16.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 44/22

1.1

Kommittén välkomnar beslutet att bilda ”det gemensamma företaget Eniac” (1).

1.1.1

Kommittén anser att den här formen av nysatsning på investeringar i FoU med offentlig-privata medel kan förse de europeiska företagen med en säker referensram som gör det möjligt att få bukt med den nuvarande gemenskapsfinansieringens splittring och att samordna forskning som alltför ofta är utspridd, så att den blir effektivare.

1.2

Kommittén gläder sig över att denna sektor har valts ut. Förutom att sektorn är tekniskt nyskapande, har stor framtidspotential och erbjuder kvalificerade jobb, kommer den genom sin utveckling direkt att bidra till Lissabonmålen om konkurrenskraft och Barcelonamålen om den procentandel av BNP som ägnas forskningsinvesteringar, men också till andra politikområden, t.ex. miljö, transporter, energi och hälsovård.

1.3

Genom att stödja förslaget vill EESK understryka att den strategi som föreslås i fråga om investeringar och samordning av forskningen har mycket stor betydelse för EU. Kommittén anser att denna strategi utgör en hörnsten för inrättandet av ett gemensamt europeiskt forskningsområde och ett viktigt bidrag till de europeiska företagens konkurrenskraft inom denna sektor.

1.4

När det gäller den nyskapande samarbetsformen, som kan visa sig vara komplicerad i fråga om användningen av produkterna från den forskning som inleds genom Eniac och industrialiseringen av dessa produkter, ser EESK positivt på att man lagt stor vikt vid de immaterialrättsliga bestämmelserna.

1.5

Kommittén konstaterar med glädje att man särskilt uppmärksammar risken för utlokalisering av tillverkningen av nanoelektronik till andra delar av världen. EESK stöder tanken på en särskild sektorsstrategi.

1.6

För att maximalt utnyttja möjligheterna som detta nya instrument erbjuder anser kommittén att följande är nödvändigt:

2.1

Det aktuella förslaget till rådets förordning har som syfte att lansera ett av de allra första offentlig-privata partnerskapen inom FoU-området. I förslaget redovisas ett av de första gemensamma teknikinitiativen. Det handlar om nanoteknik och heter Eniac.

2.2

Syftet med de gemensamma teknikinitiativen är att ge branschen, medlemsstaterna och kommissionen möjlighet att helt eller delvis föra samman sina resurser till forskningsprogram med särskild inriktning.

2.3

I motsats till den traditionella strategin, som innebär att offentlig finansiering tilldelas projekt efter prövning från fall till fall, berör teknikinitiativen storskaliga forskningsprogram med gemensamma strategiska forskningsmål. Detta nya arbetssätt bör kunna skapa en kritisk massa för europeisk forskning och innovation, stärka det vetenskapliga samfundet inom de viktigaste strategiska områdena och harmonisera finansieringen av projekt för att forskningsresultaten ska kunna utnyttjas snabbare. Teknikinitiativen är inriktade på avgörande områden där de nuvarande instrumenten inte är tillräckligt omfattande eller snabba för att EU ska kunna bibehålla en ledande ställning i den globala konkurrensen. Det handlar om områden där nationell, europeisk och privat forskningsfinansiering kan ge ett stort mervärde, bland annat genom att uppmuntra ökade privata satsningar på forskning och utveckling.

2.4

Teknikinitiativet Eniac för nanoelektronik har som allmänt syfte att bidra till utvecklingen av nyckelkompetens för nanoelektronik, så att den europeiska konkurrenskraften stärks. Därför innehåller det förslag som behandlas i detta yttrande en rättslig ram för bildandet av Eniac.

3.1

I och med att antalet elektroniska komponenter i högteknologiska innovativa produkter ständigt ökar, är nanotekniksektorn en av de viktigaste sektorerna för Europas industriella konkurrenskraft och tillväxt.

3.2

Nanotekniksektorn producerar utrustning som är oundgänglig för de viktigaste industrierna på många olika områden, t.ex. telekommunikation, konsumentprodukter, utbildning, multimedietjänster, transporter, hälsovård, säkerhet och miljövård.

3.3

Beräkningar visar att marknaden för hela nanoteknikindustrin (som förutom de direkta tillverkarna även omfattar leverantörer av produktionsutrustning och material) kommer att öka med omkring 15 % per år. Man måste ägna denna höga tillväxttakt stor uppmärksamhet om den ska kunna bibehållas.

3.4

Ett gemenskapsinitiativ bör därför kunna bibehålla och stärka en världsledande ställning inom de sektorer som berörs, med hjälp av FoU-program som gör det möjligt att uppnå de nödvändiga målen för industriellt utnyttjande, genom att man eftersträvar högt ställda tekniska mål och allt större konkurrenskraft och skapar nya jobb som kräver hög yrkeskompetens och höga kvalifikationer.

3.5

Valet av ett offentlig-privat gemensamt företag bör möjliggöra en avsevärd höjning av kvaliteten på sektorns FoU. Detta är viktigt för att komma till rätta med den nuvarande situationen med splittrade forskningsprogram i olika medlemsstater, som inte kan uppnå en kritisk massa och som inte får tillgång till de medel som krävs för att finansiera lämpliga program.

3.6

Gemenskapsdimensionen framstår därför som den dimension man måste välja, eftersom den är det enda alternativet om man ska kunna klara av de utmaningar som nanotekniksektorn står inför.

3.7

Om gemenskapsdimensionen förstärks bör man dessutom kunna genomföra en administrativ förenkling för att ersätta de olika nuvarande nationella förfarandena med ett enda gemenskapsförfarande och förkorta de nuvarande tidsfristerna inom gemenskapen för att erhålla FoU-kontrakt (se Eureka), samtidigt som man slipper ha olika utvärderings- och kontrollförfaranden.

3.8

Bildandet av ett offentlig-privat företag som direkt involverar medlemsstaterna och företagen inom de berörda sektorerna är en innovation i förhållande till de nuvarande förfarandena för att delta i gemenskapens FoU-program. De betydande finansiella resurser som föreslås avsättas för programmet på gemenskapsnivå gör det möjligt att skapa den ekonomiska kritiska massa som krävs för att programmets ambitiösa mål ska kunna uppnås.

3.9

Det faktum att medlemsstaterna och företagen deltar och direkt bidrar med minst 50 % av forskningskostnaderna kommer att ge en spridningseffekt, genom att det skapar impulser för nya investeringar och bidrar avsevärt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet.

3.10

Medlemsstaternas direkta medverkan är en oundgänglig faktor för att mobilisera investeringar men också och framför allt därför att besluten fortfarande kommer att fattas på nationell nivå, t.ex. när det gäller utlysning av ansökningsomgångar och den kontinuerliga, direkta kontrollen av alla skeden i processen.

3.11

En annan oundgänglig faktor är industrins direkta medverkan, eftersom resultaten av det ambitiösa FoU-programmet kan bidra till att uppfylla viktiga och relevanta mål när det gäller den europeiska industrins konkurrenskraft inom denna sektor och följaktligen få positiva effekter för sysselsättningen inom sektorn.

4.1

Forskningsprogrammens referenspunkt är det sjunde ramprogrammet. Ramprogrammet bygger på en väl förankrad insikt om att en nysatsning på FoU-investeringar är avgörande för en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi.

4.2

Bildandet av det gemensamma företaget och teknikinitiativet Eniac kommer att bidra direkt till att Lissabonmålen för konkurrenskraft och Barcelonamålen för forskningskostnader uppfylls. Det kommer också indirekt att bidra till annan gemensam politik, t.ex. på områdena miljö, transporter, energi och hälsovård.

4.3

Den gemenskapspolitiska referensram som det gemensamma teknikinitiativet Eniac grundar sig på bygger i synnerhet på den europeiska åtgärden ”Nanovetenskap och nanoteknik: En handlingsplan för Europa 2005–2009” (KOM(2005) 243 slutlig) och arbetet inom Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENHIR).

5.1

Beslutet om bildandet av det gemensamma företaget Eniac, som är föremål för kommissionens dokument (KOM(2007) 356 slutlig), härrör från beslut nr 1982/2006/EG om sjunde ramprogrammet. I det sistnämnda beslutet föreskrivs att gemenskapen ska bidra till att upprätta långsiktiga offentlig-privata partnerskap inom forskning på gemenskapsnivå.

5.2

Dessa partnerskap tar sig uttryck i gemensamma teknikinitiativ och utgår från verksamheten i de tidigare europeiska teknikplattformarna.

5.3

I sitt beslut 971/2006/EG om det särskilda programmet ”Samarbete” (2) underströk rådet behovet av att inrätta offentlig-privata partnerskap, och man ringade in sex områden där gemensamma teknikinitiativ skulle kunna vara lämpliga för att ge ny fart åt den europeiska forskningen. Det gäller följande områden:

5.4

Inom ramen för den allmänna strategin föreskrivs i föreliggande förslag till förordning (KOM(2007) 356 slutlig) bildandet av det gemensamma företaget Eniac på området nanoelektronik.

5.5

Det gemensamma företaget Eniac ska anses vara en internationell organisation och ha status som rättssubjekt enligt artikel 22 c i direktiv 2004/17/EG och artikel 15 c i direktiv 2004/18/EG. Det ska ha sitt säte i Bryssel. Verksamheten ska avslutas den 31 december 2017, men kan förlängas av rådet.

5.8.1

Det gemensamma företaget Eniacs löpande kostnader, som anges i artikel 4, ska finansieras på följande sätt:

Det gemensamma företaget Eniacs FoU-verksamhet för den period som löper ut den 31 december 2017 ska finansieras på följande sätt:

5.8.2

För perioden fram till den 31 december 2013 blir kommissionens maximala bidrag 450 miljoner euro. Medlen kommer från det särskilda programmet Samarbete för genomförande av sjunde ramprogrammet för verksamhet inom forskning och teknisk utveckling, i enlighet med bestämmelserna i artikel 54.2 i rådets förordning nr 1605/2002.

—

Fastställa och genomföra en forskningsagenda för utvecklingen av nyckelkompetens för nanoelektronik i syfte att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft och hållbarhet samt möjliggöra framväxten av nya marknader.

—

Stödja tillämpningen av FoU-verksamhet genom att bevilja medel till deltagare i projekt som valts ut.

—

Främja ett offentlig-privat partnerskap som syftar till att mobilisera och förena insatser på gemenskapsnivå och på nationell och privat nivå samt främja samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn.

—

Säkerställa effektiviteten och varaktigheten för det gemensamma teknikinitiativet för nanoelektronik.

—

Uppnå samverkan och samordning när det gäller europeiska FoU-insatser, vilket innefattar att näraliggande verksamhet inom detta område, som i dagsläget genomförs genom mellanstatliga FoU-program (Eureka), successivt ska integreras med det gemensamma företaget Eniac.

6.1

Kommittén välkomnar beslutet att bilda det gemensamma företaget Eniac samt det åtföljande utkastet till förordning. Genom att stödja förslaget vill EESK understryka den betydelse som den strategi som föreslås i fråga om investeringar och samordning av forskningen har för EU.

6.2

Såsom kommittén redan framhållit då den uttalat sig om andra förordningar som bygger på rådets beslut 971/2006/EG om det särskilda programmet ”Samarbete”, anser man att en nysatsning på investeringar i FoU är ett lämpligt sätt att förse de europeiska företagen med en säker referensram som gör det möjligt att få bukt med den splittrade gemenskapsfinansiering som för närvarande finns och att undvika en ojämn fördelning på program.

6.3

Det framlagda initiativet är förenligt med EU:s politik och målsättningar och stämmer också överens med de riktlinjer som fastställts inom ramen för Lissabonstrategin, i vilka det betonas att kunskap och innovation i gemenskapen bidrar till att stimulera tillväxten och sysselsättningen. Nanotekniken spelar en viktig roll eftersom den i dag utgör en drivkraft för innovation inom många sektorer som är av strategisk betydelse för utvecklingen och tillväxten i unionen (t.ex. mobilkommunikation, transport, databearbetning, automatisering av tillverkningen och hälsovård). Bildandet av det gemensamma företaget kan göra det möjligt för unionen att bevara, och till och med utveckla, sin kapacitet att utforma och tillverka produkter som motsvarar de egna standarderna för hög kvalitet, hållbarhet och miljövänlighet. Bildandet av företaget utgör också en solid grund för att skapa ett europeiskt forskningsområde samt ett avgörande bidrag till de europeiska företagens konkurrenskraft.

6.4

Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att man i den konsekvensanalys som bifogats förslaget till förordning om detta gemensamma teknikinitiativ särskilt uppmärksammar risken för utlokalisering av tillverkningen av nanoelektronik till andra delar av världen. Detta är viktigt eftersom denna tillverkning ger ett stort mervärde i form av tillväxt och sysselsättning samtidigt som den ger återbäring på de medel som unionen har för avsikt att investera i utvecklingen av denna sektor. EESK stöder därmed tanken på en särskild sektoriell strategi för att stödja denna nyckelindustri.

6.5

När det gäller den nyskapande samarbetsformen, som kan visa sig vara komplicerad i fråga om användningen av produkterna från den forskning som inleds genom Eniac och industrialiseringen av dessa produkter, ser EESK positivt på de ansträngningar som gjorts för att utforma de immaterialrättsliga bestämmelserna i artikel 23 i stadgarna. Kommittén välkomnar också att man i förordningens handlingsplan fäster stor vikt vid problemen i anslutning till hälsa och säkerhet.

6.6

För att på bästa sätt uppnå målen för det gemensamma företaget och maximera utnyttjandet av alla möjligheter som detta nya instrument erbjuder anser kommittén att följande är nödvändigt: