[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 16.5.2007

KOM(2007) 255 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

KONVERGENSRAPPORT 2007 OM CYPERN

(utarbetad i enlighet med artikel 122.2 i fördraget på Cyperns begäran) {SEK(2007) 623}

Syfte med rapporten

Enligt artikel 122.2 i fördraget skall kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) minst vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat som beviljats undantag, rapportera till rådet om medlemsstaternas framsteg i fråga om att fullgöra sina förpliktelser avseende förverkligandet av den ekonomiska och monetära unionen.

Denna rapport har utarbetats som var på en begäran av Cypern, som lämnades in den 13 februari 2007. En mer detaljerad bedömning av konvergenssituationen i Cypern ges i en teknisk bilaga till denna rapport (SEC(2007)623).

Innehållet i rapporterna, som har utarbetats av kommissionen och ECB, styrs av artikel 121.1 i fördraget. Enligt den artikeln skall rapporterna omfatta en granskning av i vilken utsträckning som varje medlemsstats nationella lagstiftning, inklusive stadgan för dess centralbank, är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan). I rapporten måste också granskas om en hög grad av varaktig konvergens har uppnåtts i medlemsstaten i fråga med hänvisning till konvergenskriterierna (prisstabilitet, den offentliga sektorns finansiella ställning, växelkursstabilitet, långfristig räntenivå), samt beakta ett flertal andra faktorer som nämns i det sista stycket i artikel 121.1. De fyra konvergenskriterierna utvecklas ytterligare i ett protokoll som finns fogats till fördraget (protokoll nr 21 om konvergenskriterier).

I denna rapport omfattar granskningen enbart de områden inom vilka Republiken Cypern utövar effektiv kontroll enligt definitionen i protokoll nr 10 som fogats till 2003 års anslutningsakt, på samma sätt som gjorts i alla andra relevanta förfaranden (t. ex. förfarandet vid alltför stora underskott, Lissabonstrategin, deltagandet i ERM II).

Granskningen av huruvida den nationella lagstiftningen , inklusive de nationella centralbankernas stadgar, är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och med ESCB/ECB-stadgan kräver en bedömning av efterlevnaden av förbudet mot finansiering via sedelpressarna, s. k. monetär finansiering (artikel 101 i EG-fördraget) och förbudet mot positiv särbehandling (artikel 102 i EG-fördraget), förenlighet med ESCB:s mål (artikel 105.1 i EG-fördraget), centralbankens oberoende (artikel 108 i EG-fördraget), och integreringen av nationella centralbanker i ESCB (flera artiklar i EG-fördraget och ESCB-stadgan).

Prisstabilitetskriteriet definieras enligt följande i artikel 121.1 första strecksatsen i fördraget: ”En hög grad av prisstabilitet […] skall framgå av att inflationstakten ligger nära den i de (högst tre) medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet”.

I artikel 1 i protokollet om konvergenskriterierna anges dessutom att ”kriteriet om prisstabilitet […] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen skall uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de, högst tre, medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Inflationen skall mätas med hjälp av konsumentprisindex på en jämförbar grund, med beaktande av skillnader i nationella definitioner”. Kravet på stabilitet innebär att en tillfredsställande inflationstakt framför allt måste avse utvecklingen av inputkostnader och andra faktorer som påverkar prisutvecklingen i strukturellt hänseende snarare än tillfälliga faktorers inverkan. Undersökningen av konvergens omfattar därför en granskning av faktorerna bakom inflationen och utsikterna på medellång sikt. En bedömning görs också av huruvida landet de närmaste månaderna verkar kunna uppnå referensvärdet[1].

Referensvärdet för inflationen beräknades i mars 2007[2] till 3,0 %, där Polen, Finland och Sverige var de tre länder som hade uppnått bäst resultat i fråga om prisstabilitet.

I artikel 121 tredje strecksatsen i fördraget beskrivs växelkurskriteriet som ”iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism under minst två år utan devalvering i förhållande till någon annan medlemsstats valuta”.

I artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier anges följande: ”Kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism […] innebär att kursrörelserna för en medlemsstats valuta skall ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att några allvarliga spänningar har uppstått, under minst de två senaste åren före granskningen. Särskilt skall medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till någon annan medlemsstats valuta under denna period.”

Den aktuella tvåårsperioden för bedömningen av växelkursstabiliteten i den här rapporten är perioden från den 27 april 2005 till den 26 mars 2007.

Konvergenskriteriet om ställningen för den offentliga sektorns finanser definieras i artikel 121.1 andra strecksatsen i fördraget som ”en hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn: detta skall framgå av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltför stort underskott enligt bestämmelserna i artikel 104.6”. I artikel 2 i protokollet om konvergenskriterier anges också att kriteriet betyder att ”medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 104.6 i detta fördrag om att ett alltför stort underskott föreligger”.

I artikel 121.1 fjärde strecksatsen i fördraget krävs ”varaktighet i den konvergens som medlemsstaten har uppnått och i dess deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, såsom det kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån ”. I artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier anges också att ”kriteriet om konvergens i räntesatserna […] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen skall ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre, medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Räntesatserna skall beräknas på grundval av långfristiga statsobligationer eller jämförbara värdepapper, med beaktande av skillnader i nationella definitioner”.

Referensvärdet för den långristiga räntenivån beräknades till 6,4 % i mars 2007.

Enligt artikel 121 i fördraget skall också andra faktorer som är relevanta för ekonomisk integration och konvergens beaktas. Bland dessa ytterligare faktorer ingår resultatet av marknadsintegrationen vad gäller finansiella marknader och produktmarknader, utvecklingen av bytesbalansen samt utvecklingen av enhetsarbetskraftskostnader och andra prisindex. De senare omfattas av bedömningen av prisstabilitet.

I konvergensrapporten från december 2006 bedömde kommissionen att Cypern uppfyllde tre av konvergenskriterierna (de om prisstabilitet, ställningen för de offentliga finanserna och den långfristiga räntenivån) i väntan på antagandet av lagförslaget om ändring av den cypriotiska centralbankslagen från 2002 och 2003, ansågs lagstiftningen I Cypern, särskilt den cypriotiska centralbankslagen, inte var helt förenlig med artikel 109 i fördraget och ESCB-stagdan när det gäller centralbankens integration i Europeiska centralbankssystemet vid tidpunkten för antagande av euron.

Förenlighet med lagstiftningen

Alla utestående oförenliga inslag har korrigerats i en lag om ändring av den cypriotiska centralbankslagen från 2002 och 2003 som parlamentet antog den 15 mars 2007. Lagen trädde i kraft samma dag som den antogs, men vissa bestämmelser får verkan samma dag som euron införs i Cypern. Lagen har närmare bestämt upphävt eller ändrat en rad artiklar för att beakta de respektive roller som enligt fördraget tilldelas ECB, ESCB och Europeiska unionens råd. Detta gäller bland annat bestämmelser om monetär politik, om ECBS:s monetära transaktioner och instrument, om genomförandet av valutatransaktioner och om utgivning av sedlar och mynt.

Lagstiftningen i Cypern, särskilt lagen om Cyperns centralbank, är förenlig med kraven i EG-fördraget och ESCB- stadgan.

PRISSTABILITET

Iakttagande av referensvärdet

Den genomsnittliga inflationen på löpande 12-månadersbasis har sedan augusti 205 legat under referensvärdet. Den genomsnittliga inflationstakten i Cypern under 12-månadersperioden fram till och med mars 2007 uppgick till 2 %, dvs. under referensvärdet 3 %, och förväntas de kommande månaderna att ligga kvar under referensvärdet.[3]

Underliggande faktorer och hållbarhet

Cypern har traditionellt sett haft en relativt låg, om än tidvis volatil, inflation, vilket avspeglar att landet är en liten ekonomi som är öppen för externa prischocker. Inflationen, uttryckt som det harmoniserade konsumentprisindexet, uppgick i genomsnitt till 2,6 % under perioden 1999-2006. Inflationen nådde emellertid en kulmen på cirka 6 % under våren 2000 och åter under vintern 2003, i det första fallet till stor del på grund av höga energi- och livsmedelspriser och i det senare fallet främst på grund av höjda mervärdesskattesatser och punktskatter inför anslutningen.

Inflationen steg under de första halvåret 2006, men minskade därefter till 1,4 % i mars 2007, till stor del en återspegling av svängningar i energi- och livsmedelspriser.

Inflationen, mätt som det harmoniserade konsumentprisindexet exklusive energi och oförädlade livsmedel har varit dämpad och i genomsnitt legat under 1 % sedan 2004. En måttlig kärninflation tyder på att det underliggande inflationstrycket fortsatt har varit begränsat, mot bakgrund av ett negativt produktionsgap och måttliga ökningar i enhetsarbetskostnader (1 – 2 % per år sedan 2004). Lönetrycket har de senaste åren dämpats av en ökande andel utländska arbetstagare i arbetskraften och en exemplarisk lönedisciplin i både den offentliga och den privata sektorn. Det cypriotiska pundets effektiva växelkurs var stabil under perioden 2005-2006, och var således fortsatt neutral med avseende på importpriser.

Inflationen förväntas bli fortsatt låg under de kommande månaderna tack vare en gynnsam baseffekt av oljeprisutvecklingen, lägre priser på kläder och skor samt sänkningen av bilaccisen.

Inflationsutfallet på medellång sikt kommer i stor utsträckning bero priserna på energi och andra importpriser utvecklas och på hur väl eventuella löne- och efterfrågetryck kan bemästras en situation med stark konjunktur och konvergens i räntesatser och valutareserv. Ökade mervärdesskattesatser på livsmedel, läkemedel och restaurangbesök för att uppfylla EU-krav när de nuvarande undantagen löper ut i slutet av 2007, förväntas få en väsentlig (omkring 1 procentenhet) effekt på inflationen. Även om denna effekt förväntas bli tillfällig kan inte vissa andrahandseffekter uteslutas, särskilt genom att mervärdesskattehöjningar medtas i levnadskostnadsindex.

Cypern uppfyller således prisstabilitetskriteriet.

Ställningen för den offentliga sektorns finanser

Cypern omfattas inte för närvarande av något rådsbeslut om alltför stort underskott. Beslutet om att det förelåg ett sådant underskott i Cypern som rådet antog den 5 juli 2004[4] har upphävts genom rådets beslut av den 11 juli 2006[5].

Underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick som högst till 6,3 % av BNP 2003, men minskade markant under de påföljande åren, till 1,5 % av BNP 2006 som ett resultat av en kraftfull finanspolitisk justering under 2004 och 2005. För 2007 räknar kommissionens avdelningar i sin vårprognos 2007 med ett närmast oförändrat underskott (1,4 % av BNP).

I sitt yttrande om Cyperns uppdaterade konvergensprogram från december 2006 ansåg rådet att Cypern, efter att under 2005 ha korrigerat det alltför stora underskottet, gjorde vällovliga framsteg mot att nå det medelfristiga målet och att programmets strategi för de offentliga finanserna föreföll välavvägd för att säkerställa att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna uppnås senast 2008. Samtidigt uppmanade rådet Cypern att hålla kontroll över de offentliga pensionsutgifterna och genomföra ytterligare reformer på pensions- och hälso- och sjukvårdsområdet för att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet samt att genomföra den finanspolitiska konsolideringen enligt den bana som anges i programmet.

Under de sju åren fram till 2006 visade de samlade intäkts- och utgiftskvoterna i genomsnitt en uppåtgående trend. De sammanlagda inkomsterna ökade tack vare en blandning av strukturella åtgärder och punktinsatser. Bland de förstnämnda ingick en anpassning av mervärdesskattesatserna till gemenskapens regelverk i maj 2004 och åtgärder för att stävja skattefusk, medan engångsåtgärderna bestod av en extraordinär utdelning på tidigare vinster i halvstatliga organisationer samt en skatteamnesti. Löpande primära utgifter ökade i huvudsak till följd av ökade löner och sociala transfereringar. Från och med 2005 begränsades utgiftstillväxten genom att ett tak infördes på de nominella tillväxttakten i löpande primära uppgifter och investeringsutgifter.

Den offentliga skulden följer en uppåtgående trend mellan 2000 och 2004, men har följt en nedgående trend sedan 2005. Den minskade ytterligare till 65,3 % av BNP 2006 och enligt vårprognosen 2007 från kommissionens avdelningar kommer den att fortsätta att minska under 2007 ned till omkring 61,5 % av BNP.

Cypern uppfyller således kriteriet i fråga om de offentliga finansernas ställning.

Växelkursstabilitet

Det cypriotiska pundet har deltagit i ERM II sedan den 2 maj 2005, dvs. i 24 månader då denna rapport antas. Före inträdet i ERM II hade Cyperns centralbank bedrivit en ensidigt fastställd paritet gentemot euron, som fluktuerade inom relativt snäva marginaler. Under den del av granskningsperioden då valutan inte var knuten till ERM II (den 27 april – den 1 maj 2005) låg pundet nära den framtida centralkursen. Sedan inträdet i ERM II har pundet oavbrutet handlats inom den övre hälften av fluktuationsbandet, nära centralkursen utan att några allvarliga spänningar uppstått. Andra indikatorer, till exempel utvecklingen av de kortfristiga räntenivåerna och den utländska valutareserven, tyder inte på något tryck på valutakursen.

Cypern uppfyller växelkurskriteriet.

DE LÅNGFRISTIGA RÄNTESATSERNA

Den genomsnittliga långfristiga räntesatsen i Cypern var under tolvmånadersperioden fram till och med mars 2007 4,2 %, vilket var lägre än referensvärdet på 6,4 %. De genomsnittliga långfristiga räntesatserna i Cypern har legat under referensvärdet sedan november 2005. De långfristiga räntesatserna i Cypern har minskat markant de senaste åren liksom räntespreaden gentemot euroområdet. Låg avkastningsspread gentemot euroområdet visar att den kvarvarande landrisk som av marknaderna vägts in i räntan är begränsad. Cypern uppfyller således konvergenskriteriet i fråga om långfristiga räntenivåer.

Övriga faktorer

Andra faktorer har också undersökts, däribland integreringen av finansiella marknader och produktmarknader samt bytesbalansens utveckling. Den cypriotiska ekonomin är i hög grad integrerad med EU. Framför allt ökar handeln och de utländska direktinvesteringarna och det cypriotiska finansiella systemet är i mycket hög grad sammanlänkat med EU:s och andra länders finansiella system via utländska bankfilialer och dotterbolag i Cypern. Cyperns underskott i bytesbalansen har ökat på senare år, från 3,2 % av BNP 2003 till 5,9 % av BNP 2006. Underskottet i den sammanlagda bytes- och kapitalbalansen ökade från 1,9 till 5,9 % av BNP under denna period. Underskottet i bytesbalansen avspeglar stora skillnader i handeln med varor och tjänster netto. Tidigare har betydande överskott i tjänstehandeln inte fullt ut uppvägt mycket stora underskott i varuhandel och en negativ transfereringsbalans. På finansieringssidan har nettinflöde av utländska direktinvesteringar täckt upp en betydande del av bytesbalansunderskottet.

* * *

Med stöd av sin granskning av hur konvergenskriterierna har uppfyllts finner kommissionen att Cypern har uppnått en hög grad av varaktig konvergens.

[1] Prognosen över referensvärdet är förenad med betydande osäkerhet eftersom det beräknas på grundval av inflationsprognoserna för de tre medlemsstater som beräknas ha den lägsta inflationstakten under prognosperioden, vilket ökar den möjliga felmarginalen.

[2] Sista datum för uppgifter som används i denna rapport är 26 april 2007.

[3] Enligt 2007 års vårprognos från kommissionens avdelningar kommer den genomsnittliga inflationen på löpande 12-månadersbasis i Cypern att sjunka till 1,3 % i december 2007, medan referensvärdet beräknas ligga på 2,8 %.

[4] 2005/184/EG, EUT L 62, 9.3.2005, s. 19.

[5] 2006/627/EG, EUT L 256, 20.9.2006, s. 13-14.