[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.10.2006

KOM(2006) 638 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Sjuttonde årsrapporten om genomförandet av strukturfonderna (2005) {SEK(2006) 1373}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Analys av genomförandet 3

3. Överensstämmelse och samordning 7

4. Utvärderingar 9

5. Finansiella kontroller 9

6. Kommittéer som bidträder kommissionen 11

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Sjuttonde årsrapporten om genomförandet av strukturfonderna (2005)

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 45.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Det är den sjuttonde årsrapporten om strukturfondernas verksamhet och den omfattar strukturfondernas verksamhet under 2005.

Rapportens innehåll utvecklas närmare i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (se bilagan).

1. INLEDNING

Året 2005 kännetecknades dels av intensiva ansträngningar för att framgångsrikt slutföra programperioden 2000–2006, dels av förberedelserna inför den nya omgången sammanhållningspolitiska program för 2007–2013. Beträffande den nya omgången program lade kommissionen i juli fram ett meddelande om utkast till strategiska riktlinjer för gemenskapen för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen[1]. I riktlinjerna anges gemenskapens prioriteringar för de nya programmen. Dessutom inledde kommissionen 2005 förhandlingar med Europeiska investeringsbanken och andra finansinstitutioner för att utveckla ett närmare samarbete kring sammanhållningspolitiska mål. Två initiativ överenskoms 2005: Jaspers ( Joint assistance to support projects in the European regions ) för att bistå de största mottagarna av sammanhållningsmedel med utarbetandet av högkvalitativa projekt, och Jeremie ( Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises ) för att underlätta tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mikroföretag[2].

2. ANALYS AV GENOMFÖRANDET

2.1. Budgetgenomförande

2.1.1. ERUF

Genomförandet av budgeten 2005 var i allmänhet ytterst tillfredsställande. Totalt genomfördes 99,96 % av åtagandebemyndigandena 2005 (jämfört med 99,70 % under 2004). Beträffande betalningarna var genomförandet 99,65 % (99,03 % under 2004). Åtaganden från tidigare år som ännu inte betalats ut[3] uppgick till 55,4 miljarder euro i slutet av 2005 (jämfört med 48,97 miljarder euro 2004), varav 39,9 miljarder euro för ERUF (35,9 miljarder euro 2004). De totala åtagandena uppgick till 27,1 miljarder euro 2005 (26,5 miljarder euro 2004).

Det bör erinras om att inom sammanhållningspolitiken, som ju bl.a. ger stöd till större projekt, är det normalt att åtaganden om medel görs långt före själva utbetalningarna, vilka står för genomförandet i praktiken.

Förvaltningen av strukturfonden sker enligt regler som begränsar den tid under vilken betalningansökningar som hänför sig till tidigare åtaganden är giltiga: den s.k. n+2-regeln[4]. Den utestående balansen av åtaganden som genomförts åren 2000–2003 var 3,4 miljarder euro i början av 2006. Efter hänsynstagande till undantagen från n+2-regeln (statligt stöd, större projekt osv.) uppskattas de medel som riskerar att återtas till 42 miljoner euro (endast 0,19 % av de totala åtagandena).

2.1.2. ESF

Budgetgenomförandet var 2005 ytterst tillfredsställande. 99,93 % av åtagandebemyndigandena genomfördes 2005 (jämfört med 99,07 % under 2004). På betalningssidan genomfördes 99,86 % av bemyndigandena (99,31 % under 2004), inklusive 720 miljoner euro extra anslag till ESF genom den globala överföringen och en ändringsbudget. Totala utestående åtaganden i slutet av år 2005 uppgick till 20,74 miljarder euro (jämfört med 19,35 miljarder euro 2004) varav 20,44 miljarder euro för ESF:s nuvarande programperiod (18,59 miljarder euro 2004). Utestående åtaganden för tidigare programperioder sjönk från 762,1 miljoner euro i slutet av 2004 till 304,7 miljoner euro i slutet av 2005 (en minskning med 60 %).

N+2-regeln för åtagandena för 2000, 2001, 2002 och 2003 var i slutet av 2005 tillämplig på 17 program, uppgående till totala ESF-anslag om 125 131 596 euro (0,35 % av motsvarande anslag för vilka åtaganden ingåtts).

2.1.3. EUGFJ, utvecklingssektionen

Budgetgenomförandet var ytterst tillfredsställande 2005, med 99,37 % för åtagandebemyndiganden och 99,93 % för betalningsbemyndiganden. Jämfört med 2004 åtogs ytterligare 8,8 % och ytterligare 4,7 % betalades ut. Betalningarna uppgick till 3 587 miljoner euro, varav 3 099 miljoner euro för programmen 2000–2006 (mål 1: 2 753 miljoner euro; Leader+ 334,5 miljoner euro; PEACE 11,5 miljoner euro) och 487,4 miljoner euro för avslutning av 78 program från programperioden 1994–1999. Sammanlagt återstod i slutet av 2005 som utestående åtaganden 7,085 miljoner euro (jämfört med 7,657 miljoner euro 2004).

I enlighet med n+2-regeln återtogs 37,2 miljoner euro (1,28 % av de totala åtagandena för motsvarande anslag).

2.1.4. FFU

Totalt genomfördes 99,57 % av åtagandebemyndigandena och 94,16 % av betalningsbemyndigandena 2005. Totala utestående åtaganden för FFU i slutet av 2005 var 222 miljoner euro (jämfört med 165,5 miljoner euro 2004).

Enligt n+2-regeln kommer uppskattningsvis omkring 50 mn euro att återtas för 2005 (8,9 % av de totala åtagandena för 2003).

2.2. Programgenomförande

2.2.1. Mål 1

Enligt medlemsstaternas uppgifter i form av certifierade ansökningar om utbetalning (närmare därom i del 5 i bilagan) låg fokus för mål 1-programmen även under 2005 på investeringar i grundläggande infrastrukturprojekt (40,1 %), och drygt hälften av investeringarna i denna kategori gick till transportinfrastruktur (54,3 % av de totala infrastrukturmedlen). Över en tredjedel (34,5 %) av mål 1-medlen investerades i produktiv miljö, med fortsatt tonvikt på stöd till små och medelstora företag och hantverk (30,4 %). Investeringar i projekt för mänskliga resurser upptog 23,8 % av medlen i mål 1-regionerna. Insatser på detta område var likformigt fördelade mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bl.a. för ungdomar och långtidsarbetslösa (32,1 %), utbildning (30,8 %) samt övriga åtgärder.

2.2.2. Mål 2

I mål 2-regionerna låg programmens fokus fortsatt på produktiv miljö, med drygt hälften av medlen (57 %) anslagna till denna kategori. Inom kategorin dominerade stöd till små och medelstora företag och hantverk med 57,2 %. Det näst mest omfattande insatsområdet var infrastruktur med 28,7 % av de totala mål 2-medlen. Till skillnad från programmen inom mål 1 rör dessa medel inte investeringar i grundläggande infrastruktur såsom transport och miljö. Istället gick de mesta anslagen till rehabilitering av f.d. industriområden och andra områden på tillbakagång (43,9 %). Inom mänskliga resurser (10,1 % av de totala investeringarna i mål 2-regionerna) gick medlen huvudsakligen till arbetskraftens flexibilitet, företagsamhet, innovation samt informations- och kommunikationsteknik (31,2 % av de totala anslagen).

2.2.3. Mål 3

Tonvikten inom ESF:s investeringar 2005 låg på stöd till den europeiska sysselsättningsstrategin, särskilt åtgärder för bättre anställbarhet på arbetsmarknaden, livslångt lärande och lika möjligheter, medan åtgärder för företagsamhet minskade i relativ vikt. En skillnad kunde iakttas i programgenomförandet finansiellt sett mellan de femton gamla EU-länderna där programmen löpt längre och de tio nya där vissa hade problem med att få igång några projekt och åtgärder under 2005 – det första året med programmen i full drift efter anslutningen den 1 maj 2004.

2.2.4. Fiske utanför mål 1

Under 2005 förbättrades det strukturpolitiska genomförandet inom fiske och vattenbruk på det finansiella planet. De åtgärder som fick stöd var särskilt nära överensstämmande med 2002 års omläggning av den gemensamma fiskeripolitiken.

2.2.5. Gemenskapsinitiativ

2.2.5.1. Interreg

Genomförandet av 81 program inom Interreg III/Grannskap fortsatte i god ordning under 2005. En viktig uppgift för programmen var att uppdatera halvtidsutvärderingarna. Således ändrades nästan alla program under 2004 med ledning av utvärderingarnas resultat. De myndigheter som svarar för de nya programmen efter utvidgningen, varav många är grannskapsprogram, gjorde särskilda ansträngningar för att ge verksamheten en bra start. Dessutom fortsatte det understödjande programmet Interact att bidra till effektivt genomförande av programmen inom Interreg III genom att anordna en rad möten för utbyte av bra lösningar och genom att ta fram förvaltningshandböcker.

2.2.5.2. Leader

För åren 2000–2006 godkändes 73 program inom LEADER+. Av de föreslagna 938 lokala grupper inom vilka åtgärderna förvaltas valdes slutligen 892 stycken ut. Det strategiska temat för lokal utveckling ”Utnyttjande av natur- och kulturresurser” var populärast. De rapporter som lämnades 2005 visade att mellan 26 och 178 projekt hade godkänts under programperioden. De huvudsakliga insatsområdena är turism, stöd till små och medelstora företag, renovering och utveckling av byar och kulturarv på landsbygden, grundläggande service till landsbygdsbefolkningen samt landsbygdsekonomin.

2.2.5.3. Urban

Under 2005 godkändes 20 temanätverk kring olika teman. 179 städer medverkar, inklusive 36 städer i de nya medlemsstaterna. Vid det informella ministermötet i Bristol i december 2005 offentliggjordes rapporten Urban Audit 2005: key indicators on living conditions in European cities [5].

2.2.5.4. EQUAL

Under 2005 inleddes verksamheten inom de 2 000 utvecklingspartnerskapsprojekten[6] i den andra omgången av EQUAL, vilka hade valts ut på nationell nivå under 2004; de omfattade omkring 400 projekt i de nya medlemsstaterna. Omkring en tredjedel av utvecklingspartnerskapen i den andra omgången är inriktade på anställbarhet.

Resultaten från de omkring 1 400 utvecklingspartnerskapen i den första omgången av EQUAL, som löpte ut 2004–2005, diskuterades vid ett antal seminarier på lokal, nationell och europeisk nivå.

2.2.6. Innovativa åtgärder

2.2.6.1. ERUF

Under 2005 lämnade de regionala myndigheterna ansökningar för 51 innovativa åtgärder. De 28 bästa valdes ut för stöd, och finansieringsbeslut hade fattats för 22 av dem i slutet av året. Programmen är organiserade kring kunskap och teknisk innovation, informationssamhälle samt hållbar utveckling.

2.2.6.2. ESF

Under året slutfördes 38 projekt med anknytning till lokala sysselsättningsstrategier. 28 projekt valdes ut under den andra omgången av inbjudan att lämna förslag om ”Innovativa infallsvinklar på hantering av förändringar”. Sju projekt valdes ut inom ”Överföring och spridning av innovation från projekt enligt artikel 6 i ESF”, något som är avsett att uppmuntra spridning av idéerna i de huvudsakliga programmen.

2.2.6.3. FFU

Under 2004 och 2005 vidtogs åtgärder för att förverkliga projekt efter förslagsomgångarna 2002 och 2003. En utvärdering i efterhand av transnationella projekt för innovativa åtgärder inom fisket blev färdig 2005. Utvärderingen ger vid handen att projekt inom de huvudsakliga operativa programmen tenderar att fungera bättre än de program som inriktats på innovativa åtgärder med avseende på bl.a. genomslag, effektivitet, kvalitet på övervakningssystemet och långsiktighet.

3. ÖVERENSSTÄMMELSE OCH SAMORDNING

3.1. Överensstämmelse med gemenskapens politik på andra områden

3.1.1. Konkurrens

Enligt förordning (EG) nr 1260/99 skall medlemsstaterna kontrollera att all verksamhet följer EG-lagstiftningen, inbegripet reglerna för statligt stöd. Om kommissionen underrättas om åsidosättanden av EG-lagstiftningen eller om revisioner visar att så är fallet vidtas erforderliga åtgärder. För insynens skull skall medlemsstaterna ange de system för statligt stöd för vilka strukturfondsmedel används i deras program. För varje väsentlig ändring av denna förteckning krävs ett nytt kommissionsbeslut. Kommissionen fick dock under 2005 ingen kännedom om överträdelser.

3.1.2. Miljö

Kommissionen fortsatte 2005 att uppmuntra till miljöinvesteringar genom sammanhållningspolitiken. Tyngdpunkten har legat på medfinansiering av stora projekt som föranleds av gemenskapslagstiftning inom tätortsavlopp, vattenförsörjning och avfallshantering, särskilt i de nya medlemsstaterna. Tillämpningen av direktivet om strategisk miljöbedömning på de kommande operativa programmen som en del av förhandsbedömningen är en särskild utmaning för medlemsstaterna. En förteckning över större projekt på detta område som får stöd från ERUF återfinns i del 3 i bilagan.

3.1.3. Inre marknaden

Att reglerna för offentlig upphandling följs är mycket viktigt för EU:s inre marknad. Om kommissionen svarar för godkännandet av ett visst projekt ser den till antingen att dessa regler följs eller att den berörda medlemsstaten åtar sig att följa dem. Vid programplaneringen begär kommissionen in upplysningar från medlemsstaterna i de årliga rapporterna om programmen. Under 2005 utvecklade generaldirektoraten för regionalpolitik och inre marknad ett tillvägagångssätt för samordning av kommissionens åtgärder vid överträdelser.

3.1.4. Transporter

Efter översynen av gemenskapens riktlinjer för utvecklingen av transeuropeiska nät har transporter högprioriterats inom sammanhållningspolitiken. Inför perioden 2007–2013 ingår många nya europeiska transportpolitiska initiativ i utkastet till strategiska gemenskapsriktlinjer för sammanhållningen, bl.a. ERTMS, havsmotorvägarna och de 30 prioriterade TEN-projekten. För en lista över de viktigare projekten som får stöd från ERUF på detta område, se del 3 i bilagan.

3.1.5. Jämställdhet

Kommissionen fortsatte sitt arbete med att främja jämställdhet i strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Högnivågruppen för jämställdhet sammanträdde två gånger för att diskutera genomförandet och utbyta bra lösningar.

3.2. Samordning av instrumenten

3.2.1. Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden

Till följd av EU:s utvidgning den 1 maj 2004, omfattas nu tio nya medlemsstater av Sammanhållningsfonden. Totalt finns nu 13 stödmottagande medlemsstater. På grund av sin ekonomiska tillväxt har Irland inte varit berättigat till stöd sedan den 1 januari 2004. Dess BNP per capita på 138 %[7] av genomsnittet för gemenskapen ligger avsevärt högre än gränsen för stöd på 90 %.

Det viktigaste redskapet för samordning mellan finansiering från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna är de strategiska referensramarna som lämnas in av medlemsstaterna och innehåller en allmän strategi för transport och miljö. Tack vare referensramarna kan kommissionen kontrollera alla projekt som skall medfinansieras från Sammanhållningsfonden så att de inte också får medel från strukturfonderna.

3.2.2. Strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken/Europeiska investeringsfonden

Förutom de fortsatta satsningarna under 2005 på att samordna och komplettera medel från ERUF och Sammanhållningsfonden och EIB:s verksamhet under den innevarande programperioden, inledde kommissionen och EIB 2005 förberedelser för ökat samarbete under nästkommande programperiod. Målen för nästa period är inriktade på ökat samarbete på alla stadier i programarbetet och på ett samordnat synsätt på övervakningen av projektens och programmens genomförande.

Jaspers ( Joint Assistance to Support Projects in European Regions ) är en ny facilitet för tekniskt stöd som skall förvaltas av EIB. Den beslutades och inrättades 2005 av kommissionen och EIB, i samarbete med EBRD, för att bistå de medlemsstater som är berättigade till sammanhållningspolitiskt stöd. Bättre tillgång till finansiering och riskkapital för små och medelstora företag i EU:s regioner är en viktig del av Lissabonstrategin. Här presenterade kommissionen och EIB-gruppen (EIB och EIF) 2005 ett nytt gemensamt initiativ med beteckningen Jeremie ( Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises ) för att förbättra tillgången till finansiering och utveckla mikrokrediter för små och medelstora företag i de regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna under nästa budgetperiod.

4. UTVÄRDERINGAR

Under 2005 blev en utvärdering av bidraget till Lissabonstrategin färdig. Utvärderingen bekräftade att programmen med medel från strukturfonderna har bidragit avsevärt till Lissabonmålen, även om det inte har förekommit särskilt mycket formell samordning – med undantag av Europeiska socialfonden – mellan Lissabonstrategin och de enskilda programmen. I många regioner allokeras f.n. mer än två tredjedelar av medlen till verksamhet som är direkt relevant för Lissabonmålen, och tydliga effekter kan iakttas vad gäller kvantitativ måluppfyllelse. I regioner där en lägre andel programmedel är direkt relaterad till Lissabonstrategin är det viktigaste skälet vikten av stöd till grundläggande infrastruktur, vilket beror på särskilda investeringsbehov i de minst välmående regionerna.

Tre strategiska studier inför programperioden 2007–2013 inleddes 2005: en strategisk bedömning av prioriteringar för transportinvesteringar av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, en strategisk bedömning av miljö och riskförebyggande samt en strategisk bedömning av den innovationsbaserade ekonomin.

5. FINANSIELLA KONTROLLER

5.1. ERUF

Under 2005 fortsatte revisionerna av effektiviteten i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem för de större programmen. I slutet av året hade 52 program reviderats. De huvudsakliga problemen som framkommit hittills var svagheter i den första nivån av förvaltningskontroller[8] samt svagheter i förfarandena för betalningsmyndighetens attestering av utgifter.

I de nya medlemsstaterna rörde revisionerna bedömning av de systembeskrivningar som lämnats enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 438/2001 och kontroller av att systemen verkligen fungerade enligt beskrivningarna. De utförda revisionerna visade på vissa tillkortakommanden, såsom otillräcklig kvalitetskontroll utförd av förvaltningen, och bristfällig täckning eller kvalitet hos de nationella revisionsorganens revisioner.

5.2. ESF

Av totalt 214 operativa ESF-program reviderades 55 (varav 34 nya) under 2005. Revisionerna fann otillräckliga förstanivåkontroller hos vissa förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ, avbrott i revisionskedjan, svaga eller otillräckliga attesteringsförfaranden, liten eller obefintlig uppdelning av uppgifter, brister i IT-system och otillräcklig publicitet för ESF-finansieringen.

Revision på plats av ett urval befintliga system omfattade 19 av de 25 ESF-programmen i samtliga nya medlemsstater.

Fjorton slutrevisioner ägde rum, omfattande 40 program från perioden 1994–1999 i åtta medlemsstater.

5.3. EUGFJ

För perioden 1994–1999 utfördes sju revisioner 2005, vilket avslutar det planerade programmet av revisioner i efterhand för denna period.

För perioden 2000–2006 (EU-15) utfördes sju revisioner. Typiska framkomna problem var otillräckliga förvaltningskontroller, underlåtenhet att kontrollera kraven på bidragsberättigande enligt jordbrukslagstiftningen samt ett lågt antal oberoende kontroller.

För perioden 2004–2006 (EU-10) slutfördes bedömningen av systembeskrivningarna och fyra revisioner genomfördes.

5.4. FFU

Sammanlagt utfördes sju kontroller på plats 2005. Tre av dem avsåg kontroll av förvaltnings- och kontrollsystem av programmen 2000–2006 i tre medlemsstater, och en avsåg avslutningen av ett program 2000–2006. Tre kontroller på plats avsåg innovativa åtgärder, där sju projekt reviderades i tre medlemsstater (Italien, Storbritannien och Spanien). De viktigaste framkomna problemen var vissa oriktigheter såsom överdrivna personalkostnader och kostnader för resor och uppehälle, moms och betalningar för obestyrkta utgifter. Slutligen utfördes besök för att kontrollera funktionen och effektiviteten i de nya medlemsstaternas förvaltnings- och betalningsmyndigheter.

5.5. OLAF

Under 2005 genomförde OLAF 43 tjänsteresor i medlemsstaterna avseende åtgärder som medfinansierats av strukturfonderna. Av tjänsteresorna avsåg 24 kontroller på plats medan 19 utfördes i andra syften, t.ex. informationsinsamling eller stöd till nationella förvaltningsmyndigheter och domstolar. Typiska framkomna problem var bl.a. falska deklarationer, falska fakturor och underlåtenhet att följa reglerna för offentlig upphandling.

Under 2005 anmälde medlemsstaterna själva till kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1681/94 3 356 fall av oriktigheter som berörde totalt 466 617 970 euro och som påverkade betalningar under perioderna 1994–1999 och 2000–2006. Både beloppen och antalet fall har ökat något sedan 2004[9]. Ökningen beror antagligen på ansträngningarna att avsluta programmen från perioden 1994–1999 och tyder lovvärt nog på att medlemsstaterna i ökad grad är medvetna om sina skyldigheter. Således torde ökningen bero på ökad vaksamhet och bättre rapportering istället för ett ökat faktiskt antal oriktigheter.

Förordning (EG) nr 1681/94 ändrades 2005 genom förordning (EG) nr 2035/2005[10] för att förenkla förfarandena, förtydliga vissa punkter och trygga gemenskapens ekonomiska intressen.

6. KOMMITTÉER SOM BIDTRÄDER KOMMISSIONEN

6.1. Kommittén för utveckling och omställning av regioner

Under 2005 rådfrågades kommittén i dess egenskap av förvaltningskommitté om ändringen av förordning (EG) nr 1681/94 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. Kommittén rådfrågades också om förslag på olika sorters tekniskt stöd finansierat enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1260/1999.

6.2. ESF-kommittén

Kommittén sammanträdde fyra gånger i plenum, och dess tekniska arbetsgrupp sammanträdde sex gånger. Den diskuterade ett brett spektrum av frågor kring den aktuella omgången program inom ESF och förberedelserna inför nästa programomgång.

6.3. Kommittén för jordbruksstrukturer och landsbygdsutveckling

Kommittén sammanträdde åtta gånger under 2005 och avgav positiva yttranden om 32 ändringar av program för landsbygdsutveckling enligt artikel 44.2 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 och 13 ändringar av program för landsbygdsutveckling enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1268/1999.

6.4. Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

Under 2005 rådfrågades kommittén i följande ärenden: tekniskt stöd från FFU 2005; utkast till kommissionens beslut om projekt nr I/0016/90/02 – Azienda Agricola LE CANNE; utarbetande av gemenskapens riktlinjer för undsättning och omstrukturering av företag i fiskerisektorn; utkast till kommissionens förordning om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område.

[1] KOM (2005) 299, 5 juli 2005.

[2] Ett tredje gemensamt initiativ från kommissionen, EIB och Europarådets utvecklingsbank (CEDB), Jessica, är under utveckling. Det syftar till att understödja finansiering av projekt för förnyelse och utveckling i storstäder genom innovativa finansieringsformer.

[3] RAL ( les restes à liquider ). Utestående åtaganden från tidigare år.

[4] ”N+2-regeln” fastställs i artikel 31.2 i förordning (EEG) nr 1260/1999 och lyder som följer: ”Kommissionen skall automatiskt återta den del av ett åtagande som inte har omfattats av förskottsbetalningen eller för vilken det inte har kommit in någon enligt artikel 32.3 godtagbar ansökan om utbetalning till kommissionen senast vid utgången av andra året efter det år då åtagandet ingicks eller, i förekommande fall och för de berörda beloppen, efter tidpunkten för ett senare beslut av kommissionen som behövts för att bemyndiga en åtgärd eller en insats eller vid utgången av tidsfristen för att lägga fram den slutrapport som avses i artikel 37.1. Bidraget från fonderna till detta stöd skall minskas med motsvarande belopp.”

I rapporten hänvisas också till den s.k. n+18-regeln, som definieras i artikel 32.2 i förordningen: ”Den utbetalande myndigheten skall till kommissionen återbetala hela eller delar av förskottsbetalningen, beroende på hur genomförandet av stödet fortskrider, om ingen ansökan om betalning kommit in till kommissionen inom 18 månader efter beslutet om bidrag från fonderna. Om eventuella räntor på förskottet tjänats in skall dessa användas av den utbetalande myndigheten till den berörda stödformen”.

[5] Mer information finns på http://www.urbanaudit.org/

[6] Utvecklingspartnerskap är operativa enheter inom Equal som omfattar centrala aktörer (t.ex. lokala och regionala myndigheter, ideella organisationer, företag och arbetsmarknadens parter) uppdelade geografiskt eller sektoriellt för att ta itu med diskriminering och ojämlikhet.

[7] Eurostats uppgifter för 2005.

[8] I artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 står följande: ”Förvaltnings- och kontrollsystem skall omfatta förfaranden för att kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats och att det rör sig om faktiska utgifter samt att säkerställa efterlevnaden av villkoren i relevanta kommissionsbeslut enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 1260/1999, samt tillämpliga nationella bestämmelser och gemenskapsbestämmelser, särskilt om utgifternas berättigande till stöd från strukturfonderna under den aktuella stödformen, offentlig upphandling, statligt stöd (även reglerna för kumulering av stöd), miljöskydd och likaberättigande”.

[9] Antal anmälda ärenden 2004: 3 037; totalt belopp som berördes av anmälningarna: 431 miljoner euro.

[10] EUT L 328, 15.12.2005, s. 8.