[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 3.10.2007

KOM(2007) 568 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Samarbete för kommunikation om Europa

{KOM(2007) 569 slutlig}{SEK(2007) 1265}{SEK(2007) 1267}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 3

1. SAMMANHÄNGANDE OCH INTEGRERAD KOMMUNIKATION 4

2. GE MEDBORGARNA ÖKAT INFLYTANDE 6

2.1 Kommunicera lokalt 7

2.2 Aktivt europeiskt medborgarskap 9

3. SKAPA ETT EUROPEISKT OFFENTLIGT RUM 10

3.1 Den politiska dimensionen 10

3.2 Medierna och informationstjänsterna 11

3.3 Förstå opinionen i EU 12

4. STÄRKA SAMARBETSASPEKTEN 13

4.1 Samarbete med medlemsstaterna 14

4.2 Samarbete med Europeiska unionens institutioner 15

4.3 Ett interinstitutionellt avtal om kommunikation 15

5. SLUTSATSER 16

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Samarbete för kommunikation om Europa

INLEDNING

Femtio år efter undertecknandet av Romfördraget förändras och förnyar sig Europeiska unionen fortfarande för att utnyttja sina möjligheter och kunna anta aktuella utmaningar som globalisering, energieffektivitet och oberoende på energiområdet, rörlighet, konkurrenskraft, migration, säkerhet och klimatförändringar. Dagens EU är större och brokigare och måste hantera alltmer komplicerade frågor, där det europeiska mervärdet är betydande men inte så lätt att tydliggöra.

I denna miljö behövs ett mer sofistikerat arbetssätt. Detta förutsätter ett samarbete mellan olika aktörer i hela EU-samhället, som levererar resultat som EU:s medborgare har nytta av och som debatteras adekvat med dem. Mycket tyder på att det finns en outtalad övertygelse bland EU:s medborgare att samhället i EU-länderna endast kan möta dagens utmaningar genom att samarbeta på EU-nivå. Den omorientering i fråga om syfte och fokus som skett i Europeiska unionen överensstämmer således väl med medborgarnas förhoppningar.

Mer än någonsin måste nu debatten om Europiska unionen lyftas ut från dess institutioner till dess medborgare. Detta framhölls av Europeiska rådets möte i juni 2007, som underströk den avgörande betydelsen av en intensifierad kommunikation med EU:s medborgare, som måste få fullständig och heltäckande information om Europeiska unionen och engageras i en ständig dialog[1]. Detta kommer att vara särskilt viktigt under ratificeringsprocessen för ändringsfördraget, när valet till Europaparlamentet 2009 närmar sig.

Det är en gemensam uppgift för alla EU:s institutioner och organ och för medlemsstaterna. En väl underbyggd och adekvat finansierad kommunikationspolitik är ett viktigt inslag i EU:s politik. Samtidigt som kommunikationen sker nära medborgarna måste den nå ut över hela EU och även utanför dess nuvarande gränser, till de länder som önskar ansluta sig till EU och till världen i övrigt.

Den nuvarande kommissionen har redan antagit tre initiativ som gäller lyssnande, kommunikation och lokalanpassning. Genom handlingsplanen[2] inleddes en omfattande intern reform av kommissionens användning av resurserna för kommunikation. Genom Plan D[3] skapades en långsiktig ram för en medborgardialog som går utöver den aktuella debatten om EU:s framtid. Och nu senast förordas i vitboken om EU:s kommunikationspolitik[4] att tvåvägskommunikation måste eftersträvas, med ett aktivt offentligt deltagande från medborgarnas sida och att tyngdpunkten för kommunikationen måste flyttas från Bryssel till det lokala planet.

Med ovannämnda initiativ som utgångspunkt sammanfattar detta meddelande[5] den nuvarande verksamheten och lägger fram ett antal konkreta förslag som ska utgöra grunden för en stärkt kommunikationspolitik för Europeiska unionen, som ska genomföras utan att det inskränker på de olika institutionernas självständighet. Målet är att förbättra konsekvensen i och samverkanseffekterna mellan den verksamhet som bedrivs av EU-institutionerna och medlemsstaterna, så att medborgarna får bättre kännedom om och insikt i EU-politikens konsekvenser för hela EU men också nationellt och lokalt. Denna politik tar itu med grundläggande problemställningar som förts fram av medborgarna, som upplever informationen från EU som oorganiserad, osammanhängande och svårbegriplig. EU-frågorna ses oftast ur ett nationellt perspektiv och presenteras sällan i ett större europeiskt sammanhang, trots att många problem som medborgarna ställs inför endast kan lösas på EU-nivå. Dessutom är medborgarnas kunskaper om EU och dess institutioner och politik ofta mycket bristfälliga. I första hand måste medlemsstaterna göra något åt detta inom ramen för landets utbildningssystem, som de ju har ansvaret för. Det är även en uppgift för olika demokratiska plattformar, däribland de nationella och europeiska politiska partierna, som har ett ansvar för att föra fram motstridiga åsikter och därmed ge liv och struktur åt den offentliga debatten om EU-frågorna.

Kommissionen å sin sida kommer att intensifiera sitt kommunikationsarbete genom att ge ut information och engagera sig i debatter och diskussioner med medborgarna i nationella, regionala och lokala sammanhang. På detta sätt vill kommissionen stödja ett aktivt europeiskt medborgarskap och bidra till att skapa ett europeiskt offentligt rum. Kommissionen anser även att ansvaret för kommunikationen om EU-frågor delas av alla dem som deltar i EU:s beslutsprocesser. Kommissionen kommer därför – utan att fördenskull ge avkall på sina särskilda institutionella befogenheter – att verka i nära samarbete med EU:s övriga institutioner, och även medlemsstaterna och alla berörda parter att delta, för att nå detta mål genom att arbeta med årligen valda kommunikationsprioriteringar. För att stödja detta samarbete föreslår kommissionen ett interinstitutionellt avtal för att strukturera EU:s kommunikationsprocess och uppmana alla berörda parter att engagera sig i arbetet inom de föreslagna enhetliga och flexibla ramarna. På detta sätt blir det möjligt att utveckla en gemensam årligt verksamhetsplan kring valda kommunikationsprioriteringar i EU.

1. SAMMANHÄNGANDE OCH INTEGRERAD KOMMUNIKATION

Kommissionens kommunikationsverksamhet syftar till att skapa och befordra utbyte, debatt och ömsesidig förståelse mellan EU:s institutioner, allmänheten, det organiserade civila samhället och särskilda målgrupper på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Strävan att söka kontakt med medborgarna och förbättra öppenheten bör dessutom finnas med i behandlingen av varje ärende. Därför bör både tid och en tillräcklig andel av resurserna anslås till sådan verksamhet.

Flera olika avdelningar inom kommissionen arbetar med kommunikation. Det sker med hjälp av audiovisuella medier, på Internet, i pressen, genom publikationer, olika evenemang och informationskontor. För bästa resultat måste allt detta samordnas och alla tillgängliga resurser mobiliseras på ett konsekvent sätt.

Talespersontjänsten förblir en hörnsten i kommissionens kommunikationspolitik. Tjänstens huvuduppgift är att föra ut nyheter från kommissionen till skrivna och audiovisuella medier både i och utanför Bryssel, och att besvara frågor från medierna. Dessutom har en intern strategi för kommunikation och personalengagemang[6] nyligen antagits för att uppmuntra mer personal vid kommissionen att ha kontakter med allmänheten och medierna. Förutom att personalen ska informeras och hållas underrättad omfattar denna strategi utbildning för en personalstyrka som ska vara språkrör för kommissionens avdelningar. Särskilt borde tjänstemän som arbetat länge inom kommissionen få befogenhet och utbildning i att informera om EU:s politik och delta i offentliga debatter, och bör även kunna spela en viktig roll i kontakten med medierna, så att de kan komplettera effekten av kommissionsledamöternas mediearbete.

Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med olika opinionsbildare för att stödja dem i deras arbete med att sprida information till medborgarna. Det pågår redan olika former av verksamhet som väsentligt bidrar till en effektiv kommunikationspolitik, bl.a. initiativen för att främja insyn och öppenhet (Europeiska öppenhetsinitiativet)[7], ett EU närmare medborgarna (En agenda för EU-medborgarna – EU ska visa resultat)[8], aktivt EU-medborgarskap (programmet Ett Europa för medborgarna)[9], och en europeisk kultur (En europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld)[10].

Det finns utrymme för att ytterligare lyfta fram EU:s initiativ på alla nivåer och visa vad EU gör för medborgarna. Kommissionen samarbetar med medlemsstaterna när det gäller att föra ut EU:s verksamhet inom olika politikområden. När det gäller sammanhållningspolitiken, miljöpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling måste förvaltningsmyndigheterna uppfylla minimikrav för kommunikation på respektive område. Bl.a. har medlemsstaterna en lagstadgad skyldighet att informera såväl potentiella stödmottagare som allmänheten om programmet i fråga[11]. På de områden där det inte finns någon lagstadgad skyldighet kommer kommissionen ändå att se till att kommunikation ingår i alla initiativ och program.

Kommissionens kommunikation i länder utanför EU syftar till att stärka bilden av EU som en global aktör och bygga upp goda relationer genom en framåtblickande offentlig diplomati som bidrar till kommissionens utrikespolitiska mål. Den grundar sig på en strategi som är gemensam för de avdelningar som ansvarar för viss utrikespolitik och syftar till enhetligare verksamhet och bättre samverkanseffekter i kommunikationen om olika politikområden, så att de blir mer synliga. Det mesta av detta genomförs med aktivt deltagande från kommissionens delegationer. Kommissionen kommer att för den interinstitutionella gruppen för information (IGI) lägga fram ett dokument om EU:s kommunikation i länder utanför EU.

Med utgångspunkt i kommissionens fleråriga strategiska mål definierades för första gången de viktigaste initiativ som har stor betydelse på kommunikationsområdet i den senaste årliga politiska strategin, och detta kommer hädanefter att göras varje år. Därefter inarbetas dessa utvalda kommunikationsprioriteringar i kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning[12]. Kommissionen har för avsikt att förbättra samordningen av alla relevanta avdelningars kommunikationsarbete om dessa övergripande medborgarnära frågor genom att inrätta projektgrupper[13] som med inriktning på dessa frågor ska utarbeta en kommunikationsplan som även omfattar verktyg, resurser och utvärderingsmetoder[14]. Energi- och klimatförändringspaketet från januari 2007 är ett av de första försöken till en sådan integrerad kommunikationsstrategi. Utgående från erfarenheterna kommer denna arbetsmetod att vidareutvecklas för att tillämpas alltid när så är möjligt.

Förslagen i detta meddelande kan genomföras inom det befintliga fleråriga budgetprogrammet[15]. Med de begränsade resurser som är tillgängliga förutsätter förslagen emellertid betydande effektivitetsvinster och utveckling av större samverkanseffekter och att dessa resurser mobiliseras för kommunikation om EU; dessutom måste kommunikationsarbete ingå i de årliga förvaltningsplanerna.

2. GE MEDBORGARNA ÖKAT INFLYTANDE

Mer än åtta av tio européer tycker att det är viktigt att få information om europeiska frågor. Sju av tio européer vill veta mer om sina medborgerliga rättigheter. Närmare två tredjedelar av européerna anser att den tillgängliga informationen om EU är nyttig och intressant, men nästan lika många tycker att den är otillräcklig[16]. Det finns en önskan om en öppnare debatt där medborgarna kan uttrycka sina åsikter för att påverka beslutsprocessen på EU-nivå.

I linje med nyligen antagna slutsatser från rådet håller kommissionen nu på att utarbeta lämpliga strukturer, metoder och färdigheter för att kunna fullgöra sin skyldighet att garantera adekvat information och involvera medborgarna i dialog och debatt. De sex första gränsöverskridande projekten för det civila samhället inom Plan D inleddes 2006. År 2007 beviljades stöd till en andra omgång projekt. Denna gång rör det sig om lokala projekt som framför allt riktar sig till ungdomar och kvinnor. Inom de närmaste månaderna kommer kommissionen att utvärdera resultaten av Plan D och lägga fram förslag om hur den demokratiska debatten kan breddas runtom i Europa. Denna utvärdering kommer att ske parallellt med processen för medlemsstaternas ratificering av ändringsfördraget och förberedelserna för valet till Europaparlamentet. En tredje kategori av projekt som avser det civila samhället kommer att startas senast 2008–2009 och kommer att stödja initiativ för att öka valdeltagandet i nästa val till Europaparlamentet.

Inom ramen för den förnyade Plan D kommer man även att försöka engagera de många parter som är involverade i utvecklingen av Europeiska unionen, däribland de icke-statliga organisationerna, olika yrkessammanslutningar och det allt större antalet företag som vill veta mer om EU och dess politik, program och processer. Deras kommunikationsresurser och kunnande är ofta betydande och kommissionen kommer att försöka utveckla ett samarbete med dem för att kommunicera om ämnen av allmänt intresse, t.ex. klimatförändringen och kampen mot främlingsfientlighet.

I detta sammanhang är flerspråkighet av avgörande betydelse. Under de senaste åren har kommissionen fördubblat antalet språk som den kommunicerar på. Kommissionen har också inrättat ett nätverk av lokalavdelningar för flerspråkighet vid sina representationer. I en situation där resurserna är begränsade kan kompromisser mellan en ökad informationsmängd och en bredare publik svårligen undvikas, och här behövs ett konsekvent förhållningssätt.

2.1. Kommunicera lokalt

Kommunikation på regional och lokal nivå är avgörande för att medborgarna ska kunna engageras i debatten om EU-frågor, vilket har bekräftats av våra erfarenheter av att genomföra handlingsplanen och Plan D. Ett pilotprojektet som gick ut på att knyta mer kommunikationspersonal till elva av kommissionens representationer och fyra regionala kontor har dramatiskt ökat och förbättrat deras verksamhet för att främja en europeisk debatt med politiska kulturer i medlemsstaterna[17]. Kommissionen fäster stor vikt vid att bygga vidare på dessa positiva erfarenheter och kan överväga en konsolidering och utvidgning av verksamheten efter den nu aktuella utvärderingen av all pågående kommunikation.

Den utökade verksamheten vid pilotrepresentationerna kompletteras av det arbete som utförs av mer än 400 informationskontor inom nätverket Europa Direkt, som tillhandahåller EU-information lokalt och regionalt, även på landsbygden. Kommissionen kommer att öppna fler informationskontor inom Europa Direkt i Bulgarien och Rumänien. Nästa år kommer kommissionen även att gå ut med en förslagsinfordran för att förnya hela nätverket i EU:s 27 medlemsstater. Detta kommer att ytterligare förbättra den geografiska täckningen och garantera att kontoren kan ge information i de frågor som prioriteras för kommunikation, och även i andra frågor som är viktiga för medborgarna.

Kommissionen förvaltar också ett betydande antal informations- och stödnätverk för särskilda politikområden, bl.a. Eures, Era-more[18], Solvit[19], Euroinfocentren och innovationsknutpunkterna[20]. Dessa olika center representerar unika kontakter och informationsförmedlare med ett stort antal aktörer på lokal och regional nivå (arbetsmarknadsorganisationer, universitet och högskolor, företag, arbetsförmedlingar, handelskammare, språk- och utbildningscenter). Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna till en tätare samordning av verksamheten vid dessa center för att stärka kommissionens kommunikativa kapacitet. Möjligheterna till större samverkanseffekter mellan nätverken undersöks inom nätverket för extern kommunikation, särskilt när det gäller valda kommunikationsprioriteringar. En interinstitutionell grupp har inrättats för att undersöka hur flera av kommissionens nätverk skulle kunna samarbeta i en stödtjänst för den inre marknaden.

Förutom att representationerna kommunicerar med allmänheten och det civila samhället kommer de även att intensifiera sin verksamhet med att arrangera besök för kommissionsledamöter ute i regionerna[21] och stödja initiativ för att erbjuda information till lokala journalister genom modern medieteknik och även med traditionella medel. Genom medverkan från andra EU-organ, t.ex. de decentraliserade EU-kontoren, kommer konkreta exempel på EU-initiativ i medborgarnas tjänst att tillhandahållas. Representationerna och Europaparlamentets informationskontor arbetar tillsammans på att knyta närmare kontakter. De flesta är inhysta under samma tak i någon av Europeiska unionens byggnader, Europahusen. På så sätt blir de mer synliga och kan agera gemensamt även om de i övrigt är helt fristående från varandra.

Ett pilotprojekt tillsammans med Europaparlamentet inleds 2007–2008 med början i Europahusen i Tallinn, Dublin och Madrid där det kommer att skapas europeiska offentliga platser med ett brett utbud av EU-relaterade aktiviteter. Pilotfasen av dessa europeiska offentliga platser kommer att dra till sig nya publikgrupper och skapa en ny visuell image, som även vänder sig mer uttalat till den yngre generationen. Som mötesplats för medborgare, icke-statliga organisationer, politiska aktörer och medier kommer de offentliga europeiska platserna att vara utformade för att inhysa utställningar, filmvisningar, möten, besök, diskussioner, debatter och föreläsningar som fokuseras framför allt på det civila samhället, politik, utbildning, forskning, tankesmedjor och kulturlivet. De kommer att bidra konkret till att genomföra den europeiska agendan för en kultur i en alltmer globaliserad värld. Kontakter kommer att knytas med nätverket av nationella kulturinstitut (Eunic) för att främja de olika kulturprogrammen och andra initiativ som stöds av EU:s institutioner, och samarbete kommer att idkas med olika regionala och lokala nätverk, det civila samhället och medierna för att nå bredaste möjliga publik i städer och på landsbygden. De europeiska offentliga platserna kommer att stå till tjänst med nya lokaler, t.ex. ett konferenscentrum, ett informationskontor, en utställningslokal och ett läsrum. En del av detta kanske redan finns, men genom lokalernas öppna arkitektur och inriktningen på att dra till sig nya aktörer som engageras i kommissionens och parlamentets verksamhet kommer det ändå att skapas en helt ny miljö.

Mot bakgrund av positiva erfarenheter av kommunikationen om reformen av vinsektorn skulle experter på respektive politikområde kunna presentera EU:s politiska initiativ för berörda parter och allmänheten samma dag som de antas, samtidigt i Bryssel och i medlemsstaterna, beroende på vilka resurser som finns att tillgå vid representationerna och de politiska avdelningarna.

2.2. Aktivt europeiskt medborgarskap

Samrådet om vitboken har bekräftat att det finns ett tydligt önskemål hos aktörerna i det civila samhället att vara närmare engagerade i EU-arbetet. Kommissionen stöder redan nu ett aktivt europeiskt medborgarskap genom programmen Europa för medborgarna och Grundläggande rättigheter och medborgarskap[22], som uppmuntrar ökat deltagande i EU:s demokratiska liv. Programmen Aktiv ungdom och Kultur bidrar även de till att främja ett aktivt medborgarskap genom utbyten över gränserna.

Utbildningen i aktivt medborgarskap är medlemsstaternas ansvar. Den enskildes rättigheter och skyldigheter som EU-medborgare ingår i skolutbildningen i mindre än hälften av medlemsstaterna, medan den europeiska integrationens historia finns på schemat i 20 medlemsstater[23]. Ett europeiskt mervärde tillförs genom arbete på EU-nivå, då utbytet av goda exempel samordnas. Alla involverade aktörer bör fullt ut följa EU:s rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, som ger medlemsstaterna ett verktyg för att främja samhälls- och medborgarkompetens som en del av de väsentliga färdigheter varje medborgare behöver för att kunna ta för sig i kunskapssamhället. Bland annat ingår utbildning i främmande språk, som är ett värdefullt medel för att skaffa sig kulturövergripande kunskaper, i sin tur ett viktigt inslag i ett aktivt europeiskt medborgarskap. Kommissionen kommer att stödja sig på resultaten av ett offentligt samråd 2007, som anordnas för att få fram de aspekter av skolutbildningen där gemensamma insatser på EU-nivå kan ge utdelning i medlemsstaterna. Man kommer exempelvis att undersöka hur skolor på bästa sätt kan ge eleverna dessa nyckelkompetenser, och hur skolan kan hjälpa unga människor att bli ansvarskännande medborgare i linje med grundläggande europeiska värden.

Programmet Livslångt lärande stöder projekt som är relevanta för utbildning till aktivt medborgarskap och som främjar medborgerliga färdigheter. Kommissionen kommer även att främja utbyte av positiva exempel mellan lärare på detta område, och kommer att ge stöd för sammanställning av informationsmaterial kring europeiska teman, bl.a. genom att informera om länkar till relevanta publikationer som kan laddas ned på webbplatsen Europa och användas av skolor och lärare.

Kommissionen vill införa mer målinriktade besök för studenter och skolelever och kommer att undersöka hur detta kan bli verklighet. Kommissionens representationer och Europa Direkts informationskontor kommer också att inbjuda grupper från olika samhällsområden (bl.a. studerande) till seminarier och debatter i sina lokaler och kommer att använda sig av informationsmaterial som redan finns tillgängligt. De besök som 400 tyska tjänstemän inom Europeiska unionens institutioner gjorde i sina tidigare skolor under det tyska ordförandeskapet 2007 var ett mycket lyckat initiativ, som både skapade debatt i skolorna och uppmärksammades i lokala medier. Kommissionen har för avsikt att fortsätta detta experiment under kommande ordförandeskap. Kommissionen kommer att fortsätta med sitt skolinitiativ på Europadagen den 9 maj, i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, ledamöter av Europaparlamentet och det civila samhället[24].

Genom sina program och politiska insatser stöder kommissionen relationerna med det civila samhällets organisationer och deras gränsöverskridande nätverk med hjälp av ett internt nätverk av kontakter med det civila samhället, för att utbyta goda exempel, diskutera gemensamma problem och utforma ett gemensamt tillvägagångssätt för de enheter i kommissionen som ansvarar för dessa kontakter. Kommissionen kommer att förbättra möjligheterna för det civila samhällets organisationer att stå i kontakt med kommissionen genom att utse en särskild kontaktpunkt vid varje avdelning.

3. SKAPA ETT EUROPEISKT OFFENTLIGT RUM

Många politiska beslut som får betydande konsekvenser för européernas dagliga liv fattas på EU-nivå. En politik som visar sig motsvara medborgarnas förväntningar, om den så gäller den inre marknaden, klimatförändringen, den miljövänliga trafikpolitiken, handeln, energipolitiken eller migrationen, och som grundar sig på breda samråd, är det bästa sättet att visa hur EU kan vara till nytta för sina medborgare. Kommunikationen om denna politik måste sträcka sig utanför nationsgränserna, och det bör finnas kanaler för kommunikation över gränserna som uppmuntrar till debatt och dialog om frågor av gemensamt intresse och samtidigt återspeglar EU:s dagordning.

Endast en resultatrik EU-politik kan leda till en djupare och bredare debatt om EU. Kontroll av att endast säkra kemikalier används i produkter i EU, öppning av tjänstemarknaden, undanröjande av hindren för betalningar över gränserna, bättre konsumenträttigheter, säkrare flygtrafik, säkrare livsmedel av högre kvalitet, skyddet för landsbygden och miljön, gemensam klimat- och energipolitik, polisiärt samarbete över gränserna, lägre kostnader för mobilsamtal i utlandet – i alla dessa frågor har det fattats beslut på EU-nivå, och ofta har det förts en livlig debatt om frågorna. Denna debatt måste uppmuntras, och kan endast äga rum om den politiska beslutsprocessen uppfattas som relevant och givande för lagstiftningsprocessen i medlemsstaterna.

3.1. Den politiska dimensionen

Vidden av uppgiften att skapa ett europeiskt offentligt rum återspeglas i valdeltagandet i valen till Europaparlamentet, och i vilken mån valdebatten grundar sig på EU:s politik. Nationella och europeiska politiska partier och folkvalda från olika politiska strömningar har en särställning när det gäller att ta upp europeiska frågor i den nationella debatten och bidra till att skapa offentlig debatt i hela EU. Det är just den konfronterande, ofta polariserade karaktären hos debatten mellan de politiska partierna som skapar intresse och önskemål om mer information om frågorna. Under de senaste åren har vi sett ett antal framträdande exempel på att allmänheten har intresserat sig för politiska frågor i EU-sammanhang, vilket skett då det dragits skiljelinjer partipolitiskt och i valrörelsen i dessa frågor[25].

Kommissionen är fast besluten att stödja alla insatser för att öka deltagandet i nästa val till Europaparlamentet. Nästa projekt om det civila samhället inom ramen för Plan D kommer delvis att inriktas på detta. Dessutom antog kommissionen i juni 2007 ett förslag till en översyn av förordningen om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå[26], för att ge möjlighet att grunda europeiska politiska stiftelser. Även detta kommer att bidra till en välunderbyggd debatt om EU-frågor och till framväxten av ett europeiskt offentligt rum.

Kommissionen kommer även att försöka maximera kommunikationsmöjligheterna i sina relationer med de nationella parlamenten. Som svar på ett förslag från Europaparlamentet arbetar kommissionen nu med att inrätta pilotinformationsnätverk, nätverk av diskussionsforum på Internet för ledamöter av Europaparlamentet, ledamöter av nationella parlament, journalister och opinionsbildare som kompletteras av möten runtom i EU. Pilotinformationsnätverken bidrar väsentligt till att lyfta in EU-debatten i de nationella parlamenten. De främjar även debatt mellan nationella parlamentariker om EU-frågor, och bidrar till att stödja de nationella parlamentens egna system för elektroniskt utbyte.

3.2. Medierna och informationstjänsterna

Kommissionen kommer fram till utgången av detta år att lägga fram konkreta förslag för att bättre svara på utmaningarna från den nya medietekniken[27]. De audiovisuella medierna är fortfarande den mest anlitade informationskällan när det gäller EU-frågor. Radio och tv för fram dessa frågor i nyhetssändningar och debatter, i samband med beslut om viktig EU-politik. Inom ramen för informationskampanjer om specifika EU-politiska teman sänds det även särskilda informationsinslag på radio och tv. Men undersökningsresultat[28] visar att EU-informationen i nationella medier är otillräcklig, en åsikt som delas av två tredjedelar av EU-medborgarna.

Kommissionen kommer att bidra till att EU-frågorna ges bättre och långsiktigare täckning i de audiovisuella kanalerna och kommer att uppmuntra till europeiskt nätverksbyggande mellan radio- och tv-bolag. Samrådet om vitboken visar på ett starkt stöd för audiovisuell information från kommissionen, inklusive utbildning och underhållning om EU-frågor som en del av public service-verksamheten i EU. Detta måste genomföras på ett sådant sätt att radio- och tv-bolagen bibehåller ett obegränsat redaktionellt oberoende.

Den nuvarande politiken för medfinansiering av radio- och tv-program har uppmuntrat tiotals audiovisuella kanaler att ta fram EU-program. För att göra denna politik ännu effektivare kommer kommissionen att erbjuda fleråriga avtal till nätverk av radio- och tv-bolag runtom i EU. Nätverken kommer att självständigt producera och sända program om EU-frågor enligt sina egna redaktionella normer i gemensamma programformat. Avtalen kommer att innehålla en bindande klausul om full redaktionell frihet för medieföretagen.

Europe by Satellite (EbS), kommissionens nyhetstjänst för EU-frågor i audiovisuella medier, kommer också att bidra till att underlätta ovannämnda public service-verksamhet. Efterfrågan på sändningstid på Europe by Satellite kan inte längre mötas, då direktsändningar av sådana händelser som Europaparlamentets plenar- och utskottssammanträden kommer i konflikt med informationspaket för professionella journalister och presskonferenser. Kommissionen kommer därför att för övriga EU-institutioner lägga fram ett förslag om att fördubbla Europe by Satellites sändningskapacitet, så att en bred presentation av EU:s verksamhet kan ges utrymme.

Internet är det viktigaste mediet som kombinerar text, ljud och bild och möjliggör återkoppling från användarna och diskussioner dem emellan. Det är redan nu det viktigaste mediet för debatt över gränserna. Utvecklingen av webbplatsen Europa, en av världens största, kommer att fortsätta med ökad interaktivitet och förbättrade navigerings- och sökfunktioner[29]. Materialet kommer att organiseras så att det blir mer tillgängligt och användarvänligt, och mer bild-, video- och ljudmaterial bör läggas in. Webbplatsen Europa kommer därmed att förbli en viktig europeisk referenspunkt för information om EU-frågor, och ett komplement till de webbplatser som skapas av nationella administratörer. Förslagen till utveckling av webbplatsen kommer att baseras på en användarenkät som genomförs under 2007.

Dessutom behöver EU stärka sin närvaro på webben även utanför själva webbplatsen Europa. Kommissionen vill stödja utvecklingen av ett nätverk av webbplatser för det civila samhället och den privata eller den offentliga sektorn, som bidrar till att skapa kontakter med eller mellan EU-medborgare, genom att stödja webbplatser som särskilt uppmärksammar EU-frågorna och uppmuntrar till debatt om EU-politiken. Kommissionen bör också själv engagera sig mer i intervjuer och i diskussioner på andra webbplatser. Alla dessa insatser kommer att beskrivas mer utförligt på Internet och i de audiovisuella strategidokument som kommissionen kommer att lägga fram före slutet av 2007 och under början av 2008.

Tryckta publikationer kommer även fortsättningsvis att användas i kommunikationen om EU-frågor. Trots Internets ökande dominans har efterfrågan på tryckta publikationer ökat. Det är därför viktigt att utarbeta en publikationspolicy som omfattar hela medieområdet, såväl tryckta publikationer, Internet som audiovisuella format, och betjänar sig av den senaste utvecklingen inom kommunikationstekniken[30].

3.3. Förstå opinionen i EU

Opinionsmätningar är ett viktigt sätt att ta reda på vad EU-medborgarna funderar över och vad de förväntar sig av EU. Eurobarometerundersökningarna hjälper till att analysera allmänhetens förväntningar på olika politikområden, bedöma politikens effekter och ringa in uppfattningar och de frågor som allmänheten tycker är problematiska, för att förbättra såväl beslutsfattandet som kommunikationen.

Kommissionen kommer på grundval av samrådet om vitboken att införa nya metoder i Eurobarometerundersökningarna[31] för att förbättra sin förmåga att lyssna in och reagera på opinionen. Målet är att undersökningarna i framtiden ska utnyttjas mer strategiskt, under relevanta stadier av den politiska processen, t.ex. vid utarbetandet av politiken och konsekvensbedömningen, och vid utarbetande och utvärdering av kommunikationsarbetet.

Bland de konkreta förbättringar som planeras är en mer utbredd användning av kvalitativa forskningsverktyg, bl.a. de innovativa metoderna som använts i vissa projekt i Plan D, och en kombination av kvantitativa och kvalitativa data så att en mer fullständig bild av allmänhetens förväntningar kan ta form. Riktade opinionsundersökningsmetoder kommer att användas oftare för att mäta effekten av kommunikationen. Analysen av forskningsresultaten kommer att förbättras genom att reaktionen blir snabbare, mer fokus riktas på den faktiska användningen av resultaten, och hänsyn tas även till de regionala och lokala resultaten. På begäran kommer en sekundär analys av tillgängliga data oftare att utföras för att svara på specifika frågor. Spridningen av resultaten kommer att bli snabbare och mer omfattande. Ett nätverk av nationella experter på opinionen kommer att inrättas med en rådgivande funktion, för att utbyta goda exempel, ta tillvara samverkanseffekter och ge råd i metodfrågor.

Europa Direkts kontaktcenter[32] är en informationstjänst för allmänheten som besvarar frågor kostnadsfritt på EU:s alla officiella språk. Centret kommer att få stöd som den viktigaste ingångsporten för medborgare som letar efter information om EU, och kommer att utveckla ett system för att till relevanta tjänstegrenar i kommissionen och även till andra EU-institutioner ge återkoppling om frågor som medborgarna vill ta upp till diskussion.

Samråd är ett nödvändigt och nyttigt sätt att testa förslag mot verkligheten. Men för att vara effektiva måste de vara tillräckligt breda och omfattande. Efter det att kommissionen antog miniminormer för samråd[33] har berörda parter och EU:s medborgare rådfrågats om ett stort antal olika politiska initiativ. Standardwebbplatsen för samråd på Internet, ”Din röst i Europa” ( europa.eu/yourvoice ), bidrar till att förtydliga samrådsförfarandet och uppmuntrar kommissionens avdelningar att tillämpa normerna konsekvent. För att uppmuntra till bättre återkoppling, större mångfald och bättre representativitet i de åsikter som tas emot från nationella, regionala och lokala berörda parter på detta tidiga stadium av utformningen av politiken kommer mer utrymme att ges åt en ny rutin, som går ut på att representationerna deltar i att föra ut samrådsförfarandet i medlemsstaterna. Representationerna kommer t.ex. att i god tid ta kontakt och anordna möten med berörda parter för att uppmuntra dem att bidra till de viktigaste samråden inom kommunikationsprioriteringarna.

4. STÄRKA SAMARBETSASPEKTEN

EU:s institutioner, organ och medlemsstater och regionala och lokala myndigheter i hela EU kommunicerar alla om EU:s politik på olika sätt och i olika omfattning. De som mer direkt är involverade i beslutsfattandet på EU-nivå har en skyldighet att kommunicera och förklara. De måste alla bevara sitt oberoende och sina befogenheter att kommunicera på sitt eget sätt. Men det finns också gott om utrymme för att arbeta gemensamt som samarbetspartner för att uppmuntra till diskussion och debatt i EU. Fram till idag har försöken att främja gemensamma kommunikationsinsatser varit tillfälliga och begränsade, och det har visat sig nödvändigt att komma överens om gemensamma teman och samarbeta effektivare. Det står klart efter samrådet om vitboken att det finns ett behov av bättre samarbete för kommunikation om EU mellan EU:s institutioner och organ och medlemsstaterna. Kommissionen kommer därför att försöka stärka samarbetet på alla nivåer kring gemensamt utvalda kommunikationsprioriteringar genom att föreslå ett interinstitutionellt avtal.

4.1. Samarbete med medlemsstaterna

Medlemsstaternas regeringar har ansvar för att välja inriktningen för EU:s politik i rådet och för att informera sina medborgare om sina mandat och sin politik. Undersökningar har visat att medborgarna förväntar sig att deras nationella regering ska informera dem om vad EU gör för dem och hur detta påverkar deras vardag. Mer än två tredjedelar av EU-medborgarna föredrar att kontakta nationella myndigheter i frågor där EU beslutar.

Kommissionen kan emellertid erbjuda de medlemsstater som så önskar ett värdefullt stöd. Kommissionen föreslår att förbindelserna med dem stärks genom regelbundna möten med respektive medlemsstats egna nationella kommunikationsansvariga, för att fastställa de viktigaste kommunikationsprioriteringarna, försäkra sig om att kommunikationen följs upp och utbyta information om kommunikationsarbetet[34]. Kommissionen vill också utveckla ett samarbete i form av förvaltningspartnerskap med de medlemsstater som så önskar. Detta partnerskap, som ska ge fasta ramar åt samarbetet mellan kommissionen, parlamentet och medlemsstaten, där samarbetet skräddarsys för det aktuella behovet, har redan visat sig framgångsrikt i Tyskland, och har även avtalats med Ungern och Slovenien. Förhandlingar pågår med flera andra medlemsstater som formellt har begärt detta[35]. Dessa partnerskap kan tjäna som ett medel att genomföra gemensamma insatser kring valda kommunikationsprioriteringar centralt, regionalt och lokalt.

Förvaltningspartnerskapen kommer att förbättra samordningen av kommunikationsinsatserna inom valda kommunikationsprioriteringar på grundval av gemensamma kommunikationsplaner[36]. Dessa planer förhandlas fram på politisk nivå mellan kommissionen, Europaparlamentet och de myndigheter i medlemsstaten som ansvarar för kommunikationsfrågor. Kommunikationsinsatserna enligt den gemensamma kommunikationsplanen är politiskt integrerande och säkerställer att olika åsikter kommer till uttryck i debatten om EU-frågorna. Detta samarbete kommer därför att bidra till att anpassa kommunikationen till lokala förhållanden och hitta kopplingar till politiken i medlemsstaten (val, större nationella händelser, särskilda intressen). Ansvaret för genomförandet av förvaltningspartnerskapet delas mellan kommissionen och medlemsstatens myndigheter. Kommissionen tillhandahåller finansiering, medan medlemsstaten står för personella resurser och infrastruktur[37].

Ett bra exempel är det förvaltningspartnerskap som har inrättats med den tyska förbundsregeringen. Det ses som ett värdefullt verktyg för att förverkliga idéer som medlemsstaten delar med EU-institutionerna. Sedan 2005 har ett tiotal större initiativ tagits och har visat hur ett nära samarbete av detta slag kan vara framgångsrikt[38].

Regionala och lokala myndigheter, antingen enskilt eller organiserade i sammanslutningar, kan spela en avgörande roll för att främja kommunikationen om EU. Kommunikationen måste vara inriktad på att visa hur EU:s beslut och politik är relevanta i lokala sammanhang[39]. I samarbete med Regionkommittén kommer kommissionen att se till att relevant information är tillgänglig för dessa myndigheter och att de mekanismer inrättas som behövs för att fånga upp deras idéer och förslag till förbättring av kommunikationen om Europa lokalt och regionalt. Regionala och lokala insatser kan även ingå i förvaltningspartnerskapen i likhet med de insatser som redan genomförs inom ramen för de strategiska partnerskapen (separat, kompletterande finansiering av projekt). Vid sidan om det arbete som utförs av representationerna, Europa Direkts informationskontor och EU:s organ inom detta område[40] kommer kommissionen att knyta kontakter med dem som önskar delta bland de 250 kontor som representerar regionala och lokala myndigheter i Bryssel.

4.2. Samarbete med Europeiska unionens institutioner

Den interinstitutionella gruppen för information (IGI) är den politiska strukturen för att avtala om EU:s kommunikationsstrategi och välja ut frågor som prioriteras för kommunikation och som är gemensamma för EU-institutionerna och medlemsstaterna. Europaparlamentet, kommissionen och ordförandelandet i rådet innehar tillsammans ordförandeskapet i gruppen. Dess politiska status och legitimitet behöver dock stärkas och utvidgas så att den mer effektivt kan ge råd om EU:s kommunikationsprioriteringar i god tid, för att samverkanseffekter mellan EU-institutionernas och medlemsstaternas kommunikationspolitik ska kunna utnyttjas. En omfattande och konsekvent uppföljning av gruppens beslut behövs, såväl politiskt som administrativt. Med stöd från rådets ordförandeskap kommer kommunikationsprocessen att övervakas av rådets arbetsgrupp för informationsfrågor.

Både Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén deltar som observatörer i den interinstitutionella gruppen för information. Samarbetet med dessa håller också på att förstärkas genom att tillägg om informationspolitiken skrivs in i befintliga protokoll om samarbetsformer. Tilläggen tydliggör den politiska viljan hos kommissionen och de två kommittéerna att grunda ett långsiktigt samarbete och arbeta gemensamt på att utveckla decentraliserad information till och kommunikation med EU:s medborgare. Samarbetet kommer att grunda sig på klart definierade kommunikationsprioriteringar, och kommer att genomföras decentraliserat på regional och lokal nivå.

4.3. Ett interinstitutionellt avtal om kommunikation

För att skapa tydliga ramar för ett bättre samarbete kring EU:s kommunikationsprocess samtidigt som EU-institutionernas och medlemsstaternas oberoende värnas, föreslår kommissionen ett interinstitutionellt avtal med Europaparlamentet och rådet. Övriga EU-institutioner och organ anmodas ge kommissionen, Europaparlamentet och rådet sitt stöd i denna uppgift. Syftet med ett sådant interinstitutionellt avtal är att nå ett samförstånd om de frågor som bör prioriteras för kommunikation av Europeiska unionen som helhet, att fastställa mervärdet av en gemensam EU-kommunikation om specifika, prioriterade frågor, att tillvarata samverkanseffekter av resursanvändningen vid de olika institutionerna vid genomförande av insatser i samband med dessa prioriterade frågor och att uppmuntra medlemsstaterna till samarbete. Detta hindrar inte att varje EU-institution har sin egen kommunikationsverksamhet som är anpassad till dess särskilda roll och intressenter.

Kommissionen bekräftar de enskilda medlemsstaternas betydelse för kommunikationen om EU på nationell, regional och lokal nivå på landets officiella språk. Det interinstitutionella avtalet ska befästa EU-institutionernas och medlemsstaternas politiska åtagande att ta ansvar för att informera medborgarna om EU-frågorna och kommunicera med dem om dessa. Dessutom kommer detta politiska avtal att sätta fokus på de viktigaste principer och rättigheter som måste upprätthållas i kommunikationen om Europa och fastställa formerna för samarbetet mellan parterna, så att adekvat förvaltning och politisk ansvarighet säkerställs. Principerna om delaktighet, mångfald och deltagande bör ligga till grund för varje insats som handlar om kommunikation om EU. Det interinstitutionella avtalet ska garantera en gemensam årlig arbetsplan där det fastställs utvalda kommunikationsprioriteringar, som ska utarbetas av kommissionen på grundval av diskussioner om kommunikationsprioriteringar i den årliga politiska strategin, och sedan sändas till övriga EU-institutioner och samrådsorgan.

5. SLUTSATSER

Kommissionen kommer att uppbringa alla sina resurser för att uppnå effektiv och integrerad kommunikation.

Kommissionen föreslår särskilt

- ett interinstitutionellt avtal som ska tjäna som en grund för bättre samarbete i EU:s kommunikationsprocess, samtidigt som EU-institutionernas och medlemsstaternas oberoende respekteras,

- frivilliga förvaltningspartnerskap med medlemsstater som den viktigaste metoden för gemensamma kommunikationsinsatser,

- utveckling av nätverket av europeiska offentliga platser vid representationerna,

- kartläggning av de aspekter i skolundervisningen där gemensamma insatser på EU-nivå bör stödja medlemsstaterna,

- förbättring av Eurobarometerundersökningarna,

- inrättande av pilotinformationsnätverk för att förbättra kommunikationen mellan EU-politiker och politiker i medlemsstaterna, journalister och andra opinionsbildare.

Kommissionen kommer även under de närmaste månaderna att

- anta en ny internetstrategi för att stödja nätverk i det civila samhället webbplatser i den privata eller offentliga sektorn som fokuserar på EU och främjar kontakter med eller mellan EU-medborgare,

- anta en ny audiovisuell strategi för att stödja nätverk av radio- och tv-bolag runtom i EU i deras verksamhet med att producera och sända program om EU-frågor,

- utarbeta ett uppföljande meddelande om Plan D och en ny uppsättning projekt inom Plan D för det civila samhället, med det övergripande syftet att stödja ratificeringen av ändringsfördraget och öka deltagandet i valet till Europaparlamentet 2009,

- undersöka möjligheterna att konsolidera och utvidga nyligen erhållna positiva erfarenheter av att stärka representationernas arbete.

Budgetkonsekvenser

POLITIKOMRÅDE: AVDELNING 16 - KOMMUNIKATION VERKSAMHETER ALLA VERKSAMHETER INOM POLITIKOMRÅDET |

MEDDELANDE OM SAMARBETE FÖR KOMMUNIKATION OM EUROPA |

1. BUDGETRUBRIKER (enligt nomenklaturen i det preliminära budgetförslaget för 2008)

1.1. Driftsposter

16 02 02 Multimedieåtgärder

16 02 03 Information till medierna

16 02 04 Drift av och utrustning till radio- och tv-studior

16 03 01 Informationscentrum

16 03 02 Lokala åtgärder

16 03 04 Särskilda åtgärder i prioriterade frågor, bland annat Prince

16 03 06 Pilotprojekt om pilotinformationsnätverk

16 04 01 Analys av opinionen

16 04 02 Hjälpmedel för internetinformation och internetkommunikation

16 04 03 Riktade skriftliga publikationer

1.2. Övrigt tekniskt och administrativt stöd

16 01 04 01 Åtgärder för kommunikation — Administrativa utgifter

2. RÄTTSLIG GRUND

Uppgifter som följer av kommissionens befogenheter på det institutionella planet enligt artikel 49.6 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1), ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

16 01 04 01 Åtgärder för kommunikation — Administrativa utgifter | Ej oblig. | Ej diff | Nej | Nej | Nej | Nr [3b] |

16 02 04 Drift av och utrustning till radio- och tv-studior | Ej oblig. | Diff | Nej | Nej | Nej | Nr [5] |

16 02 02–16 04 03 (utom 16 02 04) Poster i driftsbudget för GD Kommunikation | Ej oblig. | Diff | Nej | Nej | Nej | Nr [3b] |

4. BERÄKNING AV BUDGETKONSEKVENSERNA EFTER HUVUDMÅL OCH RESULTAT

När det gäller medel stannar konsekvenserna av detta meddelande inom ramarna för den fleråriga budgetplaneringen (i enlighet med SEK(2007) 500).

3.1. Sammanfattning av budgetmedel

Se tabell 1 i bilagan.

3.2 Utförlig beräkning av huvudåtgärdernas budgetkonsekvenser

Se tabell 2 i bilagan.

5. ADMINISTRATIVA UTGIFTER – SÄRSKILT BEHOV

Behoven av personella och administrativa resurser ska täckas inom anslagen till det administrerande generaldirektoratet inom ramen för den årliga anslagstilldelningen.

Med hänsyn till att kommissionen i december 2006 lade fram en första positiv utvärdering innehåller bifogade tabell en post benämnd ”pilotrepresentationer”. Men kommissionen önskar bygga på positiva erfarenheter och kommer att undersöka resultaten av all pågående kommunikationsverksamhet, inklusive mervärdet av pilotrepresentationerna och frågan om en eventuell utvidgning av det projektet, innan den stöder det under kommande år.

Rubrik | BUDG 2007 | PDB 2008 | Budgetplaneringen |

- | | | | | | |€ | | | | | |2009 |2010 |2011 |2012 |2013 | | | | | | | | | | | | | Administrativa utgifter för politikområdet Kommunikation |3.865 |3.600 |3.987 |4.065 |4.145 |4.225 |4.306 | | | | | | | | | | | | |Åtgärder för kommunikation - Administrativa utgifter |3.865 |3.600 |3.987 |4.065 |4.145 |4.225 |4.306 | | | | | | | | | | | | | Kommunikation och medier |27.720 |30.882 |32.380 |32.881 |33.390 |33.902 |34.420 | | | | | | | | | | | | |Multimedieåtgärder |18.750 |20.700 |21.380 |21.800 |22.227 |22.657 |23.091 | | |Information till medierna |3.370 |3.970 |4.100 |4.181 |4.263 |4.345 |4.429 | | |Drift av och utrustning till radio- och tv-studior |5.600 |6.212 |6.900 |6.900 |6.900 |6.900 |6.900 | | | | | | | | | | | | | Lokalanpassad kommunikation |39.514 |38.530 |39.555 |40.314 |41.085 |41.859 |42.642 | | | | | | | | | | | | |Informationscentrum |16.753 |15.300 |15.802 |16.113 |16.429 |16.746 |17.067 | | |Lokala åtgärder |8.393 |10.400 |10.502 |10.689 |10.879 |11.070 |11.263 | | |Särskilda åtgärder i prioriterade frågor, bland annat Prince |7.868 |12.830 |13.251 |13.512 |13.777 |14.043 |14.312 | | |EuroGlobe |1.500 | | | | | | | | |Pilotprojekt om pilotinformationsnätverk |5.000 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Analys- och kommunikationshjälpmedel |21.830 |21.830 |21.546 |21.990 |22.441 |22.894 |23.352 | | | | | | | | | | | | |Analys av opinionen |5.600 |5.800 |5.990 |6.108 |6.228 |6.348 |6.470 | | |Hjälpmedel för Internetinformation och Internetkommunikation |10.180 |10.880 |11.237 |11.458 |11.683 |11.909 |12.137 | | |Riktade skriftliga publikationer |6.050 |5.150 |4.319 |4.424 |4.530 |4.637 |4.745 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Kommunikation (rubrik 3b) |87.328 |88.630 |90.568 |92.350 |94.161 |95.980 |97.820 | | |

[pic]

[1] SI(2007) 500.

[2] SEK(2005) 985.

[3] KOM(2005) 494.

[4] KOM(2006) 35.

[5] SEK(2007) 1265.

[6] SEK(2007) 912.

[7] KOM(2006) 194.

[8] KOM(2006) 211.

[9] Beslut nr 1904/2006/EG (EUT L 378, 27.12.2006).

[10] KOM(2007) 242.

[11] För perioden 2007–2013 innehåller således kommissionens förordning 1828/2006 av den 8 december 2006 med tillämpningsföreskrifter för strukturfonderna och rådets förordning 1698/2005 av den 20 september 2005 om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) följande krav för kommunikation, som förvaltningsmyndigheterna ska uppfylla: offentliggöra förteckningar över stödmottagarna, sätta upp informationsaffischer på platsen för pågående projekt och anordna nationella och regionala informationsevenemang vid lanseringen av dem eller årliga informationsevenemang i medlemsstaterna och regionerna. Kommissionens representationer bidrar genom att sprida informationen till potentiella stödmottagare.

[12] Vissa av dessa prioriterade frågor kommer att diskuteras i den interinstitutionella informationsgruppen för att undersöka möjligheterna till samarbete (se punkt 4.2).

[13] Ett bra exempel på detta arbetssätt är kampanjen för reformering av vinmarknaden.

[14] Generaldirektoratet för kommunikation kommer att anslå såväl personella som finansiella resurser till prioriterade kommunikationsfrågor, och kommer att uppmana kommissionens representationer att följa dess exempel när de utarbetar sina årliga förvaltningsplaner.

[15] Se SEK(2007) 500 och SEK(2007) 530.

[16] Alla resultat av opinionsundersökningar i detta meddelande kommer från Flash Eurobarometer-undersökningen nr 189a om vitboken: EU:s kommunikationspolitik och medborgarna. Fältarbetet genomfördes i september 2006.

[17] Under 2006 arrangerade representationerna över 830 seminarier, stod för mer än 4000 pressmeddelanden och presskonferenser och var engagerade i mer än 370 besök av kommissionsledamöter.

[18] Eures = Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, Era-more = Europeiskt nätverk av center för rörlighet.

[19] Solvit är ett elektroniskt nätverk för problemlösning, där EU:s medlemsstater samarbetar för att utan rättsliga förfaranden lösa problem till följd av myndigheters felaktiga tillämpning av inremarknadslagstiftningen.

[20] De nuvarande Euroinfocentrens och innovationsknutpunkternas verksamhet kommer under 2008 att övertas av ett nytt nätverk som ska stödja affärslivet och innovation. Det kommer att knyta samman ca 600 informationscenter som täcker största delen av EU:s 27 medlemsstaters territorier.

[21] Detta kommer i första hand (men inte uteslutande) att bygga på de positiva erfarenheterna av kommissionsledamöters besök i ordförandelandets olika regioner i samband med de möten som brukar hållas mellan kommissionen och ordförandeskapet i början av ordförandeskapsperioden.

[22] Rådets beslut 16505/06 av den 27 mars 2007.

[23] Citizenship Education at School in Europe, Nätverket för information om utbildning i Europa (Eurydice) 2005.

[24] År 2007 organiserade EuropAid besök av 75 ”ambassadörer” i skolor i 44 regioner i 18 medlemsstater för att inleda en debatt om externt samarbete, och nådde på detta sätt ut till 97 000 elever. En liknande insats från GD AGRI:s sida, som inte är begränsat till skolvärlden, handlar om ett ”grönt team” bestående av 78 ”gröna ambassadörer” som ska ta upp frågor som engagerar allmänheten och förklara den gemensamma jordbrukspolitiken och politiken för utveckling av landsbygden.

[25] Exempel på detta är konstitutionsfördraget, utvidgningen och ekonomiska förslag som tjänstedirektivet.

[26] KOM(2007) 364.

[27] De olika förslag som presenteras i detta avsnitt följer de rekommendationer som gavs vid konferensen för berörda parter kring temat ”Europa i blickfånget”, som hölls i Helsingfors den 4–5 december 2006.

[28] L´information relative à l´Europe et la télévision, Etude qualitative auprès de téléspectateurs dans les 27 Etats-Membres de l´Union Européenne, Europeiska kommissionen, april 2007.

[29] En undersökning har genomförts av GD Informationsteknik för att få fram rekommendationer för en sök- och åtkomststrategi för hela kommissionen.

[30] Publikationskontoret har det primära ansvaret för både konventionella publikationer och publicering på Internet. Det styrs av en interinstitutionell förvaltningskommitté. Publikationskontoret driver EU-bokhandeln, där medborgarna finner information om alla EU-publikationer.

[31] I enlighet med ett förslag som lades fram vid konferensen med berörda parter över temat ”Förstå den allmänna opinionen i EU” i Madrid den 27 oktober 2006.

[32] Kontaktcentret ligger i Bryssel.

[33] KOM(2002) 704.

[34] Det befintliga nätverket mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna (EU-infonet) kommer att utvecklas för detta ändamål.

[35] Belgien, Frankrike, Italien, Lettland, Polen, Portugal och Österrike.

[36] Även andra typer av partnerskap med kommissionen kan erbjudas medlemsstaterna KOM(2004) 196.

[37] Förvaltningspartnerskap utesluter inte att kommissionen fortsätter eller inrättar andra former av partnerskap för kommunikation, t.ex. strategiska partnerskap och avtal om punktinsatser. Dessa är mycket flexibla instrument som har visat sig värdefulla på särskilda områden, t.ex. kommunikation i samband med införande av euron.

[38] Informationskampanjen ”EU fyller 50 – 50 städer firar” i över femtio stora tyska städer och de utbildningsseminarier för skoltidningsredaktörer som anordnades i syfte att ge utrymme för EU-frågorna i gymnasiers skoltidningar är endast två exempel på framgångsrika projekt som drivits inom ramen för förvaltningspartnerskap.

[39] Erfarenheterna av den rådgivande nämnden för Nordsjön (North Sea Advisory Council) i Skottland, som är ett forum för direkt samråd med de delar av befolkningen som direkt berörs av fiskeripolitiken i likhet med andra regionala rådgivande nämnder som inrättats inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, visar att medborgarna är intre[40]8WXYwxyzø- W X Y m x y ¢ £ ¤ ¥ ¦ § Ö × [pic][41]'(QR÷ïëàÙëÙàÙàÙàëÙëÙÒÎÂ´«š´‘´ƒÂ´«r´‘´ƒÂ´«a [42]?jÍ[pic]h-Z)U[pic]mHnHu[pic] [43]?jP[pic]h-Z)U[pic]mHnHu[pic]hIåh-Z)h[pic]mHnHu[pic]h´÷mHnHsserade av frågor som har omedelbara konsekvenser för deras liv.

[44] Exempelvis det EU-omfattande nätverk för företagsstöd som ska starta i början av 2008.

52007DC0568