[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 24.10.2006

KOM(2006) 631 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar

{KOM(2006) 632 slutlig}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar

1. Vad står på spel?

Kina har återkommit som en viktig maktfaktor under det senaste årtiondet. Det är nu världens fjärde största ekonomi och den tredje största exportören, men också en allt viktigare politisk aktör. Kinas ekonomiska tillväxt har gett extra vikt till en betydligt aktivare och mer förfinad kinesisk utrikespolitik. En viktig drivkraft i politiken är Kinas önskan att växa och skaffa sig en plats i världen som står i proportion till landets politiska och ekonomiska makt. Kinas storlek och enorma tillväxt får förändringar en betydande effekt på den globala politiken och handeln.

EU erbjuder världens största marknad. Inom EU finns en global reservvaluta. EU är världsledande inom spjutspetsteknik och nyckelkompetens. EU spelar en viktig roll när det gäller att finna hållbara lösningar på dagens utmaningar i fråga om miljö, energi och globalisering. EU har visat att den kan utöva ett allt viktigare inflytande långt utanför sina gränser och dessutom är EU världens största givare av utvecklingsstöd.

EU måste svara på ett effektivt sätt på Kinas förnyade kraft. För att ta itu med de största utmaningarna som EU står inför idag – som klimatförändringarna, sysselsättningen, migrationen och säkerhetsfrågorna – måste vi beakta potentialen i ett dynamiskt förhållande med Kina, grundat på våra värderingar. Vi har också intresse av att stödja Kinas reformprocess. Detta innebär att vi måste väga in den kinesiska dimensionen i hela EU:s politik, både inrikes- och utrikespolitik. Det innebär också en nära samordning inom EU för att garantera ett övergripande och sammanhållet tillvägagångssätt.

För att bättre visa på vikten av förbindelserna dem emellan kom EU och Kina överens om ett strategiskt partnerskap år 2003. Vissa meningsskiljaktigheter återstår, men de behandlas effektivt, och förbindelserna blir allt mer mogna och realistiska. Samtidigt är Kina, tillsammans med EU, nära bundet till globaliseringsprocessen och involveras mer i det internationella systemet.

EU:s grundläggande inställning till Kina måste fortsätta att präglas av engagemang och partnerskap. Men med ett närmare strategiskt partnerskap ökar det ömsesidiga ansvaret. Partnerskapet måste svara mot båda sidornas intressen, och EU och Kina måste arbeta tillsammans i sina mer aktiva och ansvarstagande internationella roller, där de stöder och bidrar till ett starkt och effektivt multilateralt system. Målet bör vara en situation där Kina och EU kan bidra med sina respektive starka sidor för att hjälpa till att erbjuda gemensamma lösningar på globala problem.

Både EU och Kina har mycket att vinna på vårt partnerskap för handel och ekonomi. Om vi skall kunna se Kinas fulla potential är det inte rätt metod att stänga EU för kinesisk konkurrens. Men för att kunna bygga upp och bibehålla det politiska stödet för öppenhet gentemot Kina måste fördelarna med engagemanget måste göras tydliga inom EU. Kina bör öppna sin marknad och garantera villkor för en rättvis marknadskonkurrens. Att anpassa sig till den utmaning konkurrensen utgör och komma fram till rättvisa villkor med Kina kommer att vara ett centralt inslag i EU:s handelspolitik under det kommande årtiondet. Denna viktiga bilaterala utmaning blir ett avgörande test för vårt partnerskap. Vi redogör mer i detalj för detta i ett dokument om handelspolitik (Konkurrens och partnerskap) som följer med detta meddelande.

EU och Kina kan tillsammans åstadkomma mycket mer för att främja sina respektive intressen än vad de någonsin skulle kunna var och en för sig.

2. Bakgrund: Kinas pånyttfödelse

Inre stabilitet är drivkraften i den kinesiska politiken. Under de gångna årtiondena har stabiliteten underbyggts av en stark ekonomisk tillväxt. Sedan 1980 har Kina haft en årlig genomsnittlig tillväxt på 9 % och dess andel av världens BNP har ökat tiofalt och uppgår nu till 5 % av världens BNP. Kinas tillväxt har fått till följd att man har upplevt den största minskningen i fattigdom i världshistorien och att en ny stor medelklass har växt fram, med bättre utbildning och ökande köpkraft och köpmöjligheter.

Men historien om denna fantastiska tillväxt döljer osäkra faktorer och situationen är ömtålig. Den kinesiska ledningen har ett svårt arbete framför sig och står inför många utmaningar, framförallt inom landet, men också utanför landets gränser:

- Skillnaderna fortsätter att öka. Skillnaden i välstånd är stor och växer, liksom de sociala, regionala och könsmässiga obalanserna. Hälso- och sjukvårdssystemen samt utbildningssystemen är mycket ansträngda och Kina står inför omfattande demografiska förändringar och de problem som följer med en åldrande befolkning.

- Kinas efterfrågan på energi och råvaror är redan stor och kommer att växa – Kina är redan världens näst största energikonsument. Miljökostnaderna för ohämmad ekonomisk och industriell tillväxt blir allt tydligare. Samtidigt har tillväxtmönstren inte balanserats, utan fokuseras på export, vilket skadar den inhemska efterfrågan.

Tillväxten är en nyckelfaktor i Kinas reformprocess, men den mildras i ökande grad av åtgärder för att ta itu med de sociala orättvisorna och garantera en hållbarare ekonomisk och politisk utveckling. Paradoxalt nog blir villkoren för stabilitet bättre inom en rad områden allteftersom partiet och staten släpper på kontrollen. Ett mer oberoende domstolsväsende, ett starkare civilt samhälle och en friare press kommer i slutändan att uppmuntra stabilitet och därigenom föra med sig nödvändig maktbalans. Att man erkänner behovet av en mer balanserad utveckling och av att bygga upp ett harmoniskt samhälle är uppmuntrande. Men det kommer att behövas ytterligare reformer.

Kinas regionala och internationella politik stöder också de inhemska villkoren: en säker och fredlig omgivning bidrar till ekonomisk tillväxt. Kinas ökande internationella engagemang fortsätter att karakteriseras av att man följer vissa bestämda målsättningar, som att säkra de naturresurser som är nödvändiga för att tillväxten skall få kraft. Samtidigt har vi sett Kinas önskan att bygga upp internationell respekt och internationellt erkännande. OS 2008 i Peking och Världsutställningen i Shanghai 2010 kommer att rikta världens uppmärksamhet på Kinas framsteg.

Kina har tidigare beskrivit sin utrikespolitik som en politik av strikt icke-ingripande, men allt eftersom landet blir aktivare och mer bestämt i sin internationella roll blir detta alltmer ohållbart. Den kinesiska regeringen börjar erkänna detta, och det internationella ansvaret kopplat med landets ekonomiska betydelse och roll som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd visas genom deras ökade diplomatiska åtaganden.

EU och Kina drar nytta av globaliseringen och har ett gemensamt intresse i att den skall lyckas. Det innebär utmaningar för båda parter och för med sig ytterligare ansvar. Båda parter vill också se ett effektivt multilateralt system. Det finns dock skillnader i värderingar, och dialogen om dem måste fortsätta.

Allteftersom partnerskapet blir starkare, ökar förväntningarna och ansvaret hos båda parter. Som Kinas största handelspartner har EU med sin handelspolitik stor inverkan på Kina och också Kinas politik påverkar EU. I allt högre grad räknar båda parter med att dessa effekter skall beaktas när partnerna utformar sin politik.

3. Vägen framåt

EU bör fortsätta att stödja Kinas inre politiska och ekonomiska reformprocess för att skapa ett starkt och stabilt Kina som fullt ut respekterar de grundläggande friheterna och rättigheterna, skyddar minoriteter och garanterar rättsstatsprincipen. EU kommer att öka samarbetet för att garantera en hållbar utveckling, föra en rättvis och fast handelspolitik samt arbeta för att stärka och ge balans i de bilaterala förbindelserna. EU och Kina bör arbeta tillsammans för att stödja fred och stabilitet. EU bör öka samordningen och gemensamma åtgärder och förbättra samarbetet med näringslivet och det civila samhället i EU.

Fram till nu har den rättsliga grunden för förbindelserna varit 1985 års handels- och samarbetsavtal. Detta avtal återspeglar inte längre bredden i och räckvidden för förbindelserna och vid det nionde toppmötet mellan EU och Kina kom ledarna överens om att inleda förhandlingar om ett nytt utökat avtal om partnerskap och samarbete för att uppdatera grunden för vårt samarbete. Detta nya avtal medför betydande möjligheter. Det ger en enda ram som täcker våra förbindelser i dess helhet och komplexitet. Samtidigt skall det vara ett avtal som blickar framåt och återspeglar de prioriteringar som vi redogör för i detta meddelande.

3.1. Stödja Kinas övergång till ett öppnare samhälle med större mångfald

Den kinesiska ledningen har vid upprepade tillfällen angett att den stöder reformer, även för de grundläggande rättigheterna och friheterna. Men framstegen inom detta område har varit begränsade. EU måste reflektera över hur unionen effektivast kan bidra till Kinas reformprocess och visa på att ett bättre skydd av de mänskliga rättigheterna, ett öppnare samhälle och en mer ansvarstagande regering skulle vara till fördel för Kina och vara grundläggande för den fortsatta ekonomiska tillväxten.

Demokrati, mänskliga rättigheter och främjande av gemensamma värderingar fortsätter att vara grundläggande delar i EU:s politik och är centrala i de bilaterala förbindelserna. EU bör stödja och uppmuntra att ett fullständigt, sunt och oberoende civilt samhälle utvecklas i Kina. EU bör stödja arbetet med att stärka rättsstaten, vilket är en grund för alla andra reformer.

Samtidigt kommer EU att fortsätta att uppmuntra att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras fullt ut i alla Kinas regioner. Det gäller särskilt yttrandefrihet, religions- och föreningsfrihet, rätten till rättvisa rättegångar och skydd för alla minoriteter – i alla regioner i Kina. EU kommer också att uppmuntra Kina att agera aktivt och konstruktivt i Rådet för mänskliga rättigheter, och respektera FN:s värderingar, inklusive den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Dialogen om mänskliga rättigheter, som hålls två gånger om året, upprättades i ett tidigare skede av förbindelserna mellan EU och Kina. Den tjänar fortfarande sitt syfte, men EU:s förväntningar – som har ökat allteftersom partnerskapet har blivit bättre – uppfylls inte. Dialogen måste bli

- mer fokuserad och resultatorienterad, med bättre utbyte och konkreta resultat,

- flexiblare, och omfatta synpunkter från olika seminarier och undergrupper, och

- bättre samordnad med dialogerna i medlemsstaterna.

3.2. Hållbar utveckling

En av dagens främsta globala utmaningar är att säkerställa en hållbar utveckling. Kina kommer att spela en mycket viktig roll i detta sammanhang. Kinas nationella reformpolitik är viktig och kommissionen kommer även fortsättningsvis att stödja den genom sitt samarbetsprogram, som också avser gemensamt socialt ansvar. Vad gäller frågor som energi, miljö och klimatförändringarna, respekten för internationella sociala normer, utvecklingsstöd och bredare makroekonomiska frågor, måste EU och Kina säkerställa ett nära internationellt samarbete. Båda sidor bör göra följande:

Garantera säker och hållbar energiförsörjning . I egenskap av viktiga aktörer på världens energimarknader delar EU och Kina ett gemensamt intresse och ansvar för att garantera säkerheten och hållbarheten i energiförsörjningen, öka effektiviteten och minimera energiproduktionens och energikonsumtionens miljöpåverkan. EU bör prioritera såväl Kinas integration på världens energimarknader som multilaterala styrmekanismer och institutioner samt uppmuntra Kina att bli en aktiv och ansvarstagande energipartner. På grundval av detta bör båda sidor samarbeta för att

- öka det internationella samarbetet, särskilt genom ansträngningar för att öka öppenheten och tillförlitligheten i energiuppgifter samt öka informationsutbyten som syftar till bättre energisäkerhet i utvecklingsländerna, också i Afrika,

- stärka Kinas sakkunskap i teknik och tillsynsfrågor, minska den växande efterfrågan på energi, öka energieffektiviteten och användningen av ren och förnybar energi såsom vindkraft, biomassa och biobränsle, främja införandet av energinormer och energibesparingar genom utveckling och spridning av kolenergiteknik med utsläppsnivåer nära noll,

- åta sig att öka stabiliteten genom en marknadsorienterad inställning till investeringar och upphandling, föra dialog med övriga stora konsumenter, uppmuntra öppna och icke-diskriminerande regelverk, inklusive öppet och effektivt tillträde till energimarknaden, samt främja antagandet av internationellt erkända normer och standarder.

Bekämpa klimatförändringarna och förbättra miljön . Genom det partnerskap som grundlades vid 2005 års toppmöte mellan EU och Kina har vi redan en god grund för samarbete vad gäller miljöfrågor och klimatförändringar.

- EU bör dela med sig av sakkunskap om tillsynsfrågor i arbetet med Kina för att förebygga föroreningar, skydda den biologiska mångfalden, effektivisera användningen av energi, vatten och naturtillgångar samt stärka lagstiftningen på miljöområdet. Parterna bör samarbeta för att åtgärda skogsskövling och illegal avverkning samt arbeta för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna och havsmiljöfrågorna.

- Båda sidor bör bygga vidare på partnerskapet om klimatförändringen, arbeta med att stärka både det bilaterala och det internationella samarbetet för att leva upp till internationella förpliktelser enligt konventionen om klimatförändringarna och Kyotoprotokollet samt aktivt delta i dialogerna om det internationella samarbetet avseende klimatförändringar efter 2012. Vi bör också öka tillämpningen av handel med utsläppsrätter och mekanismer för ren utveckling.

Förbättra utbytet med avseende på sysselsättningsfrågor och sociala frågor . Kina är fast beslutet att åtgärda sociala klyftor och främja en mer balanserad utveckling. EU och Kina bör

- intensifiera samarbetet med avseende på sysselsättningsfrågor och sociala frågor för att stärka och fördjupa den bilaterala dialogen om frågor som gäller hälsa och säkerhet i arbetet, anständiga arbetsvillkor och de utmaningar som följer av en åldrande befolkning,

- samarbeta för att garantera att internationella åtaganden om arbetslivsfrågor och sociala frågor efterlevs.

Förbättra samarbetet för internationell utveckling . EU, Kina och deras partner bland utvecklingsländerna skulle tjäna på ett närmare samarbete om internationella utvecklingsfrågor. Nackdelarna vore betydande om vi inte lyckas samordna våra insatser effektivt, särskilt i länder i Afrika men även i andra utvecklingsländer. EU och Kina bör

- skapa en strukturerad dialog om hållbar utveckling i Afrika. Öppenhet bör prägla båda sidors insatser och prioriteringar för att tillhandahålla en bred bas för en allomfattande diskussion,

- stödja regionala ansträngningar för förbättrad samhällsstyrning i Afrika,

- undersöka möjligheterna att stärka Kinas medverkan i internationella insatser för en effektivare stödpolitik, samordning och möjligheter till praktiskt bilateralt samarbete på fältet.

Skapa hållbar ekonomisk tillväxt. Kina har blivit en tillväxtkälla för både EU och övriga världen, men Kinas nuvarande tillväxtmodell är också en källa till stor obalans i handeln mellan EU och Kina. Den kinesiska regeringen har insett vikten av att möta makroekonomiska utmaningar, föra en framåtblickande skatte-, penning- och strukturpolitik, stärka konsumtionen samt minska sociala och ekonomiska orättvisor. En flexiblare växelkurs kommer att vara en viktig faktor för att åter inrikta tillväxten på inhemsk efterfrågan och stärka de kinesiska hushållens köpkraft. En politik som leder till en minskning av landets överskott i bytesbalansen skulle stärka Kinas kontroll över den egna ekonomin och begränsa risken för överhettning, samtidigt som man tar det ansvar som landet har tillsammans med andra för att garantera en stabil och balanserad världsekonomi.

I egenskap av ekonomiska stormakter bör EU och Kina fördjupa sitt partnerskap och samarbeta för att åtgärda globala ekonomiska frågor. De bör

- fördjupa samarbetet och dela erfarenheter genom att utforma och genomföra penning-, skatte-, finans-, växelkurs- och strukturpolitik,

- samarbeta för ett ordnat upphävande av globala obalanser, samt

- stärka och uppgradera sin makroekonomiska dialog.

3.3. Handel och ekonomiska förbindelser

Både Europa och Kina har dragit nytta av landets integration i det globala handelssystemet. EU är Kinas största handelspartner och över 19 % av Kinas utrikeshandel sker med EU. Europeiska företag som handlar och investerar i Kina har bidragit till Kinas tillväxt, och gett tillgång till kapitalvaror, kunskap och teknik som har varit centrala för Kinas utveckling.

Ett ekonomiskt starkt Kina ligger i EU:s intresse. Kina, och särskilt landets snabbt växande medelklass, är en växande marknad för EU:s export. EU:s export till Kina växte med mer än 100 % mellan 2000 och 2005, vilket är mycket snabbare än unionens export till övriga världen. EU:s export av tjänster till Kina sexfaldigades under de tio åren fram till 2004. Europeiska företag och konsumenter drar nytta av de kinesiska produktionsfaktorernas och konsumtionsvarornas konkurrenskraftiga priser. Både Kina och EU gynnas av öppenhet.

Ändå sprider sig i Europa uppfattningen att Kinas hittills ofullständiga genomförande av sina förpliktelser enligt WTO-avtalet och nya hinder för marknadstillträde förhindrar genuina ömsesidiga handelsförbindelser. Importen från Kina har ökat pressen i riktning mot en europeisk anpassning till globaliseringen. Denna trend kommer sannolikt att hålla i sig medan Kina fortsätter att röra sig uppåt i värdekedjan.

För att förhållandet skall bli långsiktigt politiskt och ekonomiskt hållbart, bör EU också fortsättningsvis erbjuda öppen och rättvis tillgång till Kinas export och anpassa sig till den utmaning konkurrensen utgör. EU måste utveckla och konsolidera sina komparativa fördelar inom ekonomiskt värdefull högteknologisk konstruktion och produktion samt främja utbildning av arbetskraften. Som motprestation bör Kina i sin tur öppna sina marknader och främja en sund konkurrens. Båda sidor bör ta sig an problemet med den ekonomiska tillväxtens påverkan på naturtillgångar och miljön. EU kommer att göra följande:

Kräva öppenhet . EU kommer att fortsätta att samarbeta med Kina för att landet till fullo skall efterleva sina åtaganden enligt WTO-avtalet. Dessutom kommer landet att uppmanas till att gå utöver WTO-åtagandena genom att ytterligare öppna den kinesiska marknaden för att skapa möjligheter för EU-företag. EU godtar att den inte kan kräva öppenhet av Kina från en position bakom egna handelshinder. EU kommer att uppmana Kina att efterleva sina åtaganden om att inleda förhandlingar om tillträde till avtalet om offentlig upphandling 2008 och verka för att förhandlingarna snarast kan slutföras.

Skapa rättvisa konkurrensförhållanden . EU prioriterar bättre skydd för immateriell äganderätt i Kina och stopp för påtvingad tekniköverföring, också genom att Kina efterlever reglerna i WTO-avtalet, vilket kommer att bidra till skapandet av ett bättre investeringsklimat i Kina. EU kommer att pressa Kina till att upphöra med beviljandet av bidrag och att reformera sitt banksystem. Dessutom kommer Kina att uppmanas att släppa in marknadskrafterna i handeln med landets råvaror.

Stödja europeiska företag . Kommissionen kommer att göra stora ansträngningar för att stödja företag som gör affärer med Kina, särskilt små- och medelstora företag, samtidigt som den uppmanar dem att erbjuda anständiga arbetsvillkor. EU kommer att utvidga och stärka befintlig information, utbildning och rådgivning om skyddet för och försvaret av den immateriella äganderätten i Kina. Ett EU-centrum bör öppnas i Peking. Utbytes- och utbildningsprogrammet för personer med ledningsuppdrag i EU och Kina bör utökas.

Försvara EU:s intressen – främst genom dialog . EU föredrar alltid att lösa handelsproblem med Kina genom dialog och förhandlingar. De pågående handelsdialogerna mellan EU och Kina bör stärkas på samtliga nivåer, deras fokus bör inriktas på att underlätta handel och tillgång till marknaden och deras omfattning bör vidgas. EU och Kina har också ett intresse i att förena sina ansträngningar inom internationella lagstiftningsorgan och globala organisationer som arbetar med att fastställa normer. EU kommer att aktivt följa globala övervaknings- och lagstiftningslösningar, främja öppna marknader och konvergens inom lagstiftningen samt bygga vidare på samarbetet med Kina genom lagstiftningsdialogerna mellan EU och Kina. Detta kommer att bidra till att Kina i sin export håller sig till EU:s normer för livsmedel och andra produkter.

Om alla andra vägar misslyckas kommer kommissionen emellertid att använda sig av WTO:s tvistlösningssystem för att säkerställa efterlevnaden av multilateralt beslutade regler och skyldigheter. Handelspolitiska skyddsåtgärder kommer att förbli ett instrument för att säkerställa rättvisa handelsvillkor. EU samarbetar aktivt med Kina i avsikt att skapa villkor som gör att landet kan tillmätas marknadsekonomisk status. På senare tid har framsteg gjorts vad gäller vissa av dessa villkor. Kommissionen kommer att samarbeta med de kinesiska myndigheterna med hjälp av mekanismer som vi har inrättat och den är redo att snabbt agera när alla villkor är uppfyllda.

Bygga upp ett starkare partnerskap . Det främsta målet med förhandlingarna för ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal – som också kommer att uppdatera 1985 års handels- och samarbetsavtal – kommer att vara ökad tillgång för europeiska exportföretag och investerare till den kinesiska marknaden, vilket går utöver åtagandena enligt WTO-avtalet, ett bättre skydd för immateriell äganderätt samt ömsesidigt erkännande av geografiska ursprungsbeteckningar. Kina är redan ett av de länder som drar störst nytta av det internationella handelssystemet och landet ta ett ansvar som motsvarar dessa fördelar genom att lämna ett konkret bidrag till återupplivandet och slutförandet av WTO:s Doharunda.

Många av dessa åtgärder ligger inte blott i EU:s intresse. De ligger definitivt också i Kinas intresse och utgör en integrerad del av Kinas arbete för balanserad och hållbar utveckling samt globalt ledarskap och ansvar. Det bilagda dokumentet om handelspolitik innehåller ett övergripande koncept avseende handels- och investeringsförhållandena mellan EU och Kina på medellång sikt.

3.4. Ett förstärkt bilateralt samarbete

Det bilaterala samarbetet omspänner ett stort antal frågor, inklusive sju formella avtal och 22 strategiska dialoger som omfattar mycket olika men viktiga frågor från luft- och sjöfartsfrågor till regionalpolitik och makroekonomisk politik. Viktig förblir den vidare utvecklingen av den strukturerade dialogen för utbyte av erfarenheter och uppfattningar i konkurrensfrågor och i fråga om konkurrensstärkande åtgärder och stöd till teknik- och kapacitetsutveckling. Samarbetet har varit framgångsrikt och positivt, men det kräver bättre målinriktning på alla områden, särskilt på kärnområden som vetenskap och tekniskt samarbete, för att uppnå balans och ömsesidiga fördelar. Mer bör göras för att stärka samarbetet i migrationsfrågor, kontakter mellan medborgarna och de strukturer som styr våra officiella förbindelser. Båda sidor bör göra följande:

Säkerställa kvalitet och öka samarbete inom vetenskap och teknik . Vetenskap- och tekniksamarbete är ett prioriterat område för den kinesiska regeringen. Kina satsar 1,5 % av sin BNP på dynamiska och växande forsknings- och utvecklingsprogram. Det bilaterala samarbetet är också starkt: Kina är ett av de viktigaste tredjeländerna, som deltar i många EU-finansierade forskningsprojekt inom sjätte ramprogrammet, vilket ger landet tillgång till 600 miljoner euro för forskning. Kina är dessutom en viktig partner i centrala projekt såsom ITER och Galileo. EU:s deltagande i kinesiska program bör intensifieras.

Den gemensamma förklaringen från det vetenskapliga och tekniska forumet i maj 2005 gav ramen för att föra samarbetet framåt. Den bygger dessutom på ömsesidig nytta samt delaktighet och deltagande för båda sidor. Båda sidor bör

- konsolidera och synliggöra samarbetet. Därigenom kommer båda sidor att effektivt kunna sätta upp mål och prioritera samt att reagera på uppdykande problem såsom pandemier eller arbeta för ren energiteknik, göra det lättare att undersöka räckvidden för en ökad ömsesidighet samt skapa en bas för ett effektivare samarbete med medlemsstaterna,

- förbättra den gemensamma planeringen för att säkerställa ömsesidig nytta samt öka flexibiliteten för att europeiska vetenskapsmän skall kunna delta i kinesiska forskningsprogram. Båda sidor bör underlätta forskarnas mobilitet, som i EU:s fall främjas genom särskilt stöd inom ramprogrammet.

Skapa ett effektivt migrationspartnerskap . Kineser och andra invandrare berikar EU kulturellt och för med sig viktiga färdigheter och kunskaper. Om processen inte förvaltas effektivt leder det emellertid till avsevärda nackdelar. Det krävs en effektiv rättslig ram för att underlätta kontakter mellan medborgarna. Vi behöver emellertid också effektiva mekanismer för att komma åt regelmissbruk: tyngdpunkten bör ligga på prevention och återvändande. Båda sidor bör arbeta för att snarast ingå ett effektivt återtagandeavtal.

- Den befintliga samrådsmekanismen bör fortsätta och utvidgas till att omfatta både laglig och olaglig migration. Dessutom bör nya politiska åtaganden göras för att föra arbetet framåt.

- Båda sidor bör komma överens om och lansera särskilda samarbetsprojekt om t.ex. utbyte för tjänstemän och utbildning. Dessutom bör utbyte ske på området biometrisk teknik.

- En seriös dialog bör föras med ministeriet för offentlig säkerhet om migration och kampen mot organiserad brottslighet, terrorism och korruption.

- För att turismavtalet mellan EU och Kina skall fungera effektivt kommer fortsatt proaktivt och praktiskt samarbete att krävas.

Öka kontakterna mellan medborgarna . Vi bör stärka kontakterna mellan medborgarna, eftersom de är grunden till våra förbindelser, genom omfattande och varaktiga insatser på båda sidor, från kulturutbyte och turism till kontakter inom det civila samhället och universitetsvärlden.

- Det civila samhället och institutionella kontakter bör ge direkt stöd och stimulera politiska och handelspolitiska förbindelser. Parterna bör underlätta direktkontakter mellan grupper på alla områden inom det civila samhället i EU och Kina samt få dem med i branschdialoger när så är möjligt. Officiella civila kontakter bör stärkas och utvecklas. Europaparlamentet spelar en central roll och bör fördjupa samarbetet med den kinesiska nationella folkkongressen. EU bör också stärka kontakterna mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och den kinesiska ekonomiska och sociala kommittén, politiska partier samt mellan andra halvofficiella organ.

- Utbildning har varit ett särskilt lyckat område med 170 000 kinesiska studenter som studerade inom EU år 2005. Vi bör fortsätta att bygga på det befintliga samarbetet genom program som leds av enskilda medlemsstater samt genom den del av Erasmus Mundus-programmet som är inriktad på Kina. Det finns positiva exempel på insatser för att inrätta gemensamma kurser och gemensamma kampusinstitutioner. Vi bör också genomföra särskilda projekt såsom en europeisk juristutbildning. Parterna kommer även fortsättningsvis att uppmuntra studenter från EU att studera i Kina. För att stärka språkkunskaperna kommer kommissionen att stödja ett särskilt program för utbildning av kinesiska lärare för att kunna tjänstgöra i Europa.

- Sakkunskapen vid universiteten om Kina i EU behöver förbättras och samordnas effektivare. Insatser krävs från båda sidor för att stödja en verkningsfull interaktion mellan europeiska och kinesiska högskolor. Kommissionen bör fortsätta att stödja ett akademiskt nätverk om Kina, som samlar sakkunskap för att informera EU:s beslutsfattande organ och samordnar informationsutbyte inom den akademiska världen. Vid några europeiska universitet bör också inrättas ett litet antal prestigefyllda professurer i Kinastudier. En permanent regelbunden dialog bör föras mellan europeiska och kinesiska tankesmedjor.

Effektivisera bilaterala strukturer . Båda sidor bör överväga vilka strukturer som styr förbindelserna och om dessa bör bantas, förbättras eller uppgraderas. I sitt strategidokument från 2003 försökte kommissionen utvidga den strategiska dialogen mellan EU och Kina. Den har varit mycket framgångsrik; dialogen fungerar huvudsakligen väl och lämnar ett viktigt bidrag till vårt partnerskap. Framstegen bör emellertid ses över. Båda sidor bör också överväga om man kan tänka sig nya organ eller mekanismer som ytterligare kunde bidra till förbindelserna mellan EU och Kina.

- Årliga toppmöten är en lämplig form för att upprätthålla kontakterna på regeringschefsnivå. Detta bör understödjas genom ett regelbundet tankeutbyte på alla områden. Dialogen bör också omfatta såväl expert- och ministernivå som kontakter mellan högre tjänstemän. Dessutom bör båda sidor ytterligare undersöka möjligheterna till flexibla och informella möten för åsiktsutbyte.

- Den nyligen beslutade strategiska dialogen mellan de vice utrikesministrarna bör vara ett forum för regionala och geopolitiska frågor som ger samarbetet en tydligare målinriktning samtidigt som effekten och nyttan av det ökas.

- Båda sidor bör genomföra en ingående översyn av syftet med branschdialogerna, om samtalen på olika områden hänger samman och i vilken omfattning faktiska resultat uppnås. Syftet med detta är att maximera synergieffekterna, säkerställa ömsesidiga fördelar och garantera att intresserade parter om möjligt involveras. Kommissionen kommer att framställa en rad arbetsdokument om sektorsspecifika uppgifter.

- Ett nytt oberoende EU-Kina-forum bör inrättas. För EU:s del bör det garanteras en viss distans till institutionerna och erbjuda politiska ledare rådgivning samt stärka de bilaterala förbindelserna genom att samla sakkunskap från det civila samhället, universitets- och näringslivet samt kulturområdet.

Europeiska unionen bör se till att den talar med en enda röst när den tar ställning till de många frågor som rör förbindelserna med Kina. Med tanke på förbindelsernas komplexitet och vikten av kontinuitet kommer regelbunden och systematisk intern samordning att krävas på alla områden.

EU:s samarbetsprogram, som förverkligas genom landstrategidokumentet och nationella vägledande program, bör även fortsättningsvis spela en roll för att stödja såväl partnerskapet mellan de båda parterna som Kinas reformprocess. Men samtidigt som Kina steg för steg utvecklas i riktning bort från en roll som typisk mottagare av utländskt bistånd, måste EU noggrant kalibrera sitt samarbetsprogram och ständigt se över det. Samarbetet måste ligga i båda sidors intresse, återspegla EU:s egna principer och värderingar samt tjäna till att stödja partnerskapet.

3.5. Internationellt och regionalt samarbete

EU och Kina har intresse av att främja fred och säkerhet genom ett reformerat och effektivt multilateralt system. De bör ha ett nära samarbete inom FN och arbeta för att finna multilaterala lösningar på kriser som uppstår, och för att bekämpa terrorism och öka det regionala samarbetet, vilket även innebär att båda parter deltar i regionala strukturer. Detta gemensamma intresse för stark multilaterism, fred och säkerhet bör också avspeglas i ett närmare samarbete och en mer strukturerad dialog om Mellanöstern, Afrika och östra Asien samt om övergripande frågor som icke-spridning.

Östra Asien . Det är tydligt att EU har ett starkt intresse i den strategiska säkerhetssituationen i östra Asien. EU bör bygga på sin allt effektivare utrikes- och säkerhetspolitik och sina strategiska intressen i regionen genom att sätta upp offentliga riktlinjer för sin politik.

Kina har en mycket viktig roll att spela i regionen och har arbetat för att förbättra förbindelserna med sina grannar, även Ryssland och Indien, och med centrala Asien genom Shanghai-samarbetsorganisationen. Men förbindelserna mellan Kina och Japan kan förbättras. EU har intresse av att det finns starka förbindelser mellan regionens viktigaste aktörer och av en fortsatt regional integration.

Taiwan . EU har stort intresse av att fred och stabilitet upprätthålls över sundet. På grundval av dess politik för ett enat Kina och den strategiska balansen i regionen bör EU fortsätta att visa aktivt intresse och tydligt redogöra för sina åsikter för båda sidor. I politiken bör man beakta följande inslag i EU:s politik:

- Motstånd mot alla åtgärder som innebär en ensidig förändring av status quo.

- Starkt motstånd mot användande av våld.

- Främjande av pragmatiska lösningar och förtroendeuppbyggande åtgärder.

- Stöd till dialog mellan alla parter.

- Fortsatta starka ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Taiwan.

Insyn i Kinas militära utgifterna och målsättningar . Oron ökar på grund av svårigheterna att få insyn i Kinas försvarsutgifter. När utgifterna ökar behöver vi övertyga Kina om vikten av att ge möjlighet till insyn. Samtidigt bör EU förbättra sin förmåga att analysera Kinas militära utveckling.

Vapenembargo . Vapenembargot inrättades efter händelserna på Himmelska fridens torg 1989. EU har gått med på att arbeta för att embargot skall hävas, men det behövs ytterligare arbete på båda sidor:

- Det nuvarande och de kommande ordförandeskapen bör avsluta de tekniska förberedelserna för att garantera att hävandet inte leder till en kvalitativ eller kvantitativ ökning i vapenförsäljning och fortsätta att undersöka möjligheterna att få fram enighet om att häva embargot. EU bör arbeta tillsammans med Kina för att förbättra läget för att häva embargot och nå framsteg vad gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, arbeta för att förbättra förbindelserna med Taiwan och för att Kina skall förbättra insynen i landets militära utgifter.

Icke-spridning . Icke-spridningsfrågorna är en mycket viktig del av det strategiska partnerskapet. Det internationella och bilaterala samarbetet grundar sig på FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och den gemensamma deklarationen om icke-spridning som man kom överens om vid toppmötet mellan EU och Kina 2004. EU stöder Kinas centrala roll i arbetet på Koreahalvön och ett fortsatt stöd från Kina kommer att vara ytterst viktigt för det vidare arbetet i frågan om kärnvapen i Iran. Dialogen och det praktiska samarbetet för att stärka och genomföra expertkontroller har fått en bra början. EU bör bygga vidare på detta och arbeta med kinesiska tjänstemän för att uppmuntra Kina att

- uppfylla alla avtal och internationella instrument om icke-spridning och nedrustning samt främja att de uppfylls regionalt och internationellt,

- stärka expertkontrollerna av material med koppling till massförstörelsevapen samt utrustning för och teknik kring konventionella vapen, liksom handeldvapen och lätta vapen.

Båda parterna bör samarbeta för att dela med sig av praktiska erfarenheter vad gäller att införliva och genomföra expertkontroller, även genom utbildning av kinesiska tulltjänstemän. De bör överväga vilken räckvidden skall vara för gemensamma EU/Asien-initiativ inom ramen för det regionala forumet Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

4. Slutsatser

Kina är en av EU:s viktigaste partner. Kinas pånyttfödelse är välkommen. Men för att svara positivt och effektivt på detta måste EU förbättra samordningen av politiken på alla nivåer och garantera att EU talar med en enda röst i viktiga frågor.

Vi har ett starkt och växande bilateralt förhållande, men vi måste fortsätta att arbeta på det. Rekommendationerna i det här meddelandet, som rådet uppmanas att stödja och komplettera genom rådsslutsatser, innebär en svår dagordning för EU, och partnerskaps- och samarbetsavtalet ger oss en god praktisk grund att stå på för att föra frågorna framåt.

Ett närmare, starkare, strategiskt partnerskap ligger i EU:s och Kinas intresse. Men det innebär också ansvar och ett behov av öppenhet som kräver samordnade åtgärder från båda parter.