7.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/14

—

Kommittén anser att inre marknaden är i behov av ny stimulans för att kunna anta kommande års utmaningar. Inre marknaden består i dag av 27 medlemsstater, vilket innebär att mångfalden är mycket större än när den från början inrättades. Dagens inre marknad fungerar i en global miljö och den måste därför från att ha varit ett internt EU-projekt vidareutvecklas och bli ett effektivt instrument som kan förbättra EU:s kapacitet att effektivt konkurrera med resten av världen, uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt uppfylla Lissabondagordningens målsättningar. Här har de lokala och regionala myndigheterna en viktig uppgift att fylla.

—

Vi vill uppmana Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att i nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna genomföra studier för att fastställa både vilka hinder regionerna, städerna och kommunerna för närvarande står inför när det gäller inre marknadens genomförande och tänkbara lösningar för att skapa en inre marknad för 2000-talet.

—

Europeiska kommissionen bör fokusera sin verksamhet på att i högre grad genomföra inre marknaden med avseende på tjänste-, sysselsättnings- och finanssektorn. Framgångarna har varit relativt stora när det gäller fri rörlighet för varor, men inre marknaden har inte varit lika effektiv när det gäller dessa sektorer.

1.

Regionkommittén instämmer i Europeiska kommissionens och rådets uppfattning att den europeiska ekonomin står inför stora nya utmaningar och möjligheter under 2000-talet. Därför välkomnar vi Europeiska kommissionens åtagande att göra en grundlig översyn av både inre marknaden och det europeiska samhället under 2007. Vidare ställer vi oss positiva till att Europeiska kommissionen har bett ReK att bidra till denna översyn med ett förberedande yttrande.

2.

Kommittén anser att inre marknaden är i behov av ny stimulans för att kunna anta kommande års utmaningar. Inre marknaden består i dag av 27 medlemsstater, vilket innebär att mångfalden är mycket större än när den från början inrättades. Dagens inre marknad fungerar i en global miljö. Som framhålls i detta yttrande måste inre marknaden därför från att ha varit ett internt EU-projekt vidareutvecklas och bli ett effektivt instrument som kan förbättra EU:s kapacitet att effektivt konkurrera med resten av världen, uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt uppfylla Lissabondagordningens målsättningar. Här har de lokala och regionala myndigheterna en viktig uppgift att fylla.

3.

Fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital är en grundläggande princip i Europeiska unionen och utgör grunden för inre marknaden. När det gäller det europeiska integrationsprojektet handlade – och handlar – det inte bara om inre marknaden, utan målsättningen var att bevara freden genom att skapa solidaritet och sammanhållning mellan Europas folk, vilket bör hållas i minnet.

4.

Vi understryker vikten av att samla alla aktörer i ett tidigt skede av beslutsprocessen genom att utveckla de offentliga rådfrågningsförfarandena samt att i samband med konsekvensbedömningarna fästa särskild uppmärksamhet vid EU-lagstiftningens territoriella, sociala och miljömässiga återverkningar.

5.

Med hänsyn till det bristande genomförandet anser vi att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör dra bättre nytta av de europeiska lokala och regionala myndigheternas kreativa och innovativa potential. Särskilt viktigt är det att främja öppenheten och komma till rätta med den protektionistiska politik i vissa medlemsstater som hindrar små och medelstora företag från att investera på nya marknader runtom i EU och övriga världen.

6.

Vi vill uppmana Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att i nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna genomföra studier för att fastställa både vilka hinder regionerna, städerna och kommunerna för närvarande står inför när det gäller inre marknadens genomförande och tänkbara lösningar för att skapa en inre marknad för 2000-talet.

7.

Kommittén påpekar att kommunernas och regionernas roll inte enbart är att anpassa sig till de ekonomiska förändringarna och att stödja företagen på inre marknaden. Eftersom kommunerna och regionerna organiserar och producerar offentliga tjänster är de även aktörer på inre marknaden.

8.

Samhällsbalansen är starkt kopplad till hur inre marknaden fungerar i praktiken. Vid en inventering av det europeiska samhället bör man ta hänsyn till att traditionella samhällsproblem (exempelvis fattigdom och funktionshinder) kan komma att öka till följd av befolkningens åldrande och en ihållande arbetslöshet. Samtidigt kan nya samhällsproblem uppstå till följd av ändrade familjestrukturer och globaliseringen. Inventeringen bör leda till en gemensam strategi när det gäller analyser och utbyte av bästa praxis på EU-nivå och mellan medlemsstaterna.

9.

Regionkommittén vill rekommendera Europeiska kommissionen att mer systematiskt riktmärka, mäta och överväga de nationella och regionala ekonomiernas prestanda och politiska utveckling hos våra utomeuropeiska konkurrenter, framför allt USA, Kina och Indien, och jämföra dem med medlemsstaterna och regionerna i EU.

10.

Vi ställer oss bakom kommissionens slutsats att det är nödvändigt att i högre grad tänka globalt för att den inre marknaden skall kunna förbli konkurrenskraftig och attraktiv. En mer integrerad inre marknad är i själva verket ett svar på de utmaningar som följer på globaliseringen. En sådan inre marknad skulle kunna utnyttja globaliseringens möjligheter och därigenom bidra till att förbättra bilden av den. Regionkommittén vill i detta sammanhang understryka att även de lokala och regionala myndigheterna runtom i EU ingår i en alltmer globaliserad ekonomi inom vilken världsvaruhandeln fördubblas i storlek varje decennium. Mot bakgrund av konkurrensen från kunskapsintensiva ekonomier måste EU:s företag bli betydligt mer innovativa, öka sin kompetens och stärka sin kreativitet för att klara sig.

11.

Inre marknaden bör ses som ett dynamiskt instrument för europeisk social och ekonomisk tillväxt. Marknaden måste få stöd för att kunna utvecklas och möta de nya strukturerna och utmaningarna i en global ekonomi för att på ett effektivt sätt kunna öka EU:s ekonomiska tillväxt genom att man skapar de politiska och ekonomiska förhållanden som krävs för detta.

12.

Ett samordnat angreppssätt för att utforma en uppsättning sociala miniminormer som bygger på en gemensam vision bör fastställas på EU-nivå. Särskilda principer för lika behandling när det gäller arbetsförhållanden bör upprättas på den plats där arbetet bedrivs, på grundval av avtal mellan arbetsmarknadsparterna. Som en följd av världsmarknadens utveckling kommer många av de utmaningar utifrån som inre marknaden står inför.

13.

Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen ser till att kompetensutvecklingsstödet genom lika möjligheter och investeringar i livslångt lärande fokuserar på att utbildningspolitiken skall ge en sådan kompetens som människor behöver för att hitta ett lämpligt arbete och svara mot företagens behov.

14.

Kompetensutveckling är en stor utmaning för EU:s regioner, och tillsammans med innovation, företagande, konkurrensförmåga och investeringar är det en av produktivitetens centrala drivkrafter. Regionkommittén vill framhålla vikten av att förbättra medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas förmåga att investera i kompetensutveckling för att säkerställa ett livslångt lärande i praktiken och en aktivare arbetsmarknadspolitik genom en hållbar strategi i linje med Lissabondagordningen.

15.

Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen i samråd med medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna lägger fram ett strategiskt ramverk och satsar resurser i syfte att upprätta fokuserade regionalt och lokalt baserade kunskapsstrategier.

16.

När det gäller inre marknaden bör Europeiska kommissionen och medlemsstaterna inrikta sig på att utveckla kompetensen och sysselsättningen, och när så är lämpligt bör åtgärderna genomföras på lokal och regional nivå. Med ett ökat regionalt självstyre och ansvarstagande bör kompetensprogrammen (exempelvis sådana som fått stöd från Europeiska socialfonden) säkerställa att det finns en koppling till lokala och regionala arbetsmarknadsfrågor, så att man kan möta de utmaningar som regionerna står inför.

17.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör ta utgångspunkt i EU:s styrka som en kunskapsekonomi och främja kunskapsöverföring och anställbarhet bland medborgarna i stället för att försöka konkurrera med de ekonomier som har konkurrensfördelar i form av lågkvalificerat arbete med föga mervärde. Kompetensutveckling och livslångt lärande är viktiga faktorer i alla program för en effektivare inre marknad.

18.

I sammanhanget erinras om att den internationella konkurrensen och inriktningen på kunskaps- och tjänsteekonomier skapar nya utmaningar för kompetensutveckling och utbildning. En ny grupp av ”fattiga arbetstagare” får inte skapas genom okvalificerade och lågbetalda arbeten. Därför måste sociala tjänster särskilt inriktas på att hjälpa dem som berörs genom utbildning, anständiga löner och arbetsförhållanden för alla, och genom bestämmelser för ökad social rörlighet.

19.

Regionkommittén stöder rådets ståndpunkt när det gäller betydelsen av EU:s (1) sociala dimension. Regionkommittén ställer sig därför positiv till rådets krav på att Europeiska kommissionen och Europaparlamentet skall uppmärksamma EU-lagstiftningens sociala effekter.

20.

Vi vill framhålla att inre marknaden bör ses som en viktig del av det europeiska samhället i vidare bemärkelse. Därför bör man i högre grad fokusera på de sociala aspekterna när det gäller politiken för inre marknaden. Utgångspunkten bör vara regionernas mångfald och deras olika infallsvinklar när det gäller socioekonomisk utveckling genom att försöka tillämpa gemensamma EU-principer snarare än att införa en enhetlig politik med inriktning på enbart ekonomiska aspekter.

21.

Europeiska kommissionen bör fortsätta att garantera sociala rättigheter och konsumenträttigheter, samtidigt som tjänstemarknaden avregleras (exempelvis genom det framtida tjänstedirektivet).

22.

Med hänvisning till debatten om tjänstedirektivet anser vi det vara nödvändigt att public service-tjänsternas särskilda syfte uppmärksammas då reglerna för inre marknaden tillämpas.

23.

Europeiska kommissionen bör framför allt ta hänsyn till vilka effekter pågående och framtida demografiska förändringar kan få när det gäller inre marknadens framgång och inriktning. Framför allt bör man uppmärksamma de ojämna effekterna till följd av pågående och framtida migrationsströmmar. Lika möjligheter är en grundläggande princip i det moderna Europa. Diskriminering är inte något alternativ.

24.

Europeiska kommissionen bör anta en mer sammanhängande och strukturerad metod för att i högre grad fokusera på inre marknadens sociala dimension. EU-medborgarnas välfärd och intressen och företagens verksamhet måste vara vägledande för EU-politiken; det är en förutsättning för att inre marknaden skall bli en framgång. Därför bör regionernas konkurrenskraft ses mot bakgrund av både medborgarnas och företagens möjligheter.

25.

EU bör vinnlägga sig om att skydda de mest sårbara medlemmarna i det europeiska samhället. Världsmarknadens globalisering innebär ytterligare möjligheter att blåsa nytt liv i de olika ekonomierna i EU. Även om stöd till ytterligare ekonomisk tillväxt bör leda till nya arbetstillfällen och välståndsutveckling, kan det finnas delar av befolkningen som inte kan dra nytta av denna tillväxt. Också på grund av de demografiska förändringarna och en åldrande befolkning måste välfärdspolitiken anpassas till dessa nya utmaningar. Samtidigt som EU-politiken skall utnyttja tillväxtmöjligheterna måste den säkerställa lika möjligheter och stödja en anpassning av de befintliga sociala strukturerna till en europeisk inre marknad i utveckling. Detta kräver välfärdsstrukturer, framför allt utbildning, som är inriktade på dem som har störst behov och samtidigt tillhandahåller lämpliga resurser och stimulansåtgärder. Man måste också utveckla innovativa strategier för att tillhandahålla en välfungerande välfärd.

26.

Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna konsulterar och samarbetar med de lokala och regionala myndigheterna för att stimulera debatten och engagera medborgarna när det gäller målsättningar som välfärd, solidaritet och säkerhet samt sysselsättning och ekonomisk tillväxt. I sammanhanget bör nämnas den viktiga roll som arbetsmarknadsparterna och den sociala dialogen kan spela på samtliga nivåer när det gäller att utvärdera marknadens funktion, främja en hållbar politik avseende ekonomisk migration, bekämpa undermåliga arbetsförhållanden och utrota diskriminering på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden.

27.

Vi vill understryka att fördelarna med inre marknaden inte har diskuterats tillräckligt med de olika aktörerna, medborgarna och inte heller företagen. Att återupprätta banden mellan EU och medborgarna är en förutsättning för att inre marknaden skall bli framgångsrik. Regionkommittén föreslår därför att de lokala och regionala myndigheterna, som är den styresnivå som befinner sig närmast medborgarna, skall inta en ledande roll i denna process. Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen i samarbete med Regionkommittén utvecklar en kommunikations- och politikbaserad process för att engagera medborgarna och företagen och uppfylla deras förväntningar och involvera dem när det gäller unionens målsättningar som välfärd, solidaritet och säkerhet samt sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Detta är en förutsättning för att medborgarna i framtiden skall sätta sin tillit till och stödja EU.

28.

Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna i syfte att stilla medborgarnas, företagens och framför allt de små och medelstora företagens oro ger bättre information om hur man skall hantera ekonomiska och sociala anpassningar till följd av globaliseringen och en ökad konkurrens.

29.

Europeiska kommissionen bör fokusera sin verksamhet på att i högre grad genomföra inre marknaden med avseende på tjänste-, sysselsättnings- och finanssektorn. Framgångarna har varit relativt stora när det gäller fri rörlighet för varor, men inre marknaden har inte varit lika effektiv när det gäller dessa sektorer.

30.

Vi vill uppmana medlemsstaterna att stödja de lokala och regionala myndigheterna när de skall införa samordnade, förenklade och integrerade strukturer för företagsstöd på lämpligaste geografiska nivå. Dessa strukturer har stora möjligheter att fungera som informationskällor när det gäller offentlig upphandling och kan bidra till att sprida kunskap om hur tilldelningen av avtal om allmänna tjänster går till. De lokala och regionala myndigheterna spelar även en betydelsefull roll när det gäller att stödja små och medelstora företag, inte minst som stora konsumenter av de varor och tjänster som de små och medelstora företagen tillhandahåller.

31.

Vi rekommenderar Europeiska kommissionen att i samråd med företagen främja den europeiska konkurrenskraften genom att införa ett europeiskt patentsystem till stöd för patentinnehavare både när det gäller att främja deras immateriella rättigheter och minska kostnaderna samtidigt som det ger bättre incitament till innovation.

32.

Vi anser att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör inleda ett genuint samråd och en dialog med de lokala och regionala myndigheterna och företagssektorn för att fastställa områden där regleringsbördan på företag, framför allt små och medelstora företag, kan minskas.

33.

Vi delar övertygelsen om att en förenkling och ett effektivt genomförande av den befintliga gemenskapslagstiftningen är nödvändiga för integrationen på inre marknaden. Detta innebär dock inte att ”bättre lagstiftning” är detsamma som ”mindre lagstiftning”. I syfte att säkerställa respekten för gemenskapens lagstiftning kan det vara nödvändigt med ökad harmonisering för att unionen skall få en tydligare och mer integrerad regelram.

34.

Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna gör en mer omfattande förhandsanalys för att se vilka effekter EU:s lagstiftningsprocess får för de små och medelstora företagen. Dessutom bör dessa företags roll stärkas i lagstiftningsprocessen.

35.

Vi vill se en konsolidering av principen för ömsesidigt erkännande (EG-domstolens avgörande i fallet ”Cassis de Dijon”, ärende 120/78 av den 20 februari 1979). Kommissionen bör se till att medlemsstaterna även i fortsättningen har rätt till olika framställningsnormer utan att detta innebär ett hinder för marknadsföring av produkten.

36.

Europeiska kommissionen bör erkänna den proaktiva och viktiga roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar när det gäller en fortsatt positiv utveckling av inre marknaden och EU:s sociala verklighet. Det kommunala och regionala självstyret bör därför stärkas. Regionkommittén är en viktig samarbetspart när det gäller att visa upp inre marknadens fördelar tack vare dess starka band till EU-medborgarna och den utmärkta position som kommittén har när det gäller att gå i bräschen för förändringar.