27.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/40

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har alltid sett positivt på kommissionens aktiva roll när det gäller att genomföra Rotterdamkonventionen om PIC-förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel liksom Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.

1.2

Kommittén håller med om att kommissionen måste anta ett enhetligt angreppssätt för att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön i importerande länder, särskilt utvecklingsländer, och använda snabba, tydliga och transparenta mekanismer som grundar sig på smidiga och homogena förfaranden, för att kunna garantera tillräcklig information till länder som importerar farliga kemikalier utan att detta medför ökad byråkrati och förseningar.

1.3

Kommittén anser att de strängaste bestämmelserna i förordning (EG) nr 304/2003, vilka återupptagits i det nya förslaget till förordning efter det att den förra förordningen upphävdes av EG-domstolen på grund av felaktig rättslig grund, är en ytterst viktig faktor för den globala säkerheten och hanteringen av farliga kemikalier.

1.4

Kommittén stöder kommissionens avsikt att utnyttja ändringen av förordningens rättsliga grund för att öka gemenskapsinstrumentets effektivitet och rättssäkerheten, i nära anknytning till förordning (EG) nr 1907/2006 om kemikalielagstiftningen (Reach) som träder i kraft i juni 2007.

1.5

Enligt kommitténs åsikt bör det nya regelverket reglera dels utarbetandet av handledningar och informationsdokument, dels anordnandet av utbildning med utgångspunkt i gemenskapsstandarder. Utbildningen bör främst rikta sig till tulltjänstemän, och ansvariga från kommissionens enheter och i synnerhet från Gemensamma forskningscentret bör delta.

1.5.1

Kommittén vill understryka hur viktigt det är att använda det importerande landets språk i märkningen och säkerhetsföreskrifterna.

1.6

EESK stöder helt och fullt ett tillfälligt införande av exportmöjligheter i kombination med ytterligare ansträngningar för att åstadkomma ett uttryckligt medgivande.

1.7

Kommittén anser att systemen för tullkontroll och fullständigt samarbete med de utsedda nationella myndigheterna är grundläggande förutsättningar för att de föreslagna mekanismerna skall fungera effektivt och på ett korrekt och öppet sätt.

1.8

Kommittén framhåller att de förbättringar som föreslås för Kombinerade nomenklaturen och utvecklandet av en särskild version av databanken Edexim för tullmyndigheterna måste kompletteras med systematiska och enhetliga utbildningsinsatser på gemenskapsnivå.

1.8.1

I detta sammanhang anser kommittén att kommissionen och i synnerhet Gemensamma forskningscentret inte alls förfogar över tillräckliga ekonomiska anslag och personalresurser för att kunna garantera följande:

2.1

Kommittén har tidigare (1) uttryckt sig positivt om de målsättningar och mekanismer som föreskrivs i Rotterdamkonventionen (2), vari ett förfarande med förhandsgodkännande för export och import av farliga kemikalier föreskrivs samtidigt som tillgången till information och det tekniska stödet till utvecklingsländer förbättras.

2.2

Kommittén har uttryckt stöd för medlemsstaternas uppfattning om att ”man bör gå längre än bestämmelserna i konventionen, för att man på alla sätt skall hjälpa utvecklingsländerna” (3).

2.3

Förordning (EG) nr 304/2003 om export och import av farliga kemikalier, vilken antogs den 18 januari 2003 och trädde i kraft den 7 mars samma år, syftade huvudsakligen till genomförande av Rotterdamskonventionens förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel.

2.3.1

Denna förordning innehöll dock vissa bestämmelser som gick längre än konventionens bestämmelser.

2.4

I förordningen föreskrivs framför allt att den som exporterar en kemikalie som omfattas av förordningen skall anmäla den första exporten till den utsedda nationella myndigheten. När man har kontrollerat att anmälan är fullständig vidarebefordras den till kommissionen, som registrerar den i Edexim-databasen som gemenskapsexportanmälan med kemikalien och det importerande landet angivna.

2.5

När en kemikalie importeras från ett tredjeland till gemenskapen tar kommissionen på samma sätt emot en exportanmälan, bekräftar att den mottagits och registrerar den i Edexim-databasen.

2.6

Kommissionen har rent allmänt i uppgift att se till att förordningen verkligen genomförs, vilket innebär att den skall ta hand om exportanmälningarna och importanmälningarna.

2.7

För närvarande tillämpas EU-förfarandet för exportanmälan på cirka 130 kemikalier och grupper av kemikalier/ämnen som återfinns i förteckningen i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 304/2003 (4).

2.8

Det finns också tydliga krav rörande förpackning och märkning.

2.9

Förordning (EG) nr 304/2003 innehåller också påföljder för överträdelser, och det anges att påföljderna skall vara ”effektiva, proportionella och avskräckande” och bestämmas av medlemsstaterna.

2.9.1

Den 18 december 2006 antogs dessutom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), som träder i kraft den 1 juli 2007 (5).

2.10

EG-domstolen fastslog i domstolsbesluten rörande målen C-94/03 och C-178/03 (båda av den 10 januari 2006) att den rättsliga grunden för förordning (EG) nr 304/2003 skall bestå av artiklarna 133 och 175 i EG-fördraget och inte enbart av artikel 175. Därmed upphävdes förordningen. Domstolen beslutade dock att förordningens verkningar skulle kvarstå till dess att en ny förordning hade antagits med stöd av de korrekta rättsliga grunderna, vilket skulle ske inom rimlig tid.

2.11

I rapporten för perioden 2003-2005 (6), som lades fram den 30 november 2006 i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 304/2003 behandlas följande aspekter:

2.12

För närvarande förfogar alla medlemsstater över de bestämmelser och administrativa system som krävs för att tillämpa förordningen och se till att den respekteras. Hittills har 2 273 exportanmälningar gjorts (varav cirka 80 % kommer från Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike och Spanien), och antalet importerande länder har ökat från 70 stycken 2003 till 101 stycken 2005.

2.13

Systemets kritiska punkt utgörs av tullkontrollsystemen. Ett mer intensivt samarbete mellan de utsedda nationella myndigheterna och tullmyndigheterna är nödvändigt, med regelbundet informationsutbyte och tydligare bestämmelser, framför allt när det gäller exportörernas särskilda skyldigheter och tillämpningen av bättre kontrollinstrument för Kombinerade nomenklaturen och gemenskapens tulltaxa (TARIC).

2.14

Kommittén håller med om att kommissionen måste anta ett enhetligt angreppssätt för att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön i importerande länder, särskilt utvecklingsländer, och använda snabba, tydliga och transparenta mekanismer. Dessa bör grunda sig på smidiga och homogena förfaranden som gör det möjligt att garantera att importerande länder får tillräcklig information om EU-exporten av farliga kemikalier och ämnen utan att detta medför ökad byråkrati och förseningar.

3.1

Förutom att frågan om rättslig grund har lösts genom att förordning (EG) nr 304/2003 upphävs, innehåller kommissionens förslag till ny förordning ändringar som gäller följande aspekter:

4.1

EESK bekräftar sitt stöd för gemenskapsstrategierna för hållbar utveckling, däribland den frivilliga globala kemikaliestrategin SAIC (8) och framhåller vikten av att arbeta förebyggande i kemikaliehanteringen, så att man kan förebygga negativa effekter på människors hälsa eller miljön, något som kommittén vid flera tillfällen haft tillfälle att framhålla i samband med antagandet av Reach-lagstiftningen (9).

4.2

Det är i detta sammanhang kommittén har varit positiv till införandet av Reach-systemet och framför allt till att de företag som tillverkar, importerar respektive använder kemiska ämnen skall ha ansvar för att ta fram dokumentation i registreringssyfte och göra en första riskbedömning. Därför har kommittén välkomnat införandet av ett europeiskt registreringssystem och ett gemenskapsorgan som skall sköta detta (10).

4.2.1

Kommittén uppmanar kommissionen att i de meddelanden som föreskrivs i regelverken för farliga kemikalier se över förteckningen över hälso- och miljöfarliga kemikalier och ersätta dem med mindre farliga kemikalier och preparat i de fall konkreta alternativ har framställts och testats genom forskning och teknisk innovation.

4.3

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har alltid sett positivt på kommissionens aktiva roll i genomförandet av Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats (PIC-förfarandet) för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel liksom av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, vilken syftar till att avskaffa produktionen och användningen av vissa kemikalier, däribland 9 typer av bekämpningsmedel. Kommittén har för övrigt nyligen haft tillfälle att yttra sig i dessa frågor (11).

4.4

Kommittén anser att de strängaste bestämmelserna i förordning (EG) nr 304/2003, vilka återupptagits i det nya förslaget till förordning (12) efter det att den förra förordningen upphävdes av EG-domstolen på grund av felaktig rättslig grund, är en ytterst viktig faktor för den globala säkerheten och hanteringen av farliga kemikalier.

4.5

Kommittén anser även att det är lämpligt att ändra förordningen för att åtgärda de operativa brister och svårigheter i genomförandet som framhålls i rapporten för perioden 2003-2005.

4.6

Kommittén stöder kommissionens avsikt att utnyttja ändringen av förordningens rättsliga grund i enlighet med domstolens beslut (en fråga som kommittén redan haft tillfälle att yttra sig om (13)) för att öka gemenskapsinstrumentets effektivitet och garantera större tydlighet, öppenhet och rättslig säkerhet för både exportörerna och importörerna.

4.7

EESK anser att man bör garantera rättslig säkerhet, enhetlighet och öppenhet i den nya förordningen genom att förbättra definitionerna av begreppen ”exportör”, ”preparat” och ”kemikalie som omfattas av PIC-förfarandet”.

4.8

När det gäller att bidra till processen med att förenkla och påskynda de administrativa förfarandena instämmer kommittén fullständigt i att man bör införa tillfälliga exportmöjligheter samtidigt som ansträngningarna för att åstadkomma ett uttryckligt medgivande fortsätter, och det bör bli möjligt att upphäva kravet för kemikalier som exporteras till OECD-länder.

4.9

Kommittén framhåller även vikten av att begäran om medgivande och regelbunden översyn av detta bör gå via kommissionen, så att man kan undvika överlappningar och onödigt dubbelarbete samt missförstånd och osäkerhet i de importerande länderna. Vi anser att de ekonomiska anslag och personalresurser som kommissionens enheter och i synnerhet Gemensamma forskningscentret får till sitt förfogande för detta ändamål skall vara tillräckliga för att även garantera enhetliga informationspaket och utbildningspaket samt handledningar och säkerhetsföreskrifter för de olika användarkategorierna och slutligen dialog med de importerande länderna, framför allt utvecklingsländerna, för att kartlägga och klargöra de problem som uppstår i samband med import- och exportanmälningar.

4.9.1

Mot bakgrund av att farliga kemikalier ibland orsakar mycket allvarliga arbetsplatsolyckor och med hänsyn till ILO:s internationella konventioner (14) vill kommittén framhålla hur viktigt det är att märkning och säkerhetsföreskrifter utformas på det importerande landets språk, till fördel för konsumenterna både i mellanledet och slutledet och framför allt för dem som arbetar inom jordbruket och småföretagen.

4.10

Kommittén anser att systemen för tullkontroll och ett nära samarbete med de utsedda nationella myndigheterna är grundläggande förutsättningar för att de mekanismer som införs genom den föreslagna förordningen skall fungera effektivt och på ett korrekt och öppet sätt. De förbättringar som föreslås när det gäller att komplettera Kombinerade nomenklaturen med ”varningsflagg” och utveckla en särskild version av databanken Edexim för tullmyndigheterna måste kompletteras med systematiska och enhetliga utbildningsinsatser på gemenskapsnivå.

4.11

Enligt kommitténs åsikt bör såväl utarbetandet av handledningar och informationsdokument som utbildningsåtgärder med utgångspunkt i gemenskapsstandarder regleras i de nya bestämmelserna, särskilt när det gäller de nya medlemsländerna.