Rapport från kommissionen - Kvaliteten på bensin och diesel som används för vägtransporter i Europeiska unionen: Fjärde årliga rapporten (Rapporteringsår 2005) /* KOM/2007/0617 slutlig */

Bryssel den 17.10.2007

KOM(2007) 617 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Kvaliteten på bensin och diesel som används för vägtransporter i Europeiska unionen:

Fjärde årliga rapporten

(Rapporteringsår 2005)

1. Sammanfattning

I direktiv 98/70/EG [1] anges minimispecifikationer för hälso- och miljökrav på bränslen som skall användas i fordon som har motorer med gnisttändning eller kompressionständning. Bränslekvaliteten är viktig ur miljösynpunkt, eftersom den påverkar utsläppen från motorn och därmed luftkvaliteten. Den påverkar också hur lätt och till vilka kostnader tillverkarna uppnår önskvärda utsläpp av föroreningar och växthusgaser. I direktiv 2003/17/EG [2], genom vilket direktiv 98/70/EG ändras, krävs en ytterligare minskning av svavelhalten i bensin- och dieselbränslen.

Om bränslespecifikationerna inte följs kan det leda till ökade utsläpp (ökade mängder syreberikande ämnen kan till exempel öka kväveoxidutsläppen), samt motorskador och skador på efterbehandlingssystem för avgaser (katalysatorer kan skadas av för höga svavelhalter), vilket ger ökade utsläpp av föroreningar. För att uppfylla kvalitetskraven för bränsle enligt detta direktiv måste medlemsstaterna införa system för övervakning av bränslekvaliteten.

Enligt artikel 8 i direktiv 98/70/EG skall kommissionen årligen offentliggöra en rapport om bränslekvaliteten i medlemsstaterna. I den här fjärde kommissionsrapporten sammanfattas medlemsstaternas uppgifter om kvaliteten på bensin och diesel samt om sålda mängder för 2005. Förutom Frankrike har samtliga medlemsstater lämnat in nationella rapporter för 2005.

Övervakningen av bränslekvaliteten under 2005 visar att kraven på bensin och diesel som fastställs i direktiv 98/70/EG allmänt sett uppfylls och att få överträdelser upptäckts. I fråga om bensin var de parametrar som överträddes researchoktantal (RON) [3], ångtryck sommartid [4] och destillering – förångning vid 100/150 °C [5]. I fråga om diesel var de parametrar som överträddes svavelhalt, 95-procentig destillering, cetannummer och densitet.

Även om många medlemsstater rapporterade om prov som inte uppfyllde kraven, hade antalet prov som översteg gränsvärdena (och toleransgränserna för testmetoder) i allmänhet sjunkit kraftigt jämfört med tidigare år. Flera EU-10–länder kunde rapportera om ett stort antal prov som överskred gränsvärdena. Från Belgien inkom rapporter om en högre andel (~3,5 %) prov som inte klarade kraven jämfört med andra medlemsstater, men under senaste åren har situationen förbättrats.

Svavelhalten i diesel visade sig vara ett särskilt problem under 2005, i första hand för EU-10, beroende på den nya obligatoriska svavelhaltsgränsen på <50 ppm från och med 2005. I början av det året hade flera EU-10–medlemsstater problem med försäljningen av bränslen med hög svavelhalt, och jämfört med tidigare år var antalet diesel- eller gasoljeprov med höga svavelhalter högre.

Kommissionen känner inte till att dessa förhöjda värden skulle haft några negativa konsekvenser för fordonsutsläpp eller motorfunktioner, men fortsätter att uppmana medlemsstaterna att vidta åtgärder så att gränsvärdena uppnås. De flesta har redan vidtagit sådana åtgärder, och uppgifter om åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att åtgärda bristande överensstämmelse redovisas – om medlemsstaterna lämnat in sådana uppgifter – i de enskilda kapitlen för länderna i de fullständiga rapporterna för 2005 [6]. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka att bränslekvalitetskraven i direktivet uppfylls och arbetar för att förbättra sin analys av de uppgifter som kommer från rapporteringsåret 2006 och framåt.

När det gäller bekämpningen av luftföroreningar och införandet av ny motorteknik är det viktigt att observera att andelen bränsle med en svavelhalt på <10 och <50 ppm ökade kraftigt från 2001 till 2005 för EU-15. Från och med 2005 infördes krav på att alla bränslen skall ha en svavelhalt på <50 ppm svavel, och att bränslen med en svavelhalt på <10 ppm skall införas i samtliga medlemsstater. Som framgår av tabell 1 har svavelhalten sjunkit kraftigt 2005 jämfört med den som rapporterades för 2004.

Tabell 1: Årlig trend för den genomsnittliga svavelhalten i bensin och diesel i EU

| Genomsnittlig svavelhalt, ppm | EU15 | EU10 |

Bränsle/år | 2001 | 2002 | 2003* | 2004* | 2005* | 2005* | 2005 |

Bensin | 68 | 51 | 37 | 38 | 19 | 19 | 23 |

Diesel | 223 | 169 | 125 | 113 | 25 | 24 | 37 |

Omfattar uppgifter från EU-10–länder från och med 2004. *Förutom Frankrike, som inte rapporterade under 2003 till 2005.

De system för övervakning av bränslekvaliteten som inrättats på nationell nivå är mycket olika. Kraven i direktivet väntas dock leda till att systemen blir mer samstämmiga och att kvaliteten på rapporterna förbättras.

2. Inledning

Specifikationerna för bensin och diesel som säljs i Europeiska unionen är fastställda i bilagorna till direktiv 98/70/EG. Från och med den 1 januari 2005 gäller bara en uppsättning specifikationer. I direktivet fastställs även att medlemsstaterna måste sammanfatta uppgifter om kvaliteten på de bränslen som sålts inom deras territorier och rapportera detta. Medlemsstaternas rapportering av sin övervakning från och med 2004 skall ske i enlighet med den europeiska standarden EN 14274 [7], eller med system med samma tillförlitlighet. I artikel 8 i direktiv 98/70/EG, ändrad genom artikel 1.5 i direktiv 2003/17/EG, fastställs att kommissionen skall vidarebefordra resultaten av medlemsstaternas rapportering om bränslekvaliteten. I enlighet med detta krav ges i den här rapporten en sammanfattning av kvaliteten på bensin och diesel samt de mängder som sålts i gemenskapen under 2005. Rapporter från tidigare år finns på kommissionens webbplats [8].

3. Nationella övervakningssystem

Flera olika metoder har använts vid inrättandet av system för övervakning av bränslekvaliteten inom EU. Metoderna varierar från provtagning baserad på den europeiska standarden 14274, med provtagning vid ett antal återförsäljningsställen, till nationella system. I Sverige och Förenade kungariket integrerar man till exempel provtagning och analys av alla raffinerade eller importerade partier i kraven för distribuering av bränslen inom landet. Det förekommer också slumpmässig provtagning i hela distributionskedjan under hela året. Systemen i flera av medlemsstaterna har ursprungligen utformats för andra syften, vilket förklarar en del av skillnaderna i omfattning och tillämpning inom EU. Från och med 2004 förväntas dock ökad samstämmighet, eftersom det ändrade direktivet kräver att medlemsstaterna: ”från och med den 1 januari 2004 skall inrätta ett system för övervakning av bränslekvaliteten i överensstämmelse med den relevanta europeiska standarden” (EN 14274 och EN 14275) [9]. Sedan 2001 har ett stort antal ändringar skett av övervakningssystemen. Av EU-15 har sex stycken ändrat sina system så att de baseras på EN14274, vilket även sex av EU-10–länderna gjort. Portugal har meddelat att man fortfarande arbetar med att ändra sitt system så att det skall överensstämma med EN 14274. Enligt direktivet är alternativa övervakningssystem tillåtna, dock under förutsättning att det finns garantier för att resultaten är lika tillförlitliga. Hittills har bara Cypern, Danmark och Malta lagt fram motiveringar för att använda nationella system med reducerat antal prov. Förenade kungariket har också lämnat information om den statistiska säkerheten i sitt system. I figur 2 sammanfattas provtagningsfrekvensen i EU under 2005.

4. Rapporteringsår 2005

4.1 Bränslekvaliteter och volymer

Under 2005 fanns det inom EU ett brett utbud av bränslen i olika RON-kategorier och med olika svavelhalter; den största delen av försäljningen utgjordes dock av RON 95 (sammantaget 84 %, varav 66 % var lågsvavligt bränsle och 34 % var svavelfritt bränsle [10]). I figur 1 och i tabellen i bilagan finns fullständiga uppgifter om samtliga medlemsstater (Frankrike har dock inte lämnat in några uppgifter för 2003–2005 i fråga om övervakningen av bränslekvaliteten). Av all såld bensin var 61 % lågsvavlig (< 50 ppm) och 39 % var svavelfri (< 10 ppm). För den diesel som sålts under samma period låg motsvarande siffror på 67 och 33 %. Jämfört med 2001 har mängden bränslen med svavelhalter på <50 ppm och <10 ppm ökat kraftigt, eftersom de då stod för ungefär 20 % av all bensin- och dieselförsäljning i EU, medan de i dagsläget står för nästan all försäljning av bensin och diesel.

Försäljningen i EU-10 motsvarade 10,5 % av all bensin och 11,3 % av all diesel som såldes i EU, vilket är en svag ökning jämfört med 2004. Jämfört med EU-15 var andelen svavelfri bensin som såldes i EU-10 mycket lägre (15,5 %), men en något högre andel svavelfri diesel såldes (36 %).

Figur 1: Försäljning per bränslekategori inom EU i procent

Bensinförsäljning | 2005 | Dieselförsäljning | 2005 |

(...PICT...)

| |

| Fuel TypTyp | % | | Fuel TypTyp | % |

1 | Oblyad bensin min. RON = 91 | 0,0% | 13 | Diesel | 0,1% |

2 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 50 ppm S) | 0,3% | 14 | Diesel (< 50 ppm svavel) | 66,5% |

3 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 10 ppm S) | 7,7% | 15 | Diesel (< 10 ppm svavel) | 33,5% |

4 | Oblyad bensin min. RON = 95 | 0,0% | | | |

5 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 50 ppm S) | 55,4% | | | |

6 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 10 ppm S) | 28,0% | | | |

7 | Oblyad bensin min. 95 = < RON < 98 | 0,0% | | | |

8 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 50 ppm S) | 4,1% | | | |

9 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 10 ppm S) | 0,00% | | | |

10 | Oblyad bensin RON > = 98 | 0,0% | | | |

11 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 50 ppm S) | 0,9% | | | |

12 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 10 ppm S) | 3,5% | | | |

Liksom under 2001 – 2004 såldes under 2005 den största totala mängden bränsle (enligt de uppgifter som lämnats in hittills) i Tyskland, Spanien, Italien och Förenade kungariket (figur 3). I många medlemsstater dominerar dieselförsäljning, men de relativa proportionerna för diesel och bensin varierar.

Sedan 2001 har antalet bränsletyper inom EU enligt rapporterna minskat (se figur 4). Under 2005 erbjöd marknaden 2–3 bränsletyper, huvudsakligen som ett resultat av olika oktannivåer (RON-kategori). På vissa marknader dyker det dock upp separata svavelfria bränslen, till exempel i Estland där det finns svavelfria versioner av alla bränsletyper. I tio av EU-15–länderna erbjöds under 2005 svavelfritt bränsle (<10 ppm) med märkning mot bara ett land 2001, och i EU-10–länderna fanns svavelfritt bränsle i fyra länder. I övriga länder finns bränsle som klarar kraven på svavelhalt, men det bränslet är inte märkt.

Figur 2: Antal prov för övervakning av bränslekvaliteten inom EU under 2005 (genomsnittligt antal prov per bränslekategori)

(...PICT...)

Genomsnittligt antal prov/bränslekategori | |

Figur 3: Nationell bränsleförsäljning per bränsletyp i EU i miljoner liter*

(...PICT...)

Nationell bränsleförsäljning i miljoner liter | |

Figur 4: Antal tillgängliga bränslekategorier på nationell nivå per bränsletyp inom EU

(...PICT...)

Antal till-gängliga bränslekategorier på nationell nivå | |

Figur 5: Nationell försäljning av lågsvavliga bensinkategorier i EU i procent

(...PICT...)

Nationell bensinförsäljning i procent | |

Figur 6: Nationell försäljning av lågsvavliga dieselkategorier i EU i procent

(...PICT...)

Nationell dieselförsäljning i procent | |

(...PICT...)

Figur 7: Genomsnittlig svavelhalt i diesel och bensin i EU i procent

(...PICT...)

Genom-snittlig svavelhalt i bränsle (ppm) | |

Lågsvavliga bränslen erbjöds i många medlemsstater under 2004, även om krav på att införa dem inte infördes förrän 2005 (se figurerna 5 och 6). Lågsvavliga (<50 ppm) bränslen är obligatoriska från och med den 1 januari 2005, då även svavelfria bränslen (<10 ppm) blev obligatoriska. I flera medlemsstater saknas dock fortfarande svavelfria bränslen som marknadsförs (och märks) separat. Informationen från vissa medlemsstater är inte tillräcklig för att man skall kunna avgöra om bränslena erbjuds via ”lämpligt balanserad geografisk täckning” så som krävs i direktivet. Från Cypern, Malta och Förenade kungariket saknas uppgifter helt och hållet.

Kravet på att medlemsstaterna skall införa svavelfritt bränsle fullt ut börjar gälla först 2009. I fråga om bensin i EU-15, hade fyra medlemsstater (Tyskland, Österrike, Finland och Sverige) redan 2005 helt och hållet gått över till svavelfri bensin. I fråga om diesel i EU-15, hade tre medlemsstater (Finland, Tyskland och Sverige) år 2005 helt och hållet gått över till svavelfri diesel. I Tyskland har sådan diesel funnits sedan 2003 och i Sverige har i praktiken all diesel varit svavelfri sedan 1999. Inget av EU-10–länderna har helt och hållet gått över till svavelfria bränslen.

Samtidigt som det år 2005 i vissa medlemsstater saknades svavelfria bränslen som såldes (och märktes) separat, eller separata försäljningssiffror, fanns det exempelvis i Belgien, Irland och Nederländerna bränslen som uppfyllde kraven på en svavelhalt på <10 ppm. Detta framgår av figur 7 som visar den genomsnittliga svavelhalten i diesel och bensin i EU-medlemsstaterna. (Den genomsnittliga svavelhalten beräknas med hjälp av den genomsnittliga svavelhalten från rapporterna om bränsleproven, viktad mot försäljningsvolymerna för de olika typerna av bensin och diesel). Som framgår av tabell 1 minskar den årliga genomsnittliga svavelhalten i bensin och diesel som säljs i EU, och, som även framgår av figur 7, uppfyllde stora delar av det bränsle som såldes under tidigare år 2005 års gräns för svavelinnehåll (<50 ppm svavel) i bensin och diesel.

4.2 Överensstämmelse med direktiv 98/70/EG under 2005

I tabell 2 nedan sammanfattas hur analysresultaten av medlemsstaternas prover för rapporteringen för år 2005 överensstämmer med gränsvärdena i direktiv 98/70/EG samt rapporternas format och innehåll. I fråga om 2001 till 2004 blev kvaliteten på bedömningen av överensstämmelsen i vissa fall lidande på grund av ofullständig information från medlemsstaterna. Uppgifter om åtgärder som vidtagits av medlemsstater för att åtgärda bristande överensstämmelse av gränsvärdena ingår, om de tillhandahållits, i de enskilda kapitlen för länderna i de fullständiga rapporterna för år 2005 [11].

Av rapporterna framgår att sex medlemsstater i fråga om alla prov uppfyller gränsvärdena i direktiv 98/70/EG för både bensin och diesel (jämfört med fem medlemsstater år 2001 för EU-15 och 11 medlemsstater år 2004 för EU-25). Med undantag av syreberikande ämnen (för sju medlemsstater, se noterna 4 och 5 i tabellen), lämnade 21 medlemsstater kompletta rapporter om samtliga övervakningsparametrar som anges i direktivet.

Under 2005 rapporterade 17 medlemsstater (åtta från EU-15) om minst ett bensinprov som inte uppfyllde kraven i direktiv 98/70/EG, vilket kan jämföras med 13 medlemsstater under 2004 (varav sex var EU-15–medlemsstater). I fråga om EU-15 rapporterade under 2002 och 2003 nio medlemsstater om minst ett bensinprov som inte uppfyllde kraven, och under 2001 var siffran tio stycken. Av dessa var de parametrar som återigen väckte mest oro researchoktantal (38 prov), ångtryck sommartid (45 prov) och destillering – förångning vid 100/150 °C (nio prov).

I fråga om diesel rapporterade tretton medlemsstater (fyra från EU-15) om minst ett prov som inte uppfyllde kraven i direktiv 98/70/EG. Detta kan jämföras med fyra under 2001, sex under 2002 och fem under 2003 från EU-15 och åtta medlemsstater under 2004 (varav två var EU-15). Av dessa var de parametrar som väckte mest oro svavelhalt (133 prov), 95-procentig destillering (54 prov), cetannummer (sex prov) och densitet (fem prov).

Även om många medlemsstater rapporterade om prov som inte uppfyllde kraven, hade antalet prov som översteg gränsvärdena (och toleransgränserna för testmetoder) sjunkit kraftigt jämfört med tidigare år. Flera EU-10–medlemsstater har dock rapporterat om ett stort antal prov som inte uppfyller gränsvärdena. Rapporterna från Belgien pekar på större andel prov som inte uppfyller krav än i någon annan medlemsstat, men läget har förbättrats under de senaste åren. Svavelhalten visade sig vara ett särskilt problem för innevarande år, främst för EU-10, beroende på den obligatoriska gräns på <50 ppm som införs från och med 2005. Flera av EU-10–länderna hade problem med bränslen med hög svavelhalt tidigare i år, och jämfört med föregående år var antalet diesel- eller gasoljeprov med höga svavelhalter högre.

Tabell 2: Sammanfattning av medlemsstaternas överensstämmelse med direktiv 98/70/EG under rapporteringsåret 2005

Medlemsstat | Bristande överensstämmelse av gränsvärde (1) (95 % tillförlitlighet) [Prov som inte överensstämmer / totalt antal prov] | Ofullständig rapportering [Antal parametrar som inte uppmätts / totalt antal parametrar] | Försenade rapporter (sista rapporteringsdatum 30 juli 2006) (2) | Anmärkningar: |

Österrike | 4 / 205 | 3 / 100 | | | | |

Belgien | 232 / 4957 | 232 / 3748 | 1 / 18 | | < 6 månader | (3) |

Cypern | | 19 / 155 | 7 / 18 | | <1 månad | (4) |

Tjeckien | 45 / 1381 | 64 / 1653 | | | | |

Estland | 10 / 300 | 1 / 114 | | | < 4 månader | (7) |

Finland | 2 / 257 | | | | | |

Tyskland | 6 / 543 | 1 / 240 | | | < 3 månader | |

Grekland | 1 / 289 | | 6 / 18 | | < 2 månader | (4) |

Ungern | 7 / 120 | | | | | |

Irland | 3 / 118 | | 6 / 18 | | < 2 månader | (5) |

Italien | 3 / 318 | 6 / 309 | | | | |

Lettland | 1 / 251 | 9 / 438 | | | <1 månad | (8) |

Litauen | 8 / 192 | 20 / 268 | | | | |

Malta | 13 / 51 | 23 / 31 | | 1 / 5 | < 5 månader | (9) |

Nederländerna | 1 / 106 | | | | | |

Polen | 16 / 392 | 15 / 204 | | | | |

Portugal | | | 7 / 18 | | | (4) (6) |

Slovakien | 7 / 236 | 1 / 102 | | | | |

Slovenien | 22 / 136 | 25 / 152 | | | | |

Sverige | | | 6 / 18 | | | (4) |

Antal länder | 17 | 13 | 6 | 1 | 12 | |

Anmärkningar:

| Där de rapporterade uppgifterna är ofullständiga går det inte att belägga att gränsvärdena respekterats i alla prov. I de fall det inte med hjälp av uppgifterna kunnat fastställas vilket antal prov som överstiger gränsvärdena, indikerar tecknet ”>” att antalet prov som överstiger gränsvärdena är ett minimum och att det kan vara högre. |

| I direktiv 98/70/EG fastställs att medlemsstaterna bör lämna in övervakningsrapporter senast den 30 juni varje år. |

| Syrehalten har inte rapporterats. |

| Syreberikande ämnen (förutom etrar med fler än fem kolatomer per molekyl) har inte rapporterats. I princip mäts dock alla ämnen på listan omedelbart med hjälp av testmetoderna för syreberikande ämnen. Systemet måste dock kalibreras med hjälp av ett kalibreringsprov som innehåller samma syreberikande ämnen i liknande proportioner som i det prov som skall analyseras. I de flesta fall råder osäkerhet om sådana prov utförts. Portugal har dock angivit att inga andra syreberikande ämnen har tillförts bränslet. Den totala mängden syre bundet i organiska föreningar beräknas från viktprocenten i de enskilda komponenterna efter identifiering. |

| Syreberikande ämnen (förutom etrar med fler än fem kolatomer per molekyl) har inte rapporterats (i not 4 finns mer information). |

| Portugal genomförde inga mätningar av blyhalten under det aktuella året. |

| Estland rapporterade om fem prov av svavelfri bensin och fyra prov av svavelfri diesel som överskred svavelgränsvärdet på 10 ppm för den här bränsleklassen i nationella specifikationer. Dessa prov, som inte uppfyllde kraven, har inte räknats med i totalsumman, eftersom de ligger inom det obligatoriska gränsvärdet på <50ppm för bensin och diesel. |

| Vissa mängder av regulardiesel (<350ppm) tycks ha sålts i Lettland i början av 2005, vilket innebär en överträdelse av det obligatoriska gränsvärdet på <50 ppm som skall gälla från början av 2005. |

| Cetanindexet har uppmätts i stället för cetannumret. |

5. Slutsatser

Bränslekvaliteten är viktig ur miljösynpunkt, eftersom den påverkar utsläppen från motorn och därmed luftkvaliteten. Den påverkar också hur lätt och till vilka kostnader tillverkarna uppnår önskvärda utsläpp av föroreningar och växthusgaser. Övervakningen av bränslekvaliteten under 2005 visar att kraven på bensin och diesel som fastställs i direktiv 98/70/EG allmänt sett uppfylls och att få överträdelser upptäckts. Kommissionen ser inga tecken på negativa effekter på utsläpp från fordon eller på motorfunktioner på grund av överträdelserna. Kommissionen är fortfarande bekymrad över överträdelserna och kommer att fortsätta att övervaka att kraven i direktivet om bränslekvalitet efterlevs. Som led i det arbetet kommer kommissionen att från och med 2006 års rapportering genomföra mer detaljerade analyser av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar.

Andelen bränslen med svavelhalter på <10 och <50 ppm har ökat från 2001 till 2004. För 2005 har andelarna ökat kraftigt dels i och med att svavelgränsen <50 ppm blivit obligatorisk, dels i och med kravet på att införa bränslen med svavelhalter på <10 ppm inom EU. Under 2005 fanns svavelfria bränslen i de flesta medlemsstater, dock inte i Cypern, Malta och Förenade kungariket. Mycket tyder dock på att det fortfarande finns fall där dessa bränsletyper inte är märkta i vissa medlemsstater.

Denna bristande märkning skulle kunna försena införandet av fordon utrustade med teknik som kräver svavelfria bränslen före det obligatoriska införandet 2009, eftersom konsumenter inte kan välja dessa bränslen om de är omärkta. Detta är särskilt viktigt för ägare till fordon som är utrustade med teknik som kräver svavelfria bränslen och underminerar vikten av att det finns bränslen som uppfyller dessa krav. Följden blir att möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn inte utnyttjas fullt ut. I Belgien, Tjeckien, Irland, Lettland, Luxemburg och Slovenien finns det utrymme för att vidta åtgärder för att se till att svavelfria bränslen märks i framtiden. Rapportering om märkningen kan bidra till att bilindustrin kan bli säkrare på att bränslet verkligen finns tillgängligt så att fordon som kan utnyttja svavelfritt bränsle marknadsintroduceras på bredare front. Det skulle ge miljöfördelar genom lägre utsläpp av föroreningar och växthusgaser. Medlemsstaterna har generellt sett varit dåliga på att informera om den geografiska tillgängligheten i fråga om svavelfritt bränsle. De flesta medlemsstater meddelade endast att svavelfritt bränsle fanns, men lämnade ingen information om den geografiska tillgängligheten.

De system för övervakning av bränslekvaliteten som inrättats på nationell nivå är mycket olika och måste anpassas till varandra för att resultaten skall bli tydliga och jämförbara. Genomförandet av direktiv 2003/17/EG har lett till förbättrad kvalitet på rapporterna, eftersom medlemsstaterna måste rapportera om övervakningen i enlighet med den nya europeiska standarden, EN 14274, eller enligt system som är lika tillförlitliga. De medlemsstater som inte rapporterar enligt EN 14274 måste kunna motivera det.

BILAGA: Försäljning per bränslekategori i EU under 2005 i miljoner liter

| Bränslekategori | AU | BE | DK | FI | FR | DE | EL | IE | IT | LU | NL | PT | ES | SE | Förenade kungariket | EU15 | Procent av totalsumman |

1 | Oblyad bensin min, RON = 91 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% |

2 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 50 ppm S) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 3 | - | - | - | - | - | 3 | 0,0% |

3 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 10 ppm S) | 738 | - | 525 | - | - | 8 884 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 10 147 | 8,6% |

4 | Oblyad bensin min. RON = 95 | - | - | - | - | 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% |

5 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 50 ppm S) | - | 1 055 | - | - | - | - | 4 229 | 1 646 | 16 461 | 524 | 7 089 | - | 8 066 | - | 24 082 | 63 151 | 53,4% |

6 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 10 ppm S) | 1 986 | 659 | 1 951 | 2 232 | - | 21 849 | - | 669 | 979 | - | - | - | - | 5 104 | - | 35 429 | 30,0% |

7 | Oblyad bensin min. 95 = < RON < 98 | - | - | - | - | 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% |

8 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 50 ppm S) | - | - | - | - | - | - | 735 | - | - | - | - | 1 919 | 575 | - | 1 273 | 4 502 | 3,8% |

9 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 10 ppm S) | - | - | - | - | - | - | - | 1 | - | - | - | - | - | - | - | 1 | 0,0% |

10 | Oblyad bensin RON > = 98 | - | - | - | - | 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% |

11 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 50 ppm S) | - | 276 | - | - | - | - | 136 | - | - | 131 | 310 | - | - | - | - | 854 | 0,7% |

12 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 10 ppm S) | 83 | 395 | 16 | 269 | - | 992 | 268 | - | - | - | 1 | 495 | 1 190 | 384 | - | 4 094 | 3,5% |

| Bensin (regular) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,0% |

| Bensin (< 50 ppm svavel) | 0 | 1 331 | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 100 | 1 646 | 16 461 | 659 | 7 399 | 1 919 | 8 641 | 0 | 25 355 | 68 510 | 58,0% |

| Bensin (< 10 ppm svavel) | 2 807 | 1 055 | 2 492 | 2 501 | 0 | 31 725 | 268 | 670 | 979 | 0 | 1 | 495 | 1 190 | 5 488 | 0 | 49 671 | 42,0% |

| Totalt bensin | 2 807 | 2 386 | 2 492 | 2 501 | 0 | 31 725 | 5 369 | 2 315 | 17 440 | 659 | 7 400 | 2 413 | 9 831 | 5 488 | 25 355 | 118 181 | 100,0% |

13 | Diesel | - | - | - | - | 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% |

14 | Diesel (< 50 ppm svavel) | 976 | 7 269 | - | - | - | - | 2 446 | 1 801 | 27 081 | 2 139 | 9 000 | 5 476 | 27 840 | - | 23 389 | 107 418 | 66,9% |

15 | Diesel (< 10 ppm svavel) | 6 535 | 168 | 2 782 | 2 383 | - | 34 206 | 9 | 890 | 1 467 | - | - | 403 | 0 | 4 270 | - | 53 113 | 33,1% |

| Totalt diesel | 7 511 | 7 437 | 2 782 | 2 383 | 0 | 34 206 | 2 455 | 2 691 | 28 549 | 2 139 | 9 000 | 5 879 | 27 840 | 4 270 | 23 389 | 160 530 | 100,0% |

| Bränslekategori | CY | CZ | EE | HU | LV | LT | MT | PL | SK | SI | EU10 | Procent av totalsumman | | EU | Procent av totalsumman |

1 | Oblyad bensin min. RON = 91 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% | | 0 | 0,0% |

2 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 50 ppm S) | - | 280 | 14 | - | 21 | 80 | - | - | 28 | - | 423 | 3,0% | | 426 | 0,3% |

3 | Oblyad bensin min. RON = 91 (< 10 ppm S) | - | - | 5 | - | - | - | - | - | 73 | - | 78 | 0,6% | | 10 225 | 7,7% |

4 | Oblyad bensin min. RON = 95 | - | - | - | - | - | - | - | 9 | 5 | - | 14 | 0,1% | | 14 | 0,0% |

5 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 50 ppm S) | 355 | 2 762 | 176 | 1 801 | 350 | 355 | 66 | 4 130 | 94 | - | 10 088 | 72,4% | | 73 239 | 55,4% |

6 | Oblyad bensin min. RON = 95 (< 10 ppm S) | - | - | 121 | - | - | 2 | - | 912 | 562 | - | 1 596 | 11,5% | | 37 025 | 28,0% |

7 | Oblyad bensin min. 95 = < RON < 98 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% | | 0 | 0,0% |

8 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 50 ppm S) | - | - | - | - | - | - | 24 | - | - | 833 | 857 | 6,2% | | 5 359 | 4,1% |

9 | Oblyad bensin 95 = < RON < 98 (< 10 ppm S) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% | | 1 | 0,0% |

10 | Oblyad bensin RON > = 98 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,0% | | 0 | 0,0% |

11 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 50 ppm S) | 55 | 27 | 43 | 175 | 36 | 1 | - | - | 2 | 53 | 393 | 2,8% | | 1 246 | 0,9% |

12 | Oblyad bensin RON > = 98 (< 10 ppm S) | - | - | 36 | 4 | 10 | 7 | - | 404 | 18 | - | 478 | 3,4% | | 4 572 | 3,5% |

| Bensin (regular) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 9 | 5 | 0 | 14 | 0,1% | | 14 | 0,0% |

| Bensin (< 50 ppm svavel) | 410 | 3 069 | 233 | 1 976 | 408 | 436 | 90 | 4 130 | 124 | 886 | 11 760 | 84,4% | | 80 270 | 60,8% |

| Bensin (< 10 ppm svavel) | 0 | 0 | 162 | 4 | 10 | 9 | 0 | 1 316 | 652 | 0 | 2 152 | 15,5% | | 51 823 | 39,2% |

| Totalt bensin | 410 | 3 069 | 394 | 1 980 | 418 | 444 | 90 | 5 455 | 781 | 886 | 13 927 | 100,0% | | 132 108 | 100,0% |

13 | Diesel | - | - | - | - | 49 | - | - | 45 | 45 | - | 139 | 0,7% | | 139 | 0,1% |

14 | Diesel (< 50 ppm svavel) | 414 | 5 003 | 118 | 2 901 | 716 | 888 | 116 | 1 273 | 443 | 1 010 | 12 882 | 63,0% | | 120 299 | 66,5% |

15 | Diesel (< 10 ppm svavel) | - | - | 227 | 59 | 0 | 65 | - | 6 875 | 215 | - | 7 441 | 36,4% | | 60 553 | 33,5% |

| Totalt diesel | 414 | 5 003 | 345 | 2 960 | 765 | 953 | 116 | 8 193 | 703 | 1 010 | 20 461 | 100,0% | | 180 991 | 100,0% |

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG, EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den 3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen, EUT L 76, 22.3.2003, s. 10.

[3] Researchoktantal (RON) är ett kvantitativt mått på det maximala kompressionstrycket vid vilket bensin kan användas i en motor utan att en del av bränsleblandningen självantänder i motorn. Självantändning ger ökad bränsleförbrukning och ökade utsläpp av flyktiga organiska föreningar och koloxid.

[4] Ångtrycket är ett mått på bränslets benägenhet att förångas. Sommartid regleras ångtrycket, eftersom temperaturerna sommartid kan leda till höga utsläpp av flyktiga organiska föreningar, som kan bidra till att marknära ozon bildas. Överträdelser ger ökade utsläpp av flyktiga organiska föreningar.

[5] Destilleringsparametern fastställer den andel av bränslet som förångas vid 100˚ C och 150˚ C. Den anger en begränsning av de lättare komponenter som kan blandas i bensinen. Överträdelser kan leda till ånglås och problem med körbarheten.

[6] Se följande webbplats: http://ec.europa.eu/environment/air/pdf/fqm_summary_2005.pdf

[7] EN 14274:2003 – Fordonsbränslen – Bedömning av bensin- och dieselkvalitet – System för övervakning av bränslekvalitet (FQMS).

[8] http://europa.eu.int/comm/environment/air/fuel_quality_monitoring.htm

[9] EN 14275:2003 – Fordonsbränslen – Bedömning av bensin- och dieselkvalitet – Provtagning vid pumpar på försäljningsställen och kommersiella bränsledepåer.

[10] Termen ”lågsvavlig” innebär en svavelhalt på 50 ppm. Termen ”svavelfri” innebär en svavelhalt på 10 ppm.

[11] Se webbplatsen http://europa.eu.int/comm/environment/air/fuel_quality_monitoring.htm

--------------------------------------------------

52007DC0617