52006PC0650

Förslag till Rådets förordning om genomförande av tionde Europeiska utvecklingsfonden /* KOM/2006/0650 slutlig */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.10.2006

KOM(2006) 650 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av tionde Europeiska utvecklingsfonden

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Vid sitt möte den 15 och 16 december 2005 beslutade Europeiska rådet att det geografiska samarbetet med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AV-staterna) även under perioden 2008–2013 skulle finansieras med medel ur den mellanstatliga Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, bekräftade att det belopp på 22 682 miljoner euro som öronmärkts för detta ändamål även inbegrep samarbetet med de utomeuropeiska länder och territorier (ULT) som omfattas av den fjärde delen i EG-fördraget och de stödutgifter som är direkt knutna till genomförandet av EUF.

Vid sitt möte i Port Morseby den 2 juni 2006 antog AVS–EG-ministerrådet den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 för samarbetet inom ramen för det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrades i Luxemburg den 25 juni 2005. Den 17 juli 2006 undertecknade rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 och om tilldelning av ekonomiskt stöd till ULT. Kommissionen håller på att utarbeta ett förslag om en ändring i enlighet med detta av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen.

Genom det interna avtal som undertecknades den 17 juli 2006 inrättas den tionde Europeiska utvecklingsfonden, vilken omfattar det geografiska samarbetet med AVS-staterna och ULT under perioden 2008–2013. Genom det interna avtalet fastställs även de olika ekonomiska anslagen inom ramen för tionde EUF och bidragsnyckeln för medlemsstaterna samt inrättas en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna (nedan kallad "EUF-kommittén") och en liknande kommitté vid Europeiska investeringsbanken (EIB) som har i uppdrag att förvalta det investeringsanslag som finansieras genom EUF (nedan kallad "investeringskommittén"). Dessutom fastställs röstfördelningen för dessa kommittéer och principen om att de skall fatta sina beslut med kvalificerad majoritet.

Vidare fastställs det i det interna avtalet att rådet skall anta en genomförandeförordning för tionde EUF genom ett enhälligt beslut och en budgetförordning för tionde EUF genom ett beslut fattat med kvalificerad majoritet, vilka båda skall grunda sig på ett förslag från kommissionen efter samråd med EIB (genomförandeförordningen) respektive revisionsrätten (budgetförordningen).

När det gäller genomförandeförordningen anges det i det interna avtalet att den skall innehålla lämpliga ändringar och förbättringar av förfarandena för programplanering och beslutsfattande i förhållande till nionde EUF samt harmonisera gemenskaps- och EUF-förfaranden så långt möjligt, inklusive när det gäller medfinansieringsaspekter. Den skall dessutom innehålla särskilda förvaltningsförfaranden för den fredsbevarande resursen.

Kommissionen håller på att utarbeta ett förslag till förordning om tionde EUF, vilket kommer att läggas fram för rådet inom några månader. Detta förslag till en genomförandeförordning för tionde EUF omfattar sådana förfaranden för programplanering och beslutsfattande som när det gäller nionde EUF ingick i det interna avtalet. Genom att dessa frågor tas upp i en separat förordning som inte fordrar ratificering undviks att inledandet av ratificeringsprocessen för det interna avtalet försenas ytterligare och ges kommissionen möjlighet att lägga fram ett förslag om genomförandebestämmelser som stämmer bättre överens med de förfaranden som föreslås för det samarbete som finansieras genom gemenskapens budget.

Förslaget beaktar så långt som möjligt rådets gemensamma ståndpunkt om antagande av Europaparlamentets och rådets förordning beträffande upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete som antogs den 23 oktober 2006. De viktigaste ändringarna och förbättringarna i förhållande till nionde EUF är de följande:

- Förvaltningsfonden för EUF kommer i ökad utsträckning att inriktas på strategiska frågor och övervakning. Den viktigaste förändringen på detta område är att EUF-kommittén inte längre skall yttra sig över individuella finansieringsförslag utan över årliga handlingsprogram. Handlingsprogrammen kommer att innehålla uppgift om mål, insatsområden, önskade resultat, förvaltningsförfaranden, beräknat totalt finansieringsbelopp och en beskrivning av de åtgärder som skall finansieras, med angivande av belopp och tidsplan för varje enskild åtgärd. Detta ger mer konsekvens i genomförandet och leder till en ständig växelverkan mellan det inledande fleråriga strategidokumentet och de årliga åtgärdsstrategier som detta omsätts i. Dessutom görs strategin för genomförandet mer programanpassad, vilket i sin tur leder till en flexiblare och smidigare genomförandecykel.

- EUF-kommittén kommer även i fortsättningen att yttra sig över strategidokument, fördelning av bistånd och vägledande program, alla eventuella ändringar till följd av regelbundna eller särskilda översyner samt alla särskilda åtgärder som överstiger 10 miljoner euro.

- Kriterierna för fördelning av bistånd, de särskilda åtgärder som inte överstiger 10 miljoner euro och de olika översyns- och utvärderingsrapporterna föreläggs EUF-kommittén för kännedom och för diskussion. Rådet föreläggs årsrapporter och en resultatöversyn som kommer att genomföras på grundval av ett förslag från kommissionen 2010. Alla beslut om att helt eller delvis frisläppa medel som hänför sig till tidigare EUF och som frigjorts efter den 31 december 2007 fattas av rådet med enhällighet.

- En ram för medfinansiering inrättas, vilken kommer att vidareutvecklas i samband med budgetförordningen.

- Det införs särskilda förvaltningsförfaranden för den fredsbevarande resursen.

- Möjligheterna till regionalt samarbete, bland annat mellan AVS-staterna och gemenskapens yttersta randområden, ökas genom gemensamma prioriteringar, särskilda medel och ökad samordning vid urvalet av projekt av gemensamt intresse, vilket uppnås bland annat med hjälp av tekniskt bistånd och programövervakningskommittéer i vilka olika intressenter finns företrädda.

- Det läggs särskild vikt vid principen om samordning mellan medlemsstaterna och andra givare och intressenter och principen om subsidiaritet och komplementaritet mellan tematiska program och geografiskt samarbete, varvid stöd finansierat med medel från gemenskapsbudgeten (t.ex. till länder som omfattas av sockerprotokollet och tematiska program) i tillämpliga fall kommer att införlivas i de geografiska strategidokumenten.

- Det införs en mer programinriktad strategi för finansieringen av samarbetet mellan AVS-staterna.

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av tionde Europeiska utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000[1] och ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005 [2](nedan kallat ”AVS–EG-partnerskapsavtalet”),

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig[3] (nedan kallat "det interna avtalet"), antaget av rådet den 17 juli 2006, särskilt artikel 10.1,

med beaktande av kommissionens förslag[4],

med beaktande av Europeiska investeringsbankens yttrande[5], och

av följande skäl:

(1) Genom beslut nr 1/2006 av AVS–EG-ministerrådet av den 2 juni 2006 fastställs den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 och införs en ny bilaga Ib till AVS–EG-partnerskapsavtalet[6].

(2) I det interna avtalet fastställs de olika anslagen inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden (nedan kallad tionde EUF), bidragsnyckeln för och bidragen till tionde EUF. Vidare inrättas en kommitté hos kommissionen bestående av företrädare för medlemsstaternas regeringar (nedan kallad ”EUF-kommittén”) och kommittén för investeringsanslag, hos Europeiska investeringsbanken (nedan kallad ”investeringskommittén”) och fastställs röstfördelning för dessa kommittéer och principen om att de skall fatta sina beslut med kvalificerad majoritet.

(3) Det totala beloppet för gemenskapens stöd från tionde EUF under sexårsperioden 2008–2013, finansierat med medel från medlemsstaterna, till AVS-staterna (med undantag av Sydafrika) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), fastställs i det interna avtalet till 22 682 miljoner euro. Av detta belopp skall 21 966 miljoner euro anslås till AVS-staterna i enlighet med den fördelning som anges i den fleråriga finansieringsramen för 2008–2013 i bilaga Ib till AVS–EG-partnerskapsavtalet, 286 miljoner euro anslås till ULT och 430 miljoner euro anslås till kommissionen för stödutgifter i förbindelse med kommissionens programplanering och genomförande av EUF.

(4) Åtgärder som omfattas av och kan få stöd enligt rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd[7] bör få finansieras från tionde EUF endast under exceptionella omständigheter när stödet behövs för att säkerställa kontinuitet i samarbetet vid övergången från krissituation till stabila utvecklingsförhållanden och inte kan finansieras från gemenskapens budget.

(5) Åtgärder som omfattas av och kan få stöd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om inrättande av ett stabiliseringsinstrument bör i princip inte få finansieras med medel från Europeiska utvecklingsfonden utom när man behöver säkerställa kontinuitet i samarbetet vid övergången från krissituation till stabila utvecklingsförhållanden. Rådets enades den 11 april 2006 om att finansiera den fredsbevarande resursen för Afrika med upp till 300 miljoner euro från tionde EUF för treårsperioden 2008–2013.

(6) AVS-stater som omfattas av sockerprotokollet och påverkas av gemenskapens sockerreform bör få del av kompletteringsåtgärder som finansieras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete[8]. AVS-staterna kommer också att kunna få gemenskapsstöd via de tematiska program som finansieras enligt den förordningen eller genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter[9]. De tematiska programmen bör tillföra de geografiska program som finansieras med medel från EUF ett mervärde, och de bör vara förenliga med och understödja och komplettera dem.

(7) I artikel 28 i AVS–EG-partnerskapsavtalet framhålls betydelsen av det regionala samarbetet mellan AVS-staterna, ULT och gemenskapens yttersta randområden.

(8) I rådets beslut 2005/7226/EG av den 30 maj 2005[10] fastställs att det efter den 31 december 2007 inte längre får ingås åtaganden avseende de medel från nionde EUF som förvaltas av kommissionen, de räntesubventionsmedel som förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) och de intäkter som härrör från ränta på dessa medel. Detta datum kan vid behov ändras.

(9) Det behöver fastställas bestämmelser om hur EUF skall genomföras när det gäller programplanering, granskning och godkännande av bistånd och det behöver också fastställas närmare föreskrifter om övervakningen av hur biståndet används. För att det skall bli möjligt att anta en genomförandeförordning och en finansieringsförordning samt att, bland annat, inrätta EUF-kommittén och IF-kommittén antog företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, den 17 juli 2006 ett beslut om provisorisk tillämpning av det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen EG-fördraget är tillämplig[11].

(10) Den 24 november 2004 antog rådet slutsatser om effektiviteten i EU:s yttre åtgärder och om ökad komplementaritet och samordning mellan gemenskapens och medlemsstaternas utvecklingssamarbete. Den 24 maj 2005 förband sig rådet att i rätt tid genomföra och övervaka Parisdeklarationen om biståndseffektivitet liksom EU:s särskilda åtaganden vid det andra högnivåforumet i Paris 28 februari–2 mars 2005. Den 11 april 2006 antog rådet slutsatser om en gemensam programplaneringsram för EU och andra berörda givare.

(11) Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen antog den 22 december 2005 en gemensam förklaring om Europeiska unionens utvecklingspolitik[12].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

PROGRAMPLANERING

Artikel 1

Allmän ram för programplaneringen

1. Programplaneringen av geografiskt samarbete med AVS-stater och AVS-regioner i samband med tionde EUF skall grundas på de grundläggande principer och värderingar som avspeglas i AVS–EG-partnerskapsavtalets allmänna bestämmelser samt på de utvecklingsmål och samarbetsstrategier som fastställs i avdelning XX i EG-fördraget, särskilt artikel 178, i AVS–EG-partnerskapsavtalet och i förklaringen om Europeiska unionens utvecklingspolitik av den 22 december 2005.

2. Programplaneringen av det stöd till AVS-staterna och AVS-regionerna som förvaltas av kommissionen enligt AVS–EG-partnerskapsavtalet skall ske i enlighet med artiklarna 1–14 i bilaga IV till det avtalet.

3. Med programplanering avses i detta sammanhang bland annat följande:

a) Utarbetande och vidareutveckling av en landsstödsstrategi eller regionstödsstrategi som grundar sig på landets eller regionens egna utvecklingsmål och utvecklingsstrategier på medellång sikt.

b) En tydlig anvisning från gemenskapen om det vägledande programanslag som landet eller regionen får utnyttja under den sexårsperiod som tionde EUF omfattar.

c) Utarbetande och antagande av ett flerårigt vägledande program för att genomföra landstödstrategin eller regionstödstrategin.

d) En översynsprocess som omfattar landstödstrategin eller regionstödstrategin, det fleråriga vägledande programmet och anslagen till programmet.

4. Utöver landsstödstrategin och regionstödstrategin skall det utarbetas och vidareutvecklas en strategi för stöd till samarbete mellan AVS-staterna och ett därtill hörande flerårigt vägledande program. Dessa skall grunda sig på de kriterier som fastställts för en politisk ram för samarbete mellan AVS-staterna och vara förenliga med principerna om komplementaritet, subsidiaritet och geografisk räckvidd i den mening som avses i artikel 12 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet.

5. När exceptionella omständigheter föreligger i den mening som avses i artikel 3.4 och artikel 4.5 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet och ett land inte kan få tillgång till normala programmedel eller den nationella utanordnaren är förhindrad att utföra sina uppgifter, skall gemenskapen vidta sådana särskilda åtgärder som avses i artikel 3.7 i den här förordningen.

Artikel 2

Fördelning av medel

1. Kommissionen skall i början av programplaneringsprocessen, på grundval av de kriterier för behovs- och resultatbedömning som fastställs i artiklarna 3, 9 och 12 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet och inom de gränser som anges i artikel 2 i det interna avtalet, fastställa den fleråriga vägledande medelstilldelning till varje AVS-stat och AVS-region och till den ram för samarbete mellan AVS-staterna som programplaneringen skall bygga på. Dessa kriterierna skall vara standardiserade, objektiva och öppna.

2. Den nationella vägledande anslagsfördelningen skall omfatta dels ett belopp för programplanerat stöd, dels ett belopp för oförutsedda behov enligt artikel 3.2 b i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet.

3. Medlemsstaterna och kommissionen skall i den förvaltningskommitté för Europeiska utvecklingsfonden som avses i artikel 10.1 (nedan kallad ”EUF-kommittén”) diskutera hur de allmänna kriterierna för fördelning av medel skall tillämpas. Det konsoliderade land- och regionbiståndet skall vara förenligt med de belopp som fastställs i artikel 2 i det interna avtalet. Det skall integreras i landstödstrategierna och regionstödstrategierna och de fleråriga vägledande programmen och antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4. Medel som öronmärkts för särskilda handlingsprogram och stöd som avses i artikel 3.7 skall även de antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4.

Artikel 3

Stödstrategidokument och flerårig programplanering

1. Stödstrategidokumenten (nedan kallade "strategidokumenten") för partnerländerna och partnerregionerna skall endast täcka giltighetsperioden för tionde EUF och ha till syfte att skapa en samlad ram för samarbete mellan gemenskapen och det berörda partnerlandet eller den berörda partnerregionen samt vara förenligt med AVS–EG-partnerskapsavtalet övergripande syfte, räckvidd, mål och principer. Strategidokumentet skall förutom utvecklingssamarbete som finansieras med medel från EUF även omfatta andra gemenskapsinstrument som har inverkan på partnerlandet eller partnerregionen samt beakta gemenskapens utvecklingsmål och eftersträva samstämmighet med andra områden som omfattas av gemenskapens yttre åtgärder.

a) Utarbetandet och genomförandet av stödstrategier skall ske med beaktande av principen om biståndseffektivitet.

b) Med undantag för de omständigheter som avses i artikel 1.5 skall strategidokumenten grunda sig på en dialog med partnerlandet eller partnerregionen så att det berörda landets eller den berörda regionens egenansvar för processen blir tillräckligt och i syfte att öka överensstämmelsen med stöd från nationella eller regionala utvecklingsstrategier, särskilt strategier för fattigdomsbekämpning. Det skall läggas särskild vikt vid en gemensam bedömning av behov och resultat, sektoranalyser och prioriteringar.

c) Andra intressenter, bland annat representativa lokala icke-statliga aktörer och, i tillämpliga fall, lokala myndigheter skall knytas till programplaneringsprocessen så tidigt som det behövs.

d) Kommissionen och medlemsstaterna skall samråda för att nå fram till en gemensam analys av situationen för landet eller regionen och säkerställa att deras respektive samarbetsåtgärder kompletterar varandra. De skall så långt som möjligt eftersträva en gemensam programplanering. Denna samordning kan även omfatta andra givare och EIB skall delta när det gäller frågor som rör dess specialområden och transaktioner, bland annat vad angår investeringsanslaget.

2. Med undantag för de omständigheter som avses i artikel 1.5 skall de fleråriga vägledande programmen utarbetas på grundval av respektive strategidokument och överenskommas med det beröra landet eller den berörda regionen. De fleråriga vägledande programmen skall omfatta följande:

a) De prioriterade områden som valts ut för gemenskapsfinansiering, de övergripande målen, förväntat resultat och allmänna politiska åtaganden.

b) Det vägledande anslaget, både det totala anslaget och anslagen per prioriterat område. Anslaget på ett prioriterat område kan vid behov anges i form av ett intervall. Gemenskapens stöd skall koncentreras till ett begränsat antal prioriterade områden och utgöra ett komplement till de åtgärder som finansieras av AVS-staten själv, av medlemsstaterna och av andra givare.

c) De särskilda målen och de sektorspolitiska åtagandena varje prioriterat område, liksom lämpliga åtgärder och transaktioner för att uppnå dessa mål och åtaganden. Det vägledande programmet skall även innehålla en redogörelse för det förväntade resultatet, en definition av resultatindikatorerna och en tidsplan för genomförandet, bland annat av åtaganden och utbetalningar.

d) De medel som avsatts för program och projekt som faller utanför de prioriterade områdena och, om möjligt, huvuddragen i sådana projekt- eller programaktiviteter, samt uppgift om de medel som kommer att avsättas för var och en av dessa aktiviteter. Det kan dessutom fastställas prioriteringar och anslås särskilda medel som har till syfte att stärka samarbetet med gemenskapens yttersta randområde, ULT och grannländer eller grannregioner i enlighet med artikel 9 i den här förordningen och närmare regler för identifiering och samordning av urvalet av sådana projekt av gemensamt intresse.

e) Uppgift om vilken typ av icke-statliga aktörer som kan få stöd och om möjligt även uppgift om de medel som skall fördelas och vilken slags aktiviteter som kan få stöd.

3. I strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen skall det tas hänsyn till åtgärder och program som kan få stöd inom ramen för andra EUF-fonder eller gemenskapsinstrument, varvid överlappningar med dessa skall undvikas. Det skall läggas särskild vikt vid växelverkan mellan nationella och regionala stödstrategier och stödstrategier för samarbete mellan AVS-staterna och vid komplementaritet och subsidiaritet med gemenskapsinstrumenten, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] beträffande upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] [av den […] om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, Europaparlamentets och förordning (EG) nr […] av den […] om inrättande av ett stabiliseringsinstrument och rådets förordning (EG) nr 1257/96. De i instrumentet för utvecklingssamarbete angivna fleråriga anpassningsstrategier för de AVS-stater som omfattas av sockerprotokollet skall införlivas i landstrategidokumenten.

4. Varje strategidokument, inbegripet det därtill hörande fleråriga vägledande programmet, skall utgöras av ett enda dokument som grundar sig på den gemensamma ram och de principer om gemensam flerårig programplanering antogs av rådet den 11 april 2006.

5. De strategidokument som avses i punkt 4, inbegripet de därtill hörande fleråriga vägledande programmet, skall antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4.

6. Strategidokument, inbegripet den därtill hörande fleråriga vägledande programmen, skall därefter antas gemensamt av kommissionen och den berörda AVS-staten eller AVS-regionen och skall efter antagandet vara bindande för både gemenskapen och den staten eller regionen. Länder som inte undertecknat ett strategidokument är berättigade till medel från det anslag till oförutsedda behov som avses i artikel 3.2 b i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet.

7. De åtgärder som avses i artikel 1.5 i den här förordningen kan ha formen av särskilda handlingsprogram som ersätter en stödstrategi i de fall där det inte finns en regering i partnerlandet som kan meddela beloppet av den fleråriga vägledande medelstilldelningen eller utarbeta stödstrategin, eller de kan ha formen av ett särskilt stöd finansierat med medel från det anslag för oförutsedda behov som avses i artikel 3.2 b i bilaga IV i AVS–EG-partnerskapsavtalet i de fall där beloppet av den fleråriga vägledande medelstilldelningen kan meddelas men inget strategidokument har undertecknats eller den nationella utanordnaren är förhindrad att utföra sina uppgifter. Sådana särskilda handlingsprogram och stöd skall vara förenliga med punkterna ovan och beakta de särskilda överväganden som avses i artikel 4.4. c i den här förordningen. De skall antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4 i den här förordningen.

Artikel 4

Översyner

1. Strategidokument och fleråriga vägledande program liksom de särskilda handlingsprogram och det stöd som avses i artikel 3.7 skall vara föremål för årliga verksamhetsöversyner, halvtidsöversyner och slutliga översyner samt, vid behov, särskilda översyner.

2. Halvtidsöversynerna och de slutliga översynerna ingår som ett led i programplaneringsprocessen och innebär en bedömning av strategidokumentet, inbegripet den fleråriga anpassningsstrategin när det gäller länder som omfattas av sockerprotokollet och andra program som finansieras inom ramen för något av de gemenskapsinstrument som anges i artikel 3.3, och av det fleråriga vägledande programmet mot bakgrund av de aktuella behoven och resultaten. Översynerna skall, så lång som möjligt, omfatta en bedömning av konsekvenserna av gemenskapens utvecklingssamarbete i förhållande till de mål och indikatorer som anges i stödstrategin. Efter slutförandet av halvtidsöversynen eller den slutliga översynen kan

a) stödstrategierna och de fleråriga vägledande programmen justeras antingen för att ta hänsyn till specifika problem som framkommit i översynen eller på grund av ändrade omständigheter,

b) den nationella och regionala fleråriga vägledande medelstilldelningen ökas eller minskas mot bakgrund av de aktuella behoven och resultaten.

3. De årliga verksamhetsöversynerna avser endast i vilken utsträckning de fleråriga vägledande programmen genomförts. Vid ett nytt eller särskilt behov, till exempel till följd av en efterkrissituation, eller ett exceptionellt resultat då ett flerårigt vägledande anslag helt har utnyttjats och ytterligare medel kan absorberas mot bakgrund av en effektiv politik för fattigdomsbekämpning och en sund ekonomisk förvaltning, kan det fleråriga vägledande anslaget ökas efter slutförandet av den årliga verksamhetsöversynen.

4. Särskilda översyner kan genomföras på begäran av den berörda AVS-staten eller kommissionen i samband med ett nytt eller särskilt behov eller ett exceptionellt resultat i enlighet med punkt 2 eller exceptionella omständigheter i enlighet med artiklarna 72 och 73 i AVS–EG-partnerskapsavtalet vilka rör humanitärt bistånd och katastrofbistånd. Plötsliga och oförutsedda allvarliga humanitära, ekonomiska och sociala svårigheter av ett exceptionellt slag till följd av naturkatastrofer, kriser som orsakats av människor (t.ex. krig och andra konflikter), efterkrissituationer, hot mot demokratin, rättstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna eller extraordinära omständigheter i ett land eller en region som har jämförbara verkningar, kan anses vara grund för en särskild översyn.

a) Efter slutförandet av en särskild översyn kan de särskilda åtgärder som avses i artikel 7 i den här förordningen föreslås. Om nödvändigt kan anslaget till det fleråriga vägledande programmet eller det särskilda handlingsprogrammet ökas inom ramen för de medel som finns tillgängliga i enlighet med artikel 2 i det interna avtalet. Om inget strategidokument undertecknats kan särskilt stöd finansieras med medel från det anslag för oförutsedda behov som avses i artikel 1.5 i den här förordningen.

b) De åtgärder som vidtas skall vara förenliga med och komplettera andra gemenskapsinstrument, särskilt det stabilitetsinstrument och det instrument för humanitärt bistånd som avses i artikel 3.3.

c) Om ett partnerland eller en grupp av partnerländer är direkt drabbade av en efterkrissituation eller berörs av en sådan situation skall det i den fleråriga programplaneringen fästas särskild vikt vid en ökad samordning mellan katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd i syfte att underlätta övergången från en krissituation till utvecklingsfasen. Program för länder och regioner som regelbundet drabbas av naturkatastrofer skall innehålla bestämmelser om katastrofberedskap och förebyggande av katastrofer.

5. Om det uppstår nya behov enligt definitionen i gemensamma förklaringen VI beträffande artikel 12.2 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet när det gäller samarbete mellan AVS-staterna kan en ökning av programanslaget för samarbete mellan AVS-finansieras med medel från reserven för detta samarbete inom ramen för artikel 2 b i det interna avtalet.

6. Årliga halvtidsöversyner och översyner efter genomförandet skall genomföras i nära samarbete med de medlemsstater som är representerade i den berörda AVS-staten eller AVS-regionen. Samråd med representativa nationella eller regionala icke-statliga aktörer skall ingå i processen. Samråd skall ske med EIB i frågor som avser dess transaktioner och verksamheten inom ramen för investeringsanslaget.

7. Alla eventuella ändringar av en stödstrategi eller fördelningen av medel till följd av en sådan översyn som avses i punkterna 1–4 skall antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4 i den här förordningen. Tilläggen till strategidokumentet, inbegripet det fleråriga vägledande programmet, och det särskilda handlingsprogrammet skall därefter antas gemensamt av kommissionen och den berörda AVS-staten eller AVS-regionen och skall efter antagandet vara bindande för både gemenskapen och den staten eller regionen.

AVDELNING II

GENOMFÖRANDE

Artikel 5

Allmän ram för genomförandet

1. Genomförandet av det bistånd till AVS-staterna och AVS-regionerna som förvaltas av kommissionen inom ramen för AVS–EG-partnerskapsavtalet skall ske i enlighet med bilaga IV till det avtalet och den budgetförordning som avses i artikel 10.2 i det interna avtalet.

2. I fall då de grundsatser och grundelement som avses i artikel 9 i AVS–EG-partnerskapsavtalet inte iakttas skall rådet, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11b, 96 och 97 i det avtalet, om samrådet med partnerlandet inte leder till en lösning som är godtagbar för bägge parter eller om samråd vägras eller i särskilt brådskande fall, med kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 8 i det interna avtalet och på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder beträffande sådant bistånd som beviljats partnerlandet inom ramen för den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013. Dessa åtgärder kan bestå i att biståndet avbryts helt eller delvis.

Artikel 6

Antagande av årliga handlingsprogram

1. Kommissionen skall anta årliga handlingsprogram på grundval av det strategidokument och de fleråriga vägledande program som avses i artikel 3.

I undantagsfall, till exempel när det årliga handlingsprogrammet ännu inte har antagits, kan kommissionen på grundval av strategidokumentet och det fleråriga vägledande programmet anta åtgärder som inte finns angivna i det årliga handlingsprogrammet i enlighet med samma bestämmelser och förfaranden.

2. De årliga handlingsprogrammen skall innehålla uppgift om mål, insatsområden, förväntade resultat, förvaltningsförfaranden och beräknat totalt finansieringsbelopp. De skall innehålla en beskrivning av de åtgärder som skall finansieras, med angivande av belopp och en vägledande tidsplan för varje enskild åtgärd. Målen skall vara mätbara och ha tidsbestämda riktmärken.

3. De årliga handlingsprogrammen skall antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4. Alla eventuella ändringar av det årliga handlingsprogrammet skall antas i enlighet med artikel 7.4.

4. Kommissionen skall anta särskilda handlingsprogram enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4 i den här förordningen för sådana stödåtgärder som avses i artikel 6.2 i det interna avtalet och som inte omfattas av de fleråriga vägledande programmen. Alla eventuella ändringar av det årliga handlingsprogrammet skall antas i enlighet med artikel 7.4 i den här förordningen.

Artikel 7

Antagande av särskilda åtgärder

1. I sådana fall som avses i artikel 4.3 i den här förordningen och som inte kan finansieras med medel från det stabiliseringsinstrument eller instrument för humanitärt bistånd som avses i artikel 3.3 i den här förordningen kan kommissionen anta särskilda åtgärder som inte finns angivna i strategidokumenten eller de fleråriga vägledande programmen.

2. Mål, insatsområden, förväntade resultat, förvaltningsförfaranden och beräknat totalt finansieringsbelopp skall anges för de särskilda åtgärderna. Det skall dessutom ges en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt lämnas uppgift om finansieringsbelopp för dem och en vägledande tidsplan för deras genomförande. Vidare skall det anges vilket slags resultatindikatorer som skall följas upp vid genomförandet av de särskilda åtgärderna.

3. Om beloppet för dessa åtgärder överstiger 10 miljoner euro skall de antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4. Om beloppet för dessa åtgärder understiger 10 miljoner euro skall kommissionen underrätta EUF-kommittén inom en månad efter antagandet.

4. Ändringar av särskilda åtgärder, till exempel tekniska justeringar, förlängning av genomförandeperioden, omfördelning av medel inom den preliminära budgeten eller sänkningar respektive ökningar av budgeten med mindre än 20 % av den ursprungliga budgeten, behöver inte antas enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4, under förutsättning att ändringen inte har någon inverkan på de ursprungliga mål som anges i kommissionens beslut.

Artikel 8

Samfinansiering och extra bidrag från medlemsstaterna

1. Samfinansiering innebär att ett projekt eller program finansieras med medel från flera olika källor.

a) Vid parallell samfinansiering skall projektet eller programmet delas upp i flera tydligt identifierbara delprojekt som vart och ett finansieras av de olika parter som svarar för samfinansieringen, så att det alltid klart framgår för vilket ändamål medlen använts.

b) Vid gemensam samfinansiering skall den totala kostnaden för projektet eller programmet fördelas mellan de parter som svarar för samfinansieringen och medlen läggas samman så att finansieringskällan för en bestämd verksamhet inom ramen för projektet eller programmet inte kan identifieras.

2. När kommissionen deltar i ett arrangemang med gemensam samfinansiering skall genomförandebestämmelserna för dessa medel, inbegripet täckning av de administrativa kostnaderna för det organ som förvaltar de sammanlagda medlen, fastställas i finansieringsavtalet i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som anges i den budgetförordning som avses i artikel 10.2 i det interna avtalet.

a) Om kommissionen tar emot och förvaltar medel för

i) medlemsstaternas och deras lokala myndigheters räkning, särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ,

ii) andra givarländers räkning, särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ,

iii) internationella organisationers räkning, även regionala organisationer, och särskilt tillsammans med internationella eller regionala finansinstitut

i syfte att genomföra en gemensam åtgärd, skall dessa medel behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med den budgetförordning som aves i artikel 9.2 i det interna avtalet och integreras som sådana i de årliga handlingsprogrammen.

b) Om kommissionen överför medel till de organ som avses i artikel 2a för finansiering av uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt uppgifter i samband med genomförandet av EUF, skall denna samfinansiering återspeglas och motiveras i de årliga handlingsprogrammen och EUF:s bidrag skall klart och tydligt framgå.

3. Om EIB utses som förvaltare av ett gemensamt samfinansieringsarrangemang skall genomförandebestämmelserna för dessa medel, inbegripet täckning av de administrativa kostnaderna för EIB, fastställas i enlighet med EIB:s stadga och arbetsordning.

4. Medlemsstaterna får dessutom på eget initiativ lämna frivilliga bidrag till kommissionen eller EIB utöver de bidrag som anges i artikel 1.2 a i det interna avtalet i syfte att bidra till målen för AVS–EG-partnerskapsavtalet utanför ramarna för ett gemensamt samfinansieringsarrangemang. Genomförandebestämmelserna för dessa medel, inbegripet insatsramen för de frivilliga bidragen, de särskilda målen, förväntade resultat och resultatindikatorer och ersättning för kommissionens och EIB:s administrativa kostnaderna för förvaltningen av dessa bidrag skall fastställas i bilaterala bidragsavtal. Frivilliga bidrag som lämnas till kommissionen skall behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med den budgetförordning som aves i artikel 10.2 i det interna avtalet och integreras som sådana i de årliga handlingsprogrammen och i översynsprocessen.

5. Medlemsstater som lämnar frivilliga bidrag till kommissionen eller EIB i syfte att bidra till målen för AVS–EG-partnerskapsavtalet skall på förhand meddela rådet om dessa bidrag. Alla eventuella ändringar av de årliga handlingsprogrammen eller stödstrategierna till följd av dessa frivilliga bidrag, till exempel som reaktion på inrättandet av ett nytt initiativ som grundar sig på ett nytt eller särskilt behov i enlighet med artikel 4.2, 4.3 och 4.4, skall antas av kommissionen enligt förvaltningsförfarandet i artikel 10.4.

A rtikel 9

Deltagande av länder och regioner utanför AVS-området

I syfte att säkerställa samstämmighet i gemenskapens bistånd och göra det effektivt kan kommissionen besluta att utvecklingsländer som inte är AVS-stater och organ för regional integration (i vilka AVS-staterna deltar och som har till syfte att främja regionalt samarbete och regional integration), som kan få bistånd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] beträffande upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] beträffande upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument[13], ULT som är berättigade till bistånd enligt rådets beslut 2001/822 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen[14] samt gemenskapens yttersta randområden skall vara berättigade till medel i enlighet med artikel 1.2 a i i det interna avtalet, om det berörda projektet eller programmet är av regionalt eller gränsöverskridande slag. Bestämmelser om denna slags finansiering kan införas i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen samt de särskilda åtgärder som avses i artikel 7 i den här förordningen. Dessa bestämmelser skall integreras i de årliga handlingsprogrammen.

AVDELNING III

BESLUTSFÖRFARANDEN

Artikel 10

EUF-kommitténs skyldigheter

1. En EUF-kommitté har inrättats vid kommissionen för de resurser inom tionde EUF som kommissionen förvaltar. EUF-kommittén skall överlägga i enlighet med de regler för omröstning som antas i artikel 8 i det interna avtalet.

2. EUF-kommittén skall yttra sig om väsentliga frågor i det utvecklingssamarbete på landsnivå, regional nivå och AVS-nivå som finansieras genom tionde EUF och de andra gemenskapsresurser som anges i artikel 3.3.

3. EUF-kommitténs arbetsuppgifter skall omfatta följande två nivåer:

a) Programplanering av gemenskapens stöd inom ramen för tionde EUF och översyner av programplaneringen med fokus på landstrategier, regionala strategier och strategier mellan AVS-staterna.

b) Uppföljning av genomförandet av gemenskapens stöd, inbegripet årliga handlingsplaner, sektorsspecifika aspekter, övergripande frågor och en fungerande samordning på fältnivå.

4. När EUF-kommittén har blivit anmodad att yttra sig skall kommissionens företrädare lägga fram ett utkast till åtgärder för kommittén. EUF-kommittén skall yttra sig inom en tidsfrist som får fastställas av dess ordförande med beaktande av hur brådskande ärendet är, men som inte får överskrida 30 dagar. EIB skall delta i detta åsiktsutbyte. Yttrandet skall antas med kvalificerad majoritet enligt artikel 8.3 i det interna avtalet på grundval av medlemsstaternas röster fördelade på det sätt som anges i artikel 8.2 i det interna avtalet.

När EUF-kommittén har yttrat sig skall kommissionen anta åtgärder som skall gälla omedelbart. Om dessa åtgärder inte är förenliga med EUF-kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast meddela rådet åtgärderna. I sådana fall får kommissionen skjuta upp verkställandet av åtgärderna under högst 30 dagar räknat från dagen för meddelandet. Rådet får inom denna period fatta ett annat beslut med samma kvalificerade majoritet som EUF-kommittén.

5. Kommittén skall också granska samstämmigheten och komplementariteten mellan gemenskapens och medlemsstaternas stöd. I syfte att uppnå öppenhet och samstämmighet i fråga om samarbetsåtgärderna och förbättra komplementariteten mellan gemenskapens åtgärder och det bilaterala stödet skall kommissionen i största möjliga utsträckning inbegripa de medlemsstater som är representerade i partnerländerna och partnerregionerna i utarbetandet av de årliga handlingsprogrammen. Varje medlemsstat skall i sin tur systematiskt informera kommissionen om de samarbetsåtgärder som den genomfört eller har för avsikt att genomföra i varje enskilt land eller varje enskild region.

6. Till följd av rådets antagande av principerna för att, som ett kompletterande instrument till de medel som ställs till förfogande ur gemenskapens budget, genom tionde EUF finansiera den fredsbevarande resursen för Afrika i syfte att göra det möjligt för Afrikanska unionen att ta på sig ledarskapet och ansvaret för Afrikas freds- och säkerhetsagenda och stödja afrikanska organisationer (Afrikanska unionen och subregionala organisationer inom ramen för dennas mandat) i förberedandet, planeringen och genomförandet av effektiva fredsbevarande insatser, skall medel för den fredsbevarande resursen för Afrika öronmärkas inom ramen för det vägledande programmet för samarbete mellan AVS-staterna. Följande särskilda förvaltningsförfaranden skall tillämpas:

a) Till följd av en begäran från Afrikanska unionen som godkänts av AVS-ambassadörskommittén skall ett handlingsprogram utarbetas för den inledande perioden 2008–2010. En utvärdering skall göras under 2010 varvid förfarandena för den fredsbevarande resursen för Afrika skall ses över och möjligheterna till alternativa framtida finansieringskällor, inbegripet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, skall undersökas. I detta handlingsprogram skall anges vilka mål som eftersträvas, de potentiella insatsernas omfattning och art samt hur genomförandet skall ske, inbegripet ett överenskommet format för bakgrundsdokument och framställningar samt för rapportering.

b) Handlingsprogrammet skall behandlas i den eller de relevanta förberedande rådsarbetsgrupperna och godkännas av rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik innan det antas av kommissionen i enlighet med förvaltningsförfarandena i artikel 10.4.

c) Ett finansieringsavtal skall därefter ingås mellan kommissionen och Afrikanska unionen, vilken efter antagandet skall vara bindande för båda parterna.

d) Varje insats som skall genomföras inom ramen för finansieringsavtalet skall först godkännas av rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik.

e) Kommissionen skall, för EUF-kommitténs information och på dess begäran, årligen utarbeta en verksamhetsrapport om användningen av medlen.

Artikel 11

Kommittén för investeringsanslag

1. En kommitté för investeringsanslag (nedan kallad ”investeringskommittén”) bestående av företrädare för medlemsstaternas regeringar och en företrädare för kommissionen skall inrättas under EIB:s överinseende.

a) Varje regering skall utse en företrädare och en suppleant. Samma förfarande gäller för kommissionens företrädare. För att säkerställa kontinuitet skall ordföranden i investeringskommittén väljas av och bland medlemmarna i denna kommitté för en period på två år. EIB skall tillhandahålla kommitténs sekretariat och stödtjänster. Endast de medlemmar av investeringskommittén som utsetts av medlemsstaterna eller deras suppleanter skall ha rösträtt.

b) Rådet skall enhälligt anta investeringskommitténs arbetsordning på grundval av ett förslag som utarbetats av EIB efter samråd med kommissionen.

c) Investeringskommittén skall besluta med kvalificerad majoritet. Den röstfördelning som anges i artikel 8 i det interna avtalet skall tillämpas.

d) Investeringskommittén skall sammanträda minst fyra gånger om året. Ytterligare möten kan sammankallas på begäran av EIB eller medlemmarna i kommittén enligt bestämmelserna i arbetsordningen.

2. Investeringskommittén skall godkänna

a) riktlinjer för genomförandet av investeringsanslaget, ramen för bedömning av dess konsekvenser för utvecklingen samt förslag till översyn av dessa,

b) investeringsstrategier och verksamhetsplaner för investeringsanslaget, inklusive resultatindikatorer, på grundval av målen för AVS–EG-partnerskapsavtalet och de övergripande principerna för gemenskapens utvecklingspolitik,

c) årsrapporterna från investeringsanslaget,

d) alla dokument om den allmänna politiken, inklusive utvärderingsrapporter, som rör investeringsanslaget.

3. Vidare skall investeringskommittén yttra sig om

a) förslag om att bevilja räntesubventioner enligt artiklarna 2.7 och 4.2 i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet; i sådana fall skall kommittén även yttra sig om användningen av en sådan räntesubvention,

b) förslag till investeringar från investeringsanslaget i alla projekt som kommissionen har avstyrkt,

c) andra förslag som gäller investeringsanslaget på grundval av de allmänna principerna i de operativa riktlinjerna.

EIB:s ledningsorgan får dessutom då och då begära att investeringskommittén avger ett yttrande om alla finansieringsförslag eller vissa kategorier av finansieringsförslag.

4. EIB skall ansvara för att alla frågor som kräver godkännande av eller ett yttrande från investeringskommittén enligt punkterna 2 och 3 läggs fram för investeringskommittén i god tid. Alla förslag som läggs fram för kommittén för yttrande skall överensstämma med de relevanta kriterierna och principerna i de operativa riktlinjerna.

5. EIB och kommissionen skall ha ett nära samarbete och vid behov samordna sina respektive åtgärder. I synnerhet gäller följande:

i) EIB skall tillsammans med kommissionen utarbeta eller se över de riktlinjer för genomförandet av investeringsanslaget som avses i punkt 2 a.

ii) EIB skall i förväg begära ett yttrande från kommissionen om investeringsstrategier, verksamhetsplaner och dokument om den allmänna politiken.

iii) EIB skall under projektutvärderingsskedet begära ett yttrande från kommissionen om huruvida projekt inom den offentliga sektorn eller finanssektorn överensstämmer med den relevanta landstödstrategin eller regionstödstrategin eller, i förekommande fall, med de allmänna målen för investeringsanslaget.

iv) EIB skall under projektutvärderingsskedet även begära att kommissionen godkänner alla förslag till räntesubventioner som läggs fram för investeringskommittén med avseende på deras förenlighet med artiklarna 2.7 och 4.2 bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet och med de kriterier som fastställs i de operativa riktlinjerna för investeringsanslaget.

Om kommissionen inte inom två veckor räknat från framläggandet av förslaget har avstyrkt detta, skall den anses ha tillstyrkt eller godkänt förslaget. I fråga om yttranden om projekt inom finanssektorn eller den offentliga sektorn eller godkännande av räntesubventioner får kommissionen begära att det slutliga projektförslaget läggs fram för den för yttrande eller godkännande två veckor innan det översänds till investeringskommittén.

6. EIB skall inte vidta någon åtgärd enligt punkt 2 om inte investeringskommittén har tillstyrkt denna.

Efter en tillstyrkan från investeringskommittén skall EIB besluta om förslaget enligt sina egna förfaranden. EIB får i synnerhet besluta att inte gå vidare med förslaget på grund av nya omständigheter. EIB skall regelbundet underrätta investeringskommittén och kommissionen om de fall som den beslutar att inte gå vidare med.

I fråga om lån från dess egna medel och investeringar från investeringsanslaget som inte kräver något yttrande från investeringskommittén skall EIB besluta enligt sina egna förfaranden och, när det gäller investeringsanslaget, enligt de riktlinjer och investeringsstrategier som investeringskommittén har godkänt.

Även om investeringskommittén avstyrkt ett förslag att bevilja räntesubvention får EIB bevilja lånet utan att bevilja räntesubvention. EIB skall regelbundet underrätta investeringskommittén och kommissionen om varje tillfälle när den följer detta tillvägagångssätt.

EIB får, med förbehåll för villkoren i de operativa riktlinjerna och villkoret att det väsentliga målet med lånet eller investeringen från investeringsanslaget förblir oförändrat, besluta att ändra villkoren för ett lån eller en investering från investeringsanslaget som investeringskommittén har tillstyrkt enligt punkt 2 eller för alla lån som kommittén har tillstyrkt avseende räntesubventioner. EIB får i synnerhet besluta att öka lånebeloppet eller investeringen från investeringsanslaget med upp till 20 %.

När det gäller projekt med räntesubventioner enligt artikel 2.7 a i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet kan en sådan ökning resultera i en proportionell ökning av värdet av räntesubventionen. EIB skall regelbundet underrätta investeringskommittén och kommissionen om varje tillfälle när den följer detta tillvägagångssätt. Om det krävs en ökning av värdet av subventionen när det gäller projekt enligt artikel 2.7 b i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet, kommer ett yttrande från investeringskommittén att begäras innan EIB går vidare.

7. EIB skall förvalta investeringar från investeringsanslaget och alla medel inom detta anslag i enlighet med målen i AVS–EG-partnerskapsavtalet. EIB får i synnerhet delta i sådana juridiska personers förvaltnings- och övervakningsorgan i vilka medel från investeringsanslaget har investerats och får göra avkall på, upphäva och ändra de rättigheter som den utövar på investeringsanslagets vägnar.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Övervaknings- och rapporteringskrav avseende framstegen

i genomförandet av biståndet från EUF

1. Kommissionen och EIB skall säkerställa nära samordning och samarbete vid tillhandahållandet av gemenskapsbistånd till AVS-staterna. Kommissionen och EIB skall, på sina respektive behörighetsområden, följa upp mottagarens användning av biståndet från EUF.

2. EIB skall regelbundet och enligt de förfaranden som anges i riktlinjerna för genomförandet av investeringsanslaget informera kommissionen om genomförandet av de projekt som finansieras med de medel från tionde EUF som den förvaltar.

3. Kommissionen skall granska framstegen i genomförandet av tionde EUF och varje år till rådet överlämna en rapport om genomförandet och resultaten samt, i största möjliga utsträckning, de viktigaste effekterna av biståndet. Denna rapport skall också skickas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Den skall innehålla uppgifter för det föregående året om finansierade åtgärder, resultatet av uppföljnings- och utvärderingsåtgärder och inbegripandet av relevanta partner samt uppgifter om genomförandet med avseende på åtaganden och betalningar fördelade på länder, regioner och samarbetsområden. Rapporten skall också innehålla en bedömning av biståndets resultat, med användning i största möjliga utsträckning av specifika och mätbara indikatorer för hur biståndet bidragit till att uppnå målen för AVS–EG-partnerskapsavtalet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den sociala sektorn och framsteg när det gäller att nå millennieutvecklingsmålen. EIB skall på motsvarande sätt lämna investeringskommittén uppgifter om framsteg när det gäller att nå målen för investeringsanslaget. Enligt artikel 6b i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet skall det samlade resultatet av verksamheten inom ramen för investeringsanslaget bli föremål för en gemensam översyn såväl efter tionde EUF:s halva löptid som efter löptidens slut.

4. Kommissionen skall under 2010 lägga fram ett förslag för rådet rörande den samlade resultatöversyn som skall göras. Vid denna översyn skall det göras en bedömning av de finansiella resultaten, särskilt av det faktiska genomförandet av åtaganden och utbetalningar, och av de kvalitativa resultaten, särskilt resultat och effekter mätta med avseende på framstegen när det gäller att nå millennieutvecklingsmålen.

Artikel 13

Utvärdering

1. I syfte att kontrollera om målen har nåtts och utarbeta rekommendationer om hur verksamheten kan förbättras i framtiden skall kommissionen och EIB, vid behov tillsammans med experter från medlemsstaterna och på sina respektive behörighetsområden, regelbundet utvärdera resultaten av genomförandet av geografiska och tematiska strategier och program, resultaten av sektorsstrategier samt effektiviteten i programplaneringen, när så är lämpligt med hjälp av oberoende externa utvärderingar. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att säkerställa en konsekvent gemenskapspolitik för utveckling samt åt den sociala sektorn och framsteg när det gäller att nå millennieutvecklingsmålen.

2. Kommissionen skall överlämna sina landsspecifika och regionala utvärderingsrapporter till Europaparlamentet och EUF-kommittén för information. Medlemsstaterna får begära att enskilda utvärderingar behandlas i EUF-kommittén. Resultaten skall användas för att förbättra utformningen av programmen och tilldelningen av resurser.

3. Kommissionen skall inbegripa relevanta intressenter, däribland icke-statliga aktörer, i utvärderingen av det gemenskapsbistånd som tillhandahållits.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall tillämpas under samma period som det interna avtalet.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

[2] EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.

[3] EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.

[4] [...]

[5] [...]

[6] EUT L 247, 9.9.2006, s. 22.

[7] EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. Förordningen i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[8] EUT L […], […], s. […].

[9] EUT L […], […], s. […].

[10] EUT L 156, 18.6.2005, s. 19.

[11] EUT L 247, 9.9.2006, s. 30.

[12] EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.

[13] EUT L […], […], s. […].

[14] EUT L 314, 30.11.2001, s. 1.