P6_TA(2006)0266

Forskning och utbildning inom kärnenergi (2007-2011) *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007-2011) (KOM(2005)0119 - C6-0112/2005 - 2005/0044(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0119) [1],

- med beaktande av artikel 7 i Euratomfördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0112/2005),

- med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0203/2006).

1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget.

3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4. Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG | PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |

Ändring 1

Skäl 13

(13) Gemensamma forskningscentret bör bidra till att målen uppnås genom direkt verksamhet och kundorienterat stöd till genomförandet av EU-politiken. | (13) Gemensamma forskningscentret har den viktiga rollen att tillhandahålla ett kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av EU-politiken. Gemensamma forskningscentret bör få kontinuerligt stöd för att kunna fungera som ett vetenskapligt och tekniskt referenscentrum för EU, oberoende av privata och nationella intressen. |

Ändring 2

Skäl 16

(16) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). | (16) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). Under alla omständigheter bör stöd som återkrävs på grund av bedrägerier och andra oegentligheter som strider mot dessa förordningar återföras till sjunde ramprogrammet och huvudsakligen reserveras för utbildning av forskningspersonal och spridning av vetenskapliga uppgifter. |

Ändring 3

Artikel 3, punkt 1, inledningen

Det totala beloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet under perioden 2007-2011 skall vara 3103 miljoner euro. Beloppet skall fördelas enligt följande (i miljoner euro): | Det vägledande totala beloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet skall vara 2751000000 euro för femårsperioden från och med den 1 januari 2007. Beloppet skall fördelas enligt följande (i miljoner euro): |

Ändring 4

Artikel 3, punkt 1, tabellen

(a) Forskning om fusionsenergi 2159 | (a) Forskning om fusionsenergi 1947 |

(b) Kärnklyvning och strålskydd 394 | (b Kärnklyvning och strålskydd 394 |

(c) Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet 539 | (c) Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet 517 |

Ändring 5

Artikel 3, punkt 1a (ny)

| 1a. Av det belopp som föreskrivs för forskning om fusionsenergi skall minst 900000000 euro avsättas för annan verksamhet än genomförandet av forskningsinfrastrukturen ITER enligt förteckningen i bilaga I. |

Ändring 6

Artikel 3, punkt 2a (ny)

| 2a. Kommissionen skall i förväg informera budgetmyndigheten om den avser att avvika från den fördelning av utgifter som anges i anmärkningarna och bilagan till EU:s årliga budget. |

Ändring 7

Artikel 5

All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. | All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer och prioritera säkerhetsrelaterade aspekter. |

Ändring 8

Artikel 6, punkt 2, stycke 2

Kommissionen skall överlämna resultatet av denna utvärdering, tillsammans med sina egna kommentarer, till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. | Kommissionen skall överlämna resultatet av denna utvärdering, tillsammans med sina egna kommentarer, till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska ombudsmannen. |

Ändring 10

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Bakgrund, stycke 2

Fusion kan inom några decennier komma att bli ett viktigt bidrag till hållbarheten och försörjningstryggheten i EU. Om man lyckas utveckla den får vi energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet med europeisk forskning, vilken omfattar fusionsforskning i både medlemsstaterna och associerade tredje länder, är att gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga. | Oavsett de insatser som EU gör och bör fortsätta att göra i utforskningen av förnybara energikällor kan fusion om 50-60 år, när kommersiella fusionsreaktorer slagit igenom på marknaden, komma att bli ett viktigt bidrag till en hållbar och trygg energiförsörjning i EU. Ett "snabbspår" till fusionsenergi kommer därför att följas så att man så snart som möjligt kan få till stånd ett verkligt fusionskraftverk. Om man lyckas utveckla den får vi energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet med europeisk forskning, vilken omfattar fusionsforskning i både medlemsstaterna och associerade tredje länder, är att om cirka 30-35 år gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga. |

Ändring 11

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Verksamheter, punktsats 1

Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av ITER (som en internationell forskningsinfrastruktur), särskilt när det gäller platsförberedelser, upprättande av ITER-organisationen och Europeiska gemensamma företaget för ITER, ledning och anställande av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, byggande av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet. | Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av ITER (som en internationell forskningsinfrastruktur), särskilt när det gäller platsförberedelser, upprättande av ITER-organisationen och Europeiska gemensamma företaget för ITER, ledning och anställande av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, byggande av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet. Europeiska gemensamma företaget för ITER skall svara för ledningen och förvaltningen av det europeiska bidraget till ITER och fullgöra skyldigheterna enligt de internationella avtalen om ITER. Resten av fusionsprogrammet, som syftar till att förbättra de vetenskapliga och tekniska kunskaperna för en snabb utveckling av fusionsenergi, skall genomföras under direkt ansvar av kommissionen, som skall bistås av en rådgivande kommitté i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ... om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007-2013) [2] (reglerna för deltagande). |

Ändring 12

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Verksamheter, punktsats 2

Ett särskilt inriktat program för fysik och teknik kommer att studera anläggningar och resurser i fusionsprogrammet, även JET. Programmet kommer att bedöma teknik av särskild betydelse för ITER, konsolidera projektval inom ITER och förbereda driften av ITER genom experimentell och teoretisk verksamhet. | Ett särskilt inriktat program för fysik och teknik kommer att studera anläggningar och resurser i fusionsprogrammet, det vill säga JET och de anläggningar för magnetisk inneslutning - tokamaker, stellaratorer och RFP - som redan finns eller är under uppförande i samtliga medlemsstater. Programmet kommer att bedöma teknik av särskild betydelse för ITER, konsolidera projektval inom ITER och förbereda driften av ITER genom experimentell och teoretisk verksamhet. |

Ändring 13

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Verksamheter, punktsats 4

Åtgärderna kommer att inbegripa vidare utveckling av förbättrade koncept för magnetisk inneslutning med möjliga fördelar för fusionskraftverk (inriktade på ett slutförande av W7-X stellaratorn), teori och modellering i syfte att få en komplett förståelse av hur fusionsplasma fungerar och samordningen av medlemsstaternas civila forskningsverksamhet om tröghetsinneslutning. | Åtgärderna kommer att inbegripa vidare utveckling av förbättrade koncept för magnetisk inneslutning med möjliga fördelar för fusionskraftverk (inriktade på ett slutförande av W7-X stellaratorn), teori och modellering i syfte att få en komplett förståelse av hur fusionsplasma fungerar. |

Ändring 14

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Verksamheter, punktsats 5

När det gäller omedelbara behov och behov på medellång sikt för ITER, och även vidareutvecklingen av fusion, kommer åtgärder att vidtas för att det skall finnas tillräcklig personalstyrka, i fråga om antal, kompetens, utbildningsnivå och erfarenhet. | När det gäller omedelbara behov och behov på medellång sikt för ITER, och även vidareutvecklingen av fusion, kommer åtgärder att vidtas för att det skall finnas tillräcklig personalstyrka, i fråga om antal, kompetens, utbildningsnivå och erfarenhet, bland annat genom inrättandet av en europeisk doktorsexamen i fusionsfysik och fusionsteknik. |

Ändring 15

Bilaga I, Forskning om fusionsenergi, Verksamheter, punktsats 6a (ny)

| Tekniköverföring ITER kommer att behöva nya och flexiblare organisationsstrukturer så att innovationsprocessen och de tekniska framsteg som ITER för med sig snabbt kan överföras till industrin, vilket gör att utmaningarna kan mötas och den europeiska industrin därigenom kan bli verkligt konkurrenskraftig. |

Ändring 16

Bilaga I, Kärnfission och strålskydd, Bakgrund, stycke 2

Det finns dock problem i samband med en fortsatt användning av denna energikälla i EU. Nyckelfrågorna är driftsäkerheten och hanteringen av det långlivade avfallet, som båda behandlas genom fortgående arbete på teknisk nivå, även om det också krävs politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skydd av människa och miljö den allra viktigaste aspekten. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet att garantera en hög skyddsnivå. På samma sätt finns det tydligt identifierbara behov inom kärn- och ingenjörsvetenskapen som avser tillgängligheten för forskningsinfrastruktur och expertis. De enskilda tekniska områden har beröringspunkter med varandra som kärnbränslecykeln, aktinidkemi, riskanalys, säkerhetsbedömning och även frågor av samhällelig art eller ledningsfrågor. | Det finns dock problem i samband med en fortsatt användning av denna energikälla i EU. Det behövs alltjämt insatser för att befästa och förbättra de nuvarande säkerhetsnivåerna och för att se till att ett förbättrat strålskydd förblir en av prioriteringarna i gemenskapens verksamhet. Nyckelfrågorna är driftsäkerheten och hanteringen av det långlivade avfallet, som båda behandlas genom fortgående arbete på teknisk nivå, även om det också krävs politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skydd av människa och miljö den allra viktigaste aspekten. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet att garantera en hög skyddsnivå. På samma sätt finns det tydligt identifierbara behov inom kärn- och ingenjörsvetenskapen som avser tillgängligheten för forskningsinfrastruktur och expertis. De enskilda tekniska områden har beröringspunkter med varandra som kärnbränslecykeln, aktinidkemi, riskanalys, säkerhetsbedömning och även frågor av samhällelig art eller ledningsfrågor. |

Ändring 17

Bilaga I, Kärnfission och strålskydd, Verksamheter, punktsats 1

Med inriktning på genomförande bedrivs forskning och utveckling av djupförvar av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, i lämpliga fall, demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på frågorna om hantering och slutförvar av avfall. Forskning om separation och transmutation och andra möjliga vägar att minska det farliga avfallet. | Med inriktning på genomförande bedrivs forskning och utveckling av djupförvar av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, i lämpliga fall, demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på frågorna om hantering och slutförvar av avfall. Särskilda insatser inriktade på en karakterisering av denna typ av avfall och dess beteende vid längre förvaring. Forskning om separation och transmutation och andra möjliga vägar att minska det farliga avfallet. |

Ändring 18

Bilaga I, Kärnfission och strålskydd, Verksamheter, punktsats 2

Forskning för att underbygga en fortsatt säker användning av befintliga reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar), med beaktande av nya aspekter som förlängd livslängd och utveckling av nya avancerade metoder för säkerhetsbedömning (både den tekniska och den mänskliga faktorn), och bedöma framtida reaktorsystems potential och säkerhetsaspekter på kort och medellång sikt för att bibehålla dagens höga säkerhetsnormer i EU. | Forskning för att kontinuerligt underbygga en fortsatt säker användning av befintliga reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar) och den nya generationens reaktorer och för att minimera risken för mänskliga och organisatoriska fel, med beaktande av nya aspekter som förlängd livslängd och utveckling av nya avancerade metoder för säkerhetsbedömning (både den tekniska och den mänskliga faktorn), och bedöma framtida reaktorsystems potential och säkerhetsaspekter på kort och medellång sikt för att ytterligare förbättra dagens höga säkerhetsnormer i EU. |

| I detta sammanhang läggs särskild vikt vid att utforska och införa metoder som kan förebygga mänskliga och organisatoriska fel (individuella eller kollektiva). Vidare uppmuntras en verklig "säkerhetskultur" inom alla företag så att både anläggningens ägare och dess anställda har säkerheten som ett grundläggande och prioriterat mål. Forskning om reaktorsäkerhet och svåra olyckor avseende både västerländska och ryska reaktorer. |

Ändring 19

Bilaga I, Kärnfission och strålskydd, Verksamheter, punktsats 4

Forskningsinfrastrukturer som materialtestreaktorer, underjordiska forskningslaboratorier, radiobiologiska anläggningar och vävnadsbanker skall bli mer tillgängliga, eftersom de behövs för att bibehålla de höga normerna för tekniska framsteg, innovation och säkerhet i Europas kärnsektor. | Forskningsinfrastrukturer som materialtestreaktorer och kärnreaktorer för utbildning, forskningslaboratorier, radiobiologiska anläggningar och vävnadsbanker skall bli mer tillgängliga, eftersom de behövs för att bibehålla de höga normerna för tekniska framsteg, innovation och säkerhet i Europas kärnsektor. |

Ändring 20

Bilaga I, Kärnfission och strålskydd, Verksamheter, punktsats 5, rubrik och stycke

Mänskliga resurser och utbildning | Mänskliga resurser, rörlighet och utbildning |

Man skall söka bibehålla och vidareutveckla vetenskapligt kunnande och människors kapacitet för att det även på lång sikt skall finnas kvalificerade forskare och anställda i kärnsektorn. | Man skall söka bibehålla och vidareutveckla vetenskapligt kunnande och människors kapacitet för att det så snart som möjligt skall finnas kvalificerade forskare, ingenjörer, fysiker, psykologer med specialisering i organisationssystem och anställda i kärnsektorn, framför allt genom fortsatta utbildningsinsatser på universiteten med särskilt fokus på inrättandet av gemensamma doktorandstudier inom kärnenergi och strålskydd, samt för att främjandet av säkerheten skall vara en prioritet. |

Ändring 21

Bilaga I, Gemensamma forskningscentrets (gfc) verksamhet på kärnenergiområdet, Bakgrund, stycke 1

Gemensamma forskningscentret stödjer målen för den europeiska strategin för energiförsörjning, i synnerhet för att bidra till att Kyoto-målen uppnås. EU har ett erkänt kunnande på många områden som rör kärntekniken, tack vare solida erfarenheter på området. Gemensamma forskningscentrets stöd till EU-politiken och dess bidrag till ny kärnforskning är värdefulla, eftersom de bygger på vetenskaplig expertis och centrets ställning i det internationella vetenskapliga samfundet. Gemensamma forskningscentret har kunnig personal och modern utrustning för genomförande av erkänt vetenskapligt och tekniskt arbete och man stödjer EU:s politik genom att upprätthålla grundläggande kompetens och expertis inför framtiden genom att utbilda unga forskare och hjälpa dem att sprida sitt kunnande. Ny efterfrågan har uppstått särskilt när det gäller yttre förbindelser och säkerhetspolitik. I dessa fall krävs inhemsk och säker information, liksom analyser och system som inte alltid finns tillgängliga på marknaden. | I arbetet med att stödja EU:s mål skall Gemensamma forskningscentret ha särskilda arbetsuppgifter avseende |

| global säkerhet, framför allt genom att bidra till utvecklingen av teknik och metoder för effektiva säkerhetsåtgärder - i syfte att bekämpa illegal handel - och för nukleär kriminalteknik,EU:s utvidgning, eftersom denna inneburit (och kommer att innebära) nya typer av reaktorer och andra kärnanläggningar,energiförsörjning, genom att bidra till ny teknik för en kärnbränslecykel som är förenlig med principerna om hållbar utveckling. |

| Gemensamma forskningscentret har kunnig personal och utrustning för genomförande av erkänt vetenskapligt och tekniskt arbete. Det skall se till att dess infrastruktur håller god kvalitet och förnyas vid behov så att den europeiska forskningen kan behålla sin ledande position. Gemensamma forskningscentret stödjer EU:s politik genom att upprätthålla grundläggande kompetens och expertis inför framtiden genom att ge andra forskare tillträde till sin infrastruktur och utbilda unga forskare och hjälpa dem att sprida sitt kunnande för att på så vis befästa Europas kompetens på kärnenergiområdet. Ny efterfrågan har uppstått särskilt när det gäller yttre förbindelser och säkerhetspolitik. I dessa fall krävs inhemsk och säker information, liksom analyser och system som inte alltid finns tillgängliga på marknaden. |

Ändring 22

Bilaga I, Gemensamma forskningscentrets (gfc) verksamhet på kärnenergiområdet, Verksamheter, stycke 1

Kärnavfallshantering och miljöpåverkan i syfte att förstå kärnbränsleprocessen från energiproduktion till avfallsförvar och att utveckla effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall genom de båda huvudlösningarna (direkt lagring eller separation och transmutation). | Kärnavfallshantering och miljöpåverkan i syfte att förstå kärnbränsleprocessen från energiproduktion till avfallsförvar och att utveckla effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall genom de båda huvudlösningarna (direkt lagring eller separation och transmutation). I synnerhet kommer insatser att göras för att förbättra kunskaperna om och hanteringen och bearbetningen av långlivat avfall samt forskningen om aktinider. |

Ändring 23

Bilaga I, Gemensamma forskningscentrets (gfc) verksamhet på kärnenergiområdet, Verksamheter, stycke 2

Kärnsäkerhet, i genomförande av forskning om såväl befintliga som nya bränslecyklar och om reaktorsäkerhet för både västerländska och ryska reaktorer liksom nya reaktorkonstruktioner. Gemensamma forskningscentret kommar att bidra till och samordna Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för initiativ inom forskning och utveckling, där de mest framstående forskningssamfunden i världen deltar. | Kärnsäkerhet, genom forskning om befintliga bränslecyklar och om reaktorsäkerhet för både västerländska och ryska reaktorer samt genom utökad forskning om nya bränslecyklar och nya reaktorkonstruktioner. Gemensamma forskningscentret kommer att bidra till och samordna Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för initiativ inom forskning och utveckling, där de mest framstående forskningssamfunden i världen deltar. Gemensamma forskningscentret kommer att svara för integrationen av den europeiska forskningen på detta område och se till att Europa lämnar ett både kvalitativt och kvantitativt betydande bidrag till fjärde generationens internationella forum. |

Ändring 24

Bilaga I, Gemensamma forskningscentrets (gfc) verksamhet på kärnenergiområdet, Verksamheter, styckena 3a och 3b (nya)

| Kampanjer för att öka kunskaperna om kärnenergi bland politiker och allmänhet, med tanke på att de flesta forskare, politiker och vanliga medborgare numera är övertygade om att den globala uppvärmningen är en realitet, att den orsakas av koldioxidutsläpp från fossila bränslen och att kärnkraften är en viktig beståndsdel i den energimix som krävs för att tillgodose världens energibehov utan några koldioxidutsläpp alls. Spridning av information om kärnenergi till medborgarna och deras företrädare genom fleråriga informationskampanjer om kärnenergi för att främja debatten och underlätta beslutsfattandet och på så vis möjliggöra en objektiv och faktabaserad debatt och välunderbyggda beslut. För att dessa kampanjer skall vara så effektiva som möjligt kommer de att utarbetas i enlighet med samhällsvetenskapligt baserade metoder. Jämförelser med andra energikällor är viktiga för att man skall förstå kärnenergianvändningens följder, och därför kommer alla understödda informationskampanjer att innehålla en redogörelse för de insatser som EU gör på andra områden till förmån för andra energikällor, i synnerhet när det gäller förnybara energikällor. |

[1] Ännu ej offentliggjort i EUT.

[2] EUT L ....

--------------------------------------------------