[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 22.9.2006

KOM(2006) 500 slutlig

2006/0172 (CNS)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om översyn av stödsystemet för energigrödor (enligt artikel 92 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare) {SEK(2006) 1167}

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

(framlagt av kommissionen)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om översyn av stödsystemet för energigrödor(enligt artikel 92 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitikenoch om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare)

INNEHÅLL

1. INLEDNING 3

2. RAPPORTENS OMFATTNING 3

3. NULÄGET OCH DEN SENASTE UTVECKLINGEN I EU-15 4

3.1. Användningen av systemet 4

3.2. Grödor och områden som drar nytta av systemet för energigrödor 5

3.3. Framtidsutsikter på kort sikt för energigrödor i EU-15 5

3.4. Preliminära uppgifter från utvärderingsrapporten 5

4. SITUATIONEN I DE NYA MEDLEMSSTATERNA OCH ANPASSNING AV SYSTEMET 6

4.1. Rättslig status för stödet för energigrödor 6

4.2. Tillämpningen av initiativet om biodrivmedel 7

4.3. Framtidsutsikter på kort sikt för energigrödor i nya medlemsstater 7

5. FRAMTIDEN: MÖJLIGA FÖRBÄTTRINGAR AV SYSTEMET 8

5.1. Utvidgning av stödet för energigrödor till alla nya medlemsstater 8

5.2. Anpassning av den maximala garantiarealen (MGA) 8

5.3. Introduktion av ett nationellt stöd för anläggning av fleråriga grödor 8

5.4. Möjligheter till förenkling av stödsystemet för energigrödor 9

6. SLUTSATSER 9

1. INLEDNING

Vid förberedelserna inför reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 föreslog kommissionen att de befintliga bestämmelserna för arealuttagssystemet för icke-livsmedel skulle ersättas med en "kolkredit", dvs. ett icke-grödspecifikt stöd för energigrödor med syftet att främja alternativ till koldioxid, medan arealuttagssystemet skulle ha övergått i ett obligatoriskt, långsiktigt, fast uttag.

Resultatet av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. rådets förordning (EG) nr 1782/2003, bibehåller det nuvarande arealuttagssystemet (och arealuttagssystemet för icke-livsmedel) och inför i förordningens kapitel 5 ett nytt stöd för produktion av energigrödor. Beloppet av detta stöd är 45 euro per hektar för en maximal garantiareal (MGA) på 1 500 000 hektar, vilken inte är fördelad mellan medlemsstaterna.

De två systemen (icke-livsmedel på uttagen areal och energigrödor) löper parallellt och de bidrar båda till att främja utvecklingen av energigrödor. Jordbrukaren kan välja det ena eller det andra systemet med beaktande av sin specifika situation. Stödet för energigrödor kan dock inte beviljas på uttagen areal, men jordbrukare som producerar råmaterial för energibruk på uttagen areal inom ramen för systemet för icke-livsmedel har rätt att få betalningen för uttagsareal eller värdet av arealuttagsrättigheten.

Enligt artikel 92 i rådets förordning skall kommissionen avge en rapport till rådet senast den 31 december 2006 om genomförandet av systemet, vid behov åtföljt av förslag med beaktande av tillämpningen av EU:s biobränsleinitiativ.

2. Rapportens omfattning

I denna rapport beaktas den erfarenhet som fåtts under de två första åren av genomförandet av systemet och den senaste utvecklingen av EU:s biobränsleinitiativ, inklusive handlingsplanen för biomassa[1] och kommissionens meddelande om biobränsle[2], slutsatserna av rådets 2708:e möte den 20 februari 2006, vid vilket delegationerna uppmanar kommissionen att vid översynen av systemet för energigrödor säkerställa att det överensstämmer med EU:s övergripande biobränslepolitik, att lämpliga incitament erbjuds för utvecklingen av energigrödor i alla medlemsstater och att förenkla systemet för energigrödor vid denna översyn. Slutsatserna av Europeiska rådets energiministermöte den 8 juni 2006, vilket uppmanade kommissionen att förenkla administrativa förfaranden för produktion och användning av bioenergi i förbindelse med den gemensamma jordbrukspolitiken och att utvärdera i vilken mån tillämpningen av systemet med energigrödor har utvidgats till alla medlemsstater, tas också i beaktande.

På dessa grundvalar undersöks i rapporten hur systemets effektivitet kan förbättras ytterligare från och med år 2007. På grund av detta och med hänsyn till tidpunkten kan rapporten inte behandla förhållandena mellan systemet för energigrödor och den pågående översynen av direktivet om biodrivmedel. Rapporten kan inte heller ta i beaktande slutsatserna av rådets vårmöte 2006 där stats- och regeringscheferna enades om att lägga till ett nytt mål på 8 % för biobränsle för 2015. Den eventuella inverkan av denna utveckling på systemet för energigrödor och på andra åtgärder i samband med biobränsle och biomassa inom den gemensamma jordbrukspolitiken måste undersökas i ett senare skede.

På grund av denna tidsbegränsning behandlar den här rapporten inte frågor som skulle kräva en ytterligare, djupgående analys (t.ex. förhållandet mellan arealuttagssystemet för icke-livsmedel och systemen för energigrödor eller systemets bidrag till jordbruksinkomsten). De här frågorna kommer att behandlas vid den övergripande översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken under 2008 som också kommer att beakta resultatet av översynen av initiativet om biodrivmedel, till exempel med avseende på:

- behovet av ytterligare åtgärder för att främja användningen av biobränslebehovet av åtgärder på utbudssidan jämsides med åtgärder på efterfrågesidan

- behovet av att ytterligare uppmuntra jordbrukare att övergå till odling av fleråriga grödor.

3. Nuläget och den senaste utvecklingen i EU-15

3.1 . Användningen av systemet

Stödet för energigrödor tillämpades för första gången 2004. Arealen av de områden för vilka direktstöd för energigrödor begärdes under de två första åren av systemets tillämpning var avsevärt mindre än den maximala garantiarealen på 1,5 miljoner hektar: den totala arealen var cirka 300 000 hektar 2004 (omkring 20 %) och 570 000 hektar 2005 (38 %). De viktigaste länderna som använde systemet 2005 var Tyskland, Frankrike och Storbritannien. De tillgängliga preliminära uppgifterna för 2006 pekar på att den starkt växande tendensen fortsätter. Exakta uppgifter från medlemsstaterna för 2006 kommer att vara tillgängliga i mitten av september 2006.

Det finns emellertid en viss produktion av energigrödor som inte gagnas av varken stödet för uttagen areal eller av stödet för energigrödor. Enligt interna uppskattningar från GD AGRI begärdes inte stöd för cirka 24 % av den rapsareal som användes för produktion av biodiesel under regleringsåret 2004/05, och inte för 38 % under 2005/06.

Möjliga orsaker till denna situation kan sammanfattas enligt följande:

a. Stödet för energigrödor och arealuttagssystemet för icke-livsmedel är två system som kompletterar varandra. Medan det i arealuttagssystemet för icke-livsmedel inte finns någon alternativkostnad för råvarorna konkurrerar de i systemet för energigrödor med livsmedels- och fodergrödor på marknaden. Därför ersätter systemet för energigrödor inte produktionen av grödor för energibruk på uttagen mark, utan utgör ett tilläggsalternativ för jordbrukaren att få specifikt stöd.

b. Systemets handläggningsbestämmelser kan verka invecklade, vilket kan begränsa dess utveckling. Möjligheten, som infördes i samband med sockerreformen, att upphandlaren deltar i handläggningen av systemet kommer antagligen att minska några av svårigheterna.

c. Jordbrukarnas skyldighet att ha ingått ett avtal med en upphandlare/förädlare senast det datum de sänder in sin samlade ansökan innebär att de går miste om flexibilitet och frihet när det gäller att fatta beslut om marknadsföring av grödor (livsmedel eller icke-livsmedel, beroende av marknadspriset). Detta resulterar sannolikt i att en del jordbrukare producerar energigrödor utanför systemet för energigrödor och arealuttagssystemet för icke-livsmedel utan specifikt stöd, eftersom de anser att nackdelarna med kontraktskyldigheten inte helt och hållet kompenseras genom de finansiella fördelarna som systemet erbjuder. Kontraktsskyldigheten är emellertid en nyckelkomponent i båda dessa system, både i fråga om kontrollerbarhet och handläggning av förädlarnas verksamhet.

3.2 . Grödor och områden som drar nytta av systemet för energigrödor

Arealen energigrödor 2004 och 2005 per medlemsstat där systemet för enhetlig arealersättning[3]inte tillämpas (EU-15 samt Malta och Slovenien) visas i bilaga 1 och grödorna som odlas inom ramen för detta system per medlemsstat 2004 visas i bilaga 2 till denna rapport.

3.3 . Framtidsutsikter på kort sikt för energigrödor i EU-15

Uppgifterna om utvecklingen av bioetanol- och biodieselproduktionen liksom på senaste tiden utvecklad kapacitet visar på en dramatisk ökning av efterfrågan på energigrödor under de närmaste åren (närmare uppgifter i bilaga 3 och 4 till denna rapport[4]).

Till exempel i fråga om bioetanol kommer produktionskapaciteten sannolikt att öka fyrfaldigt mellan 2005 och 2008 med en övervägande kapacitet i Frankrike, Tyskland och Spanien.

Totalt sett kan det finnas omkring 42 anläggningar för bioetanol år 2008 medan endast 13 anläggningar var i bruk 2005. På samma sätt kan kapaciteten för produktion av biodiesel nästan fördubblas mellan 2005 och 2007 med betydande investeringar i Tyskland, Frankrike och Spanien.

3.4 . Preliminära uppgifter från utvärderingsrapporten

En undersökning om tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitikens åtgärder för energigrödor och om marknaden för bioenergi utförs av DEIAgra – Università degli studi di Bologna på kontrakt med GD AGRI när den här rapporten skrivs. De preliminära uppgifterna baserar sig huvudsakligen på regionala uppgifter för ett begränsat antal typer av bioenergiproduktion, vilka bedöms vara förhållandevis representativa. Resultatens giltighet är därför begränsad till de regioner och typer av bioenergiproduktion som undersökts[5]

Stödet för energigrödor kan utgöra en betydelsefull andel av den marknadsmarginal[6] som jordbrukaren kan erhålla för samma gröda om marknadsmarginalen är knapp eller negativ. Det finns uppgifter som tyder på detta, speciellt i fråga om: majs för biogas i Niedersachsen, solrosor för biodiesel och korn för bioetanol i Castilla y Leon och rörflen för direkt förbränning i kraftverk i Uleåborg (Finland). När marknadsmarginalen är högre utgör stödet för energigrödor en lägre andel av marknadsstödet. Den är dock inte försumbar[7], vilket följande undersökta fall har visat: majs för biogas i Kärnten, raps för biodiesel i Niedersachsen, vete för bioetanol i Champagne-Ardennes, raps för biodiesel i Haute-Normandie. Det här innebär att stödet för energigrödor är ett incitament för jordbrukare med låga marknadsmarginaler för grödor lämpade för energiproduktion att hellre sälja dem för energibruk än på andra marknader. Arealen med stöd för energigrödor uppvisar en gynnsam utveckling: en minst tresiffrig tillväxttakt konstaterades under åren 2004 till 2005 i nästan alla EU:s femton gamla medlemsstater. Den maximala garantiarealen har dock inte uppnåtts under de två första åren av tillämpningen.

Arealuttagssystemet för icke-livsmedel som tillåter jordbrukarna att producera icke-livsmedel på obligatoriskt uttagen areal har i praktiken varit en betydande åtgärd till förmån för utvecklingen av energigrödor: mer än 95 % av denna areal utgjordes faktiskt av energigrödor.

Odlingen av energigrödor drivs dock inte enbart genom särskilda stödåtgärder, såsom stödet för energigrödor och arealuttagssystemet för icke-livsmedel. Speciellt stödet för energigrödor är förenat med en stor administrativ börda och en viss stelhet i fråga om det slutliga valet bland avsättningsmöjligheterna. När jordbrukarna ansöker om stödet för energigrödor förlorar de möjligheten att välja fritt bland de olika användningsmöjligheterna för grödan (livsmedel, foder, icke-livsmedel inklusive energi) vid tidpunkten för skörd. Eftersom detta innebär en eventuell vinstförlust kan det begränsa utnyttjandet av stödet för energigrödor. Arealen energigrödor som odlas utan stödet för energigrödor och utanför arealuttagssystemet för icke-livsmedel har dessutom varit betydande under de senaste åren[8]. Marknadsmarginalerna för energigrödor är i själva verket stora i vissa fall. Därtill har de flesta grödor som odlas för energibruk varit berättigade till stöd via systemet med stöd för jordbruksgrödor fram till dess att systemet med samlat gårdsstöd infördes.

4. Situationen i de nya medlemsstaterna och anpassning av systemet

4.1. Rättslig status för stödet för energigrödor

I enlighet med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (artikel 143b i rådets förordning (EG) nr 1782/2003) kan de nya medlemsstaterna välja att använda systemet för enhetlig arealersättning, vilket innebär utbetalning av ett enhetligt belopp per hektar jordbruksmark upp till ett högsta belopp på nationell nivå, vilket fastställts på basis av det totala belopp direkta utbetalningar som medlemsstaten i fråga skulle vara berättigad till under ifrågavarande år.

De nuvarande reglerna utesluter tillämpning av systemet med energigrödor i de medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning. Eftersom dessa medlemsstater inte är underställda några krav på arealuttag har de inte heller möjlighet att odla energigrödor på uttagen mark.

Enligt artikel 143c i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 kan emellertid en ny medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning besluta att bevilja jordbrukare en kompletterande nationell utbetalning (”tilläggsutbetalning”) för energigrödor efter tillstånd av kommissionen. I fråga om det maximala beloppet av sådana nationella tilläggsutbetalningar bör graden av infasning beaktas i enlighet med artikel 143a i rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

De nya medlemsstater som väljer att inte tillämpa systemet för enhetlig arealersättning (Slovenia, Malta) omfattas av samma allmänna villkor som EU:s femton gamla medlemsstater, förutom att den infasning som fastställts i artikel 143a i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpas. Systemet för energigrödor och dess maximala garantiareal samt obligatoriskt arealuttag (inklusive möjligheten att odla energigrödor på den arealen) gäller därför.

4.2. Tillämpningen av initiativet om biodrivmedel

Tillgängliga data om konsumtionen av biobränsle och nationella vägledande mål för EU-25 visar att många nya medlemsstater har fastslagit sina mål i enlighet med eller på en högre nivå än de gamla medlemsstaternas (EU-15) mål vid tillämpningen av EU:s initiativ om biodrivmedel. Alla nya medlemsstater har också redan antagit nationella åtgärder (t.ex. befrielse från punktskatt) för att stödja produktionen och användningen av biobränsle.

Några av de nya medlemsstaterna ger redan nationellt stöd i enlighet med systemet för kompletterande nationella utbetalningar för produktion[9] av energigrödor, vilket visar på ett stort intresse för dessa grödor i de här länderna.

De här uppgifterna visar att de nya medlemsstaterna gör stora ansträngningar att följa initiativet om biodrivmedel. De har samma skyldigheter och åtaganden som andra medlemsstater.

Tillgången på uppgifter är begränsad i fråga om arealer med grödor för energiproduktion i de nya medlemsstaterna. Uppgifter om produktionskapaciteten av biodiesel (se bilaga 3 till denna rapport) visar emellertid att medan andelen åkermark i de nya medlemsstaterna är cirka 30 % av den totala andelen åkermark i EU-25 är produktionskapaciteten av biodiesel endast 8–10 % av den totala kapaciteten i EU-25. Produktionskapaciteten har dessutom ökat med nästan 50 % från 2005 till 2006 medan denna ökning var endast 20 % i de nya medlemsstaterna.

4.3 . Framtidsutsikter på kort sikt för energigrödor i nya medlemsstater

I bilaga 3 och 4 ges uppgifter och analys i fråga om trenderna för arealen energigrödor, bearbetningskapaciteterna och produktionen av biobränsle, inklusive uppgifter om nuvarande och framtida produktionskapaciteter i nya medlemsstater.

Ny kapacitet för produktion av bioetanol byggs upp i nya medlemsstater. Under 2005 hade bara Polen (2 anläggningar) och Ungern (2 anläggningar) en total kapacitet på 135 000 ton. Under 2008 kommer kapaciteten däremot sannolikt att nå 1 128 000 ton i sex nya medlemsstater med cirka 20 enheter i bruk. Speciellt Ungern, Polen och Tjeckien kan träda fram som nya betydande producenter av bioetanol. På samma sätt kan kapaciteten för produktion av biodiesel komma att fördubblas mellan 2005 och 2007 med en andel av cirka 10 % i nya medlemsstater, främst Polen och Tjeckien.

5 . FRAMTIDEN: MÖJLIGA FÖRBÄTTRINGAR AV SYSTEMET

5.1. Utvidgning av stödet för energigrödor till alla nya medlemsstater

På basis av de strategiska målen fastställda i EU:s strategi för biodrivmedel, erfarenheterna från de två åren som systemet har tillämpats, utvecklingen av sektorn för energigrödor inom hela EU och i enlighet med slutsatserna av det 2708:e rådsmötet den 20 februari 2006 föreslår kommissionen en utvidgning av systemet för energigrödor till alla medlemsstater från år 2007, inklusive de nya medlemsstaterna som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning. Kommissionen anser att samma slag av incitament för produktion av energigrödor som ges i de gamla medlemsstaterna (EU-15) bör erbjudas i de nya medlemsstaterna. Därför bör systemet införas på samma villkor som för närvarande gäller i EU-15, inklusive full utbetalning av stödet för energigrödor.

5.2 . Anpassning av den maximala garantiarealen (MGA)

De nya medlemsstaterna besitter cirka 30 miljoner hektar åkermark, vilket är cirka 30 % av den totala åkermarken i EU-25 (104,3 miljoner hektar). På basis av de förutsättningar som framförts i denna rapport finns det inga skäl att anta att produktionspotentialen i de nya medlemsstaterna skulle vara lägre än i EU-15. Med beaktande av att nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning inte berörs av arealuttagssystemet för icke-livsmedel och att en större arealandel kunde användas för produktion av energigrödor i inlandsstaterna[10] (Ungern, Tjeckien och Slovakien) så kunde denna andel bli betydligt högre om stödsystemet för energigrödor utvidgades.

Med tanke på tendenserna i utvecklingen av arealen energigrödor mellan 2004 och 2006 i EU-15 och det faktum att översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken planeras äga rum 2008, kan man fråga sig huruvida den nuvarande maximala garantiarealen kommer att vara tillräcklig för att täcka behovet under åren 2007–2008 utan ett överskridande av denna MGA, vilket skulle resultera i en minskning av utbetalningen per hektar för energigrödor. Genom sockerreformen har sockerbeta blivit berättigande till stödet för energigrödor. Det här innebär en potentiell ökning i arealen energigrödor.

Kommissionen anser att utvidgningen av systemet med energigrödor till de nya medlemsstaterna från och med 2007 skulle kräva en ökning av den maximala garantiarealen för energigrödor, åtminstone i proportion till deras åkermark.

5.3. Introduktion av ett nationellt stöd för anläggning av fleråriga grödor

Artikel 56.4 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 ger medlemsstaterna möjlighet att bevilja nationellt stöd som täcker upp till 50 % av kostnaderna i samband med anläggning av fleråriga grödor avsedda för produktion av biomassa på uttagen mark. Utvidgningen av den här möjligheten till arealerna för energigrödor skulle göra det möjligt att öka stödnivån utan att öka utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Eftersom andelen fleråriga grödor av arealen för energigrödor för närvarande är låg kunde en sådan åtgärd också utjämna den nuvarande obalansen som gynnar oljeväxter. Det här stödet kunde också främja en alternativ och mindre intensiv användning av sämre åkermark eller arealer med hög erosionsrisk, vilket skulle leda till ytterligare miljöfördelar vid tillämpning av systemet.

5.4. Möjligheter till förenkling av stödsystemet för energigrödor

Systemet för energigrödor är avsett att ge ett incitament till odling av grödor främst för produktion av vissa energiprodukter, dvs. biobränsle eller energi producerad från biomassa (se artikel 88 i förordning (EG) nr 1782/2003).

Under de två år som systemet tillämpats har det kommit flera klagomål från sektorn om systemets komplexitet, vilket också kan ha en negativ inverkan på jordbrukarnas och förädlarnas/upphandlarnas deltagande i systemet. Därför skulle det vara lämpligt att ytterligare undersöka möjligheterna till förenkling av tillämpningsbestämmelserna utan försämring av systemets effektivitet.

I enlighet med slutsatserna från det 2708:e rådsmötet (se sektion 2) har kommissionen för avsikt att lägga fram förslag till förenkling av tillämpningen av systemet för energigrödor för förvaltningskommittén för direktstöd före utgången av 2006. De möjliga områden där en förenkling av tillämpningsbestämmelserna för systemet för energigrödor kunde genomföras är

- en översyn av garantisystemet på förädlingsnivå: istället för systemet där upphandlare och/eller förädlare är tvungna att betala en garantisumma för varje kontrakt och varje typ av råvara kunde ett sådant system övervägas där jordbrukarna levererar råvaran till auktoriserade upphandlare/förädlare för att vara berättigade till stödet för energigrödor,

- förenklingar på jordbrukarnivå: översyn av de nuvarande kontrollåtgärderna i fråga om spannmål och oljeväxter som används för energiändamål på gården.

6. SLUTSATSER

a. Det vore skäligt att göra systemet med stöd för energigrödor tillgängligt i alla medlemsstater, inklusive de nya medlemsstaterna, för att på ett lämpligt sätt stöda deras medverkan till EU:s initiativ om biobränsle. Detta kommer framför allt att kräva en anpassning av den maximala garantiarealen. Tilläggskostnaden för gemenskapens budget är maximalt 4,5 miljoner euro för varje ökning på 100 000 hektar av den maximala garantiarealen. Kommissionen har för avsikt att vid en lämplig tidpunkt anta det ifrågavarande förslaget till rådet. Vid anpassningen av den maximala garantiarealen måste den potentiella användningen av systemet under åren 2007 och 2008 tas i beaktande och anpassningen kommer att granskas inom ramen för den övergripande översynen 2008 av den gemensamma jordbrukspolitiken.

b. En avsevärd förenkling av tillämpningsbestämmelserna skulle göra systemet mer attraktivt både för jordbrukarna och förädlarna samt öka dess inverkan i fråga om stöd för utvecklingen av energigrödor. Kommissionen kommer att noggrant undersöka hur systemets tillämpningsbestämmelser kunde förenklas samtidigt som man säkerställer att riskerna för missbruk av stödet hålls under kontroll.

MOTIVERING

För tre år sedan nådde rådet en politisk överenskommelse om 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket banade väg för en djupgående omstrukturering av EU:s beviljande av inkomststöd till jordbrukarna. Ett nytt stöd infördes för odling av energistöd, i syfte att främja en mer hållbar utveckling av EU:s jordbruk och landsbygdsområden.

Det är i detta skede för tidigt att göra en uttömmande bedömning av reformens inverkan. Av den information som redan finns tillgänglig verkar det dock som om reformen, även om den generellt sett skulle ha genomförts på ett framgångsrikt sätt, ändå ger utrymme för några specifika förbättringar i fråga om effektivitet eller förenkling.

Syftet med det här förslaget är att från år 2007 tillämpa de specifika förbättringar som har noterats och som avser

- slutsatserna av rapporten från kommissionen till rådet om tillämpningen av systemet för energigrödor, dvs. att göra systemet tillämpligt i de nya medlemsstaterna på samma villkor som i de andra medlemsstaterna och att godkänna nationellt stöd för att främja plantering av fleråriga grödor avsedda för produktion av biomassa på mark som omfattas av systemet för energigrödor,

- möjligheten för de nya medlemsstaterna som använder systemet med enhetlig arealersättning att fortsätta använda det här enkla sättet att bevilja inkomststöd till jordbrukarna till och med år 2010; undantaget från att införa de föreskrivna verksamhetskraven som tvärvillkor, vilket för närvarande beviljas de medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning, kommer trots det inte att beviljas efter 2008; överensstämmelse mellan de grundläggande principerna (om inte annat följer av eventuella sanktioner) för åtgärder för axel 2 enligt förordningen om landsbygdsutveckling och beslutet att inte förlänga undantaget, genom ändring av artikel 51 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

- förenkling av bestämmelserna för stödberättigande i fråga om systemet med samlat gårdsstöd vad gäller mark med olivträd,

- införandet av några nödvändiga bestämmelser i fråga om direkta utbetalningar i samband med sockersektorn.

2006/0172 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[11]

av följande skäl:

(1) I rådets förordning (EG) nr 1782/2003[12] fastställs gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för vissa stödsystem för jordbrukare.

(2) Enligt artikel 42.8 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 är det förbjudet att överföra stödrättigheter som inrättats med användning av den nationella reserven utom vid arv. Vid sammanslagning och splittring bör det också vara tillåtet för jordbrukare att överföra stödrättigheter tilldelade från den nationella reserven till det nya företaget eller företagen.

(3) Erfarenheten visar att för ett frikopplat inkomststöd kan bestämmelserna för jordbruksarealers stödberättigande vara enkla. Framför allt är det på sin plats att förenkla bestämmelserna för berättigande i fråga om systemet med samlat gårdsstöd när det gäller jordbruksarealer planterade med olivträd.

(4) För närvarande är de medlemsstater bland Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (de nya medlemsstaterna) som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning uteslutna från gemenskapens stöd för energigrödor. Översynen av stödet för energigrödor i enlighet med artikel 92 i förordning (EG) nr 1782/2003 har visat att stödet för energigrödor bör utvidgas till att gälla alla medlemsstater från och med 2007 och på samma villkor. Därför bör den maximala garantiarealen ökas proportionellt, tabellen för höjningar som avser införandet av stödsystem i de nya medlemsstaterna inte gälla systemet för energigrödor och bestämmelserna för systemet med enhetlig arealersättning ändras.

(5) För att stärka de fleråriga energigrödornas roll och för att erbjuda ett incitament för att öka produktionen av dessa grödor bör medlemsstaterna ha rätt att bevilja nationellt stöd för upp till 50 % av kostnaderna i samband med planteringen av fleråriga grödor på de arealer som omfattas av en ansökan om stöd för energigrödor.

(6) Producenter av sockerbetor och sockerrör i de nya medlemsstaterna har sedan anslutningen fått prisstöd inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni om den gemensamma organisationen av marknaden för socker[13]. Därför bör gemenskapens stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör enligt kapitel 10f i förordning (EG) nr 1782/2003, från och med ansökningsdagen för stödet, inte omfattas av tillämpningen av tabellen för höjningar som avses i artikel 143a i nämnda förordning.

(7) Erfarenheten visar att systemet för enhetlig arealersättning är ett enkelt och effektivt system för att bevilja frikopplat inkomststöd till jordbrukarna. För enkelhetens skull är det lämpligt att tillåta de nya medlemsstaterna att fortsätta tillämpa systemet till slutet av 2010. Det anses trots allt inte rimligt att efter 2008 förlänga undantaget från skyldigheten att införa de föreskrivna verksamhetskraven som tvärvillkor, vilket beviljats medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning. För att se till att vissa åtgärder för landsbygdsutveckling överensstämmer med beslutet att inte förlänga undantaget bör artikel 51 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005[14] ändras.

(8) Under normala omständigheter får jordbrukarna sinsemellan komma överens om villkoren för överföring av ett företag som har erhållit separat sockerstöd (eller en del av företaget). Vid arv är det emellertid skäligt att sörja för att arvtagaren beviljas det separata sockerstödet.

(9) Förordningarna (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1698/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10) Genom rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden[15] ändras bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003. På grund av ett fel har uppgifterna för olivolja och humle inte ändrats i enlighet med den ändrade bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2183/2005 av den 22 december 2005 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordning (EG) nr 795/2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003[16]. Bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför rättas i enlighet med detta, med verkan från och med tillämpningsdagen för förordning (EG) nr 2183/2005.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

1) I artikel 42.8 skall första stycket ersättas med följande:

”Utom vid överföring genom faktiskt eller förtida arv, sammanslagning eller splittring av företag, och genom avvikelse från artikel 46 får de stödrättigheter som inrättas genom användning av den nationella reserven inte överföras under en femårsperiod, som påbörjas vid fördelningen av rättigheterna. Vid sammanslagning eller splittring skall den eller de jordbrukare som leder det nya företaget eller företagen behålla de stödrättigheter som ursprungligen tilldelades ur den nationella reserven under den återstående tiden av femårsperioden.”

2) I artikel 44.2 skall andra stycket ersättas med följande:

”Med ”stödberättigande hektar” skall också avses jordbruksarealer som är planterade med humle eller som tillfälligt tagits ur bruk eller arealer med olivträd.”

3) Artikel 51 a skall ersättas med följande:

”a) Fleråriga grödor, utom olivträd eller humle.”

4) Artikel 60.1 skall ersättas med följande:

“1. Om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som ges i artikel 59 får jordbrukarna, trots vad som föreskrivs i artikel 51 b och c och i enlighet med den här artikeln, också utnyttja de skiften som uppges enligt artikel 44.3 för framställning av produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 eller i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96 och annan potatis än potatis avsedd för produktion av potatisstärkelse för vilken stöd beviljas enligt artikel 93 i den här förordningen med undantag för de grödor som avses i artikel 51 a.”

5) Artikel 71g.1 skall ersättas med följande:

“1. Jordbrukare får, trots vad som föreskrivs i artikel 51 b och c och i enlighet med denna artikel, också utnyttja de skiften som uppges enligt artikel 44.3 för framställning av produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96, i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96 och annan potatis än potatis avsedd för produktion av potatisstärkelse för vilken stöd beviljas enligt artikel 93 i den här förordningen med undantag för de grödor som avses i artikel 51 a.”

6) I artikel 88 skall följande stycke läggas till:

“Artiklarna 143a och 143c skall inte tillämpas på stöd till energigrödor.”

7) Artikel 89.1 skall ersättas med följande:

“1. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 2 000 000 ha.”

8) Följande artikel skall införas som artikel 90a:

“Artikel 90aNationellt stöd

Medlemsstaterna får betala nationellt stöd på upp till 50 % av kostnaderna för att plantera fleråriga grödor på arealer för vilka det har lämnats in en ansökan om stöd för energigrödor.”

9) I artikel 110s skall följande stycke läggas till:

“Artiklarna 143a och 143c skall inte tillämpas på stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör.”

10) Artikel 143b skall ändras på följande sätt:

”a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

“1. De nya medlemsstaterna får, senast anslutningsdagen, besluta att ersätta direktstödet (med undantag från stödet för energigrödor enligt kapitel 5 i avdelning IV) under den tillämpningsperiod som avses i punkt 9, med en enhetlig arealersättning som skall beräknas i enlighet med punkt 2.”

b) I punkt 6 skall tredje stycket ersättas med följande:

”Från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december skall tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 vara frivillig för de nya medlemsstaterna i den mån dessa bestämmelser gäller föreskrivna verksamhetskrav.”

c) Punkt 9 skall ersättas med följande:

“9. Om inte annat följer av punkt 11 skall den enhetliga arealersättningen vara tillgänglig för samtliga nya medlemsstater under en tillämpningsperiod som löper fram till slutet av 2010. Nya medlemsstater skall senast den 1 augusti det sista tillämpningsåret underrätta kommissionen om sin avsikt att avbryta tillämpningen.”

d) I punkt 11 skall tredje stycket ersättas med följande:

”Fram till utgången av den tillämpningsperiod för systemet för enhetlig arealersättning som avses i punkt 9 skall de procentsatser som anges i artikel 143a tillämpas. Om tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning förlängs efter slutet av 2010 i enlighet med ett beslut som fattas enligt punkt b i första stycket, skall den procentsats för år 2010 som anges i artikel 143a gälla fram till utgången av det sista år då systemet för enhetlig arealersättning tillämpas.”

11) Artikel 143a och b skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 första stycket skall första meningen ersättas med följande:

“Genom undantag från artikel 143b får de nya medlemsstaterna som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning senast den 30 april 2006 besluta att för 2006–2010 bevilja ett separat sockerstöd till jordbrukare som omfattas av systemet för enhetlig arealersättning.”

b) Följande punkt skall läggas till som punkt 6:

“6. Vid arv eller förtida arv skall det separata sockerstödet beviljas den jordbrukare som ärver företaget, förutsatt att den jordbrukaren är berättigad till stöd inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.”

12) Bilaga I skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

I artikel 51.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall följande stycke läggas till:

“Undantaget enligt första stycket skall gälla till och med den 31 december 2008.”

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall gälla från och med den 1 januari 2007. Artiklarna 1.9, 1.11 och 1.12 skall emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

1) Raden för olivolja skall ersättas med följande:

“

Olivolja | Avdelning IV kapitel 10b i denna förordning | Arealersättning |

Artikel 48a.11 i kommissionens förordning (EG) nr 795/20041 | För Malta och Slovenien 2006 |

1 EUT L 141, 30.4.2004, s. 1. |

”

2) Raden för humle skall ersättas med följande:

“

Humle | Avdelning IV kapitel 10d i denna förordning (***)(*****) | Arealersättning |

Artikel 48a.12 i förordning (EG) nr 795/2004 | För Slovenien 2006 |

”

FINANSIERINGSÖVERSIKT |

1. | BERÖRD BUDGETRUBRIK: 05 03 02 27 | ANSLAG PB 2007: 34,6 miljoner euro |

2. | ÅTGÄRDENS BETECKNING: Rådets förordning om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) |

3. | RÄTTSLIG GRUND: Artikel 36 och artikel 37.2 tredje stycket i fördraget |

4. | ÅTGÄRDENS SYFTE: Att ge de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning möjlighet att dra nytta av stödet för energigrödor och samtidigt öka den maximala garantiarealen för hela gemenskapen från 1,5 miljoner ha till 2,0 miljoner ha. I sockersektorn läggs en regel till om icke-tillämpning av infasningen av det frikopplade stödet under en övergångsperiod, i enlighet med den princip som antogs i samband med sockerreformen. De nya medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa systemet med enhetlig arealersättning fram till slutet av 2010 och reglerna för samlat gårdsstöd klargörs när det gäller olivolja. |

5. | BUDGETKONSEKVENSER | 12- MÅNADERS-PERIOD (miljoner euro) | INNEVARANDE BUDGETÅR 2006 (miljoner euro) | FÖLJANDE BUDGETÅR 2006 (miljoner euro) |

5.0 | UTGIFTERNA BELASTAR – GEMENSKAPENS BUDGET (BIDRAG / STÖD) – NATIONELLA MYNDIGHETER – ÖVRIGA | 22,5 | – | – |

5.1 | INTÄKTER – GEMENSKAPENS EGNA MEDEL (AVGIFTER / TULLAR) – NATIONELLA | – | – | – |

2008 | 2009 | 2010 | 2011+ |

5.0.1 | BERÄKNADE UTGIFTER | 22,5 | 22,5 | 22,5 | 22,5 |

5.1.1 | BERÄKNADE INKOMSTER | – | – | – | – |

5.2 | BERÄKNINGSMETOD: – |

6.0 | KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED DE MEDEL SOM ANSLAGITS UNDER DET BERÖRDA KAPITLET I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR? | JA NEJ |

6.1 | KAN PROJEKTET FINANSIERAS GENOM ÖVERFÖRING MELLAN KAPITEL I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR? | JA NEJ |

6.2 | KOMMER DET ATT BEHÖVAS EN TILLÄGGSBUDGET? | JA NEJ |

6.3 | KOMMER DET ATT BEHÖVAS ANSLAG I KOMMANDE BUDGETAR? | JA NEJ |

ANMÄRKNINGAR: 1) Den maximala garantiarealen beräknas utnyttjas fullt ut först 2007 och 2008 på grund av att det tagit tid att införa ordningen för energigrödor i de gamla medlemsstaterna. På så sätt kan besparingar göras i gemenskapens budget på upp till 20 miljoner euro 2008 och upp till 10 miljoner euro 2009. 2) Det faktum att de nya medlemsstaterna kommer att tillämpa obligatoriska regler om mark som tas ur bruk först efter 2010 kan få vissa indirekta effekter på spannmålsmarknaden, vilket skulle kunna leda till vissa kostnader som inte kan beräknas i gemenskapens budgetar för 2010 och 2011. |

[1] KOM(2005) 628, 7.12.2005.

[2] KOM(2006) 34, 8.2.2006.

[3] Se punkt 4.1.

[4] Till exempel siffrorna från European Biodiesel Board visar att den totala produktionen av biodiesel i EU-25 har ökat med 65 % från 2004 till 2006. Beräkningarna i fråga om biodieselkapaciteten visar en ökning med 43,5 % från 2005 till 2006.

[5] Kärnten (majs – biogas), Niedersachsen (ryps – biodiesel, majs – biogas), Castilla y Leon (solros – biodiesel, med eller utan bevattning, korn – bioetanol, med eller utan bevattning), Uleåborg (Finland) (rörflen – direkt förbränning i kraftverk), Champagne-Ardennes (vete – bioetanol), Haute-Normandie (raps – biodiesel).

[6] Marknadsmarginal: marginal som är ett resultat av den kombinerade effekten av marknadskrafterna och den naturliga variationen i grödornas avkastning, anges i euro/ha.

[7] Inte försumbar: stödet för energigrödor utgör mer än 10 % av marknadsmarginalen för grödan i fråga.

[8] Se punkt 3.1.

[9] Polen: 7 500 ha för skottdrift med kort omloppstid; Ungern: Jordbruksgrödor 30 000 ha, Energigräs (Miscantus): 11 000 ha, skottdrift med kort omloppstid: 2 500 ha.

[10] Medlemsstater utan direkt tillgång till en kusthamn.

[11] EGT C …, …, s. ….

[12] EGT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 953/2006 (EGT L 175, 29.6.2006, s. 1).

[13] EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EGT L 6, 10.1.2004, s. 16).

[14] EGT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr .../2006 (EGT L …, … 2006, s. …).

[15] EGT L 42, 14.2.2006, s. 1.

[16] EGT L 347, 30.12.2005, s. 56.