|
18.8.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 195/37 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningar
KOM(2006) 15 slutlig – 2006/0005 COD
(2006/C 195/09)
Den 13 februari 2006 beslutade rådet att i enlighet med artikel 175.1 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttranda.
Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 april 2006 Föredragande var María Candelas Sánchez Miguel.
Vid sin 427:e plenarsession den 17–18 maj 2006 (sammanträdet den 17 maj 2006) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 141 röster för och 3 nedlagda röster.
1. Rekommendationer och slutsatser
|
1.1 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är positiv till att kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv om översvämningar, något kommittén efterlyste i sitt yttrande (1) om det tidigare meddelandet. Kommittén uppskattar i synnerhet att direktivet är i linje med de metoder och instrument som inrättades genom vattenramdirektivet. Eftersom planen för avrinningsområden inbegriper kartor med riskzoner för översvämning och riskhanteringsplaner, regleras all verksamhet som avser förvaltningen av inre vattenvägar och därmed sammanhängande kustområden. |
|
1.2 |
Grunden för bestämmelsernas effektivitet är en preliminär bedömning av situationen i avrinningsområdena och kustområdena, för att man skall kunna göra en djupgående analys av den nuvarande situationen till följd av mänsklig verksamhet och klimatförändring i framför allt högriskområdena. |
|
1.3 |
Det är också viktigt att betona åtgärder för att förebygga översvämningarnas skadliga effekter, och utveckla alla åtgärder som är inriktade på att informera och involvera allmänheten. Av denna anledning uppmanar vi kommissionen att särskilt se till att bestämmelserna i artikel 14 i vattenramdirektivet och förslaget till direktiv ingår i planerna för avrinningsområden. |
|
1.4 |
Riskhanteringsplanerna och kartläggningen av översvämningsrisker enligt direktivförslaget måste utvidgas. Kategoriseringen av avrinningsområden med hög risk bör innefatta både prioriterade insatser, tillräcklig finansiering och kriterier för att minimera kostnaderna, samtidigt som fördelarna för befolkningen ökar. Resultatet bör bli en hållbar och integrerad utveckling i översvämningsområdena. |
|
1.5 |
Slutligen bör det framhållas att man med hänsyn till gemenskapsåtgärderna för ämnesövergripande forskning och samordning bör förstärka all politik som påverkar europeiska vatten. |
2. Inledande kommentarer
|
2.1 |
Direktiv 2000/60/EG (vattenramdirektivet) var bristfälligt på en punkt: Det saknades ett mål för att hantera översvämningsrisker genom förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder. Under det senaste årtiondet har det förekommit mer än 100 översvämningar inom EU, med ett stort antal döda och betydande ekonomiska förluster som följd. Kommissionen har lagt fram ett meddelande (2) med en analys av situationen, och ett förslag till samordnad åtgärd inom EU. Detta förslag till direktiv ingår i denna åtgärd. |
|
2.2 |
Både i meddelandet och förslaget till direktiv betonas vikten av att alla vattenpolitiska insatser samordnas med annan gemenskapspolitik som rör förebyggande och minimering av översvämningar. Forskningspolitiken, med forskningsprojekt såsom FLOODsite, bidrar till att förbättra den integrerade riskanalysen och hanteringen av översvämningsrisker. Regionalpolitiken, som innebär utnyttjande av strukturfonderna och särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), och den gemensamma jordbrukspolitiken med dess mekanismer för frikoppling och tvärvillkor (3) bildar en helhet som möjliggör bättre resultat än en separat vattenåtgärd. |
|
2.3 |
Direktivets syfte är att minska och hantera översvämningsrisker som utgör ett hot mot människors liv, hälsa och egendom samt mot naturen och miljön. Om detta förslag införlivas i vattenramdirektivet blir det möjligt att förenkla de organisatoriska och administrativa förfarandena, eftersom man använder sig av den kategorisering av avrinningsdistrikten som gjorts i vattenramdirektivet. Detta innebär att alla insatser för att undvika och minimera översvämningsrisker skall ske inom ramen för avrinningsområdesplanerna för varje flod, och de myndigheter som ansvarar för avrinningsområdena blir behöriga även i detta fall. Det är även viktigt att framhålla att effektiviteten ökar om tidsfristerna i det nya förslaget anpassas till tidsfristerna i vattenramdirektivet. |
|
2.4 |
EESK vill uttrycka sitt stöd till förslaget till direktiv. Vi granskar noggrant innehållet i förslaget, särskilt som vi fått gehör för många av kommentarerna i vårt yttrande om meddelandet från 2004 (4). I detta sammanhang återstår bara att framhålla den funktion kommissionen bör ha. Dess roll när det gäller att uppfylla kraven i vattenramdirektivet och alla tillämpningsföreskrifter utgör en garanti för att medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna på rätt sätt. Samtidigt får man inte glömma de eventuella positiva effekterna för de tredjeländer som delar avrinningsområden med EU. |
3. Sammanfattning av förslaget
|
3.1 |
Förslaget till direktiv är indelat i sju kapitel.
|
4. Kommitténs synpunkter på förslaget
|
4.1 |
I och med att detta förslag till direktiv införlivas i vattenramdirektivets metoder anser kommittén att planerna för hantering av översvämningar bör ingå i planerna för avrinningsdistrikten, så att man kan garantera en tillräcklig planering för hela avrinningsdistriktet, förena effektiva insatser och åtgärder på olika nivåer (lokal, statlig, transnationell…) och få till stånd samordning mellan alla behöriga myndigheter. |
|
4.2 |
Införlivandet av hanteringen av översvämningsrisker i vattendirektivet bidrar till definitionen av översvämning som ett naturligt och normalt fenomen i anslutning till flodernas och kustsystemens dynamik. Riskdefinitionen relateras till de negativa effekterna på människors hälsa, miljön och ekonomin och följaktligen skadorna på de vattenförekomster som omfattas av vattenramdirektivet. |
|
4.3 |
Att det behövs en preliminärbedömning av översvämningsrisken var en av kommitténs viktigaste slutsatser (5). Därför anser kommittén att innehållet i artiklarna 4 och 5 i förslaget till direktiv kommer att underlätta planerna för hantering av översvämningar på ett vetenskapligt sätt. Följande krav förefaller särskilt viktiga:
|
|
4.4 |
Vi anser även att man bör framhålla indelningen av avrinningsdistrikt och kustområden i en riskkategori respektive en icke-riskkategori. Kommittén håller med om att riskhanteringens syfte är att minska sannolikheten för och effekterna av översvämningar. Därför är det nödvändigt att kategorisera eventuella insatser och åtgärder och fastställa kriterier för att välja lämpliga insatser i varje enskilt fall. |
|
4.5 |
Kommittén föreslår kommissionen att låta följande principer och åtgärder för avrinningsområdesplanerna ingå i artikel 9 och bilaga A:
|
|
4.6 |
För att det civila samhället skall bli mer delaktigt i förebyggandet av översvämningar och begränsningen av deras effekter, är det viktigt att alla medlemsstater utvecklar ett system för information till och medverkan av allmänheten, i enlighet med artikel 14 i vattenramdirektivet. För detta ändamål bör deltagandemekanismerna omfatta både riskhanteringsplanerna och preliminärbedömningarna. |
Bryssel den 17 maj 2006
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
Anne-Marie SIGMUND
(1) Yttrandet CESE 125/2005, EUT C 221, 8.9.2005.
(2) Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Hantering av översvämningsrisker – Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder”, KOM(2004) 472 slutlig, 12.7.2004.
(3) Förordning (EG) nr 1698/2005 om landsbygdsutveckling och EJFLU.
(4) Yttrandet CESE 125/2005 (se fotnot 1) (EUT C 221, 8.9.2005).
(5) Se punkterna 3.2 och 3.3 i yttrandet CESE 125/2005 (EUT C 221, 8.9.2005).