[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 15.6.2006

KOM(2006) 302 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om en EU-handlingsplan för skog {SEK(2006) 748}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONENTILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om en EU-handlingsplan för skog

INLEDNING

Det här meddelandet är ett svar på rådets uppmaning[1] till kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan för skog 2006. Handlingsplanen har utarbetats i nära samarbete med medlemsstaterna och i samråd med berörda parter. Hänsyn har tagits till Europaparlamentets rapport om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi och rapporterna från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om samma fråga. Kommissionens arbetsdokument som bifogas meddelandet ger en översikt över det förberedande arbetet.

Allmänna principer och mål

Allmänna principer

Handlingsplanen, som bygger på rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen[2], ger en ram för skogsrelaterade åtgärder på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna. Den kommer att fungera som ett instrument för samordning mellan gemenskapens åtgärder och medlemsstaternas skogspolitik.

Det allmänna målet för EU-handlingsplanen för skog är att stödja och vidareutveckla ett hållbart skogsbruk och skogarnas många olika funktioner. Handlingsplanen grundar sig på följande principer:

- De nationella skogsprogrammen utgör en lämplig ram för genomförandet av internationella åtaganden inom skogssektorn.

- De globala och sektorsövergripande frågornas allt större betydelse för skogspolitiken, som gör det nödvändigt att förbättra sammanhållningen och samordningen.

- Behovet av att förbättra konkurrenskraften för EU:s skogssektor och säkerställa goda styrelseformer för EU:s skogar.

- Hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

Handlingsplanen beaktar den mångfald som präglar EU:s skogar när det gäller naturförhållanden, sociala, ekonomiska och kulturella villkor och olika ägandeformer. Därför behövs det olika strategier och åtgärder för olika typer av skogar. Skogsägarnas stora betydelse för en hållbar förvaltning av EU:s skogar betonas.

Handlingsplanens syfte är att bidra till den uppdaterade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning samt till Göteborgsagendan för hållbar utveckling. Den kommer att kompletteras med ett meddelande om konkurrenskraften för EU:s skogsbaserade näringar, som håller på att utarbetas.

Mål

Under arbetet med EU-handlingsplanen för skog har kommissionen och medlemsstaterna utvecklat en gemensam syn på skogsbruket och skogens och skogsbrukets bidrag till det moderna samhället.

Skogar för samhället: Ett långsiktigt, multifunktionellt skogsbruk som fyller dagens och framtidens samhälleliga behov och stöder skogen som försörjningskälla.

Ett multifunktionellt skogsbruk ger ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella vinster. Det ger förnybara och miljövänliga råvaror och har stor betydelse för Europas ekonomiska utveckling, sysselsättning och välstånd, framför allt i landsbygdsområden. Skogarna bidrar till att förbättra livskvaliteten och erbjuder en behaglig livsmiljö samt möjligheter för rekreation och förebyggande hälsovård. Samtidigt bevarar och stärker de olika miljövärden och ekologiska värden. Skogarnas andliga och kulturella arv skall bevaras.

I enlighet med den här visionen har handlingsplanen följande fyra huvudmål:

- att höja den långsiktiga konkurrenskraften,

- att förbättra och skydda miljön,

- att bidra till livskvaliteten,

- att främja samordning och kommunikation.

Den femåriga handlingsplanen (2007–2011) består av ett antal nyckelåtgärder som kommissionen föreslår skall genomföra tillsammans med medlemsstaterna. Där pekas också på ytterligare åtgärder som kan genomföras av medlemsstaterna utifrån deras egna specifika villkor och prioriteringar och med stöd från befintliga gemenskapsinstrument. Nationella instrument kan emellertid också krävas för genomförandet.

Åtgärder

Att förbättra konkurrenskraften på längre sikt

Syfte: Att förbättra skogssektorns konkurrenskraft på längre sikt och verka för en hållbar användning av skogsprodukter och -tjänster.

Skogssektorns konkurrenskraft är en nödvändig bas för det hållbara skogsbrukets många positiva samhällseffekter. Skogssektorn har goda förutsättningar för att vidareutveckla högkvalitativa förädlade produkter och tjänster för samhällets många olika och växande krav, baserat på en förnybar råvarukälla. Det krävs forskning och teknisk utveckling, diversifiering och innovation samt investering i kvalitet i arbetet och humankapital för att utveckla en stark och dynamisk sektor som klarar de globala förändringarna.

Nyckelåtgärd 1 : Att utreda hur globaliseringen påverkar den ekonomiska bärkraften och konkurrenskraften för EU:s skogsbruk

Kommissionen kommer att göra en undersökning av globaliseringens påverkan på konkurrenskraften för EU:s skogsbruk, för att kartlägga de viktigaste faktorer som styr utvecklingen inom EU:s skogssektor och få fram ett underlag till diskussionerna om ytterligare åtgärder för att förbättra skogsbrukets konkurrenskraft och ekonomiska bärkraft.

Nyckelåtgärd 2 : Att främja forskning och teknisk utveckling för att förbättra skogssektorns konkurrenskraft

Forskning och teknisk utveckling har en avgörande betydelse för en hållbar utveckling av skogssektorn i EU.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja forskning och teknisk utveckling inom skogssektorn inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning[3].

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att fortsätta att främja utvecklingen av teknikplattformen för den skogsbaserade sektorn. Kommissionen kommer uppmärksamt att följa genomförandet av den strategiska forskningsagenda som utarbetas av plattformen. Medlemsstaterna kan utnyttja de möjligheter som erbjuds av ERUF[4] inom forskningsområdet när det gäller genomförandet av specifika projekt.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att inrätta ett skogsforskningsforum för gemenskapen, för att stärka samspelet mellan vetenskap och politik. Som ett första steg kommer kommissionen 2007 att anordna ett seminarium för att diskutera gemenskapens åtgärder inom detta område.

Nyckelåtgärd 3 : Att utbyta och utvärdera erfarenheter från värdering och saluföring av andra skogsprodukter och -tjänster än trä.

Skogen fyller flera olika funktioner som inte syns i priset på de träprodukter och andra produkter som saluförs. Det finns ett behov av att kvantifiera det totala värdet på skogarna och deras funktioner och att utveckla och använda mekanismer för kompensation för ej saluförda varor och tjänster.

Kommissionen kommer att föreslå att Ständiga kommittén för skogsbruk inrättar en arbetsgrupp för att kartlägga erfarenheterna av mekanismer för värdering av och kompensation för ej saluförda varor och tjänster. Kommissionen kommer att ha en förmedlande roll i detta utbyte. Medlemsstaterna kommer aktivt att delta i utbytet av erfarenheter.

Medlemsstaterna kommer att främja undersökningar och pilotprojekt som omfattar värdering, kompensation och innovativ marknadsföring av skogens varor och –tjänster. Dessa kan stödjas genom EJFLU[5], instrumentet LIFE+[6], sjunde ramprogrammet och programmet Intelligent energi – Europa, som ingår i ramprogrammet för innovation[7].

Nyckelåtgärd 4 : Att främja användningen av skogsbiomassa för energiproduktion

Användning av trä som energikälla kan bidra till att begränsa klimatförändringarna genom att ersätta fossila bränslen, öka självförsörjningen på energiområdet, förbättra försörjningstryggheten och skapa sysselsättning på landsbygden.

Ständiga kommittén för skogsbruk kommer att stödja genomförandet av handlingsplanen för biomassa[8], särskilt när det gäller att utveckla marknader för pellets och flis och informera skogsägare om de möjligheter som produktion av energiråvaror kan erbjuda.

Kommissionen kommer att underlätta studier och spridning av erfarenheter om utnyttjande av virke med lågt värde, klenved och virkesavfall för energiproduktion. Medlemsstaterna kommer att bedöma tillgången till trä och virkesavfall och förutsättningarna för att använda detta till energiproduktion på nationell och regional nivå. Utifrån detta kommer man sedan att överväga ytterligare åtgärder för att stödja användningen av trä för energiproduktion. Sjunde ramprogrammet och Intelligent energi – Europa/ramprogrammet för innovation kan utnyttjas för att främja denna typ av verksamhet.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja forskning och utveckling av teknik för produktion av värme, kyla, elektricitet och bränslen[9] från skogsresurser inom det energitema som ingår i sjunde ramprogrammets särskilda program för samarbete. Kommissionen kommer också att fortsätta att bidra till utvecklingen av teknikplattformen för biobränslen och at stöda genomförandet av forskningsagendan genom sjunde ramprogrammet.

Nyckelåtgärd 5 : Att främja samarbete mellan skogsägare och förbättra utbildning och fortbildning inom skogsbruket

De ändrade ägarstrukturerna och den allt större andelen skogsägare som inte är jordbrukare har medfört att allt fler ägare saknar den kompetens och de resurser som krävs för hållbart skogsbruk. De privata skogsinnehavens fragmentering kan medföra ytterligare svårigheter och ökade kostnader för skogsbruket, vilket minskar utnyttjandet av virke och försvårar tillhandahållandet av skogstjänster. Välutbildad och anpassningsbar arbetskraft krävs också.

Därför kommer medlemsstaterna att stödja fortbildning och utbildning av skogsägare och skogsarbetare. Medlemsstaterna kommer också att stödja utvecklingen av rådgivningstjänster för skogsägare och deras organisationer. Dessa tjänster kommer att bidra till nya, marknadsorienterade synsätt och spridning av information om hållbara skogsbruksmetoder. De kommer också att bidra till att öka skogsägarnas kompetens när det gäller att stärka den biologiska mångfalden och återställa livsmiljöer. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att utbyta erfarenheter och goda arbetsmetoder samt idéer om hur man kan öka marknadsutbudet av virke för industriell användning. Både EJFLU och gemenskapens instrument inom utbildningsområdet kan erbjuda möjligheter att stödja dessa verksamheter.

För att öka skogsbrukets konkurrenskraft och ekonomiska bärkraft kan medlemsstaterna , inom ramen för sina prioriteringar, också

- främja samarbete mellan skogsägare, industrin och tredje man när det gäller utvecklingen av nya produkter, processer och tekniker samt effektivt fungerande marknader,

- uppmuntra investeringar för att öka skogarnas ekonomiska värde,

- stödja bildandet och utvecklingen av skogsägarorganisationer.

Att förbättra och skydda miljön

Syfte: Att bevara och på ett lämpligt vis stärka skogsekosystemens biologiska mångfald, kolbindning, integritet, hälsa och återhämtningsförmåga på olika geografiska nivåer.

Bevarandet av produktionsförmåga, återhämtningsförmåga och biologisk mångfald är centrala frågor för ett friskt skogsekosystem. Detta är i sin tur en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och en sund ekonomi.

Skogarna har en central plats i förverkligandet av gemenskapens Göteborgsmål för hållbar utveckling och de mål som fastställs i sjätte miljöhandlingsprogrammet och de relevanta tematiska strategierna.

Nyckelåtgärd 6 : Att bidra till EU:s fullgörande av sina åtaganden om att begränsa klimatförändringar enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringarna[10] och Kyotoprotokollet samt stödja anpassning till klimatförändringarnas effekter

Skogar fungerar som kolsänkor och kan producera förnybara och miljövänliga råmaterial och energiråvaror. Omkring 25 % av de globala utsläppen av växthusgaser kan dock hänföras till förändrad markanvändning, och där är avskogningen i tropikerna den viktigaste faktorn[11].

Kommissionen kommer tillsammans med Ständiga kommittén för skogsbruk att undersöka hur skyldigheterna enligt artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet[12] kan uppfyllas på ett mer samordnat sätt, bland annat när det gäller rapportering om ändrad markanvändning och skogsbruk.

Kommissionen kommer att främja utbyten mellan Ständiga kommittén för skogsbruk och EU:s expertgrupp för kolsänkor[13], för att effektivisera diskussionerna om begränsning av klimatförändringarna. Åtgärder för att minska den globala avskogningen och klimatåtagandena efter 2012 kommer också att behandlas.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja forskning, utbildning och undersökningar om klimatförändringarnas effekter och anpassningen till klimatförändringarna.

Medlemsstaterna uppmanas att bedöma effekterna av klimatförändringarna, öka medvetenheten, utbyta erfarenheter och främja verksamhet inriktad på begränsning och anpassning.

Nyckelåtgärd 7 : Att bidra till uppnåendet av gemenskapens reviderade mål om biologisk mångfald för 2010 och därefter[14]

Stora delar av den biologiska mångfalden i EU har utarmats och försämringen fortskrider. Därför krävs intensivare åtgärder på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna för att återställa livsmiljöer och naturliga ekosystem, om målet att hejda förlusten av biologisk mångfald skall kunna uppnås.

Kommissionen kommer att föreslå att Ständiga kommittén för skogsbruk

- utbyter erfarenheter om genomförandet av Natura 2000 i skogsområden,

- överväger att använda den biologiska mångfalden i skogarna som ett pilotprojekt inom ramen för det pågående arbetet med EU-indikatorer för biologisk mångfald[15].

- överväger att övervaka fragmenteringen av skogslandskapet och effekterna av en ökad skogsareal på den biologiska mångfalden,

- utvärdera befintlig information och vetenskapliga undersökningar om hur stor skogsareal utan mänsklig påverkan som är nödvändig och hur denna kan skyddas,

- följa upp genomförandet av FN:s konvention om biologisk mångfald[16] och andra beslut som rör biologisk mångfald i skog.

Kommissionen kommer regelbundet att anordna gemensamma möten för ledande personer inom EU:s skogs- och naturmyndigheter och främja skogsmyndigheternas aktiva medverkan i informella utbyten mellan medlemsstater om genomförandet av naturskyddslagstiftning i EU (nätverket ”GreenEnforce”).

Nyckelåtgärd 8 : Att verka för ett europeiskt skogsövervakningssystem

Övervakningssystemet ”Forest Focus”[17] löper ut 2006. Under perioden 2007–2013 kommer miljöövervakning på EU-nivå att kunna stödjas genom det nya instrumentet LIFE+.

Harmoniserad skogsinformation krävs för att fullgöra kommissionens och medlemsstaternas åtaganden i internationella avtal och för genomförandet av EU-direktiv som Natura 2000, vattendirektivet om vatten och växtskyddsdirektivet.

Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna och berörda internationella organisationer att verka för att inrätta ett europeiskt system för skogsövervakning, som utnyttjar befintliga skogsdatabaser och övervakningssystem. Ett enhetligt system som bygger på befintliga och snart tillgängliga system för datainsamling[18] och på expertis från medlemsstaterna, kommissionen (Gemensamma forskningscentret och Eurostat[19]), Europeiska miljöbyrån[20] och internationella organisationer (t.ex. FN:s ekonomiska kommission för Europa[21] och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation[22]) är bästa sättet att klara rapporteringskraven för både vetenskapliga syften och beslutsfattande. Ett europeiskt skogsdatacentrum kommer att inrättas av Gemensamma forskningscentret. Skogsövervakningen kommer inte att begränsas till miljöindikatorer utan kommer också att omfatta ekonomisk och social information. Den kan även utvidgas till att omfatta de indikatorer som antogs vid den fjärde ministerkonferensen för skydd av Europas skogar[23].

Nyckelåtgärd 9 : Att förbättra skyddet av EU:s skogar

Skogsbränder, biotiska faktorer och luftförorening har stor påverkan på de ekologiska villkoren och produktionsförmågan i skogarna i EU. Den globala handeln och klimatförändringarna har ökat antalet potentiella vektorer för skadliga organismer och invasiva arter. Eftersom en av skogspolitikens viktigaste prioriteringar är att skydda skogen mot biotiska och abiotiska faktorer behövs uppdaterad information om skogarnas tillstånd i EU.

Kommissionen kommer att

- verka för en vidareutveckling av det europeiska informationssystemet för skogsbränder (European Forest Fire Information System, EFFIS),

- genomföra en undersökning för att analysera de viktigaste faktorer som påverkar hur skogens villkor utvecklas i Europa (t.ex. skogsbränder), effektiviteten i de nuvarande gemenskapsinstrumenten och -åtgärderna för skydd av skogar samt tänkbara sätt att öka åtgärdernas effektivitet i framtiden,

- uppmuntra medlemsstaterna att bilda grupper för att undersöka särskilda regionala skogsproblem,

- stödja forskning om skydd av skogar och fytosanitära frågor inom sjunde ramprogrammet för forskning.

Dessutom kan medlemsstaterna, med stöd av EJFLU och instrumentet Life+,

- utarbeta nationella riktlinjer för beskogning och främja beskogning i miljö- och skyddssyfte,

- främja trädjordbrukssystem,

- främja skogsåtgärder inom Natura 2000,

- främja system där skogsägare gör frivilliga miljöåtaganden,

- uppmuntra investeringar för att öka skogarnas ekologiska värde,

- stödja åtgärder för att förebygga skogsbränder,

- stödja återställande av skogar som skadats av naturkatastrofer och bränder,

- stödja undersökningar om skogsbränders orsaker, informationskampanjer, utbildning och demonstrationsprojekt,

- göra en översyn och uppdatering av bredare strategier för skydd mot biotiska och abiotiska faktorer, även undersökningar om riskbedömning när det gäller skadliga organismer och invasiva arter.

Att bidra till livskvaliteten

Syfte: Att bidra till livskvaliteten genom att bevara och förbättra skogarnas sociala och kulturella dimensioner.

Skogen ger varor och tjänster som gagnar medborgarna, deras hälsa och deras livskvalitet, vilket innefattar trivsel och rekreation i tätorter och på landsbygden, arbete och inkomst för miljontals människor, skydd av mark och vatten samt skydd mot erosion, ökenspridning och naturkatastrofer.

För att bevara och förbättra skogarnas sociala och kulturella dimensioner och därmed bidra till livskvaliteten har medlemsstaterna möjlighet att, inom ramen för sina prioriteringar och med stöd av EJFLU, främja investeringar som ökar skogarnas upplevelsevärden för allmänheten.

Nyckelåtgärd 10 : Att främja miljöutbildning och miljöinformation

En förutsättning för att det hållbara skogsbrukets fördelar skall erkännas av samhället är att medvetenheten om frågan ökar.

Kommissionen kommer att främja erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna om miljöutbildning och informationskampanjer, särskilt sådana som riktas till barn (initiativ som ”skolan i skogen” eller ”centrum för skogsundervisning”). Medlemsstaterna kommer att främja utbildning om hållbart skogsbruk.

Nyckelåtgärd 11 : Att bevara och förbättra skogarnas skyddsfunktioner

Det ökade hotet från naturkatastrofer, extrema väderfenomen och problemen med erosion och ökenspridning i delar av Europa visar vilken viktig skyddsfunktion skogen har, särskilt i bergsområden och i Medelhavsområdet.

Det behövs en samordnad övervakning och planering samt effektiva skyddsåtgärder. Det är mycket viktigt med medvetandehöjande åtgärder och kunskapsöverföring om naturkatastrofer och riskhantering.

Medlemsstaterna kan, inom ramen för sina prioriteringar och med stöd från EJFLU,

- satsa på investeringar och hållbart skogsbruk för att förebygga naturkatastrofer och öka säkerheten,

- inbegripa dessa aspekter i skogsutbildning och medvetandehöjande åtgärder.

Med stöd från EJFLU kan medlemsstaterna öka investeringarna i säkerhet och förebyggande av naturkatastrofer, framför allt genom gränsöverskridande samarbete.

Kommissionen kommer att främja ett utbyte av erfarenheter om åtgärder som vidtagits för att förbättra skogens skyddsfunktioner.

Nyckelåtgärd 12 : Att undersöka potentialen hos skogar i och omkring tätorter

För många européer är det tätorternas skogar som ger dem den huvudsakliga kontakten med naturens fördelar och värden. Planering, skapande och skötsel av skogar i och omkring tätorter ställer nya krav på skogsförvaltarna, särskilt när det gäller engagemang och reaktioner från lokalsamhällen som drabbas av eller förväntar sig att gagnas av skogliga åtgärder.

Kommissionen och medlemsstaterna kommer på grundval av vetenskapligt arbete att

- se över och integrera metoder för utvärdering av de sociala och mänskliga effekterna av skogar i och omkring tätorter och fastställa långsiktiga indikatorer och robusta ramar för framtidens investeringar och förvaltning,

- undersöka strukturerna för att engagera lokalsamhällen och ej traditionella aktörer i planering, skapande, förvaltning och användning av skogar i och omkring tätorter.

Att främja samordning och kommunikation

Syfte: Att öka samstämmigheten och det sektorsövergripande samarbetet för att uppnå en balans mellan ekonomiska, miljömässiga och sociokulturella mål på olika organisatoriska och institutionella nivåer.

Skogspolitiken tillhör medlemsstaternas behörighetsområde, men många politiska initiativ som påverkar skogssektorn utvecklas på EU-nivå. Samordningen mellan olika politikområden i medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna och kommissionen och mellan olika delar av kommissionen är särskilt viktig för skogssektorn.

Nyckelåtgärd 13 : Att stärka ställningen för Ständiga kommittén för skogsbruk

Rådets beslut om inrättande av Ständiga kommittén för skogsbruk[24] ger denna kommitté ett brett mandat när det gäller aspekter som rör utbyte av information och samråd.

För att möjliggöra ett samordnat genomförande av handlingsplanen kommer kommissionen tillsammans med kommitténs ledamöter att utarbeta ett årligt arbetsprogram för kommittén.

Kommissionen kommer att anordna gemensamma möten för kommitténs ledamöter och den rådgivande gruppen för skog och kork[25] samt andra rådgivande organ, som den rådgivande kommittén för gemenskapspolitik i fråga om skogsbruk och skogsbruksbaserade industrier[26].

Det kommer att vara kommissionens strävan att kommittén, i sin rådgivande funktion, skall delta mer aktivt i den politiska processen. Man kommer särskilt att uppmuntra den att lägga fram ståndpunkter i olika frågor och rapporter på eget initiativ.

Kommitténs arbetsmetoder kommer att anpassas genom utnyttjande av tillfälliga arbetsgrupper.

Medlemsstaterna uppmuntras att regelbundet anordna möten med ledande personer inom EU:s skogsmyndigheter.

Nyckelåtgärd 14 : Att stärka samordningen mellan olika politikområden när det gäller skogsfrågor

För att effektivisera informationsutbytet om initiativ som kan påverka skogssektorn skall varje berört generaldirektorat utse en samordnare för skogsrelaterad politik. Kommissionen kommer regelbundet att informera Ständiga kommittén för skogsbruk om initiativ och åtgärder inom olika politikområden som är relevanta för kommitténs arbete. Kommissionen kommer att ytterligare stärka den avdelningsövergripande gruppen för skogsbruk, med hänsyn tagen till kommissionens administrativa strukturer och de enskilda avdelningarnas specifika ansvarsområden.

Nyckelåtgärd 15 : Att tillämpa den öppna samordningsmetoden på nationella skogsprogram

Europeiska rådet i Lissabon definierade den öppna samordningsmetoden som ett sätt att hjälpa medlemsstaterna att i högre grad utveckla sina egna politiska strategier.

Möjligheterna att tillämpa den öppna samordningsmetoden på frivillig samordning av nationella skogsprogram kommer att utredas av medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för Ständiga kommittén för skogsbruk.

Nyckelåtgärd 16 : Att stärka EU:s profil i internationella skogsrelaterade processer

En hög grad av samordning krävs både inom kommissionen och i medlemsstaterna för att säkra samstämmigheten inom ramen för olika skogsrelaterade internationella processer. Rådets berörda arbetsgrupper, särskilt den om skogsbruk, har där en central roll.

Det viktigaste verktyget för att stödja internationella åtaganden i länder utanför EU är ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete, där gemenskapen och medlemsstaterna har delad behörighet. De totala stödnivåerna kommer att höjas det närmaste årtiondet. Utmaningen är att se till att skogarnas betydelse beaktas i samband med beslut om resursfördelning.

Även om kommissionen efter 2006 inte längre kommer att ha något särskilt finansieringsinstrument för skog kommer det att finnas möjligheter till ekonomiskt stöd från och med 2007 genom det tematiska programmet för miljö och naturresurser samt genom nationella och regionala program. Därmed kommer det att vara möjligt att fortsätta att stödja genomförandet av multilaterala miljöavtal[27] och skogspolitiska processer[28]. FLEGT-handlingsplanen (skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel)[29] kommer att vara ett annat prioriterat mål för stödet från kommissionen och medlemsstaterna , i synnerhet när det gäller kapacitetsuppbyggnad i FLEGT-partnerländer.

När det gäller samarbetet med anslutningsländer, kandidatländer och europeiska grannländer kommer kommissionen att fortsätta att vara en aktiv deltagare i ministerkonferenserna för skydd av Europas skogar, UNECE:s Timber Committee och FAO:s skogsrelaterade verksamhet.

Nyckelåtgärd 17 : Att uppmuntra användningen av trä och andra skogsprodukter från hållbart skogsbruk

Lämpliga åtgärder för att uppmuntra en ökad användning av trä och andra skogsprodukter kommer att finnas med i det planerade meddelandet om de skogsbaserade industriernas konkurrenskraft. Detta meddelande är en uppföljning till meddelandet om konkurrenskraften hos Europeiska unionens skogsbruksbaserade industrier[30], som innehåller en grundlig analys av sektorn och de viktigaste utmaningar som identifierats. Det planerade meddelandet kommer att ta hänsyn till den ökade globala konkurrens som EU:s skogsbaserade industrier står inför och det kommer att fokuseras på åtgärder för att stärka ramvillkoren för industrierna – särskilt när det gäller frågor som rör energi och råvaror. I denna del kommer det att bygga på resultaten från högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö. Det kommer också att omfatta frågor som rör innovation, forskning, utveckling och utbildnings- och informationsverksamhet.

Inom ramen för handlingsplanen kommer kommissionen att främja ett utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna i samband med utarbetandet av riktlinjer för hur direktivet om offentlig upphandling skall tillämpas på skogsprodukter.

Nyckelåtgärd 18 : Att förbättra informationsutbyte och kommunikation

Tillgång till och kommunikation av uppdaterad information är avgörande för att öka allmänhetens medvetenhet och intresse för skogspolitiska frågor.

Kommissionen kommer, med aktivt deltagande av medlemsstaterna , att utarbeta en kommunikationsstrategi för skogsfrågor. Den kommer att beskriva de viktigaste åtgärder som bör vidtas för att förbättra kommunikationen om skogsfrågor i gemenskapen. Erfarenheter kommer att utbytas mellan medlemsstaterna i samband med utarbetandet av strategin. Möjligheterna att genomföra enskilda kommunikationsåtgärder i samband med framtida internationella skogsevenemang[31] kommer också att undersökas.

Kommissionen kommer att utveckla en webbplats för skogsfrågor på webbplatsen Europa. Medlemsstaterna kommer att se till att skogsrelaterad information på deras webbsidor finns tillgänglig och kan länkas till webbplatsen för skogsfrågor på Europa.

Kommissionen kommer inom ramen för det europeiska initiativet för skogsövervakning att arbeta med utvecklingen av en europeisk informations- och kommunikationsplattform för skogsfrågor, för att bättre kunna utnyttja och kommunicera den tillgängliga informationen.

Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att anordna utåtriktade evenemang, som en ”skogsvecka” eller ”skogens dag” för att öka medvetenheten om det hållbara skogsbrukets fördelar.

Utvärdering

Handlingsplanen kommer att löpa över fem år (2007–2011). En halvtidsutvärdering kommer att göras 2009 och en slutlig utvärdering 2012. En rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av handlingsplanen kommer att läggas fram 2012.

Samarbetet med berörda parter om genomförandet av handlingsplanen på gemenskapsnivå kommer huvudsakligen att kanaliseras genom den rådgivande gruppen för skog och kork.

Ständiga kommittén för skogsbruk kommer att fungera som samordnande organ mellan kommissionen och medlemsstaterna i samband med genomförandet av handlingsplanen. Den kommer också att medverka aktivt i halvtidsutvärderingen och den slutliga utvärderingen.

[1] Rådets slutsatser om en EU-handlingsplan för skogen, 2662:a mötet i rådet (jordbruk och fiske), den 30–31 maj 2005.

[2] EGT C 56, 26.2.1999.

[3] KOM(2005) 119 slutlig.

[4] Europeiska regionala utvecklingsfonden.

[5] Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (EUT L 209, 11.8.2005).

[6] KOM(2004) 621 slutlig.

[7] KOM(2005) 121 slutlig.

[8] KOM(2005) 628 slutlig.

[9] KOM(2006) 34 slutlig.

[10] UNFCCC (UN Framework Convention on Climate Change).

[11] KOM(2005) 35 slutlig.

[12] Beskogning, återplantering, avskogning och skogsbruk.

[13] Den gruppen täcker diskussionerna om ändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) vid mötena för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).

[14] KOM(2006) 216 slutlig, ”Halting the loss of biodiversity by 2010 and beyond” (ej översatt till svenska).

[15] ”SEBI 2010” (”Streamlining European 2010 Biodiversity Indicators”). Processen genomförs tillsammans med Europeiska miljöbyrån och FN:s miljöprogram (UNEP).

[16] UN Convention on Biological Diversity (CBD).

[17] Förordning (EG) nr 2152/2003 (EUT L 324, 11.12.2003).

[18] EU har två initiativ för att tillhandahålla avancerad, snabb och enhetlig geospatial information fram till 2008: navigationssystemet ”Galileo” och jordobservationssystemet ”GMES” (Global Monitoring for Environment and Security).

[19] Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

[20] European Environment Agency (EEA).

[21] UNECE (UN Economic Commission for Europe).

[22] UN Food and Agriculture Organisation (FAO).

[23] 4th MCPFE (Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe) (Wien 2003): Indikatorer för hållbart skogsbruk.

[24] Rådets beslut 89/367/EG (EGT L 165, 15.6.1989, s. 14).

[25] Kommissionens beslut 2004/391/EG (EUT L 120, 24.4.2004, s. 50).

[26] Kommissionens beslut 97/837/EG (EGT L 346, 17.12.1997, s. 95).

[27] FN:s konvention om biologisk mångfald, FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning och FN:s konvention om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

[28] FN:s skogsforum och internationella avtalet om tropiskt timmer.

[29] KOM(2003) 251 slutlig.

[30] KOM(1999) 457 slutlig.

[31] Sjätte sammanträdet i FN:s skogsforum: förslag om att utropa 2010 till det internationella skogsåret.