10.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 57/29

1.1

För Regionkommittén är frågan om jämställdhet en av de främsta prioriteringarna för 2006. Lanseringen av en färdplan för jämställdhet mellan könen berör kärnan i den europeiska sociala modellen. Att främja lika möjligheter och bekämpa alla former av diskriminering är några av ReK:s viktigaste politiska prioriteringar.

1.2

Det bör nu komma konkreta förslag om hur jämställdhet skall skapas och särskilt hur kvinnornas situation i medlemsstaterna skall förbättras, i synnerhet med tanke på att 2007 är Europeiska året för lika möjligheter för alla. Det anges flera mål och syften både i den jämställdhetspakt som flera medlemsstaters regeringar har enats om och i färdplanen för jämställdhet, men nu behövs skyndsamt konkreta förslag om hur denna politik skall genomföras. Åtgärderna bör dock vara av bestående karaktär och ha varaktiga effekter, och utformas för en längre tidsperiod med avseende på färdplanen för jämställdhet 2006–2010.

1.3

Jämställdhet mellan könen måste allmänt uppfattas som en önskvärd målsättning för de medborgare som utnyttjar de lokala och regionala myndigheternas tjänsteutbud och en central politisk pelare för regeringar och politiker oberoende av politisk övertygelse. De regionala och lokala myndigheterna har en central roll i detta avseende, eftersom de befinner sig närmast medborgarna och de frågor som berör dessa. De måste därför bidra genom att föregå med gott exempel när det gäller icke-diskriminering, särskilt i deras funktion som viktiga arbetsgivare i EU och som viktiga leverantörer av tjänster som har direkt betydelse för jämställdheten (se nedan).

1.4

Lokala och regionala myndigheter bör alltså vara pådrivande och ge stöd och hjälp. Deras främsta målsättning är att skapa jämvikt mellan könen. Därför måste alla som behöver ges de förutsättningar som krävs för att stärka deras ställning i samhället och få tillträde till arbetsmarknaden.

1.5

För detta ändamål måste ReK se till att det finns ett politiskt åtagande att

Regionkommittén, och de lokala och regionala myndigheter som kommittén företräder, är beredda att göra vad de kan för att förverkliga dessa mål genom konkreta insatser, inför Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007. Åtgärderna bör dock vara av bestående karaktär och ha varaktiga effekter, och utformas för en längre tidsperiod med avseende på färdplanen för jämställdhet 2006–2010.

1.6

ReK välkomnar Europeiska kommissionens initiativ att lansera en ny färdplan för jämställdhet mellan könen. Initiativet följer på en rad andra dokument där de allmänna målen för en europeisk jämställdhetspolitik anges. I ett tidigare yttrande (1) har kommittén efterlyst en enhetlig och heltäckande strategi för att komma till rätta med könsdiskriminering i Europeiska unionen. Jämställdhet mellan könen är en grundläggande rättighet och ett gemensamt värde som inte kan göras till föremål för vare sig förhandlingar eller restriktioner. Det kräver dock att konkreta politiska insatser görs på alla förvaltningsnivåer.

1.7

Det är en allmän uppfattning inom EU-institutionerna att EU-projektets framgång beror på i vilken utsträckning EU och dess institutioner tar hänsyn till de problem som medborgarna på gräsrotsnivå har. Därför kommer färdplanens framgång i stor utsträckning att bero på EU-institutionernas möjligheter att dra nytta av sakkunskap och resurser inom lokala och regionala förvaltningar i samband med färdplanens genomförande. Det finns en mängd goda exempel på framgångsrikt arbete för jämställdhet på lokal och regional nivå som skulle vara värdefulla att sprida. Denna aspekt saknas i den befintliga färdplansstrategin.

1.8

ReK ställer sig positiv till målsättningen i färdplanen att stödja det europeiska jämställdhetsinstitutet. ReK skulle vilja ta del i debatten om exakt vilket mandat detta nya organ skall ges och om hur det skall omsätta de allmänna policymålen i konkret handling. Regionkommittén påpekar att det behövs tillförlitliga och jämförbara vetenskapliga uppgifter om jämställdhetssituationen på olika förvaltningsnivåer. ReK anser att det europeiska jämställdhetsinstitutet kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att skapa nätverk för insamling och utbyte av sådana uppgifter. Kommittén anser också att detta institut har en annan viktig funktion, nämligen att bevaka politik och praxis för jämställdhetsutbildning i EU och lägga fram rekommendationer och förslag till förbättringar.

1.9

ReK understryker att man vid dessa satsningar måste lägga stark tonvikt på medverkan från den lokala och regionala nivån. Om man vill maximera institutets genomslagskraft är det mycket viktigt att man har uppsikt över utvecklingstendenser på de nivåer som är närmast medborgarna och genomför utbyte av bästa praxis. Jämställdhetsinstitutet bör undersöka hur dess verksamhet kan decentraliseras, och det bör ges de medel som krävs för detta.

1.10

En annan central aspekt när det gäller att förbättra jämställdhetspolitiken på EU-nivå är förbättrade styresformer i EU-institutioner med verksamhet på detta område. Detta rör särskilt förbättrad samordning mellan olika enheter inom kommissionen, så att ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i alla politikområden. Det krävs också att både tjänstemän och lärare på alla nivåer får bättre utbildning, så att de får upp ögonen för jämställdhetsfrågorna. Detta bör omfatta språkbruket i alla dokument, särskilt när det gäller kvinnor i minoritetsställning i riktning mot en mer könsneutral hållning.

1.11

Man bör överväga en omprövning av rangordningen av de prioriterade områden som kommissionen har fastställt. För att kunna komma till rätta med de uppenbara skillnader i deltagande mellan män och kvinnor som fortfarande präglar beslutsfattande och det politiska livet mer generellt är det viktigt att man inom ramen för en effektiv färdplan fokuserar både på ekonomisk jämställdhet och social jämlikhet. Runtom i Europa växer insikten att jämställdhet mellan könen är av avgörande betydelse för Europas ekonomiska välstånd, samtidigt som jämställdhet är en viktig principiell fråga. Trots att t.ex. Europa i dag har en levnadsstandard som står som förebild för resten av världen har det ekonomiska välståndet inte överallt i EU medfört jämställdhet eller ökat välstånd för kvinnor. Därför är det viktigt att betona att ekonomiskt välstånd inte automatiskt resulterar i jämställdhet mellan könen. En rak och direkt väg samt lämpliga medel är en förutsättning för att Europa skall kunna uppnå sitt slutmål, nämligen jämställdhet mellan könen.

1.12

De lokala och regionala myndigheterna, som är de instanser som är närmast medborgarna och ansvariga för större delen av de viktiga sociala, utbildningsmässiga och ekonomiska aspekterna av medborgarnas dagliga liv, har förmågan att omsätta färdplanens inneboende värden och strukturer i verkligheten. Det inser också kommissionen, som uttalar sitt stöd för ”Europeiska stadgan för jämställdhet mellan män och kvinnor” som utarbetats av CEMR inom ramen för Europeiska kommissionens femte handlingsprogram. Färdplanens värden måste utvecklas till en naturlig del av den politik som tillämpas på lokal och regional nivå. På denna förvaltningsnivå finns de bästa möjligheterna att bryta stereotypa könsrollsmönster inom utbildning, vidareutbildning och kultur och uppnå förbättrad samhällsstyrning för att skapa jämställdhet. Dessutom kan processen övervakas på ett effektivt sätt på den nivån.

1.13

Institutionerna inom EU och på nationell, regional och lokal nivå tenderar att diskutera könsrelaterade frågor enbart i siffror. Även om tillförlitlig och jämförbar statistik är användbar och nödvändig för att förstå dagens situation, föreligger en risk för att statistiken används för att rättfärdiga en politik som bara förändrar läget på ytan. Därför måste man se till att statistiken ges en riktig tolkning, så att den kan omsättas i lämpliga konkreta åtgärder. Med hjälp av statistik som är uppdelad efter kön kan man bättre utvärdera uppgifterna och det genomslag – eller brist därpå – som jämställdhetspolitiken i EU och på lokal och regional nivå får.

1.14

Det förefaller även vara på lokal och regional nivå som nya anslag och andra initiativ kan utnyttjas effektivt till att tillämpa de värderingar och bygga upp de strukturer som krävs för att förverkliga färdplanen. Utformning av ”sociala samhällsplaner” skulle kunna utgöra ett instrument som de lokala och regionala myndigheterna kan använda för att bedöma lokala behov och, baserat på vetenskaplig forskning, hantera de behov som finns hos missgynnade grupper.

1.15

För att uppnå Lissabonmålen krävs givetvis medverkan från båda könen, inte minst från kvinnor. Detta förutsätter att kvinnor kan yrkesarbeta, att män tar större del av familjeansvaret och att båda könen har möjlighet att kombinera arbets- och familjeliv, något som sannolikt kommer att få avgörande betydelse för den framtida demografiska utvecklingen i EU.

1.16

En avgörande aspekt för att uppnå detta är effektiva åtgärder som syftar till att uppmuntra männen att ta del av familjeansvaret för att fördelningen skall bli mer balanserad samt att skapa bättre och mer omfattande barnomsorg till rimliga kostnader för dem som behöver utnyttja den. Många EU-länder måste satsa mer på att uppnå Barcelonamålen från 2002 på detta område, och de bör ha ett nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna för att uppnå målen.

1.17

Värdet av de långsiktiga politiska målen är avhängigt av om det utformas en konkret politik som ges tillräckliga anslag och som bygger på att alla medborgare i en gemenskap värdesätts och gynnas. Dessutom bör man främja och uppmuntra nya initiativ som som bidrar till att undanröja könsstereotyper i arbetslivet, privatlivet och politiken.

1.18

ReK anser att det grundläggande är att se till att det finns konkreta möjligheter att förverkliga jämställdheten. Existensen av möjligheter kommer slutligen att få en avgörande betydelse. Marknaden är intresserad av vinst och prissättningsstrategier men också av kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls. Jämställdhet kan uppnås endast om grundläggande tjänster av god kvalitet finns tillgängliga för alla medborgare. Man måste inom ramen för EU:s socialpolitiska agenda ta hänsyn till dessa aspekter.

1.19

Det är nu flera decennier sedan EU lagstiftade om lika löner. Än i dag har vi långt ifrån uppnått målet om jämställdhet (2). Det måste finnas ett starkt politiskt åtagande från EU-institutionernas sida att driva igenom redan befintlig lagstiftning, även om det innebär att väcka talan inför domstol mot medlemsstater som ignorerar gällande och framtida lagstiftning. EU måste beakta de aktuella omständigheterna och sträva efter att uppnå ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida för jämställdhet. Jämställdheten måste bli en verklig prioritering i samtliga medlemsstater. Detta skulle även stärka EU:s ställning när jämställdhetsfrågor behandlas i olika internationella forum.

1.20

Samma sak gäller det trängande behovet av att förstärka insatserna mot människosmuggling. De regionala och lokala myndigheterna måste få stöd i kampen mot de allvarliga problemen med människosmuggling och ekonomiskt utnyttjande av dem som invandrat illegalt. Människosmuggling har blivit ett mycket stort problem som snabbt måste uppmärksammas. Man måste också se till att olagliga invandrare i förvaring, särskilt kvinnor och barn, behandlas värdigt och med respekt för deras rättigheter. Regionkommittén kommer att sätta upp som mål att arbeta för att uppmuntra och öka samarbetet mellan ledamöterna i kampen mot dessa missbruk. Detta kommer att öka effektiviteten i EU samarbetet mot dessa svåra brott som orsakar stort lidande och stora svårigheter och som är en kränkning av mänsklig värdighet. Det kommer också att utgöra en stark bas för internationellt samarbete på alla styresnivåer, något som bör öka.

1.21

Könsrelaterat våld handlar i första hand om mäns våld mot kvinnor. Det är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv. Det är ett brott mot den grundläggande rätten till eget liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet. Den viktigaste förebyggande insatsen är att sprida kunskap och arbeta aktivt med värderingar och attityder. Genom att arbeta aktivt för ökad jämställdhet kan vi skapa samhällen där flickor och pojkar har samma förutsättningar och rättigheter, ett samhälle där flickor och kvinnor inte utsätts för mäns våld. Lokala och regionala myndigheter, som finns närmast medborgarna, har ett stort ansvar för dessa frågor men också många erfarenheter, goda exempel och program som riktar sig till både brottsoffer och gärningsmän.

1.22

För att uppnå verklig jämställdhet måste problemet med kvinnors underrepresentation i politiska och ekonomiska beslutsorgan lösas. De lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll här, eftersom jämställd medverkan i det politiska och ekonomiska livet bör konstrueras nedifrån-och-upp. Mot denna bakgrund föreslår ReK att man bör diskutera idén om ett kvoteringssystem på olika förvaltningsnivåer. Kvotering kan emellertid inte på egen hand lösa problemen med ojämlikhet och diskriminering, men den kan utgöra ett inslag i en bredare och mer integrerad strategi för att bryta upp de befintliga strukturer som innebär att kvinnor i nuläget utestängs från beslutsprocessen.

1.23

Eftersom nästa år har förklarats som ”Europeiska året för lika möjligheter för alla” känner ReK sig föranlåten att påminna medlemsstaterna om skyldigheten att skapa jämn könsfördelning i de nationella delegationerna i ReK.

1.24

De politiska grupperna inom ReK uppmuntras att ta aktiv del i jämställdhetsdebatten. Som ett led i kommitténs engagemang för året för lika möjligheter för alla bör kommittén utarbeta en strategi för hur den kommer att arbeta med nationella delegationer och politiska grupper i syfte att ta itu med jämställdhetsproblematiken inom ReK.

1.25

ReK bör också åta sig att via sina utskott se till att kommande ReK-yttranden grundas på lika stora bidrag från och deltagande av kvinnor och män, samt sträva efter att uppnå jämn könsfördelning i alla delar av ReK:s verksamhet.

1.26

Lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna och utanför EU är visserligen av varierande storlek och har inrättats vid olika datum, men de har ändå samma uppdrag och syfte. Framför allt fungerar de som katalysatorer för förändring i och med sin kännedom om lokala och regionala behov och sina möjligheter att anpassa tjänsteutbudet till de behov som finns i syfte att öka välståndet i det egna lokalområdet.

1.27

En av de stora utmaningarna är att föra en debatt som är öppen för alla medborgare, eftersom denna fråga berör både män och kvinnor, och att vidta konkreta åtgärder för ökad jämställdhet.

1.28

De lokala och regionala myndigheterna bör å sin sida bidra till jämställdhetsarbetet genom projekt i skolorna som finansieras antingen av dem själva eller via EU-fonder. Projekten bör rikta sig till grundskolan och bland annat visa på framgångsrika exempel i olika länder.

1.29

Politiska myndigheter på alla nivåer har möjligheter att förändra den debatt som dominerar och därmed de kulturella normerna. Det kan uppnås genom att man tillämpar strategier som riktar sig till medborgarna via utbildningsinstanser, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, nationella och internationella institutioner och framför allt medier för att på ett effektivt sätt kunna förverkliga jämställdhetsmålet. För de lokala och regionala institutionerna, men även för nationella institutioner och EU-institutioner, innebär detta rent konkret att jämställdhet bör vara ett inslag i all kontakt med medborgarna. Detta kräver i sin tur att adekvat utbildning ges både till de ansvariga inom institutionerna och till mediaföreträdare, så att de får upp ögonen för jämställdhetsfrågor. Mot bakgrund av den pågående debatten om Europas framtid inom ramen för kommissionens plan D för demokrati, debatt och dialog, till vilken Regionkommittén skulle vilja tillfoga ett fjärde D för decentralisering, bör jämställdhetsfrågor utgöra ett av de viktigaste inslagen i försöken att föra EU närmare medborgarna.

2.1

Förutom att undersöka utbildningsmässiga, ekonomiska och sociala faktorer måste EU nära samarbeta med medierna och visa en vilja att fastställa riktlinjer som undanröjer sådana faktorer som underminerar prioriteringarna i färdplanen, samtidigt som etablerade principer om frihet och kreativitet respekteras. Media kan vara ett sätt att sprida färdplanens värden, men risken finns att olika särintressen sätter käppar i hjulet. EU:s möjligheter att uppfylla färdplanens mål kan till syvende och sist vara ett prov på EU:s förmåga att skapa ett europeiskt samhälle där strävan efter jämställdhet mellan könen inte bara är tomma ord.

2.2

I en väl fungerande demokrati måste medborgarna garanteras möjlighet att fullt ut påverka de slutgiltiga och bindande beslut som rör deras vardagsliv. Så länge som det förekommer bristande jämställdhet i beslutsprocessen, kommer inte heller demokratin inom EU att kunna uppnås fullt ut. ReK och EU-institutionerna måste tillsammans åta sig att påskynda reformen av de demokratiska processerna i medlemsstaterna och föreslå etiska normer för det politiska styret i en alltmer globaliserad värld. Jämställdhet är en av dessa etiska normer.

2.3

Frågan om våld i hemmet, särskilt mäns våld mot kvinnor, måste också tas upp av kommissionen i syfte att öka samarbetet mellan medlemsländerna, något som skulle underlätta åtal mot personer som anklagas för våld i hemmet även om dessa har flyttat till ett annat land.

2.4

Det kan bli svårt att uppnå jämställdhet så länge som de tjänster som ger kvinnorna möjlighet att ta sin rättmätiga plats i beslutsprocessen inte är allmänt tillgängliga. Uppnås färdplanens mål ökar kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och deras chanser att bli ekonomiskt oberoende stärks.

2.5

Regionala och lokala myndigheter bör i sin funktion som viktiga arbetsgivare ta ledningen genom att sträva efter en hög jämställdhetsnivå. Ofta kan de till exempel säkerställa att anställningsnämnder har en jämn könsfördelning. Det saknas ofta en insikt om att detta är ett viktigt inslag i beslutsfattandet.

2.6

Ytterligare ett steg i denna riktning vore om ReK kunde bli en förebild för lokala, regionala, nationella och europeiska institutioner. Detta kan åstadkommas om man vid nyanställning tar hänsyn till huruvida kandidaterna har en ingående förståelse för jämställdhetsfrågor och genom att de redan anställda ges ökade kunskaper i dessa frågor, bland annat genom utbildning.

2.7

Eftersom det inte råder jämställdhet inom ReK kan kommittén inte ses som en modell vad gäller god praxis för lokala och regionala myndigheter i EU. Med hjälp av ”Europeiska året för lika möjligheter för alla” 2007 som en katalysator bör kommittén tillsammans med de nationella delegationer och politiska grupper som företräds av ReK utarbeta en strategi för kommitténs jämställdhetsarbete och offentliggöra denna strategi under 2007.

2.8

Andra områden där bristande jämställdhet undergräver möjligheten att nå uppsatta mål – eftersom det tenderar att försena eller försvåra att kvinnor fullständigt och jämlikt deltar på livets alla områden – måste också hanteras med beslutsamhet. Uppenbara exempel finns på många socialpolitiska områden, t.ex. när det gäller utbildning, social trygghet och bostäder, där tillräcklig lyhördhet för könsrelaterade skillnader saknas.

2.9

När det gäller att vidta mer familjevänliga åtgärder i syfte att ge kvinnor och män lika möjligheter i fråga om tillgång till avlönad sysselsättning och till tjänster kan de lokala och regionala myndigheterna försöka inleda partnerskapsinitiativ med privata och offentliga organ för att öka barnomsorgsutbudet. Här kan finansiering erhållas från strukturfonderna och/eller det nya Progress-programmet. Regionkommittén bör fungera som förebild både när det gäller de politiska strukturerna och i förhållande till de anställda. Därför måste kommittén inta en ledande roll när det gäller att tillhandahålla barnomsorg, eftersom kommitténs lokaler ständigt används av de anställda, sammanslutningar av olika typer och politiker.

2.10

Därför bör man fästa stor vikt vid de lokala och regionala myndigheternas potential, eftersom de har stora möjligheter att förverkliga färdplanen med hänsyn tagen till den kulturella och socioekonomiska miljö som den genomförs i. Vi anser att färdplanens mål inte kan uppnås om inte jämställdhetsprocessen går nedifrån-och-upp, under fullständig medverkan från medborgarna på regional och lokal nivå. En mycket värdefull referens för samtliga lokala och regionala myndigheter är i detta sammanhang ”Europeiska stadgan för jämställdhet mellan män och kvinnor” som utarbetats av CEMR och där målen i färdplanen struktureras upp utifrån de lokala myndigheternas befogenheter. De regionala och lokala myndigheterna bör inte bara delta direkt via en decentraliserad färdplan. ReK och dess ledamöter måste främja, stödja och försvara jämställdhet mellan könen.

2.11

ReK bör årligen – om ReK:s budgetmyndigheter godkänner detta – arrangera ett forum för jämställdhet, vars syfte skall vara att samla lokala och regionala, offentliga, privata och ideella krafter för metod-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. För ett brett deltagande bör kostnaden hållas låg.