föranslutningsstöd

- Syftet med Sapard[3] är att hjälpa kandidatländerna att hantera de problem som strukturanpassningen i deras jordbrukssektorer och landsbygdsområden för med sig och att hjälpa dem att genomföra gemenskapens regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken och rättsakter som hänför sig till detta. Mer utförlig information om verksamheten inom ramen för Sapard finns i programmets årsrapport.

- Det huvudsakliga syftet med Ispa[4] är att anpassa kandidatländerna till gemenskapens standarder i fråga om infrastrukturer. Betydande infrastrukturprojekt på miljö- och transportområdet finansieras också via Ispa. Mer utförlig information om verksamheten inom ramen för Ispa finns i programmets årsrapport.

- Kommissionens samordningskommitté på direktörsnivå för de tre föranslutningsinstrumenten sammankallades inte officiellt under 2005, men den höll flera inofficiella möten som särskilt behandlade inrättandet av ett nytt instrument för stöd inför anslutningen (IPA) och de relevanta delarna av detta instrument[5]. En allmän rapport om stödet inför anslutningen, i vilken kommissionen informerar Phares förvaltningskommitté om samordningen av föranslutningsstödet för 2005 och det planerade stödet för 2006, lades fram för kommittén den 19 maj 2006. Denna rapport innehöll uppgifter bl.a. om de vägledande finansiella anslagen från de tre instrumenten till vart och ett av de berörda länderna, om samordningen med Europeiska investeringsbanken (EIB) och internationella finansinstitut och om framstegen och utsikterna i fråga om decentraliserad förvaltning. I en separat årsrapport om samordningen av stödet inför anslutningen ges mer utförlig information om samordningen mellan Phare, Ispa och Sapard.

3. SAMARBETE MED EIB OCH ANDRA INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

Kommissionen samråder regelbundet under hela programplaneringscykeln med de internationella finansinstituten och andra bilaterala givare i syfte att identifiera möjliga områden för gemensam verksamhet och kompletterande strategier för prioriterade områden inför anslutningen.

Samarbetet och samfinansieringen av projekt med EIB och andra internationella finansinstitut, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Världsbanken och Europarådets utvecklingsbank (CEB) tillsammans med tyska Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW), organiseras inom ramen för det reviderade samförståndsavtalet av den 26 april 2006 mellan Europeiska kommissionen och de deltagande internationella finansinstituten beträffande kandidatländerna.

I Phare-sammanhang har de horisontella programmen gett många möjligheter till samarbete med de internationella finansieringsinstituten i form av lån från de institutionerna i kombination med EU-stöd på ett mer flexibelt sätt jämfört med de investeringsprojekt som finansieras inom nationella program. Kommissionen har emellertid sett till att de båda typerna av program kompletterar varandra.

De nya horisontella program som finansieras via Phare och som infördes 2005 omfattar Rumänien, Bulgarien, Kroatien och Turkiet[6]. De på varandra följande övergripande finansieringsinstrumentens tekniska karaktär och det faktum att de är inriktade på flera länder gjorde det nödvändigt att involvera högt specialiserade finansiella institut med lång erfarenhet av internationell finansiering och utveckling av små och medelstora företag och av den kommunala sektorn. Man föredrog finansinstitut med ställning som internationella offentligrättsliga organ som delar de värderingar som EU står för (särskilt beträffande utvidgningen) och som även de styrs av allmännyttiga målsättningar framför finansinstitut inom den privata sektorn vars investeringar styrs av kommersiella hänsyn.

Det första programmet inom ramen för finansieringsinstrumenten startades 1999 tillsammans med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Europarådets utvecklingsbank, som genomför programmet tillsammans med KfW, och Europeiska investeringsbanken anslöt sig till programmen under de följande åren. Sedan 1999 har 32 sådana program inletts av kommissionen, enligt följande:

- 18 program för finansiering av små och medelstora företag som omfattar sammanlagt 376 miljoner euro i EU-stöd och 2 328,25 miljoner euro i krediter från de internationella finansinstituten.

- 11 program för kommunal finansiering som omfattar sammanlagt 117,8 miljoner euro i EU-stöd och 589 miljoner euro i lån från de internationella finansinstituten.

- 3 program för finansiering av effektivare energiutnyttjande inleddes för första gången 2006. De omfattar 53 miljoner euro i EU-stöd och 212 miljoner euro i lån från de internationella finansieringsinstituten. Genomförandet inleds i april 2007.

Finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag är ett program med flera mottagarländer som syftar till att bygga upp kapaciteten hos finansiella intermediärer (t.ex. banker och leasingföretag) i de stödmottagande länderna så att dessa kan utvidga och upprätthålla sin finansieringsverksamhet gentemot små och medelstora företag.

Instrumentet för kommunal finansiering liknar det för små och medelstora företag. De internationella finansinstitutens låne- och riskdelningsinstrument kombineras med icke-återbetalningspliktigt finansiellt stöd till lokala finansiella intermediärer. Det är meningen att tekniskt stöd till kommuner i viss mån ska finansieras genom Phare i syfte att stärka efterfrågesidan på den kommunala kreditmarknaden.

Instrumentet för effektivare energiutnyttjande inleddes 2006 som svar på grönboken om effektivare energiutnyttjande och direktivet om byggnaders energiprestanda. Det har till syfte att stimulera till investeringar för effektivare energiutnyttjande i alla typer av byggnader och inom industrisektorn, genom att tillhandahålla de slutliga låntagarna lämplig finansiering. Programmet kombinerar de internationella finansinstitutens krediter för finansiella intermediärer med stöd för att förbättra utrustningens kostnadseffektivitet och göra energiinvesteringar mer attraktiva, och avgifter till förmån för lokala finansiella intermediärer för att uppmuntra dem att ge lån till finansiering av effektivare energiutnyttjande.

EIB och kommissionen har i enlighet med Europeiska rådets önskemål från mötet i Nice och kommissionens meddelande om gränsregionerna av den 25 juli 2001 inrättat en mekanism för kommuner i gränsregionerna. Denna är inriktad på inrättande av småskalig kommunal infrastruktur i gränsregionerna, i syfte att främja integreringen med de nuvarande EU-regionerna. Till denna mekanism hör två program för kommunal infrastruktur som omfattar sammanlagt 40 miljoner euro i EU-stöd och 200 miljoner euro i lån från EIB. Detta program är fortfarande i inledningsskedet. Bidraget från EU har under 2006 minskat från 50 miljoner euro till 40 miljoner euro för att programmets storlek ska vara proportionerlig med potentiella projekt.

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Syftet med uppföljnings- och utvärderingsfunktionen är för det första att följa upp och utvärdera det finansiella stöd som mottagarländerna beviljas för att de ska kunna uppnå målen inför anslutningen, vilket sker genom att man bedömer resultatet av program och drar lärdomar av detta. Det andra syftet är att införa ansvarighet när det gäller en effektiv förvaltning av medel och användningen av föranslutningsstödet. Det tredje syftet är att stödja utvecklingen av uppföljnings- och utvärderingskapaciteten i mottagarländerna som ett medel för förstärkning av dessa länders förmåga att förvalta och kontrollera stödet inför anslutningen.

4.1. Förhandsbedömning

Under 2006 slutfördes en förhandsbedömning av instrument för stöd inför anslutningen, i vilken de vägledande fleråriga planeringsdokumenten stod i centrum. Resultaten och rekommendationerna från denna bedömning påverkade övervägandena och resultaten från gruppen för kvalitetsstöd och den följande översynen av riktlinjerna/dokumenten för de vägledande fleråriga planeringsdokumenten.

4.2. Uppföljning och interimsöversyn

De interimsöversyner som genomfördes i Rumänien, Bulgarien och Turkiet under 2006 resulterade i 32 olika utvärderingsrapporter (på lands- eller sektorsnivå, särskilda eller tematiska rapporter) beträffande åtgärder inom ramen för Phare och andra föranslutningsinstrument.

Den allmänna bilden i interimsöversynsrapporterna om det ekonomiska stödet under 2006 var att resultatet när det gäller föranslutningsstödet till Bulgarien, Rumänien och Turkiet var ganska blandat och visade på stora olikheter. Resultatet av interimsöversynerna för de tre länderna beskrivs mer ingående i del II.3.1.

4.3. Utvärdering i efterhand

En större efterhandsutvärderning av Phare slutfördes 2006. Den omfattade nationella program, program för flera länder och tematiska utvärderingar. I resultaten av efterhandsutvärderingarna ingår åtta rapporter från flera länder, tio landsspecifika utvärderingsrapporter, sju tematiska utvärderingsrapporter samt den konsoliderade utvärderingsrapporten. Resultaten kommer att användas som grund för beslutsfattandet i samband med det löpande föranslutningsstödet och stödet till västra Balkan. Det huvudsakliga resultatet och slutsatserna av denna efterhandsutvärdering beskrivs i del II.3.2.

5. ANNAN VERKSAMHET

Kommissionen vidtog ett antal åtgärder för att förbättra kvaliteten på programmen för 2006 och stödja utvecklingen av uppföljnings- och utvärderingskapaciteten på lokal nivå. Specifika åtgärder redovisas i del II.3 i bilagan.

[1] Slutsatserna från rådets möte i juni 2006 återfinns i sin fullständiga lydelse på följande webbplats: http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/sv/ec/90117.pdf Slutsatserna från rådets möte i december 2006 återfinns i sin fullständiga lydelse på följande webbplats : http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/sv/ec/92222.pdf

[2] Den centrala finansierings- och upphandlingsenheten (CFCU), ministeriet för regional utveckling och offentliga arbeten, ministeriet för sysselsättning och socialpolitik, finansministeriet.

[3] För mer allmän information om Sapard hänvisas till GD Jordbruks webbplats.

[4] Allmän information om Ispa finns på DG Regionalpolitiks webbplats.

[5] Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen är ett av de sex föreslagna instrumenten för det yttre biståndet under perioden 2007–2013. Detta instrument i skärningspunkten mellan yttre bistånd och intern politik syftar till att underlätta inträdet i unionen för kandidatländerna (Turkiet, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) och de potentiella kandidatländerna (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244. Instrumentet för stöd inför anslutningen är ett anslutningsorienterat instrument som är avsett att uppfylla alla krav som följer av anslutningsprocessen, särskilt i fråga om prioriteringar, uppföljning och utvärdering. Instrumentet kommer att ersätta de nuvarande föranslutningsinstrumenten, dvs. Phare (som omfattar stöd för genomförandet av gemenskapens regelverk i form av institutionell uppbyggnad och relaterade investeringar, investeringar i ekonomisk och social sammanhållning och gränsöverskridande samarbete), Ispa (som är föregångare till Sammanhållningsfonden och omfattar miljö- och transportinfrastruktur), Sapard (som är föregångare till planerna för landsbygdsutveckling och omfattar gemenskapens regelverk på området den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling och föranslutningsstöd till Turkiet (som har samma tillämpningsområde som Phare) och Cards (som omfattar länderna på västra Balkan).

[6] Turkiet omfattas av det finansiella föranslutningsstödet för Turkiet.