P6_TA(2006)0366

Tematisk strategi för luftförorening

Europaparlamentets resolution om den tematiska strategin för luftförorening (2006/2060(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om den tematiska strategin för luftförorening (KOM(2005)0446),

- med beaktande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, [1]

- med beaktande av Lissabonstrategin (slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15- 16 mars 2002),

- med beaktande av kommissionens meddelande Ren luft i Europa; CAFE-programmet: Mot en temainriktad strategi för luftkvalitet (KOM(2001)0245),

- med beaktande av konsekvensbedömningen av den tematiska strategin för luftförorening och av direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (SEK(2005)1133),

- med beaktande av rapporten Health aspects of air pollution - results from the WHO project "Systematic Review of Health Aspects of Air Pollution in Europe" [2],

- med beaktande av informationsdokumentet från Institutet för europeisk miljöpolitik (IEEP), [3]

- med beaktande av kommissionens förslag till nytt direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (KOM(2005)0447),

- med beaktande av den omfattande befintliga EU-lagstiftning som reglerar luftkvaliteten och utsläpp till luften, inbegripet ramdirektivet om luftkvalitet [4] och dess dotterdirektiv, direktivet om nationella utsläppstak [5], direktivet om begränsning av utsläpp från stora förbränningsanläggningar [6], de direktiv som reglerar utsläpp från fordon och bränslekvalitet, lösningsmedelsdirektivet [7] och direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) [8],

- med beaktande av slutsatserna från mötet i Europeiska unionens råd (miljö) den 9 mars 2006,

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0235/2006), och av följande skäl:

A. Luftföroreningar är en betydande dödsorsak och sjukdomsfaktor i EU som leder till att den förväntade livslängden kortas med i genomsnitt åtta månader per individ. Barn, äldre och personer som lider av andnings- och hjärt-kärlsjukdomar, liksom människor som bor i kraftigt exponerade områden, som tätorter (städer) och nära huvudvägar, utsätts för ett särskilt hälsohot.

B. Det allmänna målet för den tematiska strategin för luftförorening är att utarbeta en långsiktig integrerad strategisk politik för bekämpning av luftföroreningar i avsikt att uppnå målen i sjätte miljöhandlingsprogrammet när det gäller skyddet av människors hälsa och miljön.

C. Det har under de senaste årtiondena redan gjorts betydande framsteg när det gäller att minska de mest hälsovådliga luftföroreningarna.

D. Fina partiklar (PM2,5) och marknära ozon är de luftföroreningar som orsakar flest hälsoproblem.

E. 55 procent av ekosystemen i EU är skadade av luftföroreningar.

F. Luftföroreningar förekommer i alla medlemsstater och är ett gränsöverskridande problem, eftersom partiklar och andra föroreningar färdas många hundra kilometer, vilket kräver en lösning på EU-nivå och en förstärkning av gränsöverskridande åtgärder. Detta fritar inte vissa medlemsstater från deras särskilda skyldigheter att rätta sig efter gränsvärdena för luftkvaliteten.

G. Luftföroreningarna kan endast bekämpas effektivt genom ett samordnat åtgärdspaket som omfattar åtgärder på EU-nivå samt på nationell och kommunal nivå och som huvudsakligen fokuserar på att begränsa utsläppen av föroreningar vid källan.

H. Enligt artikel 7 i sjätte miljöhandlingsprogrammet är ett av programmets mål att uppnå "en sådan luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker för människors hälsa eller miljön".

I. Den förteckning över nyckelåtgärder som finns i artikel 7 i sjätte miljöhandlingsprogrammet omfattar bland annat utvecklingen av en tematisk strategi för luftförorening och översynen och uppdateringen av luftkvalitetsnormer och nationella utsläppstak för att uppnå det långsiktiga målet att inte överskrida kritiska belastningar och nivåer. Luftföroreningar är ett komplicerat problem som endast kan lösas genom ett systematiskt tillvägagångssätt som tar hänsyn till växelverkningar.

J. Ett effektivt genomförande av befintlig lagstiftning är nyckeln till att förbättra luftkvaliteten till 2020, och viss befintlig lagstiftning håller fortfarande på att genomföras.

K. Ambitiösa luftkvalitetsmål kan endast uppnås om gällande lagstiftning genomförs konsekvent i samtliga medlemsstater och om nya lagförslag inriktas på att begränsa utsläppen vid källan.

L. I sin konsekvensbedömning har kommissionen redogjort för tre scenarier (A, B och C) som återspeglar olika ambitionsnivåer och ett scenario för största tekniskt genomförbara minskning.

M. Konsekvensbedömningen visar att flertalet EU-medborgare föredrar en EU-politik för förbättrad luftkvalitet med en ambitionsnivå som ligger nära scenario C. I strategin har kommissionen dock valt en lägre ambitionsnivå, vilken kan betecknas som A+.

N. Kostnaderna för att minska luftföroreningsnivåerna är i alla scenarier lägre än de ekonomiska vinsterna. Inget av scenarierna undergräver EU:s övergripande konkurrensläge, och ett ambitiöst scenario leder till att sysselsättning skapas.

O. Kommissionen har vid genomförandet av en noggrann konsekvensbedömning tagit hänsyn till både bättre lagstiftning och strategin för hållbar utveckling. Det finns likväl en allvarlig brist på systemtänkande i den föreslagna strategin och det tillhörande luftkvalitetsdirektivet eftersom till exempel koldioxidutsläppen inte förväntas minska ytterligare. Detta kommer utan tvekan att leda till att kostnaderna för strategin överskattas och vinsterna underskattas, eftersom en fortsatt utsläppsminskning efter 2012 bland annat kommer att leda till en förbättring av luftkvaliteten.

P. Konsekvensbedömningen visar att det optimala scenariot - där marginalkostnaderna är lika stora som marginalvinsterna - ligger någonstans mellan scenarierna B och C trots att kostnadsberäkningen inte omfattar omräkningen av skador på ekosystemen, grödor samt vissa negativa hälsoeffekter i pengar.

Q. CAFE-arbetsgruppen för partiklar har framhållit att PM2,5 är förenade med hälsorisker i koncentrationer under 10 μg/m3 och att ett gränsvärde inte bör överstiga 20 μg/m3.

R. Som IEEP har påpekat innebär det PM2,5 -värde på 25 μg/m3 som kommissionen föreslår inte strängare partikelkrav för medlemsstaterna, utan snarare mildras skyldigheterna genom att undantag medges.

S. En förbättrad luftkvalitet gagnar samhället som helhet, men det är bestämda sektorer som ådrar sig kostnaderna. Det är därför nödvändigt att finna sätt att bära dessa kostnader när tillämpningen av principen om att förorenaren skall betala leder till oacceptabla kostnader för en viss sektor.

T. Alla sektorer måste bidra till att förbättra luftkvaliteten, varvid huvudsakligt fokus måste ligga på de sektorer som hittills inte bidragit tillräckligt mycket till att förbättra luftkvaliteten.

U. Bestämmelserna för den inre marknaden är en stimulans för att nå miljömål och gränsvärden i EU, så länge de olika medlemsstaterna genomför målen på ett likartat sätt.

V. Många medlemsstater klarar inte gränsvärdena enligt den gällande lagstiftningen om luftkvalitet - flest problem förekommer i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Norditalien, Polen och i storstäder. De åtgärder som har antagits hittills och som är riktade mot föroreningskällorna är otillräckliga för att gränsvärdena skall uppnås.

W. Misslyckanden med att rätta sig efter gränsvärden beror inte alltid på att medlemsstaterna inte har vidtagit tillräckligt med åtgärder utan orsakas ibland även av brist på lämpliga gemenskapsåtgärder.

X. Det behövs en strategi som innehåller ambitiösa mål som omvandlas till ambitiös lagstiftning på området för luftkvalitet, i kombination med åtgärder som inriktas på föroreningskällorna, för att göra det möjligt för medlemsstaterna att uppfylla luftkvalitetsnormerna, samtidigt som de medlemsstater som har vidtagit alla genomförbara åtgärder men som ändå har svårt att klara gränsvärdena ges mer tid.

Y. I syfte att se till att hälso- och miljömålen uppnås bör direktivet om nationella utsläppstak kompletteras med en blandning av utsläppsminskande åtgärder på lokal och nationell nivå, gemenskapsnivå och internationell nivå.

Att välja rätt ambitionsnivå för att angripa luftföroreningar

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tematiska strategi för luftförorening, i vilken det betonas att luftföroreningar är ett allvarligt hälso- och miljöproblem.

2. Europaparlamentet noterar med oro att strategin inte visar hur målen i sjätte miljöhandlingsprogrammet kan nås. Parlamentet uppmanar således kommissionen att sträva efter en väsentligt högre ambitionsnivå för att minska luftföroreningarna till 2020 och på så sätt nå dessa mål.

3. Europaparlamentet är medvetet om att ambitionsnivån A+ för NH3 i punkt 2 i strategin är relativt ambitiös för jordbrukssektorns del, men uppmanar kommissionen att till fullo beakta de försurningsproblem som NH3 orsakar vid översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och att därför sträva efter ambitionsnivå C.

4. Europaparlamentet beklagar att strategin inte omfattar några rättsliga krav på att minska partikelutsläppen, vilket rekommenderas av Europeiska miljöbyrån, utan endast föreslår vägledande mål.

5. Europaparlamentet efterlyser en strategi med mer ambitiösa minskningsmål som motsvarar scenario C för flyktiga organiska föreningar (VOC), PM2,5 och kväveoxider (NOX), eftersom detta skulle leda till större hälso- och sysselsättningsvinster samtidigt som en bra avvägning behölls mellan kostnader och vinster. Parlamentet efterlyser minskningar enligt tabellen nedan:

| 2020, gällande lagstiftning | 2020, TSLF [9] | 2020, Europaparlamentets mål och motsvarande scenario |

SO2 | 68 % | 82 % | 82 % (B) |

NOX | 49 % | 60 % | 65 % (C) |

VOC | 45 % | 51 % | 55 % (C) |

NH3 | 4 % | 27 % | 27 % (A+) |

PM2,5 | 45 % | 59 % | Totala kostnader |

(per år) | | 7100 miljoner euro extra | +/- 11000 miljoner euro extra |

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera den indata som används till den integrerade bedömningsmodellen för att ta med strukturåtgärder i beräkningen, ta full hänsyn till möjligheten att minska utsläppen från internationell sjöfart, ta med all relevant befintlig lagstiftning i det så kallade referensscenariot och använda ett energiscenario som ligger i linje med EU:s ambitiösa klimatpolitik innan modellen används för att förbereda översynen av direktivet om nationella utsläppstak. Parlamentet anser att en uppdatering av den indata som används vid en sådan analys, tillsammans med införandet av ytterligare icketekniska strukturåtgärder för att minska utsläppen, avsevärt skulle minska de beräknade kostnaderna för att uppnå de givna delmålen och leda till en betydligt högre utsläppsminskningspotential.

7. Europaparlamentet förordar att ett årligt gränsvärde för grövre partiklar (PM10) på 33 μg/m3 införs 2010 och stöder kommissionens förslag om att införa en koncentrationsminskning för PM2,5, eftersom PM2,5 -delen inom PM10 är den mest skadliga för hälsan. Parlamentet begär att ett målvärde för PM2,5 på 20 μg/m3 införs 2010 och görs om till ett årligt gränsvärde 2015 samt att ett långsiktigt målvärde för PM2,5 på 10 μg/m3 införs i enlighet med Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation. Parlamentet håller med om att det bör vara möjligt för de medlemsstater som kan visa att de har vidtagit alla genomförbara åtgärder att beviljas mer tid för att nå gräns- och målvärdena.

8. Europaparlamentet förespråkar större enhetlighet när det gäller de metoder som olika medlemsstater använder för att mäta och beräkna koncentrationer av fina partiklar. Parlamentet anser bland annat att korrektionsfaktorerna bör tillämpas på rätt sätt.

9. Europaparlamentet är övertygat om att de föreslagna föroreningsminskningarna endast kan nås om EU stärker sin utsläppslagstiftning och kräver att ambitiösa gränsvärden som i större utsträckning är bindande antas.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att införa ett mål om att minska exponeringen för PM2,5 med 20 procent till 2020 jämfört med indextalet för den genomsnittliga exponeringen 2010. Parlamentet begär dock differentierade minskningsmål som beaktar medlemsstaternas olika utgångsnivåer och de åtgärder som redan har vidtagits, varvid särskild hänsyn tas till att medlemsstater med höga exponeringsnivåer har större minskningspotential.

11. Europaparlamentet begär att smogvarningar vid höga smognivåer införs och att människor uppmuntras att inte använda öppna eldstäder och att minska bilanvändningen dessa dagar.

12. Europaparlamentet är övertygat om att de föreslagna minskningarna endast kan nås om EU stärker sin utsläppslagstiftning. Det enda sättet att hantera luftföroreningar är att förena ambitiösa gränsvärden med en ambitiös utsläppspolitik.

Sektorbaserade åtgärder

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt vidta de nödvändiga åtgärderna för att minska utsläppen i de olika sektorer som bidrar till luftföroreningen, där framför allt de sektorer som hittills inte har reglerats och där en ytterligare utsläppsminskning kan uppnås till en lägre kostnad måste prioriteras.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt föreslå att direktivet om nationella utsläppstak skall ses över och att det ges en ambitionsnivå motsvarande den som förespråkas av parlamentet.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart vidta åtgärder för att minska utsläppen från sjöfartssektorn och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om

- att fastställa utsläppsnormer för kväveoxid för fartyg som använder EU-hamnar,

- att utse Medelhavet och nordöstra Atlanten till kontrollområden för svavelutsläpp (SECA) inom ramen för Marpol-konventionen,

- att minska den högsta tillåtna svavelhalten i de sjöfartsbränslen som används inom SECA och av passagerarfartyg från 1,5 till 0,5 procent,

- att införa finansiella instrument såsom skatter eller avgifter på fartygs svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp,

- att uppmuntra införandet av differentierade hamn- och farledsavgifter som gynnar fartyg med låga svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp,

- att uppmuntra fartyg att använda elektricitet från land när de ligger i hamn,

- ett EU-direktiv om kvalitet på sjöfartsbränslen.

Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att föreslå samordnade insatser för att garantera lika villkor och att insistera på insatser inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Parlamentet är övertygat om att det behövs en bättre balans mellan kostnaderna för att minska fartygsutsläppen respektive de landbaserade utsläppen.

16. Europaparlamentet framhåller att samtidigt som jordbruket är en av de största källorna till luftföroreningar i samband med ammoniak har sektorn få skyldigheter att minska utsläppen. Parlamentet välkomnar införandet av "villkorsprincipen" för jordbruksstöd enligt den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket bör leda till en betydande minskning av utsläppen av miljöskadliga ämnen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa luftföroreningar som står i samband med boskapsuppfödning - i synnerhet intensiv uppfödning - användning av gödselmedel samt uppvärmningsutrustning i växthus och att använda jordbruksstödet till att angripa ammoniakproblemet. Parlamentet efterlyser en uppdatering av minskningsmålen för ammoniak inom ramen för översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att stödja åtgärder som främjar utvecklingen av ekologiskt och integrerat jordbruk som en del av landsbygdsutvecklingspolitiken.

17. Europaparlamentet framhåller att jordbrukets verksamhet bidrar stort till ammoniakutsläppen. Parlamentet håller med kommissionen om behovet av att minska utsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart lägga fram specifika förslag som syftar till att minska ammoniakutsläppen från jordbruket, och uppmanar kommissionen att förena bidrag från den gemensamma jordbrukspolitiken med stränga krav på handling för att bekämpa ammoniakutsläppen från jordbruket.

18. Europaparlamentet framhåller att kostnaderna för att minska ammoniakutsläppen generellt sett verkar ha beräknats alltför högt. Till exempel förutser Europeiska miljöbyrån i prognoserna i sitt förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken att djurbesättningen blir mindre än i Ren luft i Europas (CAFE) prognoser, som ifall de är mer riktiga även skulle innebära lägre kostnader än beräknat för att uppnå en minskning av ammoniakutsläppen.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera tväreffekterna av relevanta miljödirektiv, såsom nitratdirektivet, direktivet om bedömning av inverkan på miljön och ramdirektivet om vatten. I ljuset av detta pekar parlamentet särskilt på de incitament att använda mineralgödselmedel (vilka har identifierats som en huvudsaklig källa till ammoniakutsläpp inom jordbrukssektorn) i stället för gödselmedel från djur som blir en följd av nitratdirektivet.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt föreslå åtgärder för att minska utsläppen från industrikällor, inklusive en revidering av IPPC-direktivet, som effektivare bör främja innovation och även omfatta småskaliga förbränningsanläggningar med lägre effekt än 50 MWh.

21. Europaparlamentet ber kommissionen att snarast möjligt föreslå åtgärder för att minska utsläppen från hushållskällor, inklusive normer för uppvärmningsutrustning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga fram åtgärder och program för att minska utsläppen från hushållskällor, såsom eldstäder.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2006 föreslå framtida Euro VI-normer för personbilar med en ytterligare minskning av kväveoxidnormen för dieseldrivna person- och skåpbilar från 2011 och även ange riktningen för Euro VII för tunga fordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast 2012 införa Euro VI-normer för tunga fordon som är jämförbara med normerna i Förenta staterna och som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppnå luftkvalitetsmålen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta de nödvändiga åtgärderna för att få bort äldre förorenande fordon, med undantag för historiska veteranfordon, eller - där så är lämpligt - ge incitament till efteranpassning. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och transportsektorn att inleda en grundläggande debatt om hållbar rörlighet på 2000-talet.

23. Europaparlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter att se över de lokala transportsystemen och att finna innovativa lösningar som minimerar användningen av bilar i innerstäderna. Parlamentet är övertygat om att trängselavgifter leder till ekonomiska vinster och miljövinster, och att miljözoner som håller de mer förorenande bilarna borta från innerstäderna ger ett starkt incitament att modernisera bilparken. Parlamentet betonar att de lokala myndigheterna kan ge ett starkt incitament till innovation genom att köpa in miljövänliga bilar (EEV, Euro 6 och Euro VI) till den offentliga och halvoffentliga bilparken och genom att vidta åtgärder för att stödja anställda som använder hållbarare transportmedel.

24. Europaparlamentet framhåller att det saknas ett samband mellan utvecklingen och användningen av alternativa energikällor och en minskning av luftföroreningarna samt att behovet av att utvidga kollektivtrafiken och utnyttja alternativa energikällor baserat på strategisk planering inte betonas tillräckligt.

25. När det gäller att angripa luftföroreningar uppmanar Europaparlamentet kommissionen att föreslå åtgärder som - i enlighet med artikel 95.3 i EG-fördraget - garanterar en hög miljöskyddsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att medge undantag från bestämmelserna för den inre marknaden för de medlemsstater som vill vidta åtgärder som går längre än EU:s gällande normer. Parlamentet är övertygat om att de medlemsstater som tillämpar strängare normer ger ett viktigt incitament till innovation.

Bättre lagstiftning

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att med parlamentet träffa ett interinstitutionellt avtal i vilket de tre institutionerna uttrycker sitt ställningstagande för luftkvalitetsmålen som anges i strategin och för att ändra direktivet om nationella utsläppstak så att detta motsvarar de höga målen. Avtalet måste innefatta en utförlig förteckning över de EU-åtgärder som skall vidtas för att se till att strategins utsläppsmål nås i tid, inklusive de åtgärder som anges i punkterna 13-24 ovan. Denna förteckning måste vara koherent med annan gemenskapspolitik, inte minst klimathandlingsplanen. Parlamentet är övertygat om att ett sådant avtal skulle bidra till ökad ansvarighet och därmed till "bättre lagstiftning".

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2012 se över de framsteg som har gjorts med att nå målen i strategin och bedöma möjligheterna för ytterligare kostnadseffektiva minskningar i olika sektorer.

*

* *

28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EGT L 242, 10.9.2002, s.1.

[2] http://www.euro.who.int/document/E83080.pdf.

[3] http://www.europarl.europa.eu/comparl/envi/pdf/externalexpertise/ieep_61eg/air_pollution.pdf.

[4] Direktiv 96/62/EG, (EGT L 296, 21.11.1996, s. 55).

[5] Direktiv 2001/81/EG (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

[6] Direktiv 2001/80/EG (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1).

[7] Direktiv 1999/13/EG (EGT L 85, 29.3.1999, s. 1).

[8] Direktiv 96/61/EG (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26).

[9] Tematisk strategi för luftförorening.

--------------------------------------------------