23.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/20

1.1

Kommittén är övertygad om att man genom att använda elektroniska hjälpmedel inom undervisning och utbildning (e-Learning) (1) kan hjälpa EU att genomföra åtgärder för att öka effektiviteten och kvaliteten på utbildningarna och t.ex. möjliggöra utbildning på arbetsplatsen. Detta leder bland annat till att kostnaderna för personalutbildning minskar, vilket gör framför allt de små och medelstora företagen betydligt mer konkurrenskraftiga.

1.2

Kommittén anser att det fortfarande finns stora skillnader inom EU när det gäller utbildning med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Detta beror på den språkliga och kulturella mångfalden och på att marknaderna i fråga inte är tillräckligt mogna.

1.2.1

För att ändra på detta bör alla institutioner inom hela utbildningsväsendet göras mer öppna, också på området livslångt lärande (2), så att nya utbildningsformer faktiskt kan införas och ges bredare spridning, och kunskaper och praktik därmed kan integreras så att synergier kan uppnås med den planerade tekniska och ekonomiska utvecklingen.

1.2.2

Kommittén anser att kommissionen är bäst lämpad att ange den nya riktningen i samband med detta. Frågan om kommunikation och samordning är därför av särskild betydelse för kommissionens avdelningar, främst på områdena utbildning och informationssamhället.

1.2.3

Det är på tiden att man erkänner att e-Learning har blivit ett etablerat fackområde med professionellt kunnande. På så sätt kan man se till att enhetliga angreppssätt tillämpas och mervärde skapas.

1.3

Kommittén anser att medvetenheten på IKT-området måste öka inom EU. Detta gäller framför allt de möjligheter som denna teknik ger att stödja utbildning inom industri och livslångt lärande, inklusive

1.4

EESK påminner EU:s institutioner och medlemsstaterna om att dessa processer i samband med programmen för att utveckla informationssamhället inte får leda till någon som helst form av utestängning och därför inte heller till några sociala, ekonomiska och geografiska begränsningar i tillgången till elektronisk infrastruktur som ett utbildningsredskap.

1.4.1

En central förutsättning för att IKT skall kunna användas inom livslångt lärande, framför allt på landsbygden och i de små städerna i gemenskapen, är enligt EESK att EU och medlemsstaternas regeringar främjar bredbandsanslutningar (3) som möjliggör tillgång till system för e-Learning. Situationen är mycket svår i dessa områden i de nya medlemsstaterna. Detta stärker ytterligare tesen att det får inte finnas några som helst hinder i tillgången till bredband.

1.4.2

EESK uppmanar därför kommissionen att erkänna frågan om tillgången till bredband som en beståndsdel i en bredare strategi för att ge tillgången till Internet status som en allmännyttig tjänst.

1.5

Kommittén anser att man på området datoriserad distansundervisning bör ägna särskild uppmärksamhet åt risken för en generationsklyfta, allrahelst som allt fler åtgärder på området livslångt lärande för vuxna i framtiden kommer att ske med stöd av IKT.

1.6

EESK vill också peka på att e-Learning bör beaktas som en lösning för synskadade. Med tanke på att det finns tekniska lösningar på detta område, bör författare till läroböcker för e-Learning använda sig av den samling av regler som utarbetats av de synskadades organisationer.

1.7

EESK är övertygad om att IKT-stödd utbildning (e-Learning) kan bli ett effektivt instrument för att öka företagens konkurrenskraft och öka den ekonomiska potentialen hos framför allt de små och medelstora företagen, som har en central roll att spela genom att generera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.

1.8

Om man utvidgar stödet till livslångt lärande via IKT inom EU kommer detta enligt EESK att bidra stort inte bara till att öka företagens konkurrenskraft utan också till att öka de anställdas sociala kapital, vilket bör leda till att värdet på de europeiska företagens kapital ökar.

1.9

EESK konstaterar att det finns ett akut behov av att fastställa vilken ny roll det civila samhället och dialogen mellan arbetsmarknadens parter skall ha i arbetet med att främja och genomföra den ständiga utbildningen med stöd av e-Learning på EU:s arbetsmarknader. Att förbereda alla europeiska samhällen för IKT-stött livslångt lärande kommer att bidra till uppbyggnaden av ett europeiskt kunskapsområde och ett kunskapssamhälle (4).

1.10

Kommittén noterar att integreringen av IKT i undervisningen och förankringen av e-Learning i yrkeslivet skett i mindre utsträckning än väntat. Behöriga myndigheter i EU och på nationell nivå uppmanas därför att vidta åtgärder för att betydligt öka den faktiska användningen av e-Learning. En sådan utveckling kan i hög utsträckning bidra till att öka företagens konkurrenskraft och produktivitet.

1.11

EESK uppmanar EU:s institutioner att ägna särskild uppmärksamhet åt de små och medelstora företagens behov, deras nätverk och de organisationer som representerar dessa för att på så sätt se till att dessa verkligen utnyttjar IKT inom utbildningen.

1.12

Kommittén anser att man med hjälp av heltäckande program och incitament ständigt och systematiskt bör stödja lärare som undervisar inom modern teknik och moderna metoder (IT-pedagogik).

1.13

EESK understryker att kommissionen också bör ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om immateriell äganderätt inom IT-stödd undervisning.

1.14

I sina slutsatser, i avsnittet slutsatser och rekommendationer, föreslår kommittén att man i linje med det namnbruk som etablerats i EU med begrepp som t.ex. e-Europa, e-Learning, e-Skills, inför begreppet e-LL (e-Lifelong Learning) för IKT-stött livslångt lärande och härigenom understryker vilken roll denna form av inlärning har och behovet av att utveckla och sprida den inom programmet handlingsplanen e-Europe och det påföljande initiativet i2010.

2.1

Temat för yttrandet är hur ett IKT-stött livslångt lärande kan bidra till att öka konkurrenskraften, den industriella omvandlingen och utvecklingen av det sociala kapitalet i EU.

2.2

Med genomförandet av Lissabonstrategin håller det livslånga lärandet på att bli ett av de viktigaste begreppen i utbildningspolitiken och i EU:s nya utbildningsprogram för perioden 2007–2013 (5). Flexibla och öppna utbildningsmetoder med stöd av IKT kommer säkerligen att spela en central roll i arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad ekonomi.

2.3

Efter det banbrytande programmet e-Europe och åtgärderna för att införa e-Learning, som redan gett ett antal lovande resultat, bör man överväga hur man skall använda sig av dessa framgångar i samband med den industriella omvandlingen, hur man skall utveckla de möjligheter som de ger och vilka framtidsperspektiv man kan formulera.

3.1

Europaparlamentet och rådet har pekat på informationsteknikens betydelse för utvecklingen av mänskliga resurser (6) och antagit ett mångårigt program (2004–2006) i syfte att faktiskt integrera IKT i Europas utbildningssystem. Programmets grundläggande mål är att underlätta IKT-användningen för att höja kvaliteten på utbildningen i samband med livslångt lärande.

3.2

Den öppna och flexibla distansundervisning som tillsammans med e-Learning dominerat under det senaste årtiondet ses nu mot en bredare bakgrund. IKT-stött lärande eller e-Learning gör oss mer flexibla i vårt liv, våra studier och vårt arbete och är ett av de främsta medlen för att de strategiska Lissabonmålen skall uppnås. Icke-formellt (7), informellt (8) och arbetsplatsbaserat lärande får allt större betydelse.

3.3

I ett yttrande från 2004 med namnet ”Förbättra genomförandet av Lissabonstrategin” (9) pekade EESK på behovet av att utforska kunskapsekonomins nya möjligheter och betydelsen av en ökad expansion av informationsteknik och innovativa processer.

3.3.1

EESK pekade också på bristerna i utbildningssystemen och behovet av att bättre integrera den sociala dimensionen.

3.4

En del av de initiativ som EU under det senaste årtiondet tagit inom IKT-stött lärande har gett mycket goda resultat, medan andra har visat sig ge varierande resultat och har inte gett de kvantitativa och kvalitativa effekter som planerades.

3.4.1

De modeller för inlärning med hjälp av elektroniska hjälpmedel (e-Learning) som användes i början och som var inriktade på individuell inlärning, förmedlade endast viss kunskap som fastställts på högre nivå och saknade nästan helt och hållet didaktiskt stöd eller utvärderingar. Dessa var för dem som snabbt försökte anpassa sig till denna form av inlärning delvis en besvikelse.

3.4.2

De snabba tekniska framstegen, det ökade trycket på ekonomin och skillnaderna i tempo mellan de politiska åtgärder som regeringarna på senare år vidtagit för att koppla samman IKT och utbildning har inte på tillfredsställande sätt lyckats främja utvecklingen av yrkesfärdigheter.

3.5

Enligt EU:s planer skall år 2010 12,5 % av alla vuxna mellan 25 och 64 år delta i olika former av livslångt lärande. För närvarande uppgår denna siffra i genomsnitt till 10 % (10). Endast genom att intensifiera åtgärderna för att sprida den IKT-stödda utbildningen kan de planerade målen uppnås.

3.5.1

Med tanke på att endast 15 % av de arbetstillfällen som kommer att skapas under de närmaste fem åren är avsedda för lågkvalificerade arbetstagare, medan 50 % av de nya arbetstillfällena kräver högkvalificerade arbetstagare (11), blir kraven på kommissionens och medlemsstaternas utbildningsprogram desto högre.

3.6

Ett nytt initiativ från EU, som inleddes i samband med kommissionens meddelande ”i2010” (12), är initiativet e-Inclusion, som omfattar både integrering av IKT och IKT som medel för integration (13). Syftet med e-Inclusion är att avlägsna hindren för IKT-användningen och att stimulera IKT-användningen för att förebygga utslagning och förbättra den ekonomiska produktiviteten och sysselsättningsmöjligheterna.

3.6.1

En viktig fråga inom ramen för e-Inclusion är den om IKT-stödd distansundervisning för att minska eller förebygga social utslagning av de yrkesgrupper som av geografiska eller sociala skäl eller på grund av särskilda utbildningsbehov har svårare att få tillgång till utbildningsåtgärder.

3.6.2

Fördelarna med distansundervisning är att den inte är beroende av en viss plats, att man kan anpassa inlärningstakten till elevernas individuella behov, att man kan använda modern informationsteknik, att det finns möjligheter till utbildning för eftersatta grupper m.m.

3.6.3

EESK uppmanade i ett yttrande nyligen (14) företrädare för regeringar och branscher att utarbeta och stödja utbildningsåtgärder inom IKT för de samhällsgrupper som hotas av den digitala klyftan (15).

3.6.4

Genomförandet av programmet e-Inclusion hänger också samman med arbetet för att främja den digitala kompetensen (16), som har blivit till en synonym till det moderna kunskapssamhället. Det verkar inte bara nödvändigt utan till och med självklart att erkänna den digitala kompetensen som en av de centrala färdigheterna på området livslångt lärande. Detta har bland annat skett i det yttrande som EESK antog nyligen (17).

3.7

Främjandet av e-skills har stor inverkan på olika aspekter av den industriella omvandlingen (18). Termen e-Skills omfattar såväl yrkesverksamma som övriga IKT-användare samt kompetens i fråga om e-affärer. Kommissionen föreslog nyligen en rad åtgärder inom ramen för främjandet av en omfattande e-Skillsagenda. Många av dessa avser industrin och spridningen av digital kompetens på arbetsmarknaden och utveckling och spridning av nya e-Skills  (19).

3.7.1

I samband med de åtgärder som berör både e-Skills och alla de frågor som hänger samman med införandet av IKT-stött livslångt lärande har partnerskapet mellan de berörda parternas företrädare en central roll att spela. Det gäller bland annat

3.8

I samband med genomförandet av målen i strategin i2010, bland annat också i projekten rörande e-Inclusion, är det viktigt att bredbandsanslutningarna till Internet får ökad spridning. Dessa får inte begränsas till storstäderna utan måste också nå ut till invånarna i mindre utvecklade regioner (20).

3.8.1

Det bör påpekas att cirka 90 % av företagen och hushållen i städerna i EU-15 men bara 60 % av företagen och hushållen på landsbygden och i avlägsna områden har tillgång till bredband – dessa skillnader är dessutom betydligt större i de nya medlemsstaterna.

3.8.2

Bredbandsanslutningarna är av grundläggande betydelse inte bara för stärkandet av företagens konkurrenskraft och regionernas ekonomiska utveckling utan är också avgörande för utbildningssektorn, framför allt i de fall där e-Learning används för att genomföra utbildningsprogram.

3.9

För att förbättra praxis inom IKT-stött livslångt lärande och öka effektiviteten i denna form av utbildning vore det just nu mycket lämpligt med en politisk diskussion i denna fråga. EU är den aktör som är bäst lämpad att ge politiken en ny riktning i samband med detta.

3.9.1

För närvarande betraktas införandet av IKT vid institutioner för formell utbildning, framför allt skolor och universitet, som en prioritet inom politiken. När det gäller IKT-stött livslångt lärande och icke-formell och informell utbildning av vuxna tillmäts IKT klart mindre betydelse, och man ställer betydligt mindre medel till förfogande för att stimulera ett utnyttjande av dessa möjligheter.

4.1

Om man ser till innehållet i kommissionens meddelande från 2002 (21) och EESK:s yttrande om ”Vidareutbildning och produktivitet” kan man konstatera att produktiviteten är nyckeln till ekonomisk tillväxt och större konkurrenskraft i de europeiska företagen och ekonomierna. Huruvida produktiviteten kan höjas beror i hög grad på vilka framsteg företagen gör i sin IKT-användning och hur arbetstagarna anpassar sig till den moderniserade industrins krav.

4.1.1

Även om den elektroniska teknik som prisats så starkt inte motsvarat förväntningarna under den första utvecklingsfasen, uppvisar faktiskt de sektorer av samhället och ekonomin som riktat in sig på e-teknik ett uppsving utan motstycke och har fortfarande en ansenlig potential.

4.1.2

Mot denna bakgrund gör kommissionen rätt i att ta upp och framhäva betydelsen av modern informations- och kommunikationsteknik när det gäller att främja konkurrenskraften och innovationen och dess betydelse för kunskapssamhället, framför allt i de små och medel- stora företagen.

4.2

Vägen till större konkurrenskraft i den europeiska ekonomin måste gå via en yrkesutbildning som genomförs med hjälp av IKT-stödda program och utbildningar. Skapandet av sammanhängande, mobila och flexibla system för utbildning av arbetssökande, personer som förbereder sig för arbetsmarknaden och industriarbetare gör att de snabbare kan förvärva kunskaper och att man kan genomföra betydande tekniska förändringar och innovationer i produktionsföretagen och därmed göra dem mer konkurrenskraftiga.

4.2.1

I detta sammanhang kommer därför införandet av IKT-stött livslångt lärande i företagen och deras omgivning att öka deras konkurrenskraft, bidra till att förbättra de anställdas sociala kapital och därmed höja värdet på de europeiska företagens kapital.

4.3

Runt år 1994 skedde ett genombrott i den faktiska tillämpningen av e-Learning, när industrin – framför allt de stora företagen – i stor utsträckning började använda denna metod i samband med internutbildning och utveckling av de mänskliga resurserna. Det var ett tecken på mognad när e-Learning visade sig kunna erbjuda konsoliderade och hållbara lösningar och att man överbryggat den tidigare fasen av förenklade reklam- och marknadsföringsbudskap. Samtidigt har det visat sig att de små och medelstora företagen i praktiken av olika anledningar är en eftersatt grupp bland dem som använder sig av e-Learning. I dessa företag används denna utbildningsmetod – liksom ofta IKT – endast i liten utsträckning, och de flesta anställda inom små och medelstora företag riskerar att utestängas från möjligheterna till livslångt lärande. Ökad e-Learning skulle kunna bli en faktor för ökad konkurrenskraft och effektivitet i de små och medelstora företagen. Behöriga myndigheter på både EU-nivå och nationell nivå borde arbeta för att öka medvetenheten om detta och genomföra åtgärder för att främja IKT-användningen i samband med utbildning inom sektorn för små och medelstora företag.

4.4

Det sociala kapitalet omfattar enskilda personers resurser i form av färdigheter, information, kultur, kunskaper och kreativitet samt relationerna mellan personer och organisationer. Vilken betydelse dessa resurser har för den ekonomiska utvecklingen och den industriella omvandlingen i samband med denna måste därför analyseras mot bakgrund av i vilken utsträckning det finns ett samband mellan hur resurserna uppstår, sprids och används och därigenom kan skapa mervärde.

4.4.1

En hög grad av socialt kapital är direkt avgörande för förmågan att utveckla ett kunskapssamhälle som är kreativt, innovativt, öppet för förändringar och kan skapa varaktiga sociala och ekonomiska relationer. En av grundvalarna för ett sådant samhälle är investeringar i vetenskap, utbildning och vidareutbildning.

4.4.2

Det sociala kapitalet ökar med förmågan till samarbete såsom detta kommer till uttryck i partnerskapet mellan berörda parter (se punkt 3.7.1) i alla program och åtgärder på området IKT-stödd utbildning, framför allt också inom livslångt lärande.

4.5

IKT-stödd distansundervisning kan möjliggöra en systematisk, snabbare och billigare överföring av kunskaper som är av avgörande betydelse framför allt för industrin som en viktig beståndsdel av det mänskliga kapitalet och underlättar kunskapsöverföringen mellan forskning och industri.

4.5.1

En välutbildad personal som fortlöpande utvecklar sina kvalifikationer är en viktig faktor och avgörande för värdet på en firma eller ett företag. Det är också en förutsättning för att produktionsteknologin och produktionsprofilen skall kunna ändras och en anpassning till arbetsmarknadens krav skall kunna ske.

4.6

Kommissionen understryker (22) att den snabba tekniska utvecklingen och de skiftande ekonomiska villkoren förutsätter att det görs ständiga investeringar för att utveckla de mänskliga resurserna under medverkan av privatpersoner, företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter. Tyvärr kan man inte skönja någon tydlig tendens till en ökning i de offentliga utbildningsutgifterna. Dessa uppgår i genomsnitt till cirka 5 % av BNP, men skillnaderna mellan de enskilda länderna är här betydande och ibland rentav drastiska.

4.7

De investeringar som görs för att utveckla de mänskliga resurserna får direkta följder för produktivitetstillväxten och är en attraktiv investeringsform på mikroekonomisk och social nivå. Undersökningar (23) har gett vid handen att den ekonomiska tillväxten för varje utbildningsår ökar med i genomsnitt cirka 5 % på kort sikt och cirka 2,5 % på lång sikt. Europeiska rådet bekräftar också dessa fakta i sina slutsatser (24), där man betonar att investeringar i utbildning och vidareutbildning bringar stor nytta, som helt klart överväger kostnaderna.

4.8

Den snabba tekniska utvecklingen leder till att det uppstår moderna produktionsanläggningar, ofta utrustade med IT-teknik som det behövs arbetstagare med IKT-utbildning för att sköta. Det är inte alltid möjligt att genast anställa dessa, men tack vare den storskaliga IKT-användningen inom utbildning och framför allt inom livslångt lärande kommer det säkerligen att bli lättare att hitta lämplig arbetskraft på arbetsmarknaden.

4.9

Av ovan nämnda skäl och med tanke på den industriella omvandling som pågår bör man vidta intensiva åtgärder för att IKT snabbt skall börja användas inom livslångt lärande. Dessa åtgärder torde leda till att arbetstagare i europeiska produktionsföretag och arbetslösa under vidareutbildning snabbare kan förvärva nya kunskaper och färdigheter. Det är framför allt för de arbetslösa som man måste garantera tillgången till offentligt finansierade utbildningsåtgärder inom IKT (25).

4.9.1

De arbetslösas motivation till självstudier är inte särskilt hög, eftersom chanserna att få använda de kunskaper som förvärvats ännu inte är särskilt stora. Störst motivering ger en konkret möjlighet till anställning efter utbildningen eller omskolningen, som i bästa fall ges av det företag som erbjuder anställning.

4.9.2

Detta skulle kunna leda till gynnsamma villkor för IKT-stött livslångt lärande, men i de områden där detta behövs mest (i landsbygdsområden med produktionsföretag i de nya medlemsländerna som ofta gått i konkurs) är infrastrukturen dock inte tillräcklig.

4.9.3

Infrastrukturen i dessa områden behöver stöd från regeringarna och EU, eftersom IT-företagen inte är beredda att täcka kostnaderna för att ge fattiga områden (småstäder och byar) tillgång till Internet.