52006DC0691

Kommissionens arbetsdokument - Beräkning av administrativa kostnader och minskning av de administrativa bördorna i Europeiska unionen {KOM(2006) 689 slutlig} {KOM(2006) 690 slutlig} /* KOM/2006/0691 slutlig */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 14.11.2006

KOM(2006) 691 slutlig

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Beräkning av administrativa kostnader och minskning av de administrativa bördorna i Europeiska unionen

{KOM(2006) 689 slutlig}{KOM(2006) 690 slutlig}

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Beräkning av administrativa kostnader och minskning av de administrativa bördorna i Europeiska unionen

1. INLEDNING

Europeiska kommissionen har föreslagit en ambitiös strategi för att beräkna administrativa kostnader och minska de administrativa bördorna inom EU, bland annat genom att ett gemensamt EU-mål antas för att minska dessa bördor med totalt 25 procent på medellång sikt. Detta understryker kommissionens engagemang för bättre lagstiftning som ett led i strategin för tillväxt och sysselsättning.

Detta arbetsdokument åtföljer den strategiska översynen av bättre lagstiftning inom EU och ger en detaljerad beskrivning av komponenterna i den EU-omfattande strategi för att beräkna administrativa kostnader och minska de administrativa bördorna som föreslås i den strategiska översynen. Dessa komponenter har utarbetats på grundval av den pilotstudie om beräkning av administrativa bördor som genomfördes sommaren 2006 och som sammanfattas i det följande[1]. Syftet med detta dokument är att inleda en bred diskussion med rådet, Europaparlamentet, medlemsstaterna och berörda parter om bästa sättet att minska de administrativa bördorna i EU. I januari 2007 kommer kommissionen på grundval av denna diskussion att lägga fram ett förslag till ett EU-handlingsprogram för minskning av de administrativa bördorna, inför Europeiska rådets vårmöte 2007. Detta dokument är alltså det första steget i kommissionens svar på slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2006, där kommissionen uppmanades att i början av 2007 lägga fram lämpliga förslag för att minska de administrativa bördorna.

1.1. Administrativa kostnader och företagsklimatet i EU

En stor andel av EG-lagstiftningen har införts för att korrigera misslyckanden på marknaden och garantera konkurrens på lika villkor på gemenskapsnivå. En sådan garanti kan ofta endast skapas genom att det införs en skyldighet att tillhandahålla information och att rapportera om tillämpningen av lagstiftningsnormer. Vissa av de förfaranden som tillämpas har emellertid blivit onödigt tidskrävande, överdrivet komplicerade eller oanvändbara.

Onödiga och oproportionerligt höga administrativa kostnader utgör ett allvarligt hinder för ekonomisk verksamhet. De innebär också ett stort irritationsmoment för företagen och anges ofta som högt prioriterade i samråd om förenklingar. Kommissionen har åtagit sig att minska dessa onödiga bördor i så stor utsträckning som möjligt.

Administrativa kostnader är viktiga eftersom företag över hela EU måste ägna åtskillig tid åt att fylla i blanketter och att rapportera om en rad frågor. Om de onödiga rapportkraven minskas kan de anställda i ett företag ägna mer tid åt kärnverksamheten, vilket kan minska produktionskostnaderna och öppna för nyinvesteringar och innovationsverksamhet, vilket i sin tur skulle förbättra produktiviteten och den övergripande konkurrensförmågan.

För närvarande har endast fyra medlemsstater beräknat de administrativa kostnaderna. En bedömning grundad på en extrapolering av uppgifter från Nederländerna tyder på att de administrativa kostnaderna kan uppgå till omkring 3,5 procent av BNP i EU.

Administrativa kostnader per medlemsstat |

Under 2004 uppskattade CPB, Nederländernas byrå för finanspolitisk analys, att en minskning av de administrativa bördorna med 25 procent så småningom skulle leda till en ökning av BNP inom EU med 1,6 procent.

Enligt ett arbete som kommissionens[2] tjänsteavdelningar nyligen presenterade, som bygger på CPB:s beräkningar, skulle en minskning av de administrativa kostnaderna med 25 procent skapa betydande fördelar på upp till 1,5 procent – eller omkring 150 miljarder euro – på BNP-nivå.[3]

Diagram: BNP-effekter fram till 2025 av en minskning med 25 procent av de administrativa kostnaderna

Tabell |

Minskning av administrativa kostnader och BNP-vinster per medlemsstat (förändringar i procent jämfört med BNP på referensnivån för 2025) |

1.2. Definiera administrativa kostnader

Med administrativa kostnader menas företags, frivilligsektorns, offentliga myndigheters och medborgares kostnader till följd av rättsliga skyldigheter att tillhandahålla information om sin verksamhet (eller produktion), antingen till offentliga myndigheter eller enskilda parter. De skiljer sig från kostnader för att efterleva krav som följer av de allmänna kraven i lagstiftningen, till exempel kostnader för utveckling av nya produkter eller processer som uppfyller nya sociala eller miljömässiga normer. Åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna är alltså begränsade till att rationalisera informationskraven och påverkar inte den grundläggande utformningen av den underliggande lagstiftningen. Detta talar för att det är lättare att utveckla förenklingsåtgärder för att minska administrativa kostnader än åtgärder som syftar till att ändra utformningen eller omfattningen av den underliggande lagstiftningen. Med tanke på minskningsåtgärdernas karaktär, och mot bakgrund av erfarenheterna i de medlemsstater som har utvecklat program för att minska de administrativa kostnaderna, bör dessa åtgärder vara relativt lätta att besluta om och att genomföra. Dessa åtgärder skiljer sig därmed i grunden från avregleringsinitiativen.

Administrativa krav kan delas upp i informationskrav. Dessa kan lättast förklaras så här: en lag kan innehålla krav på att information skall lämnas in (till exempel att med jämna mellanrum lämna in ett överensstämmelseintyg till en offentlig myndighet). Varje enskilt krav i lagen är ett informationskrav.

Det är viktigt att skilja mellan information som företag skulle samla in även utan lagstiftning och sådan information som inte skulle samlas in utan de rättsliga bestämmelserna. De förra kallas administrativa kostnader; de senare kallas administrativa bördor. Kommissionens strategi för bättre lagstiftning syftar till att beräkna de administrativa kostnaderna och att minska de administrativa bördorna.

1.3. Fördelning av administrativa kostnader i Europeiska unionen

Det är endast tre av de referensnivåberäkningar som har genomförts av medlemsstater som går att använda för att fördela kostnaderna i kategorierna A, B och C enligt vad som visas nedan. Uppgifterna från de nederländska och danska mätningarna[4] tyder på att en mindre andel av kostnaderna härrör från införlivande- och genomförandeåtgärder, medan avsevärda kostnader är relaterade till nationella och internationella krav. Uppgifterna från Förenade kungariket är ännu inte tillgängliga i sin helhet, men de kommer att offentliggöras inom kort. De uppgifter som kommissionen har fått ta del av för att underlätta pilotstudien tycks emellertid understryka de nationella kravens betydelse. Det är uppenbart att en avsevärd andel av kostnaderna uppstår på nationell nivå, vilket innebär att det krävs ett starkt nationellt engagemang vid sidan av kommissionens insatser för att förbättra näringslivsklimatet.

Fördelningen av administrativa kostnader i Danmark och Nederländerna |

Andel av administrativa kostnader efter lagstiftningens ursprung | DK | NL |

Kategori A: härrör direkt från internationell[5] lagstiftning | 28 % | 43 % |

Kategori B: internationellt ursprung, men nationellt genomförd | 15 % | 13 % |

Kategori C: nationellt ursprung | 57 % | 44 % |

Källa: Danmark och Nederländerna, mätningar av referensnivåer

Det finns betydande skillnader mellan de granskade medlemsstaterna, vilket troligen orsakas av den beräkningsmetod som används, men det kan också bero på sektoriella skillnader i den nationella ekonomin, olika rättstraditioner och olika administrationskulturer[6]. Dessa uppgifter är ändå viktiga, eftersom de visar var kostnaderna uppstår och därmed också var det går att vidta förenklingsåtgärder. Det är tydligt att det gemensamma EU-mål som kommissionen föreslår kommer att kräva insatser på såväl EU-nivå som nationell nivå. Endast en gemensam insats kommer att ge en påtaglig förbättring av företagsklimatet i EU.

Det är också svårt att jämföra de administrativa kostnaderna eftersom lagstiftningen varierar mellan medlemsstaterna. För att förbättra jämförbarheten är det mer effektivt att titta på informationskrav i stället för hela rättsakter. Därför utgör informationskraven grundkomponenterna i alla program för att minska de administrativa kostnaderna.

När det lagstiftningsmässiga ursprunget fastställs är det nödvändigt att exakt kunna fastställa om bestämmelsen införlivar en skyldighet som har fastställts på högre nivå, och om den införlivande myndigheten har lagt till något till den ”ursprungliga” skyldigheten (utsmyckning). Detta är viktigt eftersom ansvarsområdena måste vara tydligt fastställda av politiska men även av praktiska skäl. ”Interna” bestämmelser och ”införlivandebestämmelser” måste behandlas på helt olika sätt: När en myndighet har ”skapat” eller lagt till något till ett krav kan den också minska eller upphäva kravet; när den enbart införlivar ett krav, krävs det normalt ett gemensamt beslut för att gå vidare.

Införlivande är vanligtvis okomplicerat tack vare korshänvisningar eller skäl i rättsaktens inledning. Administrativa kostnader kommer främst från fyra källor: internationell lagstiftning, EG-lagstiftning, nationell lagstiftning samt regional lagstiftning. Internationell lagstiftning måste alltid införlivas. För att ett internationellt fördrag skall träda i kraft måste de undertecknande parterna se till att fördragets bestämmelser får status som (nationell) lagstiftning, det vill säga införlivas i deras rättssystem. Delar av EG-lagstiftningen är å andra sidan direkt tillämplig (förordningar), medan andra delar måste införlivas (direktiv)[7]. Vissa EG-bestämmelser och nationella bestämmelser införlivar alltså internationella skyldigheter (Världshandelsorganisationen, Kyotoprotokollet och så vidare), medan vissa nationella och regionala bestämmelser införlivar EG-lagstiftning.

Att avgöra graden av utsmyckning i lagstiftningen är också ganska okomplicerad när den skyldighet som följer av ett internationellt fördrag eller en EG-rättsakt är tydlig, exakt och ovillkorlig. Den införlivande myndigheten bör endast vara ansvarig för det som den lägger till den skyldigheten. Det kan krävas ett expertavgörande när dessa villkor inte uppfylls.

2. BERÄKNING AV ADMINISTRATIVA KOSTNADER: ERFARENHETER HITTILLS

2.1. Nationella beräkningar och standardkostnadsmodellen

Det är viktigt att erkänna det arbete som redan har utförts av de medlemsstater som har varit föregångare i att beräkna dessa kostnader och att dra lärdom av detta vid utformningen av EU:s handlingsprogram. Det nederländska finansdepartementets insatser för att beräkna administrativa kostnader ledde till utvecklingen av standardkostnadsmodellen. Denna modell utvecklades för att skapa en förenklad och enhetlig metod för att beräkna och följaktligen minska effekterna av näringslivsregleringar.

Standardkostnadsmodellens främsta styrka är den stora detaljrikedomen i beräkningarna av administrativa kostnader, till exempel genom en bedömning av enskilda aktiviteter. Metoden i standardkostnadsmodellen gör det möjligt att ta fram standardiserade kostnadsuppgifter för de resurser som företag använder för att följa specifika lagar och förordningar. I praktiken syftar standardkostnadsmodellen till att identifiera informationskraven i förordningar som ålägger företag att göra information tillgänglig för offentliga myndigheter eller tredje part. Det är möjligt – om än ofta svårt – att ytterligare dela upp dessa informationskrav i så kallade uppgiftskrav. För att uppfylla informationskraven – eller snarare för att ta fram den begärda informationen – måste företagen normalt utföra extra administrativt arbete. Kostnaderna för detta extra arbete kan uppstå genom intern användning av anställdas tid eller extern resursanvändning (till exempel kostnader för externa experter, utläggning på entreprenad). I Nederländerna användes denna metod för att genomföra en fullständig referensnivåberäkning 2003.

Flera länder har börjat använda metoden i standardkostnadsmodellen och det har även utvecklats ett nätverk av medlemmar (länder) som antingen har för avsikt att använda metoden för att beräkna sina administrativa kostnader eller som deltar som observatörer. Sjutton[8] av de 25 EU-länderna ingår för närvarande i nätverket och fyra (Förenade kungariket, Nederländerna, Tjeckien och Danmark) har genomfört en fullskalig beräkning av sin egen lagstiftning och har kunnat identifiera ursprunget (nationellt eller internationellt) till sina rättsliga informationskrav. Flera av dem har upprättat ambitiösa minskningsmål. Österrike och Tyskland har nyligen inlett en liknande process. Hos andra medlemmar av nätverket för standardkostnadsmodellen, som ännu inte har inlett en fullständig referensnivåberäkning, har metoden lett till att flera initiativ har startats inom olika politikområden. Det är viktigt att understryka att även om den grundläggande inställningen är mycket likartad i de berörda medlemsstaterna finns det ändå viktiga skillnader i hur standardmetoden tillämpas i de olika medlemsstaterna, vilket försvårar jämförelser.

2.2. EU-modellen

Den 23 mars 2005 uppmanade Europeiska rådet ”kommissionen och rådet att studera en gemensam metod för mätning av administrativa bördor i syfte att uppnå en överenskommelse före slutet av 2005”. Den 16 mars 2005 omfattade kommissionens meddelande Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen ett bifogat arbetsdokument med en detaljerad beskrivning av en möjlig gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader baserad på standardkostnadsmodellen[9].

I arbetsdokumentet gjorde kommissionen framför allt en bedömning av fördelarna med att utveckla en gemensam metod för att beräkna administrativa kostnader för att avhjälpa skillnaderna i tillämpningen av standardkostnadsmodellen. En sådan gemensam metod förväntas ge följande fördelar:

- Förtydliga eventuella skillnader i förfaranden på EU-nivå och medlemsstatsnivå.

- Förenkla jämförelser mellan länder eller politikområden, riktmärkning och utveckling av bästa metoder.

- Skalfördelar i fråga om datainsamling och kontroll.

Utkastet till en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader ändrades och förfinades sedan under en pilotfas som genomfördes under april–september 2005. Syftet med pilotfasen var att testa metoder för att bedöma administrativa kostnader till följd av EG-lagstiftningen och medförde att kommissionen lade fram en reviderad metod, även kallad EU-standardkostnadsmodellen[10]. Kommissionen räknade upp ett antal möjliga förbättringar av EU-standardkostnadsmodellen, men gjorde samtidigt klart att dessa förbättringar inte var något villkor för att modellen skulle tillämpas. En handledning för att tillämpa modellen bifogades i riktlinjerna för konsekvensbedömning den 15 mars 2006[11] och översattes till alla officiella språk i EU för att underlätta en tillnärmning av metoderna. EU-standardkostnadsmodellen har tillämpats i ett antal offentliggjorda eller kommande konsekvensbedömningar[12].

2.3. En jämförelse mellan de båda modellerna

Flera av de viktigaste inslagen i den metod som kommissionen föreslår har stora likheter med den ursprungliga standardkostnadsmodell som utvecklades i Nederländerna[13]. Kommissionen föreslår till exempel samma grundekvation, samma relevanta kostnadsparametrar (till exempel interna/externa avgifter, kostnader för utrustning och material) och samma formler för att utrycka frekvensen i de administrativa aktiviteterna, samt samma metod för att bedöma prestandan i en ”normaleffektiv enhet”[14].

Den EU-gemensamma metoden har också ett antal särdrag som för närvarande endast återfinns i vissa nationella varianter av standardkostnadsmodellen. Dessa skillnader ligger i omfattningen av dem som berörs av informationskraven (inkluderar medborgare och frivilligsektorn)[15], huruvida information till enskilda parter skall omfattas[16], hur enstaka kostnader av större betydelse skall bedömas, och hur undantagande gränsvärden för informationskrav skall fastställas[17]. För att underlätta kodning och hämtning av information innehåller EU-standardkostnadsmodellen typexempel på informationskrav och obligatoriska åtgärder[18]. Kanske ännu viktigare är att rapportmallen gör det möjligt att koppla införlivandeåtgärder till ursprungsrättsakten[19] och redovisar utsmyckningar[20]. Slutligen innehåller EU-standardkostnadsmodellen när den tillämpas på konsekvensanalyser (i förhand) en nettokostnadsmetod, där nettokostnader är de kostnader som uppstår till följd av den föreslagna åtgärden minus de kostnader som undanröjs av åtgärden på EU-nivå och/eller nationell nivå. Denna sista del, som har införts för förhandsanalys, är inte i sig lämplig för att beräkna kostnaderna för befintlig lagstiftning.

3. UTVECKLA EN EU-OMFATTANDE BERÄKNING AV ADMINISTRATIVA KOSTNADER

3.1. Identifiera informationskrav

En avgörande slutsats av pilotprojektet är att identifieringen av specifika informationskrav måste utgöra grunden i beräkningsprogrammet. Även om vi vet att antalet informationskrav varierar avsevärt mellan medlemsstaterna[21], är det lättare att jämföra informationskrav än rättsakter som skiljer sig mellan medlemsstaterna. Detta förutsätter en tydlig klassificering av dessa informationskrav i grundrättsakterna och i efterföljande genomförandebestämmelser på både EU-nivå och nationell nivå. Detta är avgörande för den kvantitativa beräkningen, upprättandet av lämpliga minskningsmål (global referensnivå, per politikområde, per medlemsstat, per nationell/regional myndighet) och för fördelning av ansvarsområden, till exempel vem som skall vidta åtgärder för att minska kostnaderna.

Det finns flera metodologiska svårigheter i att genomföra en EU-omfattande beräkning. För att metoden skall kunna användas måste det för det första göras en noggrann kartläggning av alla informationskrav som följer av rättsakten. För det andra är det uppenbart att om en EU-omfattande beräkning skall kunna utföras måste det göras en viss harmonisering och bestämning av vilka informationskrav som skall beräknas.

3.2. Minimikrav för harmonisering

Eftersom de medlemsstater som redan är klara med sina referensnivåberäkningar har använt varianter som skiljer sig något från den ursprungliga nederländska standardkostnadsmodellen är det svårt att göra några jämförelser mellan länderna av de befintliga uppgifterna, särskilt när man försöker sammanställa resultatet och avgöra informationskravens ursprung.

För EU:s planerade beräkningsprogram kommer det att krävas en viss miniminivå av harmonisering för att göra det möjligt att kontrollera och jämföra data, ta fram meningsfulla resultat på EU-nivå och för att upprätta ad hoc-minskningsmål.

Resultatet av pilotprogrammet pekar på att följande parametrar kommer att behöva harmoniseras:

- Klassificering av informationskravens ursprung.

- Standardiserade kostnadseffekter (omkostnader).

- Typ av administrativa aktiviteter som omfattas och de populationer (segmentering av antalet sektorer/företag) som påverkas.

- Definitionen av ”effektiv verksamhet”.

- Berörda enheter (hushåll, företag, förvaltningar och så vidare).

Dessa metodfrågor måste avgöras i förväg mellan kommissionen och medlemsstaterna. I nuläget finns det flera alternativ för var och en av dessa variabler, men det verkar lämpligt att bygga definitionsarbetet på de parametrar som anges i EU-standardkostnadsmodellen. Vi föreslår emellertid att omfattningen av denna första beräkningsomgång begränsas till företag[22] i linje med tillväxt- och sysselsättningsstrategin, eftersom det fortfarande finns ett antal olösta frågor i fråga om värderingen av kostnader för andra grupper.

3.3. Ett förslag till omfattning av beräkningen

Med hänsyn till både EU-lagstiftningens och den nationella lagstiftningens betydelse för att skapa administrativa kostnader och till kopplingarna mellan dem, är det uppenbart att beräkningarna bör omfatta båda nivåerna. Dessutom är det med hänsyn till insatsens storlek uppenbart att både kommissionen och medlemsstaterna behöver bidra till programmet. I praktiken finns det tre olika möjligheter vad gäller omfattningen av EU:s beräkningsarbete. Programmet kan inriktas på att identifiera informationskrav och att beräkna administrativa kostnader för[23]

- EG-förordningar och -direktiv (inklusive informationskrav som följer av internationell lagstiftning),

- EG-förordningar, -direktiv och nationella genomförandebestämmelser som används för att införliva direktiven,

- informationskrav som härrör från samtliga lagstiftningskällor.

Mot bakgrund av de tillgängliga uppgifterna för de länder som har gjort kostnadsberäkningar verkar det senaste alternativet vara det lämpligaste. Av praktiska skäl föreslås dock att beräkningar inom ramen för detta program för EG-förordningar och -direktiv samt deras nationella genomförandebestämmelser skall göras genom det beräkningsprojekt som samordnas av kommissionen. Under tiden skall medlemsstaterna göra beräkningar av informationskrav som härrör från nationell lagstiftning enbart. Därmed skulle de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt.

Pilotprojektet visade också att kostnaderna i hög grad beror av ett begränsat antal informationskrav. Enligt pilotprojektet tycks det finnas en relevant koncentration av kostnader till ett begränsat antal politikområden. Uppgifterna från Förenade kungariket, som kommer att offentliggöras inom kort av Förenade kungarikets regering, tyder på en särskilt hög koncentration. Detta innebär att det, åtminstone i en första EU-omfattande beräkningsomgång, vore rimligt att prioritera och överväga vilka beräkningsområden som med utgångspunkt i de nuvarande nationella beräkningarna, och på grundval av övrig information, verkar vara mest betungande. De nationella beräkningarna och annan information pekar på följande möjliga prioriterade områden. Förteckningen omfattar relevanta uppgifter från Nederländerna, Danmark och Tjeckien, men avspeglar även uppgifter från Förenade kungariket som kommissionen fick tillgång till inför pilotstudien och som kommer att offentliggöras inom kort av Förenade kungarikets regering (se bilaga 2).

Tabellerna i bilaga 3 och 4 är resultatet av pilotprojektets studie av landsöverskridande uppgifter och pekar på prioriterade områden för att minska administrativa bördor. Kommissionen kommer att definiera sina prioriterade områden i det handlingsprogram som skall offentliggöras i januari 2007.

Det är tydligt att referensnivåmätningarna bör genomföras i nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Därför föreslår vi att kommissionen skall kartlägga de informationskrav som finns i EG-lagstiftningen. Denna kartläggning skall därefter kontrolleras.

3.4. Organisatoriska frågor

Kommissionen vill utveckla det arbetssätt som beskrivs ovan genom ett partnerskap med medlemsstaterna med stöd av ett tjänsteavtal som skall tilldelas genom ett anbudsförfarande som skall inledas i januari 2007. Resultaten av andra initiativ inom detta område som genomförs av kommissionens tjänsteavdelningar kommer att bidra till arbetet. Till exempel har kommissionen för avsikt att inleda ett antal studier av beräkning av administrativa bördor inom vissa sektorer. När det till exempel gäller rådets förordning (EG) nr 1782/2003 kommer en studie av beräkningen av de administrativa bördorna för jordbrukare till följd av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken att inledas i december 2006.

De tjänster som läggs ut på entreprenad kommer i huvudsak gälla inrättandet och styrningen av en internationell expertgrupp som skall utföra det arbete som behövs för kommissionen och medlemsstaterna under högst tre år.

Uppdragstagarens viktigaste uppgifter skulle kunna vara

- att bistå kommissionen och utsedda företrädare för de nationella regeringarna i att fastställa referensnivåer för en omfattande beräkning inom prioriterade områden av administrativa kostnader till följd av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning utifrån de principer som beskrivs ovan (skall definieras närmare i handlingsprogrammet),

- att bistå kommissionen i att utveckla en rad program för att minska administrativa bördor genom förslag till åtgärder och mål på nationell nivå och på gemenskapsnivå med utgångspunkt i bästa metoder och gemensamma principer (se kapitel IV).

För att bistå kommissionen i övervakningen av uppdragstagarens verksamhet, kontrollera pågående arbete, definiera prioriteringar och godkänna uppdragstagarens regelbundna rapporter skulle en arbetsgrupp kunna inrättas, sammansatt av företrädare för kommissionens tjänsteavdelningar och av medlemmar i gruppen med nationella lagstiftningsexperter på hög nivå.

Arbetet skall inte omfatta nationell lagstiftning som medlemsstaterna själva skall utföra beräkningar för och som kan omfatta olika prioriteringsområden beroende på situationen i de enskilda medlemsstaterna.

Tanken är också att åsikter skall utbytas regelbundet med det befintliga nätverket för standardkostnadsmodellen och att de skall få yttra sig om metodfrågor som uppstår. Dessutom har forskningen visat att de administrativa bördorna till följd av lagstiftningens tillämpning kan variera avsevärt mellan medlemsstaterna. Att dra lärdom av de framgångsrika exemplen är ett sätt att minska dessa bördor och kommissionen kommer att arbeta med medlemsstaterna för att identifiera och sprida bästa metoder inom detta område.

4. MÅL FÖR ATT MINSKA ADMINISTRATIVA BÖRDOR

För att minska de administrativa bördorna inom EU krävs det politiskt engagemang på alla nivåer. En överenskommelse om gemensamma minskningsmål skulle skapa en politisk drivkraft och göra alla berörda parter ansvariga för att minska de bördor som ligger inom deras kontroll. Fastställda mål gör det enklare att övervaka hela processen med att minska de administrativa bördorna. Genom att granska de åtgärder som vidtagits i de fyra medlemsstater som redan har inlett program för att beräkna administrativa kostnader och minska dem går det att dra följande slutsatser inför utvecklingen av en EU-strategi.

4.1. Fastställande av mål i fyra medlemsstater

De fyra länder som redan har inlett (eller avslutat) beräkningsfasen och har vidtagit åtgärder på grundval av dessa beräkningar har använt liknande angreppssätt för att fastställa sina mål: För det första har samtliga länder fastställt ett övergripande politiskt mål innan resultaten var klara (Förenade kungariket), eller innan beräkningsfasen inleddes (Nederländerna, Danmark, Tjeckien). Nederländerna och Danmark har fastställt ett minskningsmål på 25 procent av den beräknade referensnivån (inom fem år), medan Tjeckien har fastställt ett mål på 20 procent[24]. Dessa skillnader kan emellertid inte anses vara av någon större betydelse. Dessa allmänna mål fastställdes för att förankra undersökningen och den övergripande ambitionsnivån. Samtidigt som målen med nödvändighet är ganska grovhuggna och inte bygger på någon särskild analys, har de fungerat anmärkningsvärt väl för att ge en ram och skapa den drivkraft som krävdes för att genomföra undersökningen. För det andra fastställdes specifika sektorsmål (av ministerier/departement) i Nederländerna och sådana mål håller även på att fastställas i Förenade kungariket efter beräkningsfasens avslutande. Denna möjlighet övervägs även av Tjeckien. Slutligen har tre medlemsstater fastställt minskningsmålen netto, i den meningen att nya administrativa bördor som företagen drabbas av under den aktuella minskningsperioden räknas med i det totala minskningsmålet.

4.2. Slutsatser för utvecklingen av EU-mål

Precis som anges i den strategiska översynen och som visas ovan är det endast gemensamma mål på gemenskapsnivå och för medlemsstaterna som kan skapa märkbara resultat. Därför föreslår kommissionen att ett gemensamt minskningsmål skall fastställas för alla administrativa bördor i EU. Det fastställda målet bör omfatta tre delar.

För det första pekar erfarenheterna i de medlemsstater som beskrivs ovan på att ett allmänt mål bör fastställas i ett tidigt skede i samband med att beräkningen inleds, utifrån en överenskommen metod. Kommissionen anser att Europeiska rådet bör fastställa detta mål under våren 2007 och föreslår att målet bör vara att de administrativa bördorna skall minskas med 25 procent i hela EU. För de delar av beräkningen som skall utföras av kommissionen kommer åtgärderna att inriktas mot bördor som härrör från de prioriterade områden som skall föreslås i handlingsprogrammet[25]. Målet på 25 procent förväntas uppnås inom fem år. För övervakningsändamål skulle ett deltidsmål på tre år kunna föreslås. Denna tidsplan är ambitiös med hänsyn till att det aldrig tidigare har gjorts någon beräkning av den här omfattningen och att den kommer att ta mycket tid i anspråk – tidsåtgången uppskattas för närvarande till minst 1,5 år. När beräkningen är slutförd måste kommissionen och medlemsstaterna utarbeta förslag tillsammans med en konsekvensanalys. Slutligen måste de ändringar som krävs på gemenskapsnivå i stor utsträckning beslutas genom ett interinstitutionellt förfarande. Denna tidsplan kommer alltså att kräva ett starkt engagemang från EU:s institutioner och medlemsstater.

För det andra kommer mer specifika delmål att fastställas per politikområde, med hänsyn till resultatet av referensnivåberäkningarna (det vill säga under fjärde kvartalet 2008): högre minskningsmål är tänkbara inom politikområden där de administrativa bördorna är särskilt betungande och där det finns betydande utrymme för minskningar.

För det tredje föreslås att det i tillägg till de övergripande målen och delmålen inleds ett arbete redan under första halvåret nästa år för att utarbeta ett begränsat antal förslag till minskningar av administrativa bördor som sannolikt kommer att skapa stora fördelar genom smärre förändringar i den underliggande lagstiftningen. En sådan snabb utdelning skulle ge påtagliga bevis för EU-institutionernas engagemang för denna plan och skulle ge betydande resultat redan på ett tidigt stadium. Vi föreslår att dessa lätta ändringar identifieras i det handlingsprogram som skall läggas fram i början av 2007 efter samråd om detta arbetsdokument från kommissionen, samtidigt som hänsyn tas till planerade och pågående politiköversynsförfaranden[26].

Målen bör godkännas av Europeiska rådet och Europaparlamentet för att se till att det finns ett starkt och brett engagemang för denna dagordning. Med hänsyn till förenklingsförslagens utformning på EU-nivå föreslås att förslag för att minska de administrativa bördorna bör prioriteras i det interinstitutionella beslutsfattandet, helst genom ett påskyndat förfarande[27].

Slutligen kommer medlemsstaternas engagemang att vara avgörande eftersom en avsevärd andel av kostnaderna härrör direkt från nationell och regional lagstiftning och medlemsstaterna måste besluta om att minska dessa kostnader om det övergripande målet skall nås.

Resultaten från de fyra medlemsstater som har genomfört en fullständig referensnivåberäkning som omfattar kostnader som härrör både från gemenskaps- och medlemsstatsnivå pekar på att ett minskningsmål på 25 procent kan uppnås genom en rationalisering av informationskraven på båda nivåerna. Detta bekräftas även av de delberäkningar som har gjorts av flera medlemsstater inom enskilda sektorer, vilket behandlas i bilaga 1. Dessa empiriska resultat visar att det finns betydande administrativa bördor som kan minskas med hjälp av ett antal kostnadsminskningsmetoder som beskrivs i kapitel 5 utan att målen för den underliggande lagstiftningen påverkas. Kommissionen är därför säker på att ett gemensamt program med medlemsstaterna under en femårsperiod skall göra det möjligt att nå målet. Det är lika uppenbart att möjligheten att nå detta mål står och faller med EU-institutionernas och medlemsstaternas engagemang.

5. GEMENSAMMA PRINCIPER FÖR ATT MINSKA DE ADMINISTRATIVA BÖRDORNA

Beräkningen av administrativa kostnader i EU är inte ett självändamål. Syftet är att minska byråkratin för företag i EU. Resultatet av pilotprojektet pekar på att kostnaderna är starkt koncentrerade till prioriterade områden. Kommissionens beräkning bör därför inriktas på prioriterade områden och, där så är möjligt, på att identifiera ändringar som är lätta att åstadkomma inom dessa prioriterade områden. När det gäller frågan om hur dessa bördor skall minskas kan följande principer, om de godkänns, vara värdefulla som vägledning i processen för att minska bördorna:

- Minska kraven på antalet rapporteringstillfällen till den lägsta nivå som krävs för att uppfylla målen för den underliggande lagstiftningen (det finns till exempel fortfarande många finansiella förordningar där det krävs månatlig rapportering; det är tänkbart att antalet rapporteringstillfällen kan minskas).

- Se över om samma informationskrav återkommer flera gånger från olika håll och undanröja överlappningar (till exempel förekommer ett antal miljöinformationskrav i mer än en rättsakt).

- Införa elektronisk och webbaserad rapportering där det för närvarande krävs pappersbaserad informationsinsamling, med hjälp av intelligenta portaler där så är möjligt (erfarenheterna i medlemsstaterna visar att intelligenta portaler som omfattar en rad olika informationskrav kan ge betydande besparingar; i Norge omfattar portalen Antinn så gott som alla informationskrav som staten ställer på företagen[28]).

- Införa gränsvärden för informationskrav, begränsa dem för små och medelstora företag när så är möjligt, eller använda stickprovtagning (det är välkänt att små och medelstora företag drabbas särskilt hårt av de administrativa kostnaderna – datainsamling för informationsändamål bör ta hänsyn till detta).

- Överväga att ersätta informationskrav på samtliga företag inom en sektor med en riskbaserad metod – inrikta informationskraven på de aktörer som innebär störst risk (erfarenheterna av Förenade kungarikets tillämpning av lagstiftningen inom ett antal områden visar att detta avsevärt kan minska kostnaderna utan att försvaga lagstiftningen).

- Minska eller undanröja informationskrav som gäller lagstiftningskrav som har avskaffats eller ändrats sedan informationskravet infördes (det finns till exempel fortfarande informationskrav angående vägtransporter från den tid då det krävdes tillstånd för internationella transporter).

Dessa åtgärder får naturligtvis inte hota det bakomliggande syftet med lagstiftningen och det kan mycket väl finnas fall där det på grund av behovet av att skydda folkhälsan eller miljön, eller behovet av att skydda gemenskapens ekonomiska intressen och av att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning, fortfarande kommer att vara nödvändigt med förhållandevis betungande informationskrav.

6. NÄSTA STEG

Kommissionen föreslår ett antal steg i sin översyn av bättre lagstiftning i Europeiska unionen[29]. Bland dessa steg återfinns ett handlingsprogram som skall läggas fram i början av 2007 för att minska de administrativa bördorna på grundval av resultatet av samrådet om detta arbetsdokument från kommissionen och den strategiska översynen av bättre lagstiftning som arbetsdokumentet är bifogat till. Handlingsprogrammet kommer också att innehålla förslag till åtgärder som skall vidtas omedelbart i fråga om de ändringar som är lätta att genomföra.

Handlingsprogrammet kommer att innehålla förslag som gör det möjligt för Europeiska rådet att vid sitt vårmöte 2007 fatta beslut om följande frågor:

- Fastställa ett övergripande mål för att minska de administrativa bördorna i EU.

- Komma överens om prioriterade områden för beräkning av administrativa kostnader och minskning av bördorna.

- Godkänna den beräkningsmetod som föreslås i handlingsprogrammet.

- Komma överens om en förteckning över lätta ändringar där åtgärder kan vidtas omedelbart.

[pic]

Kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna skulle därefter inleda beräkningsprogrammet och vidta åtgärder i fråga om de lätta ändringarna. Det stora beräkningsprogrammet skulle kunna inledas våren 2007 och en rapport skulle i så fall göras under fjärde kvartalet 2008. Sedan skulle kommissionen kunna föreslå mer detaljerade sektorsmål och förenklingsåtgärder.

Dessa åtgärder skulle kunna ingå som ett särskilt kapitel i det löpande förenklingsprogrammet, som redan innehåller ett antal viktiga förslag för att minska de administrativa bördorna[30]. På så sätt skulle förenklingsprogrammet kunna bidra till övervakningen av framstegen i genomförandet av strategin för att minska de administrativa bördorna. Under tiden skulle medlemsstaterna kunna vidta liknande åtgärder och göra det som krävs för att minska bördorna genom ändringar i nationell och/eller regional lagstiftning. Medlemsstaterna skulle kunna rapportera om sina nationella program för att minska de administrativa bördorna i kapitlet om bättre lagstiftning i sina lägesrapporter om strategin för tillväxt och sysselsättning. På så sätt kan kommissionen ge årliga rapporter om läget – på gemenskapsnivå och nationell nivå – i sin årliga framstegsrapport och därmed bistå Europeiska rådet ytterligare i styrningen av detta program.

7. SAMMANFATTNING

Europeiska kommissionen föreslår i sin strategiska översyn av bättre lagstiftning i EU att de administrativa bördorna i EU skall minskas med 25 procent. Analyser visar att detta skulle bidra avsevärt till att förbättra företagsklimatet i EU och skapa betydande ekonomiska fördelar – i storleksordningen 150 miljarder euro i absoluta tal på medellång sikt.

I detta dokument beskrivs en möjlig färdplan för att uppnå detta mål, baserad på ett partnerskap mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna. En gemensam metod för att beräkna kostnader inom överenskomna prioriterade områden och gemensamma principer för att minska bördorna utgör kärnan i detta arbetssätt. Framstegen skulle övervakas genom överenskomna delmål och deltidsmål.

Fördelarna med detta arbetssätt kan bli mycket stora, men man bör inte underskatta de resurser som krävs för att göra dessa insatser. Ett starkt engagemang från samtliga EU-institutioner och medlemsstater kommer därför att vara avgörande för resultatet.

Kommentarer och förslag om det arbetssätt som beskrivs i detta dokument välkomnas varmt. Alla berörda parter uppmanas att bidra. Kommissionen kommer med utgångspunkt i detta samråd att färdigställa sitt förslag till ett handlingsprogram för att beräkna och minska de administrativa bördorna i EU, och planerar att lägga fram förslaget i början av 2007.

Var vänlig skicka in era kommentarer till följande e-postadress före den 1 januari 2007: entr-admin-burdens@ec.europa.eu |

ANNEX 1

Current initiatives in Member States for measuring administrative costs in selected areas

(updated at September 2006)

[pic]

ANNEX 2

Possible priority areas of Community legislation as indicated by national measurements

No | Area | EC legislation - examples | NL | DK | CZ |

1 | Annual Accounts/Company Law | Fourth Council Directive 78/660/EEC of 25 July 1978 based on Article 54 (3) (g) of the Treaty on the annual accounts of certain types of companies. | The area 'private law', which includes accounting, represents 22.5% of Total administrative burdens in Cat. A and 12.8% in Cat. B in the NL. | 27% of Cat. A and 12.9% of B | n.a. |

3rd Council Directive of 9 October 1978 (78/855/EEC) and 6th Council Directive of 17 December 1982 (82/891/EEC) |

Council regulation (EC) No 1346/2000 of 29 May 2000 on insolvency proceedings |

Second Council Directive of 13 December 1976 on coordination of safeguards which, for the protection of the interests of members and others, are required by Member States of companies within the meaning of the second paragraph of Article 58 of the Treaty, in respect of the formation of public limited liability companies and the maintenance and alteration of their capital, with a view to making such safeguards equivalent (77/91/EEC) |

2 | Health Protection (including Animal Health and Zootechnics) | Directive 2001/83/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community code relating to medicinal products for human use | Health protection is 23.41% of Cat. A, whereas 'health care is 4.87%. In Cat. B, percentages are much lower (0.43% and 0) | Approx. 4.8% of Cat. A and 12.9% of Cat. B | 12.8% of Cat. A and 21.8% of Cat. B |

Directive 2001/20/EC on the approximation of laws, regulations and administrative provisions of the Member States relating to the implementation of good clinical practice in the conduct of clinical trials on medicinal products for human use |

3 | Working environment/employment relations | Council Directive 89/391/EEC of 12 June 1989 on the introduction of measures to encourage improvements in the safety and health of workers at work | 9.63% of Cat. A and 8.27% of Cat. B. | Approx. 7.9% of Cat. A and 10.6% of Cat. B | n.a. |

No | Area | EC legislation - examples | NL | DK | CZ |

4 | Fiscal Law/VAT | Sixth Council Directive 77/388/EEC of 17 May 1977 on the harmonization of the laws of the Member States relating to turnover taxes - Common system of value added tax: uniform basis of assessment | 19.02% of Cat A and 14.27% of Cat. B | 9.7% of Cat. A and 3.7% of Cat. B (includes duties) | n.a. |

5 | Statistics | Council Regulation (EEC) No 3330/91 and Commission Regulation (EC) No 1901/2000 laying down certain provisions for the implementation of Council Regulation (EEC) No 3330/91 | low percentages, but it was likely included in other areas, depending on the areas in which statistical have to be produced | 2.6% of Cat. A (includes keeping logbooks for fisheries) | 4.4% of Cat. A and 5.3% of Cat. B |

6 | Agriculture and Agricultural Subsidies | Council Regulation (EC) No 1782/2003 of 29 September 2003 establishing common rules for direct support schemes under the common agricultural policy and establishing certain support schemes for farmers and amending Regulations (EEC) No 2019/93, (EC) No 1452/2001, (EC) No 1453/2001, (EC) No 1454/2001, (EC) 1868/94, (EC) No 1251/1999, (EC) No 1254/1999, (EC) No 1673/2000, (EEC) No 2358/71 and (EC) No 2529/2001 | 0.15% of Cat. A and 1.61% of Cat. B | 13.2% of Cat. B (includes direct support to farmers, agricultural use of fertilizers, premium for livestock and commercial keeping of animals) | Protection of plants and plant products is 1.2% of Cat. A and 1.3% of Cat.B. Marketing of seeds and plants is 2.6% of Cat. B |

No | Area | EC legislation - examples | NL | DK | CZ |

7 | Food Labelling | Regulation (EC) No 1760/2000 of the European Parliament and of the Council of 17 July 2000 establishing a system for the identification and registration of bovine animals and regarding the labelling of beef and beef products and repealing Council Regulation (EC) No 820/97 | n.a. | 7.6% of Cat. A | Labelling of food is inluded in "production and placing on the market of food and tobacco products" and in "requirements for packaging", which jointly account for 53.9% of Cat. A Food and tobacco labelling accounts for 25% of Cat. B. |

Directive 2000/13/EC of the European Parliament and of the Council of 20 March 2000 on the approximation of the laws of the Member States relating to the labelling, presentation and advertising of foodstuffs. (article 3-25) |

No | Area | EC legislation - examples | NL | DK | CZ |

8 | Transport | EEC Council: Regulation No 11 concerning the abolition of discrimination in transport rates and conditions, in implementation of Article 79 (3) of the Treaty establishing the European Economic Community | 4.71% of Cat A and 5.76% of Cat. B | n.a | n.a. |

Council Regulation (EEC) No 3820/85 of 20 December 1985 on the harmonization of certain social legislation relating to road transport; Council Regulation (EEC) No 3821/85 of 20 December 1985 on recording equipment in road transport; COUNCIL REGULATION (EC) No 2135/98 of 24 September 1998 amending Regulation (EEC) No 3821/85 on recording equipment in road transport and Directive 88/599/EEC concerning the application of Regulations (EEC) No 3820/84 and (EEC) No 3821/85 |

Regulation No 725/2004 of 31 March 2004 on enhancing ship and port facility security |

Council Directive 94/57/EC of 22 November 1994 on common rules and standards for ship inspection and survey organizations and for the relevant activities of maritime administrations. |

Council Directive 96/26/EC of 29 April 1996 on admission to the occupation of road haulage operator and road passenger transport operator and mutual recognition of diplomas, certificates and other evidence of formal qualifications intended to facilitate for these operators the right to freedom of establishment in national and international transport operations; |

Council Directive 97/70/EC of 11 December 1997 setting up a harmonized safety regime for fishing vessels of 24 meters in length and over. |

Council Directive 96/35/EC of 3 June 1996 on the appointment and vocational qualification of safety advisers for the transport of dangerous goods by road, rail and inland waterway; |

Council Directive 80/1119/EEC of 17 November 1980 on statistical returns in respect of carriage of goods by inland waterways; |

Directive 2004/49/EC of the European Parliament and of the Council of 29 April 2004 on safety on the Community's railways and amending Council Directive 95/18/EC on the licensing of railway undertakings and Directive 2001/14/EC on the allocation of railway infrastructure capacity and the levying of charges for the use of railway infrastructure and safety certification (Railway Safety Directive); |

Directive 2000/13/EC of the European Parliament and of the Council of 20 March 2000 on the approximation of the laws of the Member States relating to the labelling, presentation and advertising of foodstuffs; |

9 | Fisheries legislation | Council Regulation (EEC) No 2847/93 of 12 October 1993 establishing a control system applicable to the common fisheries policy Council Directive 97/70/EC of 11 December 1997 setting up a harmonized safety regime for fishing vessels of 24 meters in length and over. | n.a | n.a | n.a |

Source: Pilot project on administrative burdens

ANNEX 3

Priority areas at national level

Below are tables reporting the most burdensome areas resulting from national legislation[31].

Denmark Top-20 C-legislation | Costs (€) | Share of C | Share of total costs |

Tax requirements for accounts | 403.893.874 | 17,3% | 9,7% |

Annual accounts | 257.738.456 | 11,0% | 6,2% |

Taxation | 195.439.575 | 8,4% | 4,7% |

Price labelling | 166.712.672 | 7,1% | 4,0% |

Self-checking in the food industry | 100.016.302 | 4,3% | 2,4% |

Holidays | 61.333.135 | 2,6% | 1,5% |

Income taxation etc. | 60.185.549 | 2,6% | 1,4% |

Supllementary pensions | 59.695.163 | 2,6% | 1,4% |

Working environment II | 55.839.686 | 2,4% | 1,3% |

Legal framework between employers and employees | 42.827.736 | 1,8% | 1,0% |

Invoicing of road, soil, sewer etc. | 41.949.880 | 1,8% | 1,0% |

Private limited companies | 40.991.726 | 1,8% | 1,0% |

Supplementary pensions II | 29.738.100 | 1,3% | 0,7% |

Land register | 27.548.139 | 1,2% | 0,7% |

Taxation of pensions | 25.065.589 | 1,1% | 0,6% |

Sale and purchase of real-estate | 24.447.172 | 1,0% | 0,6% |

Good practice for financial companies | 24.324.442 | 1,0% | 0,6% |

Public limited companies | 21.721.877 | 0,9% | 0,5% |

Unemployment benefits (sickness and maternity | 20.510.223 | 0,9% | 0,5% |

Land register II | 17.210.322 | 0,7% | 0,4% |

Total | 1.677.189.619 | 71,8% | 40,2% |

ANNEX 4

Netherlands- Administrative costs by domain | C |

Fiscal law | 1984,12 |

Employee insurances | 982,20 |

Health care | 870,97 |

Private law | 521,81 |

Spatial planning:Environmental licenses (general) | 304,21 |

Labour relations | 301,70 |

Working conditions | 295,30 |

Buildings | 294,53 |

Financial markets | 211,70 |

Transport of goods | 204,15 |

Social care | 186,20 |

Medical ethics | 124,66 |

Road traffic law | 103,44 |

Spatial planning: Environmental licenses (sectoral) | 101,13 |

Constitutional and administrative law | 99,98 |

Spatial planning & urban renewal | 84,65 |

Traffic: general | 64,07 |

Agriculture | 63,00 |

Water facilities/constructions | 56,91 |

Corporations and rent law | 52,79 |

Labour market and welfare | 47,70 |

Competition law, ex pricing law | 46,07 |

Seagoing | 38,96 |

Agriculture | 38,21 |

Spatial planning: Rest | 30,29 |

Cluster Telecom & Post | 27,67 |

Soil / ground | 24,64 |

Cat c | 18,14 |

Health protection | 15,64 |

Energy | 9,45 |

Waste | 9,33 |

Inland navigation | 8,52 |

Transportation of persons | 7,85 |

Waste/material & products | 5,99 |

Aviation | 3,87 |

Statistics | 3,53 |

[1] ”Pilot project on administrative burdens” ( ej översatt till svenska ), WIFO-CEPS, oktober 2006.

[2] ”EPC Better Regulation Thematic Paper” ( ej översatt till svenska ), Europeiska kommissionen.

[3] Det är viktigt att komma ihåg att detta innebär att BNP-nivån höjs ett snäpp under rapporteringsåret. Om de administrativa bördorna till exempel minskas med 25 procent mellan 2007 och 2011, skulle BNP 2011 vara 1,5 procent högre än utan minskningen. Denna vinst är permanent i så måtto att om den administrativa bördan ligger kvar på den lägre nivån (75 procent) kommer BNP att fortsätta att vara högre. Däremot påverkar det inte tillvättakten i BNP, det vill säga dynamiken i BNP-ökningen.

[4] Liknande analyser finns inte tillgängliga för Tjeckien och har ännu inte offentliggjorts av Förenade kungariket.

[5] Kategori A innefattade både kostnader som har sitt ursprung i EG-lagstiftning och i internationell (ej EU) lagstiftning.

[6] ”Pilot project on administrative burdens” ( ej översatt till svenska ), WIFO-CEPS, oktober 2006.

[7] Skillnaden mellan förordningar och direktiv är emellertid inte alltid en tillförlitlig grund för att avgöra vem som har ansvaret i fråga om administrativa skyldigheter. I vissa direktiv ställs tydliga, exakta och ovillkorliga informationskrav. Medlemsstaterna har i praktiken ingen möjlighet att själva bestämma hur de skall införliva lagstiftningen. I vissa förordningar ställs det å andra sidan endast allmänna krav, eller det överlåts åt medlemsstaterna att fastställa nationella nivåer.

[8] Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Irland, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Sverige och Förenade kungariket.

[9] Europeiska kommissionen, arbetsdokument, bilaga till 2005 års meddelande Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen, minimera administrativa kostnader till följd av lagstiftning, detaljerad beskrivning av en möjlig gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader, SEK(2005) 175, 16.3.2005.

[10] Se arbetsdokumentet Developing an EU common methodology for assessing administrative costs imposed by EU legislation - Report on the Pilot Phase (April–September 2005), ( ej översatt till svenska ), SEK(2005) 1329, bifogat till meddelandet om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning KOM(2005) 518, 21.10.2005.

[11] Se http://ec.europa.eu/governance/impact/docs_en.htm.

[12] Se till exempel inverkningarna på posttjänster SEK(2006) 1292, bifogas KOM(2006) 594.

[13] En fullständig metodanalys återfinns i kommissionens pilotprojekt om administrativa bördor, WIFO-CEPS, oktober 2006.

[14] Handboken, på flera ställen.

[15] Syftet med EU-standardkostnadsmodellen är att bedöma kostnader som uppstår till följd av lagstiftning för företag, frivilligsektorn, offentliga myndigheter och även medborgare. Den gemensamma EU-metoden liknar den nuvarande versionen av Nederländernas standardkostnadsmodell i detta avseende, men verkar vara bredare i sin omfattning än Danmarks och Förenade kungarikets beräkningar.

[16] Den gemensamma EU-metoden omfattar inte enbart informationskrav gentemot offentliga myndigheter (till exempel bokföringskrav) utan även informationskrav gentemot enskilda parter, till exempel konsumenter (till exempel märkning). Denna del ingår i Nederländernas och Danmarks beräkningar.

[17] I enlighet med principen om proportionell analys läggs det i EU-metoden särskild vikt vid definitionen av de lämpligaste tröskelvärdena för att identifiera informationskrav som bör undantas från analysen. Vid det samråd som hölls med vissa medlemsstater lyftes det fram att det enda möjliga alternativet var att ange tröskelvärdena i antal timmar, i enlighet med den danska varianten av standardkostnadsmodellen.

[18] Nationella varianter på standardkostnadsmodeller tillhandahåller exempellistor.

[19] Om den bedömda rättsakten införlivar en rättsakt som har antagits på en annan nivå anges i rapportmallen artikel- och paragrafnummer i ”ursprungsrättsakten”, där varje informationskrav definieras.

[20] Procentandelar i kolumnerna ”internationell”, ”EU”, ”nationell” och ”regional” anger om införlivandet följer den ursprungliga skyldigheten och, om så inte är fallet, hur stora kostnader som läggs till i införlivandet.

[21] Förenade kungariket kartlade nästan 20 000 krav, jämfört med 1 100 i Danmark och 3 000 i Nederländerna.

[22] Detta hindrar inte att kommissionen tar initiativ för att minska de administrativa bördorna för medborgare, offentliga myndigheter och frivilligsektorn.

[23] För ytterligare tekniska detaljer, se Europeiska kommissionen, arbetsdokument, bilaga till 2005 års meddelande Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen, minimera administrativa kostnader till följd av lagstiftning, detaljerad beskrivning av en möjlig gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader, SEK(2005) 175, 16.3.2005.

[24] Tjeckien har lämnat öppet för möjligheten att justera sitt mål när beräkningen är avslutad.

[25] Andra planerade och pågående översynsprocesser, inklusive översynen av det samlade gårdsstödet, kommer uttryckligen att räknas med i målet på 25 procent.

[26] En ”hälsokontroll” av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 planeras till början av 2008 och kommer också att innehålla förslag till förenkling av ordningen och därmed minska de administrativa bördorna.

[27] Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning, december 2003 (2003/C 321/01-31.12.2003)).

[28] Elektronisk inlämning:Rapport om aktieägarregister: 62 procent 2005, 36 procent 2004.Mervärdesskattedeklaration: 46 procent första perioden 2005.Självdeklaration för företag: Omkring 60 procent 2005, omkring 40 procent 2004.

[29] KOM(2006) 689, 14.11.2006.

[30] Se ”First progress report on the Simplification Strategy To Improve The Regulatory Environment” ( ej översatt till svenska ), arbetsdokument, oktober 2006, till exempel följande politikområden:Miljö: översyn av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar och annan näraliggande lagstiftning om industriutsläpp för att öka tydligheten och enhetligheten (främst i fråga om rapportering) och för att rationalisera kraven; direktivet om byggprodukter i syfte att förtydliga och minska de administrativa bördorna, särskilt för små och medelstora företag, genom att öka flexibiliteten i utformningen och användningen av tekniska specifikationer, förenkla certifieringsregler och undanröja tillämpningshinder som hittills har hämmat inrättandet av en äkta inre marknad för byggprodukter;Statistik: förenkla den statistiska rapporteringen för ekonomiska aktörer, eventuellt genom att undanta små och medelstora företag, med hänsyn till resultatet av det pågående pilotprojektet om beräkning och minskning av administrativa kostnader och genomförbarhetsstudien som skall analysera möjligheten med ett insamlingssystem som är begränsat till ett enda flöde.

[31] "Pilot project on administrative burdens", WIFO-CEPS, October 2006