30.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 146/77

—

Kommittén noterar att utestängning från utbildningssystemet är det första steget mot marginalisering och följs av utestängning från sysselsättningssystemet och från kulturlivet, samhällslivet och det sociala livet. ReK upprepar vikten av att förhindra att elever slutar skolan i förtid vilket får negativa konsekvenser för konkurrensen och sammanhållningen.

—

Regionkommittén noterar att förskoleundervisning och riktade program där man ingriper i ett tidigt skede ger störst utdelning på lång sikt för hela det livslånga lärandet, särskilt när det gäller de mest missgynnade grupperna. Vi påminner i sammanhanget om vikten av ett sektorsövergripande förfarande där de lokala och regionala myndigheterna har huvudansvaret.

—

Regionkommittén stöder kommissionens ståndpunkt att en modernisering av den högre utbildningen är en avgörande faktor i det kunskapsbaserade samhället där utvecklingen är mycket snabb. Institutionerna för högre utbildning befinner sig i centrum för ”kunskapstriangeln” på grund av deras sammanlänkade uppgifter inom utbildning, innovation och forskning. De lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll vid styrningen av medel till moderniseringen av systemen för högre utbildning.

—

ReK stöder det dubbla målet att förbättra tydligheten i fråga om kvalifikationer och främja ökad rörlighet inom unionen, men yrkar på att referensramarna för kvalifikationer skall fortsätta att utvecklas på nationell och regional nivå. Ansvaret för översynen bör därför ligga hos behöriga instanser i medlemsstaterna.

1.1

Regionkommittén tackar kommissionen för detta bidrag till debatten om översynen av utbildningssystemen inom EU och håller med kommissionen om att ansvaret för denna översyn bör ligga hos behöriga instanser i medlemsstaterna.

1.2

Regionkommittén instämmer i kommissionens ståndpunkt att investeringar i utbildning ger avkastning först efter en tid, varför statliga myndigheter bör ta hänsyn till långsiktig planering på lokal, regional och nationell nivå när de fattar beslut om vilka utgifter som skall prioriteras. Många förslag i meddelandet kan också få konsekvenser för budgeten på lokal och regional nivå.

1.3

Kommittén är medveten om vikten av långsiktig planering, men betonar behovet av att inkludera de lokala och regionala myndigheterna i planeringen och genomförandet av strategier för livslångt lärande.

1.4

Kommittén stöder kommissionens åsikt att det behövs en utvärderingskultur inom utbildningssystemen, men betonar vikten av att öka kunskapen om hur man kan utnyttja resurserna effektivt (2). ReK framhåller det faktum att avskaffandet av ekonomiska hinder för tillgången till utbildning i tidig ålder är en viktig, men inte tillräcklig, politisk åtgärd. Eftersom förskoleundervisningen i de flesta länder inte utgör en del av den obligatoriska skolutbildningen, kan föräldrarna välja om barnen skall delta i förskoleundervisningen eller inte.

1.5

Regionkommittén anser att man genom riktade politiska åtgärder inte enbart bör eftersträva en ökad inskrivning av barn i förskolan. Åtgärderna bör också omfatta incitament och stödåtgärder riktade till föräldrarna för att uppmuntra ett regelbundet deltagande i förskoleundervisningen, i synnerhet bland barn som lever under ogynnsamma sociala förhållanden eller bor i bergsområden, på landsbygden eller i glesbygd.

1.6

ReK betonar att effektiv utbildning i tidig ålder kräver välutbildad pedagogisk personal, och efterlyser därför ökade insatser i fråga om lärarutbildningen.

1.7

Kommittén anser därför att man bör främja ett utbyte av bästa lösningar och gränsöverskridande nätverk mellan kommuner och regioner för att förbättra utvärderingen och främja kvalitetssäkringen.

1.8

Kommittén noterar att utestängning från utbildningssystemet är det första steget mot marginalisering och följs av utestängning från sysselsättningssystemet och i förlängningen även från kulturlivet, samhällslivet och det sociala livet. ReK understryker (3) i detta sammanhang vikten av att förhindra elever från att sluta skolan i förtid, vilket får negativa konsekvenser för deras konkurrenskraft och för sammanhållningen (4).

1.9

Kommittén välkomnar att man i meddelandet fokuserar på politisk planering grundad på dokumentation med hänvisning till varaktiga forskningsresultat.

1.10

Regionkommittén noterar att forskningsresultat, bland annat från det viktiga arbete som OECD utfört på detta område, har visat att förskoleundervisning och riktade program där man ingriper i ett tidigt skede ger störst utdelning på lång sikt för hela det livslånga lärandet, särskilt när det gäller de mest missgynnade grupperna.

1.11

ReK påminner dock om vikten av ett sektorsövergripande förfarande där de lokala och regionala myndigheterna har huvudansvaret, och beklagar att dessa myndigheters betydelse inte erkänns i meddelandet.

1.12

Regionkommittén är medveten om att utbildningssystemen och tillvägagångssätten skiljer sig åt mellan olika medlemsstater och behöriga regioner, men instämmer i att differentiering av elever i tidig ålder på basis av begåvning kan begränsa deras framtida yrkes- och livsval.

1.13

ReK rekommenderar möjligheter till livslångt lärande som inkluderar alla och erkänner rätten att söka in till skolor och utbildningsprogram.

1.14

Kommittén framhåller att en uppskjutning av en sådan indelning till gymnasienivå, tillsammans med möjligheten att flytta mellan olika skoltyper, kan vara ett av instrumenten för att minska segregeringen och främja lika möjligheter för alla utan att effektiviteten minskas, och samtidigt ge varje elev möjlighet att utnyttja sin fallenhet och förmåga.

1.15

Kommittén har genomgående efterlyst åtgärder för att stödja elever med särskilda behov i ett så tidigt skede av systemet som möjligt. ReK framhåller vikten av att förhindra marginalisering i grundskolan och betonar värdet av att utbyta erfarenheter på detta område. Kommittén understryker också nödvändigheten av ett lärande som innebär utmaningar för alla och en skola där alla elever blir stimulerade. Detta gäller såväl elever med ett svårare utgångsläge som de mer försigkomna.

1.16

Kommittén vill särskilt uppmärksamma behoven hos invandrare, som i många fall har problem med att integreras i utbildningssystemen. Detta kan bero både på brister i utbildningen redan i ursprungsländerna och på bristande kunskaper i mottagarlandets språk. För att denna grupp skall kunna behandlas på lämpligt sätt krävs särskild utbildning för lärarkåren.

1.17

Regionkommittén anser att lärarnas och utbildarnas motivation, färdigheter, kompetens och löner, tillgången till vägledning samt infrastrukturfaktorer såsom lämplig storlek på undervisningsgrupperna är viktiga bidragande faktorer för att resultaten av lärandet skall hålla hög kvalitet.

1.18

ReK anser att det är viktigt att utveckla en inlärningsmiljö som präglas av omtanke och där individens motivation, insatser under inlärningsprocessen och tro på sin egen prestationsförmåga stimuleras. Vi betonar också behovet av att se till att föräldrarna är delaktiga i utbildningsprocessen, och konstaterar att elever som inte får stöd hemifrån eller av sina skolkamrater löper större risk för social utestängning.

1.19

När man vidtar åtgärder för att åstadkomma större rättvisa och för att vissa gruppers särskilda behov skall tillgodoses är det viktigt att de överensstämmer med strävan efter ökad effektivitet och kvalitet i utbildningssystemet. Man bör också utforma mekanismer som kan hjälpa till att hålla en lämplig hastighet i inlärningsprocessen.

1.20

Det är nödvändigt att i utbildningssystemen uppnå balans mellan en grundläggande, allmän utbildning och möjligheter till specialisering. Den allmänna kunskapsgrunden bör under alla omständigheter inbegripa europeisk kultur och historia. De olika utbildningssystemen bör även ägna tillräcklig uppmärksamhet åt nyckelkompetenser för livslångt lärande, enligt den definition som antagits i Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

1.21

Regionkommittén stöder kommissionens ståndpunkt att en modernisering av den högre utbildningen är en avgörande faktor i det kunskapsbaserade samhället där utvecklingen är mycket snabb. Institutionerna för högre utbildning utgör ett viktigt led i ”kunskapstriangeln” som länkar samman utbildning, innovation och forskning.

1.22

Kommittén påpekar därför att institutionerna för högre utbildning i större utsträckning bör bli tillgängliga för nya studerandegrupper, så att livslångt lärande betonas och bättre tillgång till akademisk utbildning erbjuds, eftersom dessa faktorer utgör grundläggande förutsättningar för att man skall klara av de demografiska och strukturella utmaningarna under de kommande årtiondena.

1.23

Kommittén konstaterar dock att det ökande antalet studenter och de stigande kostnaderna för utbildning och forskning av hög kvalitet bör uppvägas av mer omfattande offentlig – och vid behov privat – finansiering. De lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll vid styrningen av medel till moderniseringen av systemen för högre utbildning, särskilt genom en riktad användning av de europeiska strukturfonderna.

1.24

ReK framhåller att tillgången till utbildning måste vara så bred som möjligt, inte bara för att trygga framtiden för ett kunskapens Europa, utan också för att detta utgör en grund för den sociala sammanhållningen i hela Europa. Kommittén bekräftar ånyo den högre utbildningens viktiga uppgift, som omfattar dess bidrag till den personliga utvecklingen och ett demokratiskt medborgarskap samt dess roll när det gäller att ge ny livskraft åt kulturarvet (5).

1.25

Regionkommittén noterar att kommissionen i sitt meddelande fokuserar på kursavgifter som ett medel för att öka finansieringen och stimulera en mer ansvarsfull inställning när det gäller studieresultat inom den högre utbildningen bland studerande och deras familjer. Dessa avgifter får inte leda till uteslutning på grund av bristande ekonomiska resurser. Kommittén betonar dock att kursavgifter aldrig är en separat fråga, utan tvärtom alltid bör ses i ett större sammanhang som påverkas av olika faktorer i anslutning till ekonomiska incitament och hinder för deltagande i högre utbildning. Vi efterlyser därför ett bredare, kontextbaserat förfarande där man beaktar nationella, regionala och lokala särdrag i finansierings- och skattesystemen, snarare än att man enbart fokuserar på kursavgifter.

1.26

Mot bakgrund av den allt större efterfrågan på högt kvalificerad arbetskraft och det faktum att vår befolkning åldras, instämmer Regionkommittén i Europeiska kommissionens ståndpunkt att den konstant höga ungdomsarbetslösheten i EU är oacceptabel.

1.27

Kommittén efterlyser förstärkning och uppvärdering av yrkesutbildningssystemen i de länder där dessa är underutvecklade, så att de både kan uppfylla förväntningarna hos många ungdomar som söker en säker ingång på arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov.

1.28

Kommittén stöder kommissionens förslag beträffande tydliga och varierade utbildningsbanor från yrkesutbildning till vidareutbildning och sysselsättning, och välkomnar den särskilda hänvisningen till att man bör uppmuntra partnerskap mellan intressenter på regional och lokal nivå för att höja kvaliteten och relevansen i de offentliga yrkesutbildningsprogrammen för arbetslösa och för missgynnade studerande.

1.29

Kommittén framhåller att utbildningen av lärare och utbildare bör moderniseras för att möta behoven hos de allt äldre studenterna. Särskilda pedagogiska metoder och material bör utvecklas samtidigt som man beaktar flexibla undervisningsformer anpassade till studerande som kombinerar sin utbildning med arbete och familjeliv. I detta sammanhang kommer utbildningspolitiken att påverka socialpolitiska frågor där de lokala och regionala myndigheterna skulle kunna ha en pådrivande roll.

1.30

ReK betonar behovet av en allmän tillämpning av strukturerade mekanismer för erkännande av tidigare inhämtade kunskaper, särskilt när det gäller kunskaper och färdigheter som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet. Detta erkännande skulle tjäna ett dubbelt syfte och såväl främja anställbarheten och den sociala integrationen som ge tillträde till vidareutbildning på basis av tidigare inhämtade kunskaper.

1.31

Regionkommittén välkomnar i sammanhanget kommissionens meddelande ”Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära” och instämmer i att man mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Europa bör fästa större vikt vid vuxenutbildning genom väl valda, effektiva investeringar.

1.32

Regionkommittén påpekar i sammanhanget att den regionala och lokala nivån i många medlemsstater har ett viktigt ansvar när det gäller vuxenutbildning och ett omedelbart intresse i arbetskraftens kompetensutveckling. Därför anser kommittén att den lokala och regionala nivån i högre grad bör göras delaktig i åtgärder som gäller vuxenutbildning på EU-nivå.

2.1

Kommittén är införstådd med behovet av en särskild europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande som kompletterar systemen för yrkeskvalifikationer, inte minst eftersom en sådan europeisk referensram gör övergången mellan olika utbildningsbanor mer överskådlig och synlig. Kvalifikationerna för lärande är dock av stor betydelse för övergången från studier till arbetsliv, och kan därför inte frikopplas från frågor som rör förberedelser inför arbetsmarknaden.

2.2

Regionkommittén vill uppmärksamma kommissionen på att kommissionen systematiskt måste bedöma samtliga lagstiftningsförslags konsekvenser på lokal och regional nivå, framför allt på utbildningsområdet där ansvaret i många medlemsstater ligger på lokal och regional nivå. Det vore önskvärt att en sådan konsekvensbedömning publiceras i dess helhet på Internet och på unionens samtliga officiella språk.

2.3

Kommittén välkomnar kommissionens referensram för kvalifikationer och stöder dess dubbla syfte, nämligen att förbättra tydligheten i fråga om kvalifikationer och främja rörligheten inom unionen. ReK framhåller dock att det inte fastställs några kvalifikationer i den europeiska referensramen. Referensramar för kvalifikationer utvecklas på nationell eller regional nivå. De behöriga myndigheterna på lokal och regional nivå bör därför medverka då de nationella och regionala referensramarna för kvalifikationer kopplas till den europeiska referensramen för kvalifikationer.

2.4

ReK instämmer i kommissionens ståndpunkt att nationella och europeiska referensramar för kvalifikationer kommer att underlätta valideringen av lärande i alla sammanhang. Kommittén välkomnar detta integrerade förfarande och påminner om behovet av att erkänna formell, icke-formell och informell utbildning i anslutning till livslångt lärande, samt instämmer i att detta är särskilt viktigt när det gäller att skapa lika möjligheter genom att erkänna nyckelkompetenser och färdigheter hos de minst gynnade (6).

2.5

Kommittén anser att den europeiska referensramen för kvalifikationer är ett användbart verktyg för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan nationella och regionala utbildningssystem i EU. Vi välkomnar det bidrag detta medför till rörligheten, konkurrenskraften och sysselsättningen genom att utbyte av kunskaper och kompetens uppmuntras i hela EU.

2.6

Kommittén uppmanar dock kommissionen att klargöra förhållandet mellan kvalifikationsnivåerna, direktiv 2000/36/EG och de bestämmelser om erkännande av formellt och informellt inhämtade kunskaper som redan existerar eller som för närvarande håller på att fastställas på nationell och regional nivå (7).

2.7

Vid sidan av det vidare perspektiv som erbjuds av strategierna för livslångt lärande, vilka omfattar sådana mål som social integration, anställbarhet och personlig utveckling, välkomnar kommittén kommissionens prestationsinriktade inställning till resultaten av lärandet, dvs. att kvalifikationerna beskrivs i form av kunskaper och förmåga.

2.8

ReK anser att kvalifikationerna bör kunna jämföras oberoende av var utbildningen har inhämtats och vem som har tillhandahållit den. Ett förfarande där man fokuserar på resultaten av lärandet gör det enklare att jämföra kvalifikationer i olika länder och utbildningssystem och underlättar arbetet för de lokala och regionala utbildningsmyndigheterna i unionen.

2.9

Vidare kan resultat och beskrivningar av lärandet fungera som referenspunkter för kvalitetssäkring, och därigenom förbättra det europeiska samarbetet på områdena kvalitetssäkring och ömsesidigt erkännande av bedömningsbeslut. ReK välkomnar därför den uttryckliga kopplingen i rekommendationen mellan den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett verktyg för tydlighet och de allmänna principerna om kvalitetssäkring, eftersom dessa principer på ett viktigt sätt kan bidra till att skapa ett ömsesidigt förtroende som grund för ett internationellt erkännande av kvalifikationer.

2.10

Regionkommittén anser att man bör främja en referensram för samarbete och spridning av bästa lösningar i syfte att inleda ett verkligt och fortlöpande utbyte av erfarenheter. På detta sätt skulle man kunna utnyttja den positiva utveckling som äger rum i medlemsstaterna, i synnerhet på lokal och regional nivå. Kommittén rekommenderar därför att man främjar fler europeiska nätverk för spridning av bästa praxis när det gäller att underlätta tillgången till utbildning, i synnerhet genom lokala och regionala partnerskap.

2.11

Kommittén framhåller att den europeiska referensramen för kvalifikationer bör respektera mångfalden och styrkan hos de europeiska regionerna och kommunerna. Den europeiska referensramen för kvalifikationer skall fungera som ett tolknings- och översättningsverktyg, och kommer därför inte att ersätta utan komplettera de nationella och regionala referensramarna för kvalifikationer.

2.12

Regionkommittén anser att införandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer torde medföra ytterligare gemenskapåtgärder, och understryker att det i sådana fall krävs en grundlig analys av tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna avseende dessa framtida åtgärder.

2.13

Regionkommittén framhåller att tydliga beskrivningar bör tillämpas och att det bör ske en uttrycklig samordning mellan redan existerande regionala referensramar för kvalifikationer och den europeiska referensramen.