P6_TA(2006)0528

Dags att lägga in en högre växel - Att skapa ett nytt partnerskap för företagaranda och tillväxt

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om "Dags att lägga in en högre växel - ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning" (2006/2138(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande "Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag" (KOM(2005)0551),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Dags att lägga in en högre växel - ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning" (KOM(2006)0030),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram för tillväxt och sysselsättning: Företagsöverlåtelser - Kontinuitet genom en ny start" (KOM(2006)0117),

- med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, i Stockholm den 23 och 24 mars 2001, i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, i Bryssel den 22 och 23 mars 2005, den 15 och 16 december 2005 samt den 23 och 24 mars 2006,

- med beaktande av beslutet vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 om att införliva en hållbar utvecklingsstrategi med Lissabonstrategin,

- med beaktande av slutsatserna från det informella mötet för statschefer i Hampton Court den 27 oktober 2005,

- med beaktande av rådets rekommendation 2005/601/EG av den 12 juli 2005 om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2005-2008) [1],

- med beaktande av kommissionens meddelande "Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin" (KOM(2005)0024),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005-2008)", (KOM(2005)0141),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram" (KOM(2005)0330),

- med beaktande av de 25 nationella reformprogrammen som framlagts av medlemsstaterna samt av den bedömning av dessa som kommissionen gjort i del 2 av sitt ovannämnda meddelande med titeln "Dags att lägga in en högre växel - ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning",

- med beaktande av rådets förordning ((EG) nr 1083/2006) av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden [2] samt kommissionens meddelande "En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013" (KOM(2005)0299),

- med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (KOM(2005)0119) och parlamentets ståndpunkt i samband därmed av den 15 juni 2006 [3],

- med beaktande av kommissionens meddelande "Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation - Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi" (KOM(2005)0488) och kommissionens dithörande arbetsdokument (SEK(2005)1253 och SEK(2005) 1289),

- med beaktande av den europeiska resultattavlan för innovation 2005 - "Comparative Analysis of Innovation Performance",

- med beaktande av "Aho-rapporten" (rapporten med titeln "Creating an Innovative Europe") från januari 2006 från den oberoende expertgruppen för forskning och utveckling och innovation, vilken tillsatts efter toppmötet i Hampton Court,

- med beaktande av kommissionens meddelande "Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU" (KOM(2006)0502),

- med beaktande av kommissionens rekommendation 94/1069/EG av den 7 december 1994 om överlåtelser av små och medelstora företag [4],

- med beaktande av den slutrapport som expertgruppen för "BEST procedure"-projektet avgav i maj 2002 om överlåtelse av små och medelstora företag,

- med beaktande av Flash Eurobarometer-undersökningen nr 160 om företagande från april 2004 och den analytiska rapporten från juni 2004,

- med beaktande av slutrapporten från oktober 2005 från riskkapitalarbetsgruppen sammansatt av Förenta staternas handelsdepartements utrikeshandelsförvaltning och Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv och industri,

- med beaktande av kommissionens förslag till beslut om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) (KOM(2005)0121) och parlamentets ståndpunkt i samband därmed av den 1 juni 2006 [5],

- med beaktande av kommissionens meddelande om genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: en strategi för förenkling av lagstiftningen (KOM(2005)0535),

- med beaktande av kommissionens meddelande om genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Främja entreprenörstänkande genom utbildning och lärande (KOM(2006)0033),

- med beaktande av kommissionens grönbok om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre (KOM(2005)0265 och parlamentets resolution i samband därmed av den 1 juni 2006 [6]),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Handlingsplan för biomassa" (KOM(2005)0628),

- med beaktande av initiativet i2010, i synnerhet handlingsplanen för e-förvaltning: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla (KOM(2006)0173),

- med beaktande av kommissionens grönbok "En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning" (KOM(2006)0105),

- med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om andelen förnybar energi i EU och förslag på konkreta åtgärder [7],

- med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006 om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretag [8],

- med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning [9],

- med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om bidraget till rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin [10],

- med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen [11],

- med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2006 om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation - Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi [12],

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0384/2006), yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för rättsliga frågor samt av följande skäl:

A. EU måste strategiskt anpassa sin position för att bemöta de föränderliga reglerna för den nya globala ekonomin och den ökande takten på de globala marknaderna. Detta är nödvändigt för att en ytterligare uppbromsning av den ekonomiska tillväxten på lång sikt skall kunna undvikas.

B. För att garantera ekonomisk tillväxt på lång sikt måste EU och dess medlemsstater överbygga den rådande klyftan mellan forskningen och marknaderna i EU.

C. Tillträde till de globala marknaderna erbjuder nya marknadsnischer för små och medelstora företag, lägre kostnader för forskning och utveckling, bättre tillgång till finansiering, stordriftsfördelar, tekniska fördelar och möjligheter att sprida riskerna.

D. Arbetet med att uppnå målen i Lissabonstrategin har inte framskridit enhetligt överallt inom EU och det råder enorma skillnader i den tekniska utvecklingen överlag och mellan medlemsstaternas resultat.

E. Regelförenklingsförfarandet medför allvarliga problem när det gäller den rättsliga anpassningen, varför det är nödvändigt att inrätta mekanismer eller förfaranden för att legalisera en sådan anpassning.

F. Den ekonomiska tillväxten samt konkurrensen hindras av att viktiga delar av gemenskapslagstiftningen inte genomförts och marknaden således förblivit uppsplittrad, och på det sättet uppkommer inte de stordriftsfördelar som skulle behövas för ett verkligt konkurrenskraftigt näringsliv inom EU.

G. EU måste omvandla sig till en uppgraderad kunskapsbaserad ekonomi, eftersom skapandet, överförandet och tillämpandet av ny kunskap är en viktig källa till ekonomisk tillväxt och varaktiga konkurrensfördelar.

H. Medlemsstaterna måste fortsätta att ge sig i kast med utmaningar som hänger samman med förändringen av samhällets befolkningsstruktur och med hållbara sociala modeller, och använda detta tillfälle till att ta fram innovativa processer, tjänster och produkter.

I. En adekvat finansierad forskning och utveckling för med sig innovation, ekonomisk tillväxt, skapandet av arbetstillfällen och spetsforskning.

J. EU måste garantera en dynamisk företagskultur genom att uppmuntra till aktiv politik inom olika områden såsom livslångt lärande, utveckling av färdigheter, utbildning och rådgivning i samband med enskilda individers karriär, placering av ungdomar i arbetslivet samt yrkesutbildning.

K. Det europeiska området för information och kommunikation måste mer synligt och aktivt främja företagandet och en inlärningskultur.

L. De små och medelstora företagen svarar för 70 procent av all sysselsättning, medan endast 44 procent av dem själva bedriver innovativ verksamhet.

M. De små och medelstora företagen är grundstenen för den ekonomiska och sociala sammanhållningen eftersom de anställer över 75 miljoner människor inom EU och i vissa industrisektorer står för upp till 80 procent av sysselsättningen. Med tanke på den roll de spelar när det gäller ekonomisk utveckling och innovation och den marknadsandel de representerar anser parlamentet att det är absolut nödvändigt att små och medelstora företag beviljas omfattande stöd.

N. Medlemsstaterna måste tillhandahålla med en utvecklingsvänlig omgivning för den privata sektorn och ta itu med de små och medelstora företagens särskilda behov. Hit hör ett företagsvänligt samhällsklimat och en företagsvänlig lagstiftning, adekvata tjänster inom den grundläggande infrastrukturen, tillgång till korttids- och långtidsfinansiering med rimliga räntor, kapital och riskkapital, rådgivning och kunskap om vilka möjligheter marknaden har att erbjuda.

O. Partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn är värdefulla för att åstadkomma kvalitet på de offentliga tjänsterna och en finansiell hållbarhet.

P. De små och medelstora företagen kan lida brist på färdigheter i företagande och när det gäller användning av informations- och kommunikationsteknik och ha bristande redovisningskunskaper. De kan dessutom ha problem med språkmurar, produktionsstyrning, företagsplanering, bristande resurser och förmågan att uppnå en kritisk massa.

Q. Man måste stödja de organisationer som representerar de små och medelstora företagen, på grund av deras oerhört viktiga funktion vad gäller information och stöd till små och medelstora företag, i synnerhet till de allra minsta företagen.

R. De små och medelstora företagen medverkar på de gränsöverskridande och globala marknaderna och detta har fått en strategisk betydelse för deras fortsatta utveckling.

S. Ett av de svåraste hindren för framgångsrikt företagande och framgångsrika innovationer och produktutveckling är att antalet olika former av finansiering som finns att tillgå i kapitalkedjan är så pass begränsat.

T. EU bör stödja nya projekt strax innan och i omedelbart samband med att de sätts i gång i en marknadsorienterad akademisk omgivning, för att hjälpa dem uppnå en större kritisk massa, större mervärde och större inledande investeringar från riskkapitalföretagens sida.

U. Det är mycket dyrt att söka patent i EU, där det kostar 46700 euro, jämfört med i Förenta staterna (10250 euro och Japan (5460 euro) och det råder ett akut behov av ett gemenskapspatent.

V. I de nationella reformprogrammen måste de små och medelstora företagens och de stora företagens behov tillgodoses på ett hållbart sätt.

W. Europas 23 miljoner små och medelstora företag återspeglar mycket skiftande företagssituationer som det är viktigt att ha i åtanke vid utarbetandet och genomförandet av gemenskapspolitiken, bland annat inom ramen för de nationella reformprogrammen och då i synnerhet särdragen hos de mycket små företagen och hantverksföretagen som svarar för mer än 95 procent av de europeiska små och medelstora företagen.

X. Klara regler för statligt stöd kunde bli till nytta för den ekonomiska utvecklingen och företagens innovation i missgynnade samhällen och regioner.

Y. Familjeföretagen svarar för bortemot två tredjedelar av sysselsättningen inom EU.

Z. Vikten och utvecklingen av befintliga EU-program, exempelvis Leonardo da Vinci-programmet, som främjar rörlighet, innovation och kvalitet inom utbildningen genom gränsöverskridande partnerskap (företag, skolor, kontaktorgan m.m.), måste betonas.

Ett EU som konkurrerar framgångsrikt på en global marknad

1. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att det inte finns något annat sätt att klara konkurrensen på en global marknad än att skapa ett europeiskt kunskapssamhälle baserat på spetskunskap.

2. Europaparlamentet inser hur viktigt det är att främja en kultur där man sätter värde på innovation och att detta måste genomsyra alla nationella strategier för konkurrenskraften.

3. Europaparlamentet påpekar att organisationerna i allt högre grad inte kommer att finna sin starka sida i kärnkompetensen, utan i individer med kompetens inom kärnområden.

4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja företagaranda redan från de tidiga utbildningsnivåerna och att öka sitt stöd för livslångt lärande.

5. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra utbildnings- och yrkesutbildningssystemens kvalitet och effektivitet för att mobilisera nödvändiga resurser på ett effektivt sätt, särskilt genom ökade privata investeringar i högre utbildning och fortbildning.

6. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att få bort skillnaderna mellan olika länders handelslagstiftning, för att marknaden skall bli öppen och konkurrenskraftig.

7. Europaparlamentet understryker att man å ena sidan måste stärka samarbetet mellan regioner som står inför samma problem och utmaningar genom att främja upprättandet av nätverk mellan företag i dessa regioner, och å andra sidan måste stärka samarbetet i gränsregionerna i syfte att gynna utveckling och samordning av lämpliga politiska strategier som kan tillgodose regionernas specifika behov. Europaparlamentet betonar vikten av kluster av små och medelstora företag kring teknikparker, allmänna laboratorier och universitet, vilket skapar dynamiska miljöer i Europa som är kapabla att utnyttja vetenskaplig kunskap och skapa kunskapsbaserad sysselsättning.

8. Europaparlamentet betonar att man måste erkänna den speciella situationen för och främja utvecklingen av industriella kluster och zoner genom europeiska program samt ta hänsyn till deras särdrag och garantera dem lämpligt stöd. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av god praxis mellan medlemsstater i samband med uppbyggnaden av företagskluster och i anslutning till frågan om hur förbindelserna mellan företag och universitet kan förbättras. Parlamentet anser att båda är av stort värde när det gäller att uppmuntra innovation och företagsskapande.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft till förbättringar av de transatlantiska ekonomiska relationerna för att det skall kunna skapas ett frihandelsområde som omfattar mera än bara den europeiska inre marknaden.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ytterligare öppna sina marknader och genomföra lagstiftning som hänför sig till detta område men ännu inte genomförts, för att Europa skall kännetecknas av större konsekvens och bättre konkurrenskraft på den globala marknaden.

11. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullborda och integrera tjänstesektorn och på det sättet öka arbetskraftens produktivitet.

12. Europaparlamentet erkänner att Europa behöver en verkligt integrerad energipolitik med garantier för försörjning och minsta möjliga skador på miljön.

13. Europaparlamentet betonar att regelförenklingen är ett viktigt men svårgenomförbart mål, som i viss mån påminner om kodifieringsarbetet. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att medverka i förenklingsarbetet genom att lägga fram förslag om en enkel mekanism som legaliserar den rättsliga anpassningen av de ändringar i EU:s regelverk som syftar till förenklingar och föreslår att varje enskild medlemsstat enligt egna behov inrättar en liknande mekanism, vilket skulle uppmuntra alla medlemsstater att ta del i denna utveckling.

Låt européernas skapande kraft flöda fritt

14. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste blåsa nytt liv i kunskap, forskning och innovation. Parlamentet anser att forskning är en grundläggande förutsättning för framgångsrik innovation och ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser också att det är viktigt att skapa ett europeiskt kunskapsbaserat samhälle och använda livslångt lärande, språkundervisning och informations- och kommunikationsteknik för att minska skillnader i fråga om färdigheter och arbetslösheten och därigenom förbättra arbetstagarnas möjligheter till rörlighet inom EU.

15. Europaparlamentet betonar att IKT, e-lärande och e-affärer är avgörande verktyg för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Parlamentet anser att projekt som främjar sådana möjligheter för små och medelstora företag därför bör gynnas ytterligare.

16. Europaparlamentet uttalar sitt stöd för att "nyckelkompetens för livslångt lärande" används på ett så vittomfattande sätt som möjligt för att motsvara behoven hos europeiska studenter och garantera likvärdig behandling och tillgång, särskilt för grupper vars utbildningspotential behöver stödjas, till exempel personer vars grundläggande färdigheter ligger på en låg nivå, personer som tidigt avslutat sin skolgång, långtidsarbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder.

17. Europaparlamentet betonar att det enda sättet att upprätthålla en marknad för EU:s små och medelstora företag och industrier är att överbygga den klyfta som råder mellan forskning och marknadsföring av innovativa processer, tjänster och produkter.

18. Europaparlamentet påpekar att det behövs öppna innovationsmodeller, som är mindre linjära och mera dynamiska och som kommer att resultera i mervärde för företagen.

19. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja inte bara bruket av persondatorer utan också av programvarupaket, eftersom dessa hjälpredor för människohjärnan kan leda till att olika administrativa uppgifter sköts mer effektivt.

20. Europaparlamentet betonar att det behövs ett användarvänligt gemenskapspatent, liksom ökad ömsesidighet mellan patentsystemen i Europa, Förenta staterna och Japan, för att europeiska företag och idéer skall kunna skyddas på bästa möjliga sätt och i synnerhet främja de små och medelstora företagens användning av dem.

21. Europaparlamentet berömmer målen i EU:s strategi för marknadstillträde och uppmanar EU att göra mer för att främja användningen av dess databas bland små och medelstora företag och hålla den aktuell. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter skapar ett gemensamt system med företagarinformation via en enda kontaktpunkt och uppmuntrar den offentliga administrationen att erbjuda mera av sin service via Internet (e-förvaltning).

22. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, via dess nätverk Euro Info Centre (EIC), att främja ökat tillträde till de internationella marknaderna.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reformera och utvidga detta nätverk genom att införliva olika byråer för stöd till affärsverksamhet som ingår i nationella nätverk och som kan förse små och medelstora företag med allsidiga och tillförlitliga tjänster.

24. Europaparlamentet betonar att det därför är viktigt att utvärdera, förbättra och omorganisera EICnätverket, med avseende på både dess funktionsduglighet och verksamhetens effektivitet, så att det skall kunna fungera snabbare och mer målinriktat. Parlamentet anser att euroinfocentrumen bör omvandlas till en identifierbar enda kontaktpunkt ("one stop trouble shooting shops") för små och medelstora företag som stöter på hinder på den inre marknaden och bör utvecklas till verkliga medlare mellan de små och medelstora företagen och medlemsstaterna genom att vid behandlingen av varje problem tillämpa gemenskapsbestämmelserna på ett så praktiskt och pragmatiskt sätt som möjligt. Parlamentet konstaterar att euroinfocentrumen kommer att behöva utökade anslag för att uppnå dessa mål.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för att göra euroinfocentrumen mer synliga och betonar att alla små och medelstora företag bör få enkel och fri tillgång till den information, de tjänster och den rådgivning som euroinfocentrumen erbjuder oberoende av om de är medlemmar i den organisation som utför uppgiften som euroinfocentrum eller ej. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de paneler för små och medelstora företag som upprättas av euroinfocentrumen även omfattar små och medelstora företag utanför värdorganisationen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen ställer upp ambitiösa mål för att främja euroinfocentrumens användning och synlighet bland alla små och medelstora företag, inte endast de små och medelstora företag som är medlemmar i värdorganisationen.

26. Europaparlamentet anser att man bör eftersträva en samordning av alla nätverk som gemenskapen driver (som euroinfocentrumen och centrumen för innovationsförmedling (Innovation Relay Centres)) och som är anpassade till de små och medelstora företagens behov. Parlamentet anser att dessa inrättningar exempelvis skulle kunna knytas till de små och medelstora företagens yrkesföreningar.

Konkurrensens drivkraft: förutsättningarna för framgångsrik konkurrens och för små och medelstora företag

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att närhelst det är möjligt tilllämpa principen "tänk på de små först", med utgångspunkt i den europeiska stadgan för småföretagen, för att göra det möjligt för i synnerhet mycket små företag och hantverksföretag att fullt ut utnyttja sin tillväxtoch utvecklingspotential, både på det lokala planet och på exportmarknaderna.

28. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att mera framhäva företagande och individuellt ansvarstagande, så att ansträngningar får sin belöning och uppmuntra risktagande och företagande såsom samhällsvärden.

29. Europaparlamentet konstaterar att tekniska framsteg och spetskunskap utgör själva kärnan i konkurrensfördelarna i ett kunskapsdrivet samhälle.

30. Europaparlamentet anser att det är viktigt att inte bara tillhandahållande av information utan också överföring av bästa metoder till de små och medelstora företagen och mikroföretagen får en mer framträdande roll. Parlamentet anser att undervisning om affärsrelaterad kunskap, däribland kunskaper som behövs för anbudsförfaranden, är ett prioriterat område.

31. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja framgångsrika modeller för e-företag för att på så sätt underlätta användningen av IKT.

32. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införa gemensamma standarder eller frivilliga överenskommelser inom sådana områden där avsaknaden av dem blir till hinder för de små och medelstora företagens tillväxt.

33. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att revitalisera de europeiska företagen genom minskad byråkrati, bättre lagstiftning, minskad förvaltningsbörda, ökat samråd med de små och medelstora företagen, åtgärder som gör det lättare för dem att följa skattelagstiftningen samt en förenkling av de administrativa förfarandena och de sociala trygghetssystemen för arbetstagare och företagare. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att slopa administrativa hinder för gränsöverskridande samarbete mellan små och medelstora företag, industrin, forskningsinstitut och universitet.

34. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda mer stöd för att motverka förhållandet att det grundas för få nya företag, och att överväga och tillämpa lämpliga incitament och införa särskilda stödsystem som främjar tillväxt i termer av storlek och arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar hur viktiga företagsöverlåtelserna är för att arbetstillfällen och kapital skall bevaras. Parlamentet välkomnar det nya meddelandet om företagsöverlåtelser "Genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram. Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag. Kontinuitet genom nytändning" som hänger samman med målsättning att minska de inneboende riskerna med företagande. Parlamentet konstaterar att betydelsen av framgångsrika företagsöverlåtelser ökar allt mera med tanke på den åldrande befolkningen i Europa och förhållandet att mer än en tredjedel av företagarna i Europa kommer att dra sig tillbaka under de kommande tio åren. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ägna lika stor politisk uppmärksamhet åt företagsöverlåtelser som åt nygrundandet av företag och införliva konkreta åtgärder med konkreta tidsplaner i sin nationella politik för genomförandet av Lissabonstrategin.

35. Europaparlamentet understödjer förslag som syftar till att underlätta nybildning av företag och till att minska de frister och kostnader som uppstår i samband med företagsbildningar. Samtidigt påpekar parlamentet att även om skatteincitament inte skapar några problem är det inte självklart att konceptet med lån till fördelaktiga räntesatser stämmer med gemenskapslagstiftningen, eftersom denna eftersträvar lika marknadsvillkor. Parlamentet föreslår främjande av adekvata åtgärder, t.ex. skatteincitament och flexibla bestämmelser i bolagsrätten som underlättar företagens fortsatta verksamhet, särskilt överlåtelse av familjeföretag åt tredje part eller åt anställda.

Ett modernt system för social trygghet och en modern arbetsmarknad

36. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se över ineffektiva sociala modeller mot bakgrund av den finansiella hållbarheten, förändringarna i den globala dynamiken och i befolkningsstrukturen, så att modellerna kan göras hållbarare.

37. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fatta pragmatiska politiska beslut för att uppväga de problem som de allt äldre befolkningarna och de sjunkande födelsetalen innebär, t.ex. högre pensionsålder, utgående från den ökande standarden på hälsovården, samt införandet av en mera familjeorienterad politik med incitament till barnafödande och barntillsyn.

38. Europaparlamentet framhåller behovet av att stöda kvinnliga företagare, särskilt deras tillgång till finans- och företagsnätverk.

39. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste anstränga sig för att alla skall kunna delta i e-samhället i Europa.

40. Europaparlamentet understryker att det behövs en flexibel arbetsmarknad för att man skall kunna hantera frågor som hänger samman med att samhällsmönstren förändras och medelåldern i samhället ökar.

41. Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att andra kostnader än de direkta lönerna hör till de största hinder som enmansföretag ställs inför och som hindrar dem från att anställa flera arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera principen om proportionalitet och flexibilitet när EU:s lagstiftning om sysselsättning behandlas, med tanke på de höga arbetslöshetssiffrorna i Europa, särskilt bland unga människor.

42. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att öka de små och medelstora företagens investeringar i mänskligt kapital, i syfte att förbättra arbetstagarnas anställbarhet och höja produktiviteten. Parlamentet erkänner att det finns ett behov av utbildningsprogram och utbildningsverksamheter som är specifikt inriktade på företagandet i de små och medelstora företagen, inklusive utbildning på plats. Europaparlamentet betonar att man för att tillgodose arbetsgivares och funktionshindrade personers behov måste erbjuda äldre arbetstagare och personer med funktionshinder lämplig yrkesutbildning (utbildning i ny teknik) så att de kan fortsätta att arbeta eller lättare hitta arbete.

43. Europaparlamentet föreslår att grundläggande kunskaper i affärsliv och företagande skall ingå i studieplanen för grundskolans högre stadier och uppmuntrar små och medelstora företag att delta aktivt på utbildningsområden där de kan ge kompletterande praktiska upplysningar och råd. Parlamentet understöder universitetens policy att utbildningsprogrammen skall inkludera undervisningsstoff som motsvarar ekonomins behov.

44. Europaparlamentet betonar att man bör uppmuntra de små och medelstora företag som använder miljövänliga metoder inom ramen för företagens sociala ansvar och EU:s strategi för hållbar utveckling.

45. Europaparlamentet värdesätter kommissionens initiativ till dialog och samråd på regelbunden basis med små och medelstora företag och med de organisationer som företräder dem och begär att denna metod systematiskt omsätts i praktiken, genom att de europeiska företagen involveras, bland annat genom sina företagarorganisationer, inte endast i genomförandet av gemenskapsprogram utan och också i utarbetandet av dessa program. Parlamentet noterar att samrådsförfarandet i sin nuvarande form är problematiskt för små och medelstora företag. Åttaveckorsgränsen gör att organisationer som företräder små och medelstora företag inte hinner samla in synpunkter och framföra dem. Kommissionen uppmanas att snarast ompröva denna gräns.

46. Europaparlamentet anser att alla stödåtgärder till små och medelstora företag också bör komma egenföretagare till del, särskilt de olika formerna av sociala trygghetssystem och de förmåner dessa erbjuder samt åtgärder för att förebygga arbetsplatsolyckor.

47. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i så stor utsträckning som möjligt sträva efter lagstiftning som garanterar flexibla anställningsformer för små och medelstora företag utan att det påverkar den sociala tryggheten.

48. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att fullborda den inre marknaden och uppmanar medlemsstaterna att bidra till detta gemensamma mål genom att stimulera till fri rörlighet för arbetstagare.

49. Europaparlamentet påminner om att satsningen på att uppmuntra företagande är oerhört viktig, särskilt med tanke på de demografiska förändringarna som får till följd att en tredjedel av Europas företagare går i pension inom den närmaste tioårsperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett utbyte mellan medlemsstaterna av bästa praxis på detta område och att beakta till exempel företagande för äldre, hur man i större utsträckning kan stimulera ungdomar att starta företag och i synnerhet främja kvinnliga företagare, vilket kan innebära att överväga åtgärder för att bättre kunna förena yrkesliv och familjeliv.

Sunda finanser

50. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att respektera principerna för budgetdisciplin för att säkerställa sunda offentliga finanser.

51. Europaparlamentet uppmuntrar till en översyn av modellerna för offentliga tjänster, deras finansiering och förvaltning, vari också skall ingå en diskussion om vilken roll partnerskapen mellan den offentliga och den privata sektorn kan spela och vilken nytta de kan föra med sig.

52. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja offentlig-privata partnerskap vilka utgör den lämpligaste modellen när det gäller att tillhandahålla stödtjänster för små och medelstora företag, inklusive skapande av riskkapitalfonder, och på det sättet skapa en tillräcklig hävstångseffekt för större involvering av den privata sektorn.

53. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ge de små och medelstora företagen bättre tillträde till offentliga upphandlingsförfaranden, mot bakgrund av att detta innebär ett kännbart hinder för tillväxten. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om de ibland märkliga effekterna av direktiven om offentlig upphandling som bl.a. har lett till att det på vissa håll i samband med beviljande av offentliga kontrakt har krävts avgifter av presumtiva leverantörer för att behandla deras anbudsansökningar. Parlamentet konstaterar att sådana avgifter kan utgöra ett hinder för små företag och uppmanar därför kommissionen att beakta denna aspekt när dokumentet med riktlinjer för genomförandet av de reviderade direktiven om offentlig upphandling utarbetas senare i år.

54. Europaparlamentet anser att ekoinnovation även kan stimuleras genom utnyttjande av köpkraften i offentliga budgetar, eftersom ekologiseringen av den offentliga upphandlingen kan bidra till uppkomsten av en kritisk massa som i större omfattning skulle göra marknadstillträde möjligt för miljövänliga företag, vilket skulle gagna de europeiska små och medelstora företag som visat stor aktivitet på det här området.

55. Europaparlamentet uppmanar med kraft till skattestimulans som uppmuntrar till investeringar i riskkapital och utnyttjande av tillgängliga resurser inom Europeiska investeringsfonden som kan bidra till uppbyggnad av en inhemsk bas av riskkapital för investerare.

56. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att de små och medelstora företagen i samband med finansiella och affärsrelaterade risker erhåller fullständig och pålitlig information om de former för riskdelning som finns.

57. Europaparlamentet anser att de små och medelstora företagen utgör en väsentlig del av den europeiska ekonomin och att EU, för att utnyttja deras potential på forskningens och utvecklingens område, måste förenkla sitt sjunde ramprogram så att deltagandet för mindre forskningsorgan blir enklare genom att öronmärka anslag till små och medelstora företag och sammanslutningar av mindre företag och laboratorier.

58. Europaparlamentet uttalar sitt beröm för att man vid Europeiska rådets möte i Bryssel i mars 2006 gått in för att underlätta och utöka företagens möjligheter att få lån från Europeiska investeringsbanken, i synnerhet för små och medelstora företag.

De nationella reformplanerna i praktiken

59. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att fästa särskild uppmärksamhet vid åtgärder till förmån för små och medelstora företag i sina nationella reformplaner, eftersom framgången kommer att vara beroende av att de små och medelstora företagens organisationer aktivt involveras och rådfrågas för att verifiera deras effektivitet.

60. Europaparlamentet beklagar avsaknaden av den konkreta dimension som ingick i betänkandet om Europeiska stadgan för småföretag och uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna möjlighet att hålla bilaterala möten (med deltagande av nationella berörda parter) om framsteg i anslutning till konkreta åtgärder till förmån för små och medelstora företag när de förbereder de årliga rapporterna om sina nationella reformplaner.

61. Europaparlamentet beklagar bristen på samordning mellan medlemsstaternas nationella reformplaner.

62. Europaparlamentet påpekar det värdefulla i att framgångar och misslyckanden i de nationella reformplanerna rapporteras och förs ut till kännedom.

63. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att klargöra hur de tänker förverkliga de mål de uppställt för sig själva i de nationella reformplanerna.

*

* *

64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

[1] EUT L 205, 6.8.2005, s. 28.

[2] EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

[3] Antagna texter, P6_TA(2006)0265.

[4] EGT L 385, 31.12.1994, s. 14.

[5] Antagna texter, P6_TA(2006)0230.

[6] Antagna texter, P6_TA(2006)0243.

[7] EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 599.

[8] Antagna texter, P6_TA(2006)0022.

[9] Antagna texter, P6_TA(2006)0079.

[10] Antagna texter, P6_TA(2006)0092.

[11] Antagna texter, P6_TA(2006)0110.

[12] Antagna texter, P6_TA(2006)0301.

--------------------------------------------------