[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 02.02.2006

KOM(2006) 37 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om att se över interoperabiliteten för digitala interaktiva televisionstjänster i enlighet med meddelande KOM(2004) 541 av den 30 juli 2004

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om att se över interoperabiliteten för digitala interaktiva televisionstjänster i enlighet med meddelande KOM(2004) 541 av den 30 juli 2004

SAMMANFATTNING

I juli 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande i vilket den fastställde sin syn på interoperabilitet (i artikel 18.3 i direktiv 2002/21/EG kallad samverkan) för digitala interaktiva televisionstjänster i enlighet med artikel 18.3 i direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet). I det meddelandet drog kommissionen slutsatsen att det inte var motiverat med obligatoriska standarder för interaktiv television, och angav att frågan borde ses över under 2005. I meddelandet föreslogs det också att det skall inrättas en arbetsgrupp för att identifiera åtgärder som skulle kunna förbättra möjligheterna för MHP-standarden (Multimedia Home Platform) att spridas på marknaden.

Denna översyn bygger på den tidigare bedömningen och tar hänsyn till utvecklingen på marknaden sedan juli 2004. Under de senaste 18 månaderna har kommissionen, inom ramen för ”Genomförandegruppen för MHP”, fört en intensiv dialog om interoperabilitet för digital television med berörda parter, både den offentliga och den privata sektorn. Denna grupp har fått rapporter om situationen i tio medlemsstater och har fungerat som forum för utbyte av idéer och bästa praxis.

Utvecklingen på marknaden, särskilt i Italien, har visat att interoperabilitet kan uppnås när intressenterna agerar tillsammans med ett gemensamt mål att genomföra en teknisk standard som MHP, men att detta inte i sig räcker för att säkerställa uppkomsten och tillväxten av interaktiva digitala televisionstjänster. För att detta skall ske behövs det ytterligare utveckling av företag och teknik.

Kommissionens viktigaste prioriteringar nu är att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa en framgångsrik övergång till digital television, vilket är en nödvändig förutsättning för interaktiva digitala tjänster, och att stödja öppna standarder och det pågående samarbetet om interoperabilitet och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och mellan intressenterna.

Kommissionen strävar efter att de europeiska medborgarna skall kunna dara nytta av den digitala televisionens fördelar, till exempel det växande antalet interaktiva digitala televisionstjänster som är tillgängliga på ett ökat antal överföringsplattformar. Den anser att marknaden i dagsläget gynnas mest av en fortsatt användning av de branschledda frivilliga standardiseringsinitiativen.

1. BAKGRUND

I maj 2005 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar[1] och föreslog 2012 som måldatum för medlemsstaterna att genomföra övergången till digital television och släcka ned de analoga TV-sändningarna. En av fördelarna med digital television är möjligheten att ha fullt interaktiva tillämpningar där tittaren kan interagera med sändaren genom en ”returkanal”. Interaktiva tillämpningar kräver en mjukvarustapel i mottagaren som kallas API (application program interface – gränssnitt för tillämpningsprogram).

Den 30 juli 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om interoperabilitet för digitala interaktiva televisionstjänster[2]. I meddelandet fastställs kommissionens syn på interoperabilitet för digitala interaktiva televisionstjänster i enlighet med artikel 18.3 i ramdirektivet[3]. Enligt denna artikel får kommissionen vidta steg för att göra vissa standarder obligatoriska om interoperabilitet av interaktiv digital television inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I meddelandet fastställde kommissionen att det vid den tidpunkten inte var motiverat att göra någon API-standard obligatorisk, men att frågan borde ses över under 2005. Under tiden föreslogs ett antal åtgärder för att främja spridningen av interaktiva digitala tjänster som använder MHP-standarden, vilken vid den tidpunkten var den enda öppna API-standard som antagits av EU:s standardiseringsorgan. Åtgärderna omfattade bl. a. inrättandet av en arbetsgrupp för genomförande av MHP, bekräftelse av att medlemsstaterna får ge subventioner till konsumenterna för inköp av mottagarutrustning för interaktiva televisionstjänster (under förutsättning att reglerna för statligt stöd följs) och övervakning av tillgången till immaterialrättsligt skyddad teknik.

Den analys som låg till grund för meddelandet var en del av den tillhörande utvidgade konsekvensanalys som offentliggjorts som SEK(2004) 1028. I denna analys angavs att, även om införandet av en eller flera obligatoriska standarder på europeisk nivå skulle kunna erbjuda rättslig säkerhet för de olika aktörerna i den interaktiva värdekedjan för television och möjliggöra stordriftsfördelar på europeisk nivå, skulle det få negativa ekonomiska effekter för den befintliga konsumentutrustningen och kunna bromsa innovationer och skapa hinder för inträdet på marknaden.

I detta meddelande utvärderas utvecklingen av den interaktiva digitala televisionen sedan juli 2004.

2. UTVECKLING UNDER DEN MELLANLIGGANDE PERIODEN (JULI 2004–DECEMBER 2005)

2.1. Rådets (telekommunikation) slutsatser

Den 9 december 2004 antog rådet (transport, telekommunikation och energi) sina slutsatser och välkomnade kommissionens meddelande och dess föreslagna stimulansåtgärder samt kommissionens avsikt att se över situationen avseende interoperabilitet för digitala interaktiva televisionstjänster under andra halvåret 2005. Dessutom uppmanade rådet kommissionen att föreslå åtgärder för andra standarder än MHP-standarden, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 17.1 i ramdirektivet, för att stimulera utvecklingen av interaktiv digital television.

2.2. Genomförandegruppen för MHP

Genomförandegruppen för MHP som inrättades till följd av 2004 års meddelande, höll sitt första möte i Bryssel i november 2004. Gruppens mål var att utbyta information, rapportera om bästa praxis och underlätta kontakterna mellan aktörer inom området interaktiv television. Avsikten var att hjälpa MHP att bygga upp en kritisk massa och uppnå stordriftsfördelar och därigenom övervinna det problem med uppsplittring som nya sändningsprodukter har. I överensstämmelse med rådets slutsatser handlade gruppens arbete om frågor om interaktiv digital television i allmänhet, inbegripet användningen av andra standarder än MHP.

Gruppen höll fem möten mellan november 2004 och september 2005. Deltagarna i gruppen utgjordes av representanter för ministerier och tillsynsmyndigheter, sändningsföretag, nätoperatörer, tillverkare, branschföreningar och forskningsprojekt. Exempel från tio länder (Italien, Finland, Sverige, Norge, Danmark, Ungern, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Belgien) presenterades såväl som exempel från branschen, vilket visar hur viktig debatten är för den europeiska radio- och TV-sändningen.

Arbetet i Genomförandegruppen för MHP har visat hur viktigt det är att ha ett forum för utbyte av synpunkter mellan intressenter på komplicerade områden som interoperabilitet av interaktiva digitala televisionstjänster.

2.3. Utveckling av digital television

Att gå över från analog till digital television är en förutsättning för att man skall kunna införa interaktiva digitala televisionstjänster. Den digitala markbundna televisionen i Europa har drabbats av ett antal misslyckade startförsök men hållbara affärsmodeller dyker nu upp och övergången går allt snabbare.

I tabell 1 visas situationen för den digitala televisionen i EU vid utgången av juni 2005.

Digital-TV |

Abonnenter (000) | täckning % |

|Kabel |Satellit |Mark-bunden |DSL | Totalt | | |Österrike |60 |228 |0 |0 |288 | 8,8 % | | Belgien |146 |0 |10 |3 |159 | 3,7 % | | Cypern |0 |12 |0 |4 |16 | 6,5 % | | Tjeckien |0 |90 |0 |0 |90 | 2,2 % | | Danmark |140 |337 |0 |0 |477 | 19,2% | | Estland |0 |8 |1 |0 |9 | 1,5 % | | Finland |129 |48 |516 |0 |693 | 28,6% | | Frankrike |1022 |4402 |490 |750 |6664 | 25,3% | | Tyskland |2038 |2440 |2200 |0 |6678 | 17,1% | | Grekland |0 |218 |0 |0 |218 | 5,6 % | | Ungern |0 |150 |4 |0 |154 | 3,9 % | | Irland |170 |363 |0 |0 |533 | 38,1% | | Italien |0 |3318 |2500 |221 |6039 | 26,9% | | Lettland |10 |8 |0 |0 |18 | 2,0 % | | Litauen |0 |8 |0 |0 |8 | 0,6 % | | Luxemburg |1 |0 |0 |0 |1 | 0,6 % | | Malta |2 |0 |0 |0 |2 | 1,5 % | | Nederländerna |190 |555 |128 |0 |873 | 12,4% | | Polen |45 |1230 |0 |0 |1275 | 9,3 % | | Portugal |380 |389 |0 |0 |769 | 15,1% | | Slovakien |0 |15 |0 |0 |15 | 0,8 % | | Slovenien |2 |0 |0 |5 |7 | 1,0 % | | Spanien |665 |1776 |0 |57 |2498 | 17,3% | | Sverige |230 |608 |450 |12 |1300 | 28,9% | | Storbritannien |2600 |7913 |5178 |26 |15713 | 63,5% | | TOTALTEU 25 |7826 |24116 |11477 |982 |44497 | 23,7% | | Källa: Dataxis

2.4. Marknadsutvecklingen för MHP

Efterfrågan på interaktiva TV-tillämpningar har visat sig vara mindre än vad många spådde för några år sedan och framgångarna för den interaktiva televisionen är fortfarande begränsade. De mest framgångsrika tillämpningarna har funnits inom områdena frågesport, sport, spel och verklighets-TV. Regeringarna har ännu inte hittat något sätt för att framgångsrikt utnyttja tekniken som ett medel att kommunicera med medborgarna på.

Italien är det land där användningen av interaktiva digitalboxar baserade på MHP-standarden är mest utbredd. MHP-standardens framgång i Italien är nära förknippad med det system för konsumentsubventioner som tillämpas där. Myndigheterna har subventionerat inköp av avkodare med interaktiv kapacitet och returkanal. Syftet med subventionen har varit att utjämna prisskillnaden mellan MHP-produkter och billigare produkter utan interaktiv kapacitet, vilket innebär att marknaden för interaktiva avkodare domineras av MHP-produkter. Till följd av den ökade efterfrågan och det konkurrenskraftiga utbudet har priserna på MHP-produkter i Italien fallit kraftigt. Den stora efterfrågan har gjort att MHP-utrustningen nått en kritisk massa vilket lett till stordriftsfördelar och stora prissänkningar.

För att man framgångsrikt skall kunna lansera interaktiva tjänster krävs det att antalet apparater är tillräckligt stort. I Italien finns det över 2 miljoner MHP-avkodare men utvecklingen av interaktiva tjänster har ändå gått långsamt. Ett av problemen är att konsumenter som har interaktiva avkodare är tveksamma till att koppla in och använda returkanalen via sin telefonledning, ofta av det enkla skälet att hemmets TV-apparat inte alltid står nära en telefonanslutning[4]. Dessutom betjänas det italienska beståndet av MHP-avkodare av den markbundna plattformen. Under denna samsändningsperiod (analog-digital) råder det en extrem brist på frekvenser vilket hindrar användningen av interaktiva tjänster eftersom dessa tjänster också kräver frekvenser. De italienska myndigheterna planerar ändå att göra interaktiv television till en huvudplattform för tjänster till allmänheten.

Den mycket konkurrensutsatta marknaden för digitalboxar i Italien har lett till att priserna på MHP-avkodare sjunkit till under 100 euro. Dessa prissänkningar har emellertid inte spridit sig till andra mindre konkurrensutsatta marknader där priserna på MHP-utrustning fortfarande är relativt höga. På de nordiska marknaderna (Finland, Sverige, Danmark, Norge) och i Tyskland har den stora prisskillnaden mellan MHP-avkodare och andra enklare digitala avkodare lett till att de allra flesta köpare inte väljer MHP-produkter.

Även för en enkel standard som MHP kan det finnas olika genomförandespecifikationer. De italienska sändningsföretagen har arbetat tätt tillsammans för att utveckla en uppsättning gemensamma genomförandespecifikationer. Den framgångsrika marknadsspridningen av MHP i Italien bygger på en kombination av följande faktorer:

1) De italienska sändningsföretagens frivilliga överenskommelse om att använda MHP.

2) Myndigheternas införande av ett subventionssystem för avkodare för interaktiv television.

3) Fastställandet av gemensamma genomförandespecifikationer.

Utvecklingen av digital-TV i Italien visar hur man genom flexibilitet och samförstånd mellan marknadsaktörerna kan uppnå en effektiv interoperabilitet.

I Norden har MHP, trots ett brett samförstånd hos sändningsföretagen och de offentliga myndigheterna om NorDig-avtalen, aldrig fått någon stor täckning, huvudsakligen pga. den stora prisskillnaden jämfört med så kallade zapper-boxar, dvs. digitalboxar utan interaktiv television eller andra sändningsfunktioner. Även om de nordiska länderna är välmående är de relativt små marknader och i avsaknad av ett subventionssystem har prisskillnaden varit det största hindret för en framgångsrik marknadsspridning av MHP.

I Tyskland har kabeloperatörer och public-serviceföretag uttalat stöd för MHP, men samordningen mellan intressenterna har inte varit lika stark som i Italien. De kommersiella sändningsföretagen och betal-tv-operatörerna har varit mer tveksamma till att investera i interaktiv television, särskilt eftersom det saknas en tydlig affärsmodell och eftersom det i allmänhet inte har funnits några konsumentsubventioner.

I Flandern, i Belgien, ser lanseringen av MHP på kabelnätet mycket lovande ut eftersom kabelnätet till sin natur är ett interaktivt tvåvägs-medium och användarna verkligen kan dra nytta av interaktiva tjänster. Dessutom har kabeloperatören upprättat partnerskap med sändningsföretag och innehållsleverantörer.

2.5. Andra standarder för interaktiv digital television

I sitt meddelande från juli 2004 tillkännagav kommissionen sin avsikt att föra in ytterligare två interaktiva standarder – nämligen MHEG-5[5] och WTVML[6] – i den företeckning över standarder som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 17 i ramdirektivet, under förutsättning att dessa standarder antas av Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). Dessa standarder har nu antagits av ETSI och kommissionen håller på att ändra förteckningen över standarder i enlighet härmed[7]. Dessa standarder används i stor utsträckning på marknaden.

Kommissionen överväger också att föra in andra standarder som utarbetats enligt det arbetsprogram för standardisering som fastställs i mandat M331, t.ex. det portabla innehållsformatet (portable content format – PCF)[8], i förteckningen över standarder när dessa blir tillgängliga. Genom PCF-formatet ökar interoperabiliteten eftersom detta format gör det möjligt för innehållsleverantörerna att utforma sitt innehåll en enda gång och sedan köra det på flera API-plattformar. PCF-formatet täcker 80 % av de interaktiva televisionstillämpningarna. PCF och andra produkter som utvecklats inom ramen för mandat 331 underlättar utvecklingen av interaktivt innehåll samtidigt som interoperabiliteten förbättras.

När det gäller immaterialrättsliga standarder krävs det i ramdirektivet att medlemsstaterna skall uppmuntra API-innehavarna att på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor och mot rimlig ersättning, tillhandahålla all sådan information som krävs för att leverantörer av digitala interaktiva televisionstjänster skall kunna erbjuda alla tjänster som stöds av API i fullt fungerande form. Kommissionen har övervakat situationen när det gäller möjligheten för tillverkare att få licenser för immaterialrättsligt skyddad teknik och har inte fått in några klagomål om detta.

2.6. Handlingsplan för den tekniska interoperabiliteten för högupplösningstelevision (HDTV)

Kommissionen är bekymrad över att olika – om än standardiserade – tekniska alternativ för HDTV kan komma att medföra en uppsplittring av marknaden, och organiserade därför ett seminarium om interoperabilitet för HDTV i Bryssel den 21 januari 2005. Europeiska offentliga och privata sändningsföretag, tillverkare, infrastruktur- och tjänstetillhandahållare och nationella och europeiska planeringsgrupper för HDTV deltog i detta seminarium.

Man kom överens om ett märkningssystem för bildskärmar enligt vilket ”HD-klar” konsumentutrustning skall stödja de två viktigaste metoder som används internationellt, dvs. skanningformaten 720 linjer progressiv skanning och 1080 linjer linjesprångsskanning. På längre sikt förväntas systemet också stödja det dyrare men mycket högkvalitativa progressiva formatet 1080/50. På seminariet bekräftades det också att all HD-mottagande utrustning skall stödja MPEG-2 samt det nya avancerade komprimeringssystemet MPEG-4 AVC[9]. Detta gör att sändningsföretagen själva kan välja vilka skanningformat och kodningssystem de vill använda bland de alternativ som de ”HD-klara” skärmarna tillhandahåller.

De representanter för den europeiska branschen som deltog i seminariet har som grundläggande strategi att främja flexibilitet och interoperabilitet mellan HDTV-specifikationerna. Denna överenskommelse är frivillig och öppen för alla marknadsaktörer och därigenom får de konsumenter som överväger att köpa HDTV-utrustning en ökad säkerhet. Detta är viktigt eftersom inköp av en stor panelskärm innebär en stor investering för konsumenten. ”HD-klar”-märket gör det möjligt för konsumenten att skilja mellan vanliga skärmar och HDTV-skärmar. Handlingsplanen har skickats till kommunikationskommittén (COCOM) och är tillgänglig på COCOM:s register över offentliga dokument[10].

3. KOMMISSIONENS STÅNDPUNKT OM INTEROPERABILITET FÖR INTERAKTIV DIGITAL-TV

I enlighet med artikel 18.3 i ramdirektivet tillåts kommissionen att, om interoperabilitet inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, vidta åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 17, genom vilket vissa standarder kan göras obligatoriska. I sitt meddelande från juli 2004 uppmärksammade kommissionen de olika aspekter som täcks av termen interoperabilitet, såsom den framställs i direktivet, och kom till slutsatsen att det beslut som kommissionen skulle ta inte så mycket handlade om huruvida interoperabilitet hade uppnåtts eller inte utan om det var motiverat att en eller flera API-standarder skulle göras obligatoriska för ett eller flera marknadssegment.

Med utgångspunkt i den utvidgade konsekvensanalys som föreskrivs i SEK(2004) 1028 drog kommissionen slutsatsen att det vid den tidpunkten inte var motiverat att vidta åtgärder för att göra standarderna obligatoriska, men att frågan skulle tas upp på nytt under 2005. Ett och ett halvt år senare skall kommissionen ta ställning till samma beslut, men det sätt som marknaden har utvecklats på under åren däremellan, och de omfattande diskussioner som har ägt rum med intressenterna, har gjort att ett antal frågor blivit tydligare:

- En standard som MHP är en komplicerad beskrivning med ett antal olika tillämpningsalternativ. En anledning till att MHP har haft en sådan framgång i Italien är att sändningsföretagen gemensamt har kommit överens om en gemensam teknisk beskrivning för genomförande av MHP och att de har utvecklat lämpliga testserier för att kontrollera överensstämmelsen och säkerställa interoperabiliteten mellan utrustning från olika tillverkare.Erfarenheterna från Italien visar att man inte kan garantera interoperabilitet bara för att man lagstiftar om att göra en standard som MHP obligatorisk. Den kan däremot uppnås om intressenterna arbetar tillsammans för att tillämpa en standard med det gemensamma målet att säkerställa interoperabilitet.

- Ett av argumenten för att ha en gemensam standard är att det därigenom blir möjligt för tillverkare att uppnå stordriftsfördelar, vilket leder till att priserna på konsumentutrustning sjunker. Det senaste årets erfarenheter (till exempel jämförelser mellan priser på liknande MHP-produkter i Italien och Tyskland) visar emellertid att priserna på utrustning i hög grad styrs av marknadsvillkoren och att låga priser i ett land inte omedelbart sprider sig till andra länder.

- Tillväxten av interaktiva tjänster har varit långsammare än vad många väntat sig. Affärsmodellerna måste utvecklas ytterligare innan man kan räkna med en kraftig tillväxt av myndighetstjänster via Internet.

- Inom HDTV-området har det utvecklats en ny modell för samförstånd och samarbete om teknisk interoperabilitet och denna modell ser lovande ut även för att lösa andra frågor som har med interoperabilitet att göra.

Kommissionen anser att utvecklingen bekräftar dess tidigare analys och slutsatser, nämligen att införandet av obligatoriska EU-täckande standarder i enlighet med artikel 18.3 i ramdirektivet, inte på ett påtagligt sätt skulle bidra till tillväxten av den interaktiva digitala televisionen i Europa, utan att direktivet i stället skulle kunna få allvarliga negativa följder.

4. SLUTSATS

Kommissionen vill prioritera följande:

- Samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa en framgångsrik övergång till digital television. Genom denna övergång skall införandet av interaktiva digitala tjänster underlättas.

Kommissionen kommer att följa upp sitt meddelande från maj 2005 om en övergång och kommer noggrant att övervaka de framsteg som görs i medlemsstaterna. Information om medlemsstaternas övergångsplaner kommer regelbundet att offentliggöras på webbplatsen Europa[11].

- Främjande av öppna standarder och interoperabilitet

Inom ramen för den digitala övergången, interoperabiliteten av de digitala televisionstjänsterna och -teknikerna, kommer kommissionen att fortsätta att främja öppna standarder som utvecklats av de europeiska standardiseringsorganen.

- Stöd till samarbetet mellan medlemsstater och mellan intressenter

Kommissionen kommer att fortsätta att samla medlemsstaterna i kommunikationskommitténs sändningsgrupp. Gruppen fungerar som ett forum för utbyte av erfarenheter och bästa praxis om digital television i allmänhet och interaktiv digital television i synnerhet.

Genomförandegruppen för MHP har visat hur viktigt det är att ha ett forum för utbyte av åsikter mellan intresserade parter, och branschen har tagit initiativ till att fortsätta samordningen mellan intressenterna. Initiativet kommer att baseras på den framgångsrika modell som antagits för HDTV, där EBU och DIF har inrättat ett europeiskt forum för HDTV.

Kommissionen stöder sådana branschledda initiativ och kommer, om så är nödvändigt, att se till att samarbetet mellan ovanstående två verksamheter fungerar.

- Främjande av det internationella samarbetet om öppna standarder och interoperabilitet för digital television

Digital television kan medverka till att den digitala integrationen och den sociala sammanhållningen stärks. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja öppna, interoperabla standarder för digital television så att det blir möjligt att byta innehåll över hela världen. Kommissionen har inrättat och finansierat ett antal åtgärder för att främja det internationella samarbetet om forskning, utveckling och standardisering för digital television. Detta kan utvidgas till att omfatta internationellt samarbete om genomförande och produktion av digital television.

- Övervakning av användningen av immaterialrättsligt skyddad teknik

Det kommer även i fortsättningen att undersökas om immaterialrättsligt skyddad teknik används i enlighet med konkurrenslagstiftningen.

[1] KOM(2005) 204.

[2] KOM(2004) 541.

[3] Direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

[4] Detta kan komma att ändras i och med införandet av system för hemmanät.

[5] MHEG-5 är en del av en internationell standard som utvecklats av Expertgruppen för multimedia och hypermedia (Multimedia and Hypermedia Experts Group - MHEG). MHEG-5 är enklare än MHP. Det finns uppskattningsvis över 5 miljoner digitalboxar som använder MHEG-5.

[6] WTVML är en utvidgning av Wireless Mark-up Language (WML) för TV. Det är en mikro-webbläsare för interaktiva televisionstillämpningar. Det finns uppskattningsvis över 7 miljoner digitalboxar som använder WTVML.

[7] Detta innebär att man tar reda på medlemsstaternas åsikter via kommunikationskommittén.

[8] Se SEK(2004) 346, s. 19.

[9] Man kan även tänka sig stöd för komprimeringskodningssystemet VC1 när detta blir en europeisk standard.

[10] COCOM05-37, tillgänglig på http://forum.europa.eu.int/Public/irc/infso/cocom1/library

[11] http://europa.eu.int/information_society/policy/ecomm/todays_framework/digital_broadcasting/

switchover/national_swo_plans/index_en.htm