[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.9.2007

KOM(2007) 512 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Tredje årliga rapporten om migration och integration

INNEHÅLL

1. INLEDNING

2. INVANDRAD BEFOLKNING I EU

3. UTVECKLINGEN AV EN GEMENSAM INVANDRINGSPOLITIK OCH EU-RAMEN FÖR INTEGRATION AV TREDJELANDSMEDBORGARE

4. TENDENSER I NATIONELL INTEGRATIONSPOLITIK

5. SLUTSATSER

Bilaga (för information): Summary Report on Integration Policies in the EU-27

1. INLEDNING

I de årliga rapporterna[1] om migration och integration analyseras de åtgärder som vidtagits för mottagande och integration av tredjelandsmedborgare på nationell nivå och på EU-nivå. Rapporterna ger en överblick över den politiska utvecklingen och är ett hjälpmedel för att bedöma och stärka integrationsåtgärder.

Förra året intensifierades debatten både på EU-nivå och på nationell nivå. Alltfler medlemsstater genomför ny integrationspolitik och anpassar strategier som bygger på tidigare erfarenheter.

Denna tredje årliga rapport omfattar utvecklingen till och med juni 2007[2]. Bilagan Summary Report on Integration Policies in the EU-27 som utarbetats i samarbete med de nationella kontaktpunkterna för integration[3], omfattar 2005 och första halvåret 2006.

2. INVANDRAD BEFOLKNING I EU

I januari 2006 var ungefär 18,5 miljoner tredjelandsmedborgare bosatta i EU, dvs. de utgjorde 3,8 % av den totala befolkningen på nästan 493 miljoner[4]. Invandring är fortfarande den viktigaste faktorn för EU:s demografiska tillväxt och i de flesta medlemsstaterna konstateras positiv nettoinvandring[5]. Nettoinvandringen, som låg på mellan 0,5 och 1 miljon personer per år under större delen av 1990-talet, har ökat till mellan 1,5 och 2 miljoner sedan 2002.

Anledningarna till inresa varierar stort mellan medlemsstaterna. Medan familjeåterförening är omfattande i vissa länder, bland annat Österrike, Frankrike och Sverige, hade andra medlemsstater, däribland Irland, Spanien, Portugal och Storbritannien, hög andel arbetsrelaterad invandring[6]. Omfattande legaliseringar ägde rum i Spanien medan Frankrike, Tyskland och Nederländerna valde att genomföra begränsade legaliseringar för särskilda invandrargrupper.

De största grupperna av tredjelandsmedborgare i EU kommer från Turkiet (2,3 miljoner), Marocko (1,7 miljoner), Albanien (0,8 miljoner) och Algeriet (0,6 miljoner). I några medlemsstater, bl.a. Frankrike, Sverige, Nederländerna och Storbritannien, är antalet utlandsfödda medborgare högre än antalet tredjelandsmedborgare eftersom många invandrare blivit medborgare i mottagarlandet.

3. UTVECKLINGEN AV EN GEMENSAM INVANDRINGSPOLITIK OCH EU-RAMEN FÖR INTEGRATION AV TREDJELANDSMEDBORGARE

Integrationen av tredjelandsmedborgare är en process som innebär ömsesidigt tillmötesgående från både det mottagande samhället och från invandrarnas sida och en avgörande faktor för att fullt ut kunna dra nytta av fördelarna med invandring. Kopplingen mellan politiken för laglig invandring och integrationsstrategierna måste kontinuerligt stärkas, vilket framhålls i meddelandet ”Den övergripande strategin för migration efter ett år: På väg mot en samlad europeisk migrationspolitik”[7].

En konsolidering av den rättsliga ramen för villkoren när det gäller tredjelandsmedborgares inresa och vistelse är avgörande för utvecklingen av en enhetlig EU-strategi för integration. Det finns redan rättsakter som behandlar familjeåterförening, varaktigt bosatta och villkoren för att tredjelandsmedborgare eller statslösa ska betraktas som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd[8]. I dessa erkänns rättigheter som, beroende på vilken rättsakt som är aktuell, tillträde till arbetsmarknaden och till utbildning samt likabehandling[9]. EU:s lagstiftning mot diskriminering stöder denna rättsliga ram[10].

Som tillkännagetts i den strategiska planen för laglig migration[11] kommer kommissionen att lägga fram förslag till ett allmänt ramdirektiv där de grundläggande rättigheterna för invandrade arbetstagare fastställs liksom förslag till ett direktiv om villkoren för inresa och vistelse för högutbildade arbetstagare[12].

För personer som beviljas internationellt skydd krävs särskilda integrationsåtgärder på grund av deras speciella situation. Denna aspekt kommer att tas upp i den debatt som inleds genom grönboken om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet[13].

3.1 EU-ram för integration av tredjelandsmedborgare

År 2004 antog Europeiska rådet Haagprogrammet , som ska stärka friheten, säkerheten och rättvisan[14]. I detta framhölls nödvändigheten av bättre samordning av nationell integrationspolitik och EU-initiativ som bygger på gemensamma grundläggande principer.

Rådet antog gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen [15] och i september 2005 presenterade kommissionen En gemensam agenda för integration som ska fungera som ram för integrationen av tredjelandsmedborgare i EU[16]. Grundstenarna i ramen utgörs av förslag till konkreta åtgärder för att genomföra de gemensamma grundprinciperna i praktiken, både på EU-nivå och nationellt[17]. I den gemensamma agendan finns också EU-mekanismer som ska stödja och underlätta processen att utveckla ett särskilt europeiskt förhållningssätt till integration genom samarbete och utbyte av god praxis.

Rådets slutsatser om den gemensamma agendan gav stöd för huvudlinjerna i denna och underströk behovet av att ytterligare stärka en gemensam strategi för integrationspolitik och integrationsåtgärder[18].

Alla medlemsstater deltar nu aktivt i nätverket av nationella kontaktpunkter . Det har blivit en effektiv mekanism för att utbyta information och fastställa prioriterade områden och spelar en viktig roll genom att se till att insatserna på nationell nivå och EU-nivå ömsesidigt förstärker varandra.

Handböcker om integration för beslutsfattare och praktiskt verksamma [19], som sammanställts i samarbete med nationella kontaktpunkter tillsammans med regionala eller lokala myndigheter och icke-statliga aktörer, spelar en pådrivande roll för utbytet av information och god praxis. Första utgåvan (2004) handlade om introduktionen av nyanlända invandrare och erkända flyktingar, medborgardeltagande och indikatorer. Den andra utgåvan (2007) är inriktad på andra viktiga frågor som utvecklades i de gemensamma grundprinciperna, nämligen integrering och strukturer för integration, undersökning av de metoder som använts vid genomförandet av lyckade integrationsstrategier i alla politikområden, bostäder i stadsmiljö och ekonomisk integration tillsammans med de lärdomar som man fått på dessa områden. Man planerar en tredje utgåva 2009.

Enligt önskemålen i Haagprogrammet håller kommissionen på att utveckla en tillgänglig webbplats som syftar till att främja strukturellt utbyte av erfarenheter och information om integration. Webbplatsen kommer att börja fungera 2008.

Enligt Haagprogrammet är en övergripande strategi som omfattar aktörer på alla nivåer av avgörande betydelse för att utveckla en effektiv integrationspolitik. Ett mycket viktigt steg var därför när gränsöverskridande samarbete på lokal nivå mellan offentliga myndigheter, privata företag, det civila samhällets organisationer och invandrarorganisationer inleddes med konferensen Integrating Cities i Rotterdam i oktober 2006[20]. Man planerar även ett europeiskt integrationsforum för att samla aktörerna på integrationsområdet på EU-nivå. EU-täckande paraplyorganisationer med medlemmar i en rad medlemsstater kommer att utbyta kunskap och utarbeta rekommendationer som offentliggörs på integrationswebbplatsen.

Som en fortsättning på den politiskt inriktade debatt som inleddes vid den första ministerkonferensen om integration i Groningen 2004 hölls ett informellt möte med EU:s integrationsministrar i Potsdam i maj 2007. Rådets slutsatser om förstärkning av integrationspolitiken i Europeiska unionen genom främjande av enhet i mångfald antogs i juni 2007 som en uppföljning av detta möte.

3.2 Införlivande av integration

Kommissionen har utformat en mer samordnad strategi för integration med utgångspunkt i EU-ramen för integration med stöd av de gemensamma grundprinciperna och som en uppföljning av förslagen till konkreta åtgärder på EU-nivå i den gemensamma agendan. Införlivande av integration håller på att bli en integrerad del av utformningen och genomförandet av EU:s politik på en rad olika områden.

I syfte att lättare införliva invandringsfrågor, däribland målen för integration, i kommissionens initiativ har en kommissionärsgrupp för migrationsfrågor inrättats som täcker alla berörda politikområden[21].

Sysselsättning är en väsentlig del av integrationsprocessen och effektiv integration av invandrare på arbetsmarknaden innebär ett viktigt bidrag för att uppnå Lissabonmålen för sysselsättning och tillväxt. I samband med den europeiska sysselsättningsstrategin uppmanas medlemsstaterna i de integrerade riktlinjerna att beakta integrationen av invandrare på arbetsmarknaderna i EU[22]. Med hjälp av de årliga gemensamma sysselsättningsrapporterna följer kommissionen effekterna av de nationella reformprogrammen och uppmanar medlemsstaterna att göra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden till en mer uttalad aspekt av sysselsättningspolitiken[23]. En rådgivande expertgrupp på hög nivå för frågor rörande integrationen i samhället av etniska minoriteter och deras fulla deltagande på arbetsmarknaden har inrättats för att analysera hindren på arbetsmarknaden och utbyta god praxis.

Invandrare utgör en viktig reserv av potentiella företagare i Europa. Deras företag har stor inverkan på EU:s ekonomiska tillväxt. Ett nätverk för företagare från etniska minoriteter har inrättats för informationsutbyte i syfte att lösa de problem som kan uppstå i samband med företagsetablering. En undersökning om god praxis på det här området kommer att offentliggöras och en konferens är planerad till våren 2008[24].

Den kulturella aspektens betydelse för integration erkänns i allt högre grad och interkulturell dialog , däribland dialog mellan och inom olika religioner, har utvecklats till ett viktigt instrument för att lyckas med integration och motverka rasism och extremism. Europeiska året för interkulturell dialog 2008 kommer att vara ett viktigt inslag för att stärka aktiviteter på det här området.

Främjande av grundläggande rättigheter, icke-diskriminering och lika möjligheter spelar en avgörande roll i samband med integration. En avdelningsövergripande grupp mot rasism och främlingsfientlighet samordnar politiken inom kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter tillhandahåller sakkunskap på området[25]. Insatserna för att undanröja de strukturella hinder som möter invandrarna förstärks i samband med Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 som drar igång en stor debatt om fördelarna med mångfald[26]. Eftersom kvinnor utgör majoriteten av den invandrade befolkningen i EU[27] kommer deras särskilda behov i allt högre grad till uttryck i mekanismer för integrering av jämställdhetsperspektivet, t.ex. i färdplanen för jämställdhet 2006-2010[28].

Kommissionen har stärkt integrationsaspekten i politiken för social integration och socialt skydd inom ramen för gemensamma EU-mål som medlemsstaterna införlivar i sin nationella eller regionala politik på grundval av nationella strategirapporter om socialt skydd och social integration. Övervakningen av denna politik bidrar till att styra insatserna mot att stärka sådana integrationsåtgärder som minskar de klyftor som fortfarande finns mellan invandrare och medborgare i medlemsstaterna[29]. Inom kommissionen samordnar en avdelningsövergripande grupp för stadsutveckling den urbana dimensionen i gemenskapspolitiken[30], och andra urbana initiativ (t.ex. det europeiska nätverket av städer för lokal politik för integration av invandrare CLIP, European network Cities for Local Integration Policy, som samordnas av Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor) har inrättats för utbyte av god praxis i en rad frågor med anknytning till integration. Särskild vikt läggs vid utsatta gruppers behov för att minska bristande jämställdhet inom ramen för programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003-2008) [31].

Praktisk och teoretisk utbildning är instrument för att uppnå bättre resultat och mycket viktiga för att göra invandrarna bättre rustade att aktivt delta i samhället. Integration främjas genom utbildningsinitiativ som programmet Utbildning 2010[32]. Eftersom invandrarbarn och invandrarungdomar tenderar att uppnå sämre resultat i skolan än andra elever[33], kommer ett meddelande från kommissionen att redogöra för orsakerna till detta och fastställa åtgärder för att möta dessa utmaningar inom undervisningen. Integration är en process som sker spontant, särskilt när det gäller barn . Att ta itu med problemen med integration på ett mycket tidigt stadium är viktigt för att uppnå goda resultat och EU-strategin för barnets rättigheter[34] tar hänsyn till möjligheterna inom denna grupp. Dessutom bidrar den strukturerade dialogen på EU-nivå när det gäller ungdom spolitik, som en uppföljning av Europeiska ungdomspakten[35], till att de särskilda behoven inom denna målgrupp åtgärdas och att insatserna 2007 inriktas på integration av ungdomar i samhället och i yrkeslivet 2007 och på interkulturell dialog 2008.

3.3 EU:s ekonomiska instrument

EU bidrar till medlemsstaternas integrationsåtgärder genom en rad ekonomiska instrument. Sedan 2003 har kommissionen medfinansierat gränsöverskridande integrationsprojekt som främjar samarbete mellan medlemsstater, regionala eller lokala myndigheter och andra aktörer i samband med förberedande åtgärder inom ramen för Inti [36].

Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare kommer att som en del av ramprogrammet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar 2007–2013 ge stöd i de integrationsutmaningar som EU står inför. Fonden syftar till att skapa en ny form av solidaritet för att främja medlemsstaternas insatser för att göra det möjligt för invandrare att uppfylla villkoren för bosättning och underlätta deras integration. Den kommer också att hjälpa medlemsstaterna att utbyta god praxis och därigenom stärka samarbetet på EU-nivå[37].

Europeiska flyktingfonden ger stöd till särskilda åtgärder för personer som omfattas av fonden, däribland flyktingar och skyddsbehövande i övrigt vars vistelse i EU är långvarig och stadigvarande. Den nya Europeiska flyktingfonden som inleder sin verksamhet 2008 kommer att inom ramen för programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar fortsätta finansieringen av dessa målinriktade projekt[38].

Gemenskapsinitiativet Equal tillhandahöll inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) en bank av innovativ god praxis för att förebygga och bekämpa diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden[39]. Att få fler invandrare i arbete och därmed öka deras integration i samhället är särskilt prioriterat i den nya europeiska socialfonden för 2007–2013[40]. Vidare kommer det nya Progress programmet 2007–2013 också att stödja genomförandet av principerna om bekämpning av diskriminering och jämställdhet mellan könen.

Regionalpolitiska instrument tar också upp invandrings- och integrationsproblem, särskilt i stadsområden. Framför allt hade gemenskapsinitiativet Urban II en klar inriktning på social integration i utsatta stadsområden[41], och programmet Urbact , som syftar till erfarenhetsutbyte om stadsutveckling, tar hänsyn till de speciella utmaningar i samband med mångfald som europeiska städer står inför. Denna strategi kommer att få sin fortsättning med Urbact II- programmet 2007–2013[42].

4. TENDENSER I NATIONELL INTEGRATIONSPOLITIK[43]

Integrationen av tredjelandsmedborgare har varit föremål för en debatt som fokuserat på diskriminering och kulturell och religiös mångfald. I vissa fall har dramatiska händelser haft ett avgörande inflytande på allmänhetens uppfattning om invandring. Många medlemsstater har fastställt nya prioriteringar och sett över sin politik. De flesta begreppen i medlemsstaternas integrationspolitik finns definierade i de gemensamma grundprinciperna och de reflekteras, i olika utsträckning, i ländernas integrationsstrategier.

Gemensam grundprincip 1: Medlemsstaterna antar en rad åtgärder i syfte att främja integration som en dubbelriktad process. Att omsätta denna princip i praktiken på ett meningsfullt sätt är emellertid en utmaning på lång sikt som kräver ytterligare insatser. Strukturella initiativ som syftar till att stärka den inhemska befolkningens förmåga att anpassa sig till mångfald är fortfarande alltför sällsynta i de nationella strategierna.

Gemensam grundprincip 2: Grundläggande värderingar som frihet, demokrati, rättstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna anses som viktiga delar i den nya politiken. En del medlemsstater har vidtagit åtgärder för att sprida kunskap om de grundläggande värderingarna i medborgarkunskapsprogram.

Gemensam grundprincip 3: Integrationen av invandrare på arbetsmarknaden är fortfarande en stor utmaning för nationell integrationspolitik. Det genomförs dock allt fler åtgärder för att stärka denna aspekt, bland annat i form av insatser för att förebygga arbetslöshet genom utbildning, effektivare system för erkännande av kvalifikationer, bekämpning av diskriminering på arbetsplatsen och främjande av anställning av invandrarkvinnor.

Gemensam grundprincip 4: De flesta medlemsstater anser att grundläggande kunskaper i värdsamhällets språk utgör en väsentlig del av integrationen. Många länder inriktar sina integrationsstrategier på introduktionsprogram, däribland (ibland obligatoriska) kurser i språk och medborgarkunskap för nyanlända. Allt fler medlemsstater gör kurserna flexiblare för att kunna tillgodose särskilda behov. Bara få medlemsstater gör en djupgående utvärdering av denna verksamhet.

Gemensam grundprincip 5: I övergripande integrationspolitik ingår utbildning som en grundläggande del av integrationsprocessen. Medlemsstaterna inriktar insatserna på målinriktad språkundervisning och handledning för att underlätta integrationen i skolan. Många initiativ främjar respekt för mångfald i skolmiljö och stöder lärarna. Många invandrarbarn och invandrarungdomar står emellertid inför problem som kräver ytterligare åtgärder.

Gemensam grundprincip 6: Även om allt fler medlemsstater utvecklar tjänsteleverantörers förmåga att ha kontakt med invandrare lägger de olika stor vikt vid denna fråga. I vissa medlemsstater har man startat initiativ för lika tillträde till offentliga institutioner där åtgärder mot diskriminering samt informationsåtgärder ingår. Att utveckla samarbetet mellan statliga aktörer och att få med företag i integrationsdebatten är åtgärder som nu håller på att ta form.

Gemensam princip 7: Vikten av samspel i det dagliga livet och lokala aktiviteters avgörande roll betonas av de flesta medlemsstater, även om den omfattning i vilken sådana aktiviteter avspeglas i integrationsstrategierna varierar stort. Åtgärder för att främja initiativ för samspel mellan invandrare och värdsamhället, däribland inrättande av gemensamma forum, är fortfarande begränsade till antalet.

Gemensam princip 8: Medlemsstaternas lagstiftning ger garantier för respekt för alla religioner och fastställer principen om att ingen ska diskrimineras på grund av sin religion. Samtidigt som man allmänt erkänner betydelsen av en dialog både mellan och inom olika religioner som ett led i bredare interkulturella initiativ förefaller åtgärder för att stärka denna aspekt ofta som tillfälliga reaktioner på aktuella händelser. I en del medlemsstater börjar emellertid en sådan dialog att uppmuntras på ett mer strukturerat sätt.

Gemensam princip 9: Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen ses alltmer som en viktig aspekt av en lyckad integration. Representanter för invandrare medverkar allt oftare i utarbetandet eller genomförandet av integrationspolitiken. Det finns framför allt ett ökande intresse för aktivt medborgarskap och naturalisationsförfaranden som inslag för att stärka möjligheterna till aktivt deltagande i värdsamhället. Ett tämligen begränsat antal medlemsstater ger tredjelandsmedborgare rösträtt i lokala val.

Gemensam princip 10: De flesta medlemsstaterna har stärkt sin förmåga att få med integrationspolitik på alla relevanta politikområden och samtidigt utveckla målinriktade åtgärder. Att uppnå effektivt informationsutbyte och samordning med alla myndighetsnivåer och aktörer samt ägna tillräcklig uppmärksamhet åt integrering av jämställdhet mellan könen och åt invandrarungdomars och invandrarbarns särskilda behov utgör emellertid fortfarande stora utmaningar.

Gemensam princip 11: Medlemsstaterna inser alltmer behovet av att stärka sin förmåga att mer systematiskt samla in, analysera och sprida integrationsrelaterad information, däribland könsuppdelad statistik. Mer detaljerad information gör att förvirring av begreppen lättare kan undvikas och invandrarnas bidrag till värdsamhället bättre synliggöras. Ytterligare framsteg behövs emellertid när det gäller uppföljning och utvärdering av integrationspolitik och integrationsprogram samt identifiering av särskilda indikatorer.

5. SLUTSATSER

Rådets slutsatser från juni 2007 innebär ett nytt steg i inriktningen på EU:s integrationsagenda. De betonar nödvändigheten av att överväga strategier för integration som omfattar hela samhället och erkänner interkulturell dialog som ett viktigt instrument för att främja integration.

I syfte att ytterligare utveckla EU-ramen med utgångspunkt i de gemensamma grundprinciperna och den gemensamma agendan kommer kommissionen att lägga fram nya initiativ. De nationella kontaktpunkterna kommer att spela en viktig roll i denna process.

Kommissionen kommer att undersöka olika uppfattningar om vad deltagande och medborgarskap innebär och deras inflytande på integrationsprocessen. Diskussionsplattformar med deltagande av berörda aktörer och representanter för invandrare kommer att uppmuntras på alla nivåer.

Kommissionen kommer också att undersöka mervärdet av gemensamma europeiska moduler för integration av invandrare baserade på etablerad god praxis i syfte att utarbeta riktlinjer för olika aspekter av integrationsprocessen (introduktionskurser, främjande av invandrares och övriga medborgares deltagande i det lokala samhällslivet osv.).

Medias inflytande på när det gäller att styra den allmänna debatten är allmänt erkänd eftersom de kan bidra till att öka medvetenheten, klargöra missförstånd och engagera det av mångfald alltmer präglade samhället till diskussion med eftertanke. Kommissionen kommer att med utgångspunkt i en nyligen gjord undersökning[44] undersöka olika sätt att få allmänheten att upptäcka de möjligheter som invandrarna innebär för den samhälleliga utvecklingen, den ekonomiska tillväxten och den kulturella mångfalden och att detta blir mer allmänt erkänt.

Kommissionen kommer också att undersöka hur integrationsprocesser skulle kunna bidra på ett mer aktivt sätt för att förhindra socialt utanförskap och diskriminering mot invandrare och särskilt inriktas på ungdomar och hantering av mångfald för att undvika extrema fall av avståndstagande från värdsamhället.

Det är nödvändigt att kunna mäta olika aspekter av integration för att kunna utforma politiken på ett effektivt sätt och förbättra resultaten genom dra lärdomar från de bästa resultaten. Kommissionen kommer att undersöka olika sätt för att ytterligare främja utvecklingen av gemensamma indikatorer och index som medlemsstaterna kan använda för att utvärdera integrationsprogram och fastställa referensvärden för komparativa analyser.

Slutligen kommer kommissionen att överväga olika sätt att omarbeta utformningen av den årliga rapporten om migration och integration för göra den till ett modernt instrument för komparativa analyser av utvecklingen i integrationspolitiken. Kommissionen kommer att presentera ett nytt koncept för utformningen i syfte att tillhandahålla ett mer övergripande informations- och övervakningsinstrument. Dessutom kommer kommissionen att fortsätta att övervaka genomförandet av relevant EU-lagstiftning och dess inverkan på integrationen av tredjelandsmedborgare.

Annex (for information)

Summary Report on Integration Policies in the EU-27

This Summary Report has been drafted on the basis of a questionnaire completed by the National Contact Points on Integration[45]. The questionnaire refers to third-country nationals who are legally residing in the Member States, both newly-arrived and long-established immigrants and refugees.

The aim of the questionnaire was to gather specific information concerning various dimensions of the integration process in the Member States for the calendar year 2005 and the first half of 2006. The Report is structured along the lines of the Common Basic Principles on integration (CBPs) and in keeping with the Common Agenda for Integration.

The CBPs and the Common Agenda are well known by those directly involved in integration policies at national level. Measures aiming at disseminating them further to a wider group of policy-makers and to civil society are undertaken. In Bulgaria and in the Slovak Republic they are discussed and presented to the broader public. They are increasingly mentioned in official declarations and political statements. Some Member States, such as Austria, the Czech Republic, Denmark and Spain, refer to the CBPs on a regular basis when dealing with immigration and integration issues. In the Czech Republic and Greece, the CBPs enriched the debate leading to the adoption of new legislation. They are also explicitly incorporated in some Member States' programmes. In the Spanish Strategic Plan on Citizenship and Integration, a full text version of the CBPs is reproduced and reference is made to the Common Agenda for Integration. In the consultations held with stakeholders about the content of the Strategic Plan, extensive information was given on integration initiatives taken at the EU level. In Ireland, the CBPs continue to inform the policy making process and all projects submitted for funding from a recently announced Immigrant Integration Fund are required to reflect the CBPs.

1. ‘Integration is a dynamic, two-way process of mutual accommodation by all immigrants and residents of Member States’

In the Czech Republic and Greece, this principle is part of, respectively, the 'Updated Concept of Immigrant Integration' and the new 'Integrated Action Plan'. In Slovenia, a 'Unit for cultural rights of minorities and for the development of cultural diversity' was established within the Ministry of Culture to support the better understanding and co-existence of different cultural identities. In Belgium, the French and Flemish Communities set up programmes for intercultural communication and awareness-raising on the rights of foreigners targeting both the host society and immigrants. In Denmark, a fund supports local projects such as the 'Copenhagen Day of Dialogue' including intercultural activities and debates. For the 'Danish Constitution Day', a competition for young people, focused on subjects of democracy and integration and widely covered by the media, is prepared. The Swedish government declared the year 2006 the Swedish Year of Multiculturalism' to promote opportunities for all to participate in cultural life and to create co-operation between various cultural traditions. In Luxembourg, the 'Neighbours’ Festival', the 'Festival of migrations, cultures and citizenship' and other multicultural initiatives are organised to promote integration. In Finland, immigrants who obtain Finnish nationality are invited to the 'Theme day of nationality' in the city of Turku. A 'Multicultural personality of the year' and a 'New resident of Turku of the year' are elected. In The Netherlands, primary and secondary schools are encouraged to organise initiatives for the promotion of civic citizenship and integration. Within the new Irish National Action Plan against Racism 'Planning for Diversity', local partnership companies support anti-discrimination and integration initiatives. In the Slovak Republic, the new 'Action Plan to Prevent All Forms of Discrimination, Racism, Xenophobia, Anti-Semitism and Other Forms of Intolerance' was adopted. Measures involving the media to promote understanding of immigration are undertaken actively in Belgium, Ireland, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Portugal, the Slovak Republic, Spain, Sweden, The Netherlands and the United Kingdom. In Latvia, the 'International Tolerance Day' was organised in collaboration with the media. In Lithuania, a new version of the 'Code of Ethics of Journalists and Publishers' was approved to shape understanding of diversity. In Portugal, many initiatives are carried out to manage cultural diversity including television and radio programmes, such as the 'Week of Cultural Diversity'. In the United Kingdom , the 'Improving Opportunity, Strengthening Society' strategy and the 'Community Cohesion Toolkit' focusing on the role of the media are among the measures launched to foster a sense of common belonging.

2. ‘Integration implies respect for the basic values of the European Union’

A number of Member States, including Belgium, Denmark, Finland, France, Germany, Luxembourg and The Netherlands refer to the basic values of the European Union in introductory programmes for newly-arrived third-country nationals. Some countries increasingly promote EU basic values through broader initiatives. In Belgium, a 'Committee of Seven Wise Men' elaborated on basic values and presented its recommendations to the Flemish government to harmonise civic integration courses. T he French Community supports educational programmes targeting school teachers and students. Interdisciplinary citizenship courses will be included in the curriculum of all mandatory educational programmes. In France, the concept of integration includes a strong political and civic dimension reflecting common republican values which are discussed by the 'High Council of Integration.' In Lithuania, civic orientation and integration courses on the host society's culture and history are organised for people granted asylum. In Luxembourg, compulsory civic education courses are provided to those applying for nationality. In Bulgaria, a project 'Civic education – road to Europe' is organised targeting young people. Sweden set up initiatives to raise awareness on basic values including a new 'National Action for Human Rights', as well as a specific programme to combat violence and oppression in the name of honour. In The Netherlands, a declaration of 'Solidarity with The Netherlands', covering respect for common values, is pronounced during naturalisation ceremonies.

3. ‘Employment is a key part of the integration process and is central to the participation of immigrants, to the contributions immigrants make to the host society, and to making such contributions visible’

The contribution of immigrants to the economic growth and development of the host society is increasingly recognised, as underlined by Greece, Italy and Spain. To facilitate the labour market integration of immigrants the Czech Republic has planned a simplification of bureaucracy and the possibility to reside legally while looking for a job. In Spain, a new system 'Catalogue of Labour Shortages in Specific Occupations' has been set up to identify shortages and to allow for a swift processing of residence and working permits. Portugal established 'Offices of Employment and Entrepreneurial Support for Immigrants' within the 'National Immigrant Support Centres', and it launched an advertising campaign 'Immigrant Portugal, Tolerant Portugal'. In Poland, a number of labour market integration measures are carried out by the Intercultural Centre for Vocational Adaptation and the Work Club of the Polish Humanitarian Organisation. In the Slovak Republic, the process of assessment of qualifications and skills and the access to vocational training has been simplified. A specific web-site has been created to advertise vacancies and provide information to employers. The Danish government concluded a political agreement 'A new change for everyone' on access to jobs and education, including new financial incentives to municipalities and obligations for local authorities to provide job offers. In Ireland, publications such as the 'Know before you go' booklet including information on finding employment for newly-arrived immigrants and the 'Employment Rights Information Booklet' are available in multiple languages. The 'Employment for Parents of Irish Born Children Programme' promotes the employment of third-country national parents of an Irish born child and the study 'An Exploration of Local Strategies for the Integration of Migrant Workers and their Families' was carried out. In France, a group of big enterprises drafted a 'Diversity Charter', which is now being signed by many other employers, to commit themselves to create an intercultural environment among their staff. The Finnish Ministry of Trade and Industry established a working group to reinforce immigrant entrepreneurship through networking, interaction, education and training, development of advisory services and information. In The Netherlands, an action plan was adopted to further develop immigrant entrepreneurship and a monitoring system against discrimination at the work place is being set up. A 'Diversity Unit' was established by the Belgian federal government to fight against discrimination at work and to promote equality. The Flemish Community organises individual labour market insertion programmes for newly-arrived third-country nationals as part of introductory programmes. In Greece, interventions in favour of unemployed immigrant women are a priority. In Sweden, the employment office for immigrants created a special team to provide support before and during the initial period in a new job. Austria promotes employment of immigrants in the public sector. In the United Kingdom, within certain industry sectors, language teachers and integration experts are available to develop schemes for labour market integration of immigrants.

4. ‘Basic knowledge of the host society’s language, history, and institutions is indispensable to integration; enabling immigrants to acquire this basic knowledge is essential to successful integration’

In most of the Member States, including Austria, the Czech Republic, Denmark, Germany, Greece, Italy, Latvia, Luxembourg, Portugal and Sweden, information material and welcome packages in various languages are available for newly-arrived third-country nationals. Introduction programmes are established in most Member States and they are compulsory in some countries, i.e. Austria, Belgium, Denmark, France, Germany, Greece and The Netherlands. In Austria, immigrants have to sign an Integration Agreement and to follow German language training in order to receive a residence permit. The City of Vienna provides special cheap courses for young and long-term immigrants. In Denmark, an examination on Danish society, history and culture has to be taken to obtain Danish citizenship and a basic civic test will also be introduced for some categories of immigrants. In the United Kingdom, the 'Life in the United Kingdom: A Journey to Citizenship' syllabus to prepare for the citizenship test was published. In Portugal, the 'Portugal Welcomes You' programme provides language and introductory citizenship courses for newly-arrived third-country nationals. In France, knowledge of the French language, values and institutions is a pre-condition to acquire a long-term residence permit. Language courses, including an examination and a certificate, are compulsory depending on the level of knowledge and they are free of charge for newly-arrived third-country nationals. They are organised in a flexible way according to different needs and child care is available during classes. In Germany, language classes are compulsory depending on the level of knowledge and integration courses provide orientation and basic knowledge of German institutions. In Lithuania, Slovenia, Romania and the United Kingdom a personal integration plan is drafted for every refugee. Italy and Spain foresee introduction courses with a focus on vocational training in their territories, as well as in the immigrants' countries of origin. The Netherlands organises compulsory pre-departure examinations on language and civic orientation for immigrants, with the exclusion of refugees and asylum seekers, to be taken in the country of origin. In Ireland, citizens' information centres are located in every town and cultural orientation programmes and information leaflets are also available. Stakeholders were involved in the organisation of language courses to provide an effective service. In Luxembourg, a pilot project for language classes in French and Luxembourgish 'Cours Inlux' has proved to be very successful and will be renewed. In Poland, a web-site was set up after consultation with refugees, in order to provide them with the most useful information and a newspaper addressing immigrants is drafted with their contribution.

5. ‘Efforts in education are critical to preparing immigrants, and particularly their descendants, to be more successful and more active participants in society’

In Austria , intercultural teaching and learning are principles of federal law, implemented by providing training and support to teachers and promoting anti-discrimination activities in all schools. In Finland, municipalities are granted an increased State subsidy to support young immigrants speaking other languages and teaching in their mother tongue is available. The general school programme includes teaching on foreign cultures. In Spain, half of the 'State Fund for Reception, Integration and Education' is used by schools to develop reception programmes for newly-arrived young immigrants and their families, to provide teaching support during an initial period and to hire intercultural mediators. Teaching exchange programmes with third countries and a movie 'Settlers' on interculturality at school are examples of initiatives undertaken. In Belgium, the French Community develops courses in the language and culture of origin of immigrants and courses promoting openness towards other cultures. In all parts of the country, reception programmes, bridging classes and language courses are organised to facilitate the introduction of newly-arrived young third-country nationals. In Bulgaria, the national programme for the development of education and training foresees specific measures targeted at children speaking another language. Data and research on performance at school are analysed. In Estonia, relevant resources are allocated to train teachers of Estonian as a second language and for bilingual education. In Romania, free courses of Romanian are available for adults and training for teachers is organised to address better the need of students. Finland and Hungary provide classes in various languages as preparatory courses for the integration of immigrant children into the general education system. Greece organises reception and tutorial classes to ease the integration into schools and other measures are set up to ease enrolment and to support families. In Luxembourg, a reception unit for young immigrants who arrive in the course of the school year was created and intercultural mediators and special staff are available to help with language difficulties. In Portugal, the 'Choices Program' aims at preventing low level of achievements and early school-leaving and the 'Between Cultures Secretariat' promotes intercultural education within the wider educational system by training of teachers. C lasses of Portuguese as a second language are available in schools. In the United Kingdom , within the framework of the 'Aiming High' strategy, funding and guidance materials are provided to local authorities and school boards in order to address the needs of immigrant children and youth. In The Netherlands, schools and local authorities organise meetings at least once a year to avoid segregation and to promote integration. In Poland, training for teachers is available and a conference was organised on measures tackling language difficulties of immigrant children. A kindergarten project 'Children of the World' addresses integration challenges at an early stage with the interaction of children of different origins through arts and games. In Ireland, the 'Department of Education and Science' established a steering committee to co-ordinate responses to the educational needs of newly-arrived young immigrants and to put in place a system of language support for non-English speakers. New 'Guidelines on Intercultural Education in Primary School' are published to support teachers and school management in developing a more inclusive classroom environment. In Sweden, a specific curriculum for learning Swedish as a second language exists and the 'Higher Education Act' requires higher education institutions to promote actively recruitment of immigrants . In France, language tuition and introductory courses are available at school. Recent measures focus on the participation in preparatory courses for university studies and on the smooth transition into the labour market.

6. ‘Access for immigrants to institutions, as well as to public and private goods and services, on a basis equal to national citizens and in a non-discriminatory way is a critical foundation for better integration’

In Italy, access to social services for immigrants is eased by mediatory services. Legal advice, information and orientation desks are available at the local level. In Lithuania, access to public offices is facilitated by interpretation services and information in other languages. In Austria, special multi-language information desks are available for various services. The User Panel of the Danish Immigration Service is set up to bring together the Danish Immigration Service and immigrant's representatives. In Poland, training is organised for people working with refugees and a centre provides information on legislation and available services within public institutions. In Sweden, all government agencies have to adopt action plans to take into account cultural diversity in recruitment procedures and a system with de-personalised applications for jobs will be tested. In The Netherlands, an anti-discrimination project within the structures of the government is launched. In Finland, the Ministry of Labour produced a 'Handbook on equality data' containing good anti-discrimination practices. In the Czech Republic, multicultural education and improvement of language skills of public administration staff is an increasing priority. Bulgaria implements a training project to teach social assistants to work in multiethnic environments. In Romania, public services may employ interpreters and cultural mediators and train their staff to ease the access of immigrants to services. In the Slovak Republic, training for the staff of labour, social and family affairs offices is available, as well as consulting and mediatory services. In Hungary, desk officers of family support centres and social and labour offices participate in training on integration issues. In Latvia, a 'Centre of trust' is being built for third-country nationals as a contact point with the institutions. In Ireland, the newly established 'Irish Naturalisation and Immigration Service' acts as a one-stop-shop providing a single access point to services. Interpretation support, anti-racism and intercultural training is available for service providers. Government Departments and State Agencies provide information, in multiple languages, on the rights and entitlements of access to a wide range of public services. In Portugal, national and local immigrant support centres are one-stop-shops set up for the delivery of services with the involvement of socio-cultural mediators. An 'SOS Service for Immigrants' and a simultaneous translation service provide help and information in various languages with the assistance of socio-cultural mediators. Within the pilot project 'Strategic Upgrade of National Refugee Integration Services' (SUNRISE), in the United Kingdom a personal caseworker provides information and advice to facilitate access to services.

7. ‘Frequent interaction between immigrants and Member State citizens is a fundamental mechanism for integration. Shared forums, intercultural dialogue, education about immigrants and immigrant cultures, and stimulating living conditions in urban environments enhance the interactions between immigrants and Member State citizens’

Some Member States, such as Greece and Italy, stress in particular the role of cultural mediators, as well as of volunteering and third sector organisations facilitating the interaction between immigrants and the host society. In Austria, a special department for integration and diversity matters forms a point of co-operation between immigrants' organisations, non-governmental organisations and the City of Vienna. In Ireland, local community groups are funded to provide day-to-day support and to promote participation of newly-arrived third-country nationals in local community life. In Bulgaria, the 'Sports Vacation Programme' promotes tolerant inter-ethnic relations. In Estonia, an employment exchange programme between different regions of the country is developed to promote interaction. In Denmark , the participation of immigrants in volunteering organisations is promoted. In Lithuania, a web-site for various minorities' organisations is created to reach a broader public. In Luxembourg, a pilot project to organise entertainment workshops for the interaction of national citizens with immigrants has been successful and will be repeated in many towns. In The Netherlands, many projects in the context of the 'Broad Initiative for Social Cohesion' have been launched including the 'Not beside but with each other' campaign to avoid segregation. A major project to collect examples of co-operation among young people of different cultures is broadly covered by the media. In the United Kingdom , measures to engage together more closely immigrants and the host population include an action plan on intercultural dialogue, a government 'Respect Task Force' and the cohesion guidance 'Leading Cohesive Communities – a guide for leaders and chief executives'.

8. ‘The practice of diverse cultures and religions is guaranteed under the Charter of Fundamental Rights and must be safeguarded, unless practices conflict with other inviolable European rights or with national law’

Denmark set up various initiatives fostering intercultural dialogue and stressing religious diversity, including dialogue meetings between the Danish Prime Minister and the Minister for Integration and various ethnic minority organisations. Germany organised a federal level conference to launch a long-term dialogue process with representatives of Muslim communities. In Finland, a working group on intercultural and inter-religious dialogue was established within the 'Advisory Board for Ethnic Relations'. It acts as a permanent forum for discussion and exchange of information between religious communities and national authorities to increase mutual understanding. In Italy, a 'Council for Italian Islam' was set up to support the central government in gaining an insight on problems faced by Muslim communities and to establish a permanent dialogue. In Latvia, an anti-discrimination project 'Information campaign against Islamophobia' is being implemented and an on-line encyclopaedia on religious diversity and postcards on inter-religious dialogue have been prepared. In Luxembourg, a public conference is organised every year by an inter-religious group representing all major faiths. In Sweden, the Minister responsible for religious affairs holds regular meetings with representatives of different religious communities aimed at reinforcing mutual understanding and trust. In The Netherlands, training for spiritual leaders is organised by Muslims' organisations and the Ministry of Education, Culture and Science and the Ministry for Immigration and Integration.

9. ‘The participation of immigrants in the democratic process and in the formulation of integration policies and measures, especially at the local level, supports their integration’

In Belgium, the Czech Republic, Finland, Hungary, Ireland, Lithuania, Luxembourg, Portugal, the Slovak Republic, Slovenia, Spain, Sweden and soon in Greece, third-country nationals are, in principle, entitled to vote in local elections. However, legislative frameworks regulating political participation vary widely. In most of these countries, such voting rights are linked to the length of regular stay or are only recognised to specific categories of third-country nationals. In other Member States, they are only granted to citizens of third countries with which specific bilateral arrangements exist. In Luxembourg, awareness-raising campaigns will be organised to inform immigrants about their voting rights at the local level and a proposal has been presented to extend the competences of municipal advisory councils for foreigners ('Commissions communales consultatives') to favour their participation in public life. In Belgium, the Walloon and Brussels Capital governments encouraged third-country nationals to register to vote in local elections. Cities and communities with a high concentration of minorities are obliged by the Flemish government to facilitate their participation in local policies through special consultative councils and activities of the 'Forum for Ethnic Minorities'. In a growing number of countries, specific support for immigrant women organisations is provided. The Czech Republic, Denmark, Estonia, Greece, Italy, Portugal and Spain involve immigrants' representatives, as well as other civil society actors and different stakeholders, in the elaboration and/or implementation of integration policies. In Portugal, the Consultation Council for Immigration Affairs (COCAI), consisting of five immigrants communities, plays an important role in drawing immigration policies. A 'Council for Ethnic Minorities' has been established in Denmark to advise the Ministry of Integration and integration councils are active at the local level. In Spain, the 'Forum for the Integration of Immigrants', a three-tiered consultative body created by the government, involving immigrants' associations, social partners, non-governmental organisations and public administration, was renewed with enlarged composition and competences. Its consultation has become mandatory for any legal or practical initiative in the field of integration at national level. In France, the 'National Council for the Integration of Immigrant Population', including representatives of immigrants' associations, has been re-established and is regularly consulted by the Ministry in charge. In Ireland, funding is provided to immigrants' organisations to promote their participation in the democratic process. Irish partnership companies also facilitate the establishment of local level forums which enhance dialogue and interaction between relevant service providers, representatives of the community and voluntary sector and representatives of immigrants' communities. In Italy, a ' Council dealing with third-country nationals and their families' will be established at national level and ' Immigration Territorial Councils' are set up at local level. In Sweden, government funding has been made available to create a network of elected representatives from municipalities and County Councils to promote an intercultural environment. In the United Kingdom , a 'Commission on Integration and Cohesion' has been set up, involving various stakeholders, to elaborate practical steps in order to make local communities more cohesive and integrated.

10. ‘Mainstreaming integration policies and measures in all relevant policy portfolios and levels of government and public services is an important consideration in public-policy formation and implementation’

In the Czech Republic, all relevant Ministries apply integration mainstreaming in the development of departmental policies and legislation. In the French Community of Belgium, all Ministers commit themselves to undertake concrete actions to promote cultural pluralism and mutual comprehension. In Finland, an integration advisory board was established to co-ordinate activities of various Ministries. 'The Integration Act' was amended so that measures focusing on public general services take into account the needs of immigrants. In Greece, an inter-ministerial committee, supported by a special committee involving experts, was established by the Minister of Interior, Public Administration and Decentralisation to improve the level of co-operation and co-ordination on integration. In Romania, inter-institutional co-operation is developed by co-ordination meetings organised with representatives of various governmental institutions and non-governmental organisations. Ireland established the 'Irish Naturalisation and Immigration Service' to bring together the various strands of government activity. Within these revised structures, a new 'Integration Unit' is being established to promote and co-ordinate all social and organisational measures. France strengthens efforts in terms of public services and social measures in the areas where immigrants are more present.

11. ‘Developing clear goals, indicators and evaluation mechanisms are necessary to adjust policy, evaluate progress on integration and to make the exchange of information more effective’

In Denmark, a study on integration indicators is under way and benchmarking of integration efforts at municipal level is published every year by the Minister of Refugee, Immigration and Integration Affairs to identify best practices. The Swedish 'Integration Board' monitors the situation and progress of integration policies, analysing various aspects of Swedish society and producing yearly reports to assist decision-making in this field. In Portugal, the 'Immigration Observatory' carries out research to support the development of integration policy. In Romania, comprehensive research on the situation of persons granted protection, including the analysis of many integration aspects, has been carried out. Its policy recommendations will be used for drafting future measures. Germany and Estonia selected external contractors to evaluate their integration programmes in order to inform future policy-making and enable adjustments for more effective policy outcomes. In Estonia, a public opinion survey was also carried out. In Ireland, all State funding initiatives on integration have clear performance indicators. Procedures are in place to monitor the implementation of funded projects and to inform developing integration policy. In the Czech Republic, within the 'Commission for the Integration of foreigners' one of the working groups deals also with the setting up of integration indicators.

[1] Den första årliga rapporten KOM(2004) 508 offentliggjordes i juli 2004 och den andra SEK(2006) 892 i juni 2006.

[2] Rapporten tar hänsyn till rådets slutsatser från juni 2007, rådets dokument 10267/07.

[3] Kommissionen inrättade nätverket av nationella kontaktpunkter som en uppföljning av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser från oktober 2002.

[4] Källa: Eurostat. Fastän Rumänien och Bulgarien inte anslöt sig till EU förrän 2007 anses medborgarna i de länderna som EU-medborgare i denna skattning.

[5] Utom i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Nederländerna. Eurostat: Statistics in Focus, Population and social conditions , 1/2006.

[6] International Migration Outlook, Annual report 2006 , OECD.

[7] KOM(2006) 735.

[8] Rådets direktiv 2003/86/EG rätt till familjeåterförening, rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning och rådets direktiv 2004/83/EG om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet. Ett lagstiftningsförslag som syftar till att utvidga bestämmelserna om varaktigt bosatta till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd har antagits, KOM(2007) 298.

[9] En undersökning av överensstämmelsen mellan nationella åtgärder för att införliva direktiven om asyl och invandring kommer att finnas tillgänglig 2008.

[10] ec.europa.eu/employment_social/fundamental_rights/legis/legln_sv.htm

[11] KOM(2005) 669.

[12] Kommissionen kommer också att lägga fram förslag till lagstiftning rörande säsongsarbetare och avlönade praktikanter 2008 och rörande företagsinternt utstationerad personal 2009.

[13] KOM(2007) 301.

[14] Rådets dokument 16054/04.

[15] Rådets dokument 14615/04.

[16] KOM(2005) 389.

[17] Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén uttryckte i sina respektive yttranden tillfredsställelse över utvecklingen av en ram på EU-nivå för integration.

[18] Rådets dokument 14390/05.

[19] ec.europa.eu/justice_home/doc_centre/immigration/integration/doc_immigration_integration_en.htm

[20] Nästa evenemang kommer att anordnas av nätverket Eurocities i Milano hösten 2007.

[21] ec.europa.eu/commission_barroso/frattini/doc/2006/pr_30_08_06_en.pdf

[22] KOM(2006) 815.

[23] Rådets dokument 6706/07.

[24] ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/ethnic.htm

[25] eumc.europa.eu/eumc/index.php

[26] ec.europa.eu/employment_social/eyeq/index.cfm

[27] UN Population Division, Trends in Total Migrant Stock : The 2005 Revision.

[28] ec.europa.eu/employment_social/gender_equality/gender_mainstreaming/general_overview_en.html

[29] Gemensam rapport om socialt skydd och social integration 2007 register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st06/st06694.sv07.pdf

[30] The urban dimension in Community policies (2007-2013) , ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/guides/urban/index_en.htm#down

[31] ec.europa.eu/health/ph_programme/programme_sv.htm

[32] ec.europa.eu/education/policies/2010/et_2010_en.html

[33] PISA 2006, OECD.

[34] KOM(2006) 367.

[35] KOM(2005) 206.

[36] ec.europa.eu/justice_home/funding/2004_2007/inti/funding_inti_en.htm

[37] ec.europa.eu/justice_home/funding/integration/funding_integration_en.htm

[38] ec.europa.eu/justice_home/funding/refugee/funding_refugee_en.htm

[39] ec.europa.eu/employment_social/equal/index_en.cfm

[40] ec.europa.eu/employment_social/esf2000/2007-2013_en.html

[41] ec.europa.eu/regional_policy/urban2/index_en.htm

[42] urbact.eu/towards-urbact-2.html

[43] Det här avsnittet bygger på medlemsstaternas svar på ett frågeformulär från kommissionen. Se bilagan Summary Report on Integration Policies in the EU-27.

[44] Migration and public perception , BEPA 2006.

[45] Replies have been received from all Member States except Cyprus and Malta