30.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 325/78

1.1

EESK stöder kommissionens handlingsplan eftersom den kommer att innebära att de offentliga förvaltningarna i EU driver på en kunskapsbaserad ekonomi som kan skapa en hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

1.2

Enligt EESK kan genomförandet av handlingsplanen bidra till att förhindra att olika grupper marginaliseras i samhället och på arbetsmarknaden, förbättra sysselsättningens kvalitet och stabilitet, motverka ”digital ojämlikhet”, främja allmän tillgång till lokala tjänster, ge hjälpbehövande grupper större stöd och öka sammanhållningen i ett samhälle med klyftor som tidigare inte fanns. Det krävs åtgärder för att förhindra förekomsten av ”andraklassens medborgare”.

1.3

De offentliga förvaltningarnas anpassning till e-tjänster kräver modernisering, det vill säga förbättring av tjänsteutbudet och av tjänsternas kvalitet och flexibilitet, effektivt utnyttjande av offentliga medel, lägre kostnader, nöjda användare, integration av offentliga förvaltningar och administrativ förenkling.

1.4

EESK rekommenderar starkt att man fastställer klara mål för att uppnå full täckning för bredbandstjänster som möjliggör information och kommunikation via Internet. Allmänhetens förtroende för dessa tjänster står och faller med graden av säkerhet vid användning av detta informationsverktyg, vilket kommer att påverka e-förvaltningen och de tjänster som riktar sig till medborgarna.

1.5

EESK beklagar att man i åtgärdsplanen över huvud taget inte nämner det organiserade civila samhällets roll när det gäller målet att allmänheten skall delta i det demokratiska beslutsfattandet. Det organiserade civila samhället utgör själva navet i deltagardemokratin och bör spela en central roll i framtidens ”digitala demokrati”.

2.1

Kommissionen lägger i sitt dokument fram en handlingsplan för e-förvaltning, som är en del av initiativet i2010 för att främja tillväxt och sysselsättning i informationssamhället. Målsättningen är att väsentligt bidra till Lissabonstrategin och andra EU-politiska insatser.

2.2

Kommissionen ser det som viktigt att påskynda moderniseringen och förnyelsen av förvaltningen i takt med att det uppstår nya behov och krav, till exempel på sammanhängande och gränslösa offentliga förvaltningar samt ökade möjligheter för medborgarna att flytta och arbeta inom Europa.

2.3

Med handlingsplanen vill kommissionen

2.4

Handlingsplanen ställer upp fem mål för e-förvaltning, med konkreta målsättningar inför 2010:

Därmed står man inför utmaningen att bekämpa den ”digitala klyftan” och möjligheten att föra en IKT-baserad politik för integration för att alla, även socialt missgynnade grupper, kan utnyttja dessa tjänster fullt ut.

Kommissionen avser därför att fastställa en gemensam ram för effekt-/nyttoorienterade beräkningar, en metod som innebär att prestandajämförelser görs med hjälp av gemensamma indikatorer och fallbaserade bedömningar med mätbara indikatorer.

Kommissionen konstaterar också att det krävs ökat utbyte av erfarenheter för att garantera hållbarheten på lång sikt.

3.1

EESK bedömer generellt sett kommissionens handlingsplan positivt: den innehåller ambitiösa mål som det är viktigt att uppnå. Kommittén ställer sig bakom dessa mål och uppskattar att de läggs fram vid en politiskt läglig tidpunkt, eftersom det kommer att stödja målen i Lissabonstrategin, som syftar till att Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

3.2

EESK upprepar (1) att om det verkligen skall gå att nå Lissabonmålen måste EU använda ett sammanhängande, dynamiskt och progressivt arbetssätt, när det gäller både unionens mål och den institutionella dynamiken. Stöd från en e-förvaltning är självfallet mycket värdefullt för att uppnå dessa mål.

3.3

Att uppnå full täckning för bredbandstjänster är en prioritet. Det kräver att man bygger ut infrastrukturerna till områden där utbudet inte täcker efterfrågan för att ge tillträde till dessa tjänster och uppmuntra användning av bredband och mobila tjänster.

3.4

När förvaltningarna på olika nivåer börjar genomföra åtgärderna i handlingsplanen och utbyta erfarenheter kommer det att påtagligt påverka den inre marknadens funktionssätt, särskilt formerna för offentlig upphandling, och EU-medborgarnas vardag, med högre livskvalitet och välfärd som följd.

3.4.1

Handlingsplanen berör grundläggande rättigheter i stadgan om grundläggande rättigheter, däribland ”god förvaltning”, ”skydd av personuppgifter”, ”rätt till tillgång till arbets-förmedlingar”, ”hälsoskydd” och ”rätt att utnyttja allmännyttiga tjänster”.

3.4.2

EESK hoppas att man vid genomförandet av handlingsplanens mål kommer att värna om den nuvarande skyddsnivån och försöker förhindra att den fortsatta tekniska utvecklingen medför en försvagning av skyddet för dessa rättigheter.

3.5

För att öka medborgarnas förtroende för förvaltningen måste man vidta väl avvägda och lämpliga säkerhetsåtgärder som står i proportion till säkerhetskostnaderna och till uppgifternas betydelse och de skyddade transaktionernas karaktär.

3.6

EESK har redan påpekat att det behövs en EU-politik för nät- och informationssäkerhet (2) eftersom investeringar i förbättrad nätsäkerhet för med sig sociala kostnader och vinster som inte avspeglas korrekt i marknadspriset.

3.7

EESK kommer inom kort att yttra sig mer i detalj om nätsäkerheten i handlingsplanen i2010 (3).

3.8

För att kunna verkställa handlingsplanen i framtiden måste samarbetet mellan EU-institutionerna och medlemsstaternas offentliga förvaltningar stärkas genom att man skapar samarbetskanaler, som också kan bidra till en effektiv utvärdering av resultaten.

3.9

Det bör skapas strukturer för samarbete mellan olika offentliga förvaltningar som gör det möjligt för allmänheten att nyttja nya tjänster oavsett vilken förvaltning som tillhandahåller dem. Sådana strukturer skulle dessutom bidra till utveckling av gemensamma tillämpningar och bättre integrering av befintliga lösningar.

3.10

EESK framhåller än en gång att man måste främja de europeiska offentliga tjänsterna (4) (t.ex. tull, Galileo, europeiskt sjukförsäkringskort, civilrättsligt samarbete vid t.ex. bevisupptagning, översändning och delgivning av handlingar liksom nyare tjänster såsom europeisk fordonsregistrering eller EU-körkort) genom att samordna de olika offentliga förvaltningarna på dessa områden.

3.11

En av bristerna i handlingsplanen är otillräckliga övernationella ekonomiska instrument (IST, IDA) för att underlätta denna mänskliga och tekniska förändring. Det är ett särskilt akut problem för de nya och blivande medlemsstaterna.

3.12

För att undvika att e-förvaltningen utvecklas i olika hastigheter i de olika medlemsstaterna bör man med framförhållning utforma ett institutionellt ”ad hoc”-initiativ som innebär att man inrättar en fond för modernisering av de offentliga förvaltningarna och inför en differentierad rättslig behandling med längre tidsfrister för genomförandet; på så sätt får dessa länder möjlighet att uppfylla planens mål.

3.13

Även EIB och kommissionen bör överväga ekonomiska instrument som kan öka dynamiken i den europeiska ekonomin i samband med genomförandet av handlingsplanen.

4.1

Datoriseringen av samhället innebär utvecklings- och konkurrensmöjligheter men även utmaningar när det gäller den sociala och territoriella sammanhållningen och lika möjligheter. En av de skillnader som är av störst betydelse för individernas och territoriernas framtid är den ”digitala klyftan”.

4.2

Huvudmålsättningen bör vara att förebygga, reducera eller helt utjämna den digitala klyftan. Detta kräver omedelbara aktiva insatser som syftar till att främja och inrätta digitala tjänster, särskilt i de områden som är minst anpassade till den nya tekniska miljön. Samtidigt bör man utarbeta omfattande kunskapsprogram som riktar sig till särskilda målgrupper inom befolkningen, även inom ramen för yrkesutbildningen.

4.3

EESK menar att man bör införa, förvalta, utveckla och underhålla infrastruktur och resurser – däribland personalresurser – som behövs för att de olika offentliga förvaltningarna skall kunna vidta åtgärder i form av utbildning och utbyggnad av IT-kapacitet. Målsättningen är en effektiv organisation i hela EU som främjar datakompetensen och ökar internetuppkopplingen.

4.3.1

Detta kräver fullt utrustade och fungerande lokaler för undervisning i datakunskap, utbildning av utbildare och hjälp med internetuppkoppling samt ”datautbildningscheckar” kopplade till ett optimalt tillgodogörande av kurserna, som delvis kan bidra till att finansiera förvärv av och tillgång till IT-varor och -tjänster, främst Internet.

4.3.2

Utformning och genomförande, uppföljning och kontroll av utbildnings- och stödinsatser är viktiga faktorer när det gäller innehåll och tjänster inom ramen för datautbildningen.

4.3.3

Man bör stödja utvecklingen av ”virtuella campus” för internetanvändare på medelnivå och även erbjuda dessa grupper undervisningsinnehåll på flera språk. Den offentliga förvaltningens e-tjänster kan främja den språkliga mångfalden och språkinlärningen samt inverka positivt på flerspråkigheten inom EU.

4.4

De offentliga förvaltningarnas webbportaler bör anpassas till internationellt erkända standarder av högsta nivå i fråga om tillgänglighet, framför allt högsta möjliga nivå när det gäller WAI-standarder. Dessutom bör man stödja lagstiftningsmässiga, tekniska som organisatoriska åtgärder som kan främja tillgången till IKT och bidra till interoperabiliteten mellan alla de olika offentliga förvaltningarna i EU.

4.5

Att undanröja ”mentala hinder”, som i vissa fall skiljer folk åt, bör gå hand i hand med avskaffandet av fysiska hinder. EESK anser att tillgången såväl till fysiska rum som till olika kommunikationssystem och kommunikationsmedel – liksom ett rättsligt erkännande av teckenspråket – är viktiga steg som håller på att tas på vägen mot en öppen förvaltning.

4.6

Insyn innebär att man främjar fri informationsförmedling, säkerställer objektiviteten, tillhandahåller korrekt information i rätt tid samt undviker riskerna för ”dold” verksamhet inom förvaltningen.

4.7

Relevant och uppdaterad offentlig information är en förutsättning för den demokratiska relationen mellan regeringen och medborgarna. Endast på så vis kan medborgarna få ett grepp om samhället, medverka när beslut fattas och utvärdera förvaltningen och förfaringssätten.

4.8

Det handlar i själva verket om att kanalisera informationsteknologins hela potential för skapa en bättre och effektivare förvaltning, som står närmare medborgarna, som tillhandahåller ändamålsenliga offentliga e-tjänster av god kvalitet och som involverar medborgarna och företagen i IT-samhället.

4.9

Dessa åtgärder bör inom rimlig tid åtminstone omfatta följande i de olika medlemsstaterna:

4.10

I många fall bör man erbjuda företagen inom EU, framför allt de små och medelstora företagen, intensiv teknikförmedling i form av specialiserade och skräddarsydda tekniska och åtgärder och rådgivningsinsatser för EU:s näringslivssektorer. Insatserna bör främst inriktas på dem som har stora brister på IT-området. Detta kan ske med hjälp av ”tekniska utvecklingsagenter” och ”byråer för teknisk utveckling” på statlig, regional och lokal nivå.

4.11

Dessa insatser bör kompletteras med andra förmedlingsåtgärder, med utbildning och kapacitetsuppbyggande på IT-området samt med initiativ för att ge små och medelstora företag god tillgång i synnerhet till Internet men även till IKT i allmänhet.

4.12

Genom IKT-främjande åtgärder kan man involvera de små och medelstora företagen i EU i kunskapsekonomin och främja skapandet av produktiva innovativa miljöer, göra företagsnätverken mer dynamiska och bidra till en effektiv produktion, spridning och överföring av teknik och kunskap.

4.13

Man kan driva på utvecklingen av tekniska och förvaltningsmässiga lösningar som kan tillämpas inom EU:s produktionssektorer, använda sig av riktmärkning för att mäta IKT-utvecklingen inom de olika produktionssektorerna, inrätta gemensamma centrum för teknisk förvaltning och utveckling av förfaranden (sektorsindelade kluster för IKT), inrätta centrum för tjänster till små och medelstora företag inom olika produktionssektorer med koppling till olika centrum för forskning, utveckling och innovation på IKT-området (sektorsindelade workshopar för IKT), stödja företagsnätverk (B2B eller B2C), främja mekanismer för finansiering av IT i form av riskkapital och liknande, skapa webbplatser med en förteckning över tjänster som kan erbjudas de sektorer och företag som deltar, samt inrätta digitala forum och online-företeckningar över små och medelstora företag.

4.14

När det gäller säkerheten på IKT-området bör det inrättas särskilda centrum för förebyggande åtgärder, problemlösningar, tidig varning och proaktiva lösningar samt forskning, utveckling och innovation. Genom särskilda tekniska lösningar för företag och förvaltningar inom EU bör man skapa förtroende för nätverket och främja e-handel och e-förvaltning.

4.15

De politiska partierna och det organiserade civila samhällets organisationer kan redan i dag kommunicera med medborgarna på ett snabbt och effektivt sätt, och de kräver av sina respektive regeringar att de nya kommunikationsmedlen – framför allt Internet – blir ett naturligt sätt att sätta sig i förbindelse med förvaltningen för att direkt delta vid utarbetandet av gemensamma beslut och därmed utöva sina politiska rättigheter och – i vissa fall – sin rösträtt.

4.16

EESK beklagar att man i åtgärdsplanen inte tar upp det organiserade civila samhällets roll när det gäller att uppnå planens målsättningar, framför allt målsättningen om ett stärkt medborgardeltagande och antagandet av demokratiska beslut i EU.

4.17

Kommittén avser att stödja, följa upp och på gemenskapsnivå utvärdera initiativet tillgång för alla, i syfte att överbrygga den digitala klyftan och förhindra den tekniska eftersläpning som införandet av e-förvaltning kan förorsaka inom vissa samhällssektorer.

4.18

För att uppfylla denna målsättning måste man stödja reformer som främjar informationsöverföring, kommunikation över nätet och en direkt dialog mellan medborgarna och de offentliga myndigheterna, vilket kan öka det sociala och demokratiska kapitalet och stärka det gemensamma digitala rummet.

4.19

Demokratins kvalitet har stor betydelse för hur den offentliga förvaltningen fungerar. Vi behöver moderna och flexibla förvaltningar, som är uppbyggda efter medborgarnas behov för att förebygga och lösa deras problem. De bör vara öppna för insyn så att medborgarna kan få förtroende för dem och känna att de står nära dem.

4.19.1

Som förespråkare för deltagardemokratin anser EESK att allmänhetens deltagande bidrar till medborgarutbildningen, underlättar förvaltningen och bidrar till ett sundare politiskt system.

4.19.2

Den aktuella situationen och utvecklingen av IT- och kunskapssamhället i EU bör analyseras och följas upp. Man bör gå metodiskt till väga och basera sig på vetenskapliga analyser och exakta statistiska uppgifter. Framför allt bör man uppmärksamma den intensiva teknikförmedlingen till myndigheter med särskilda behov, så att man med exakthet kan fastställa vilka åtgärder som effektivt kan bidra till att avskaffa den digitala klyftan och bidra till en intensiv tillämpning av IKT i hela EU och i synnerhet mellan myndigheterna.